Hjalmar Söderberg

10 bra noveller för undervisningen

I senaste avsnittet av podden Malin och Cissi Svensklärare emellan bjuder Malin och Cissi på tio favoritnoveller var som de använder i undervisningen. Hyper-PK-Linda reagerade självklart på att en av listorna innehöll 10 noveller skrivna av män och att alla novellerna har ett västerländskt perspektiv. Nu ska jag säga att även min lista nedan innehåller fler noveller skrivna av män än av kvinnor och den geografiska bredden är inte jätteimponerande, men jag tycker ändå att det är viktiga saker att ha i bakhuvudet när du väljer texter att läsa med elever. Det händer allt för ofta att jag ser listor som lärare publicerar på t.ex. sociala medier med texter de tar upp i litteraturundervisningen där precis alla texter är skrivna av män. När det gäller riktigt gamla texter kan det vara klurigt, nästan omöjligt, att bredda läsningen, men när det gäller moderna texter handlar det mest om att vara uppmärksam och medveten.

Viktigast för mig är att mina elever får möta olika perspektiv och röster och nej, alla män är inte likadana, men chansen är större att du får en varierad litteraturundervisning om du går utanför dina bekvämlighetszoner. Jag letar ständigt efter nya texter som kan passa min undervisning. Faktiskt så mycket att jag har svårt att läsa novellsamlingar, då jag förknippar dem med jobb. Bra därför att få tips från andra. Av de noveller som finns på Malins och Cissis listor är flera även mina favoriter, medan andra är helt nya för mig.

Jag är nyfiken på:

“Sebastian och trollet” av Fredrik Backman

“Skummisar” av Jonas Karlsson. Ur Det andra målet

“Shuno” av Dogge Doggelito

“Rut” av Cilla Naumann. Ur Kulor i hjärtat

“Över spåret” av Majgull Axelsson. Ur Färdlektyr 2002

“Juan-les-pins” av Sandra Beijer

Malin och Cissi arbetar på högstadiet och jag på gymnasiet, vilket gör att mitt perspektiv är lite annorlunda.  Det är dessutom skillnad på noveller jag tycker mycket om och noveller som funkar i undervisningen. Självklart vill jag att båda sakerna ska sammanfalla, men viktigast är egentligen att eleverna fastnar. Jag har också fått döda många älsklingar för att kunna begränsa mig till tio, men det lyckades till slut. Många av de noveller jag slutligen valde fanns med i min novellkalender 2018.

Min novellista (utan inbördes ordning)

“Honey” av Johanna Thydell, om en alldeles speciell vänskap. Ur Färdlektyr från 2007.

“Tjejen”, John Ajvide Lindqvist om en riktigt skum tjej med en mörk hemlighet. Ur Låt de gamla drömmarna dö

“Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri. Gamla fiender möts igen i en novell med fantastiskt bildspråk. Ur Invasion! 

“Stjärnklart”, Chiep Kim Héang, en novell som utspelar sig i Kambodja och handlar om vad som egentligen är ett bra liv. Ur Kambodja berättar

“Kinderägg” av Etgar Keret handlar om ett riktigt dilemma och hur det kan lösas. Ur Åtta procent av ingenting.

“I hjärtat av den gyllene triangeln”, Petina Gappah. Handlar om en kvinna som är rik, men väldigt olycklig. Ur Sorgesång för Easterly.

“Kartongmannen” av Katarina Mazetti. Parallell berättelse om två personer som tolkar en situation på helt olika sätt. Ur Noveller för världens barn 2010.

“Pälsen”, Hjalmar Söderberg, en riktig klassiker som håller.

“Stulet nyår” av Agnes von Krusenstjerna, om att bländas av en tjuv. Finns också som novellfilm.

“Huvudsaken” av Jonas Karlsson. En av många helt fantastiska noveller av den här favoritförfattaren. Någon gång skulle jag vilja grotta ner mig i hans författarskap i Svenska 3. Ur Spelreglerna 

 

Det jag saknar är bra noveller på norska och danska. Det hade varit fint att kunna använda i Svenska 2. Har ni några tips?

Vilka andra favoritnoveller har ni använt med elever?

Här kan du lyssna på avsnittet!

Novellkalender enligt O del 1-24

Här kommer en sammanställning av årets Novellkalender enligt O med 24 bra noveller. Det har varit lite av en utmaning för mig att sammanställa den här kalendern, men jag är ändå ganska nöjd med utfallet. Visst finns det favoriter kvar som inte fick plats den här gången, men jag tycker om de texter som blev valda.

  1. Ett halvt ark papper, August Strindberg
  2. Annabelle, Claire Castillon
  3. Fettot, Etgar Keret
  4. I hjärtat av den gyllene triangeln, Petina Gappah
  5. Fakturan, Jonas Karlsson
  6. Den gula tapeten, Charlotte Perkins Gilman
  7. Stjärnklart, Chiep Kim Héang
  8. Det osynliga barnet, Tove Jansson
  9. Smycket, Guy de Maupassant
  10. Tröst, Alice Munro
  11. Berg som vita elefanter, Ernest Hemingway
  12. Början, Gun-Britt Sundström
  13. Tjejen, John Ajvide Lindqvist
  14. En privat angelägenhet, Chimamanda Ngozi Adichie
  15. En kopp te, Katherine Mansfield
  16. Nyårsnovell, Jonas Hassen Khemiri
  17. De blå skorna, Linda Olsson
  18. Den andre, Rubem Fonseca
  19. Den skänkta timmen, Juli Zeh
  20. Mirabell, Astrid Lindgren
  21. Johnny Panic och drömbibeln, Sylvia Plath
  22. Pälsen, Hjalmar Söderberg
  23. Liten julnovell, Mattias Göransson
  24. Julklappsboken, Selma Lagerlöf

 

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash

 

Novellkalender enligt O del 22

Vissa noveller blir aldrig gamla och inaktuella, trots att det på ytan kan verka så. Jag tänker till exempel på “Pälsen” av Hjalmar Söderberg, där en man får en ovanlig julhälsning. Novellen publicerades som en del av samlingen Historietter som utkom 1898.

Pälsen, som på ett sätt är novellens huvudperson, tillhör häradshövding Richardt. Han ska som vanligt fira jul hos sin gamle vän Doktor Henck, en man med vacker fru och tre barn, men inga pengar.

Det är julafton och Henck är på väg till Richardt för att låna pengar. På vägen dit blir han överkört av en drosksläde och hans överrock går sönder. Han får istället låna Richardts päls och i skydd av den blir han en helt annan man.

Söderbergs novell innehåll klassiska teman, som klass och dessutom några lika klassiska motiv. Någon får till exempel veta en hemlighet som inte är tänkt för hens öron. Jag tycker mycket om “Pälsen” och det sätt som Söderberg lyckas berätta massor med väldigt få ord.

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Olikhetsutmaningen: kropp och själ

Magsjuka in da house och jag är den drabbade. Ska bespara er alla detaljer, men det är definitivt så att det bästa är när kroppen funkar som den ska och idealet brukar vara “en sund själ i en sund kropp”. Därav veckans ordpar att söka efter i kulturen: kropp och själ.

En bok som nu är aktuell som teateruppsättning på Teater Barbara är Frankenstein av Mary Shelley med Johan Ehn som monstret. Frankenstein skapar en kropp, men glömmer själen och det monster han egentligen borde ansvara för får ett liv som inte riktigt känns värt att leva.

Själar som vandrar är temat Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger, som också skrivit om en person som lever sitt liv i en märklig ordning i Tidsresenärens hustru.  Ett minst lika märkligt liv lever En i David Levithans Jag, En, som bara består av en själ och vaknar upp i en ny kropp varje dag.

Jag avslutar med ett citat av Hjalmar Söderberg ur dramat Gertrud:

Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet.

Samma citat är också titeln på en bok där drygt 200 citat av författaren finns samlade. Jag blir lite sugen på att införskaffa den!

Avslutningsvis blir ett (något suddigt) klipp med en fin sång från Kristina från Duvemåla om kroppens och själens lust och längtan.

Nu är det er tur att presentera kultur som kopplas till kropp och själ.

Olikhetsutmaningen: prisad och förbisedd

I måndags delades Augustpriset ut i tre kategorier och dessutom Lilla Augustpriset till en ung och lovande författare. Ganska ofta tänker jag på att det finns en speciell kategori böcker som brukar prisas, medan andra förbises. Lite beroende på prisets inriktning så klart. En man kan inte få Baileys Women’s Prize for Fiction och det är omöjligt för en översatt bok att få Man Booker Prize for Fiction. Veckans sista olikhetsutmaning för året handlar om ordparet prisad och förbisedd. Ditt svar kan handla om vad som helst inom den kulturella världen.

Raden av kända författare som aldrig tilldelats Nobelpriset är lång. Ibland handlar det om att författaren i fråga är mer populär nu än i sin samtid, eller att hen är eller var för kontroversiell. August Strindberg fick till exempel aldrig något Nobelpris, trots att svenska pristagare snarare var regel än undantag i prisets barndom.

Två andra författare som aldrig hann få priset var Inger Christensen och Assia Djebar. Detta trots att båda är skickliga skribenter och ofta fanns med i diskussionerna om tänkbara pristagare. Visst är det också många män som aldrig tilldelats priset, som Hjalmar Söderberg eller Graham Green, men jag kan ändå inte låta bli att irritera mig på hur få kvinnor det är som fått priset. Virginia Woolf är ett annat exempel på en författare som borde varit självskriven med facit i hand.

Någon som nästan prenumererar på Augustpriset eller i alla fall på nomineringar är Eva Lindström som nominerats 11 gånger, men faktiskt bara vunnit en gång. Däremot har Majgull Axelsson, som jag tycker är en fantastisk författare, bara nominerats en gång för Aprilhäxan och Marie Hermansson, som har skrivit flera fantastiska böcker har inte ens blivit nominerad.

Det här var bara några få exempel. Ni har säkert fler!

 

 

Några kulturella presenttips

Fest och kalas är temat hos Kulturkollo i veckan och utmaningen handlar om att ge kulturella presenttips. Här kommer mina!

Till studenten: Något att ta med sig på vägen in i vuxenlivet. Kanske en klassiker. En av mina favoritförfattare är Hjalmar Söderberg. Varför inte Doktor Glas, som brukar passa unga läsare.

Eller ett resesmycke från Mind the book för alla äventyr som framtiden förhoppningsvis bjuder på. Eller det här med det fina mottot “I read; I travel; I become”.

Jag skrev också en boktipslista till “mina” studenter, där du kanske kan hitta något annat passande.

Till dopet: Alla barn behöver ett bibliotek och jag köper ofta böcker som de kan använda ganska snart, då de presenter de får brukar vara böcker att läsa långt senare. En klassisk favorit är Knacka på av Anna-Clara Tidholm, som nu finns som stabil kartongbok. En present till föräldrarna kan vara Chimamanda Ngozi Adichies lilla bok Brev till en nybliven förälder. Den är tänkvärd.

Till bröllopsparet: Där får det väl bli något att göra tillsammans. Kanske biljetter till Utvandrarna på Göteborgs stadsteater.

Till konfirmationen: Min guddotter konfirmeras i sommar och om jag ska ge henne något kulturellt får det bli ett smycke eller någon annan sak, som en penguinmugg eller ett halsband. Jag tycker om det här med ett citat från Unga kvinnor.

Till midsommarfesten: Två böcker som utspelar sig (bland annat) på midsommar är Röda vita rosen av Mariette Glodeck och Adonis av Jens Liljestrand.

Kanonkalendern del 16

Julen närmar sig med stormsteg och idag blir det en av mina favoritklassiker av en av mina favoritförfattare, nämligen Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Berättelsen om Arvid och Lydia, som älskade varandra, men inte gifte sig med varandra. När de träffas igen blir de någon slags par, trots att de båda är gifta. Jag har läst Den allvarsamma leken många gånger, senast 2012 och jag upptäcker nya saker och perspektiv för varje läsning. Troligen handlar det om vem jag är när jag läser. Senast funderade jag mycket kring Arvids yrkesval, han blir ju musikrecensent istället för lärare och så tänkte jag en del kring äktenskap och otrohet. När jag läste den för första gången såg jag bara det vackra i kärleken mellan Arvid och Lydia, men faktiskt var den inte lika vacker nu. Framför allt undrade jag om Lydia verkligen var värd allt.

Söderbergs språk är något utöver det vanliga och det gör honom till en av våra riktigt stora författare. Han citeras flitigt och det förstår jag. Många noveller är fina och Doktor Glas är fantastisk. Jag tycker dock att Den allvarsamma leken slår allt annat han skrivit. Av det jag läst då.

Jag började läsa biografin om Hjalmar Söderberg och hans fru med titeln Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof av Johan Cullberg och Björn Sahlin, men var tvungen att sluta. Jag var inte redo för den inte så positiva bilden av en favoritgubbe. Han verkade vara en riktigt egoistisk skit, men skriva kunde han.

En svensk klassiker

A golden first place trophy with the word Best and colorful stars shooting out of it, symbolizing winning a competition or being declared to be top of your field, sport or class

Lyran har startat ny utmaning och den här gången hänger jag på. Uppgiften är att presentera den bästa klassiska romanen skriven av en nu död, svensk man. Gärna med manstema, tillägger hon och det vet jag inte riktigt om jag kan säga att min favoritbok har. Men det är en man som är huvudperson och hans kärleksgrubblerier står i centrum. Min bästa svenska klassiker i just den här kategorin är Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. När jag läste den senast, för drygt fyra år sedan, läste jag den på ett annat sätt en tidigare. Så fungerar en bra bok, den går att läsa på väldigt många olika sätt.

Däremot har jag inte vågat se filmatiseringen som väldigt snabbt försvann från biografierna. Kanske senare. Kanske aldrig.

När bra böcker blir bra filmer

Veckans bokbloggsjerka handlar om filmatiseringar av böcker. Ibland blir det sådär, som i fallet med The Fault in our stars, där jag blev riktigt besviken. Däremot tycker jag om filmatiseringarna av Tolkiens triologi, trots att jag inte lyckats komma igenom böckerna.

Även Hungerspelen är bra både som bok och film, men faktiskt har jag bara sett första filmen än så länge. Jag tyckte också om Oscarsaktuella En man som heter Ove. En fransk favorit är Tillsammans är man mindre ensam med favoriterna Audrey Tautou och Guillaume Canet.

Ibland blir filmatiseringar något annat än boken, som i Still Alice av Lisa Genova. Det är annorlunda, men lika bra. I just det här fallet berodde det på fantastiska Julianne Moore. Hon var också med i Timmarna, som är lika fantastiskt både som film och bok.

Snart har filmatiseringen av en av mina absoluta favoritböcker premiär, nämligen Söderbergs Den allvarsamma leken. Jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning.

%d bloggare gillar detta: