Här kommer en sammanställning av årets Novellkalender enligt O med 24 bra noveller. Det har varit lite av en utmaning för mig att sammanställa den här kalendern, men jag är ändå ganska nöjd med utfallet. Visst finns det favoriter kvar som inte fick plats den här gången, men jag tycker om de texter som blev valda.
“I hjärtat av den gyllene triangeln” är en novell av Petina Gappah som återfinns i novellsamlingen Sorgesång för Easterly. Vi lär oss att även de rikaste kan ha det riktigt tufft, även om de materiella behoven är tillgodosedda. Huvudpersonen lever på ytan ett perfekt liv, men hennes man sviker henne, men att lämna honom är inget alternativ. Gappah skildrar en kvinnas liv med en brutal ärlighet, vilket gör att läsaren verkligen känner hennes smärta. En bra novell ur en fin samling, som visserligen utspelar sig i en värld långt från vår, men som också visar att vissa känslor är universella.
I torsdags publicerade jag en lista med böcker som en grupp amerikanska kritiker ansåg vara århundradets bästa hittills. Den enda nordiska titel som tog sig in på listan var Knausgårds Min kamp, som jag rent objektivt kan förstå är stor litteratur, men som jag aldrig haft någon önskan att läsa.
Självklart måste jag göra en egen lista, en som med all säkerhet blir ännu mer subjektiv än den som Vulture Magazine tog fram. Mitt läsande styr mitt urval och jag har valt att bara ta med böcker jag läst. Vissa skulle kunna ses som objektivt bra, om litteraturpriser och/eller popularitet gör en bok bra. Min lista har dessutom en rätt rutten könsbalans, till kvinnornas fördel och jag är inte så himla bättre på att undvika det etnocentriska än Vulture Magazines grupp. Det är helt enkelt en samling böcker som jag tycker om. Jag har inte placerat böckerna i ordning, det vore alldeles för svårt.
På Vultures lista samlas skönlitteratur i olika former med sakprosa. På min finns nästan bara skönlitteratur, men några självbiografier och biografier har fått slinka med. Några titlar har min lista gemensamt med originallistan. Jag börjar med dem. Andra finns med på min Topp 100 som reviderades i somras. Vissa finns inte med på någon lista, men är ändå väldigt bra. Vissa kanske var fantastiska när de kom, för att de var så annorlunda då, men har nu fallit lite i glömska. Andra kommer alltid att vara fantastiska.
Här finns i alla fall 100 bra böcker från 2000-talet enligt O:
Facebook påminner mig om att jag igår för fem år sedan såg Chimamanda Ngozi Adichie invigningstala på Stockholm Literature. En av mina största litterära idoler. Jag var tagen.
Samma år upptäckte jag författare som Teju Cole och Taiye Selasi. Den förstnämnda påpekade hur fantastiskt det var att medverka på en litteraturfestival med flera andra författare med rötter i Afrika, utan att festivalen i fråga hade afrikansk litteratur som tema.
Det har alltid gått att hitta trådar som flätar samman de olika gästerna på Stockholm Literature, men det övergripande temat har varit bra och viktig litteratur. Författare som skrivit böcker som betyder något.
Jag har lyssnat till tal av bland andra Binyawanaga Wainana, Aminatta Forna och Mohsin Hamid. Fantastiska uppläsningar av Carol Ann Duffy och Taiye Selasi. Jag har upplevt spännande och oväntade samtal mellan människor, där de liksom Petina Gappah och Jason Diakité pratar så mycket att de nästan glömmer bort såväl moderator som publik. Eller har så roligt, som Hiromi Ito och Martina Montelius hade i ett av de galnaste samtal jag lyssnat till. Ibland har samtalen kring språk varit centrala, som när Ngugi wa Thiong’o och Sjón talade om sin kärlek till de isländska sagorna och det faktum att Island, med sin blygsamma befolkning, bjuder sina invånare på översatt litteratur från hela världen, medan många som talar ett mycket större afrikansk språk inte kan läsa någonting på sitt modersmål. Andra har talat om flykt och utanförskap, som Hakan Günday och Jamaica Kincaid. Många är de författare som jag kanske inte hade känt till och än mindre läst något av, vore det inte för några dagar på Moderna museet varje år. Fem år.
Det var med sorg jag tog emot budskapet om den inställda festivalen 2018. Det skull bli ett uppehåll ett år sa de. De skulle komma tillbaka. Nu är jag rädd att det inte blir så. Smal kultur säljer inte. En festival med få, långa samtal för en publik bestående av mer eller mindre gråhåriga kulturtanter bär sig inte. Jag önskar att det inte vore så.
Jag saknar att gå från jobbet på fredagen, ta tåget upp till Stockholm och bo på hotell. Jag saknar att träffa Anna lite extra och att också få chansen att träffa andra bloggare. Jag saknar att svära lite över det omständliga biljettsystemet och att bussarna inte går så ofta till Moderna museet. Men mest saknar jag den kreativa miljön och de spännande samtalen. Hösten blir fattigare utan Stockholm Literature.
Om jag får som jag vill är det just en paus i år. Då sitter jag och Anna på tåget till Stockholm om ett år igen. Jag vågar inte tro på det, men hoppet lever.
Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.
I vår har mina estettreor haft ett läsprojekt om så kallad världslitteratur. Ett begrepp som är lite trubbigt, men fokus har varit böcker från andra länder än de “vanliga” litteraturländerna som Sverige, Storbritannien och USA eller ett annat perspektiv på händelser som vi brukar få en “västerländsk” syn på. Inledningsvis presenterade jag begreppet, berättade om bra författare från olika världsdelar och lanserade min tes att det går att lära sig mycket om världen genom att läsa skönlitteratur. Den tesen fick eleverna diskutera i ett samtal efter läsningen.
Med hjälp av vår skolbibliotekarie satte vi ihop ett gäng titlar från skolbiblioteket som passade in i temat. Dessa presenterade vi sedan för klassen. Jag gav dem också en lista, baserad på mina två listor på bloggen om världslitteratur som du hittar här och här. Främst bestod listan av böcker jag läst själv, dels för att jag då lättare kunde koppla ihop varje elev med “rätt” bok och dels för att faktiskt kunna kontrollera att de verkligen läst och inte bara försökte låtsas ha läst. Det går oftast att avslöja ändå, men jag gillar att ha koll. Här finns en länk till den inledande presentationen som jag använde.
Eleverna fick läsa en del på lektionstid, men vi läste också några noveller från olika länder gemensamt. Där letade vi gemensamt teman, motiv, budskap och även kulturell kunskap. Några noveller gjorde jag uppgifter till och du hittar dem här.
De noveller jag valde ut var:
“Stjärnklart” av Chiep Kim Héang, ur Kambodja berättar, Tranan, 2013
“Föräldrar och barn” av Fernando Bonassi, ur Brasilien berättar, Tranan, 2011
“Om att råka träffa den hundraprocentigt rätta flickan en vacker aprilmorgon” av Haruki Murakami, ur Elefanten som gick upp i rök, Norstedts, 1996 och 2013 (Japan)
”Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar” av Petina Gappah, ur Sorgesång för Easterly, Albert Bonniers förlag, 2010. (Zimbabwe)
Under läsningen skrev eleverna läslogg som fokuserade på just kunskap om en annan kultur och livet i ett annat land, kanske även i en annan tid. Den avslutande skrivuppgiften handlade om att analysera innehållet, men också att jämföra bokens innehåll med andra källor och de noveller vi läst. Där finns ett förbättringsområde. Få använde novellerna i sina texter och det var svårt att hitta andra källor. Kanske ska jag koncentrera mig på skönlitteratur bara och förhoppningsvis då få fler att koppla samman noveller och roman till en helhet. Samtidigt är det viktigt att diskutera skillnaden mellan fakta och fiktion och att självbiografiska romaner kan innehålla en hel del saker som hänt, men ändå är just fiktion.*
Arbetsområdet redovisades också genom ett gruppsamtal som spelades in. Där presenterade eleverna de böcker de läst och sedan letade de gemensamma teman, motiv och budskap för att slutligen diskutera min tes om att världslitteratur är lärorikt.
Följande frågor fick de som stöd:
Vilka teman och motiv fanns i era böcker. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?
Koppla också ihop böckerna med de noveller vi läst. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?
Vad lärde ni er av att läsa era böcker? Det kan t.ex. vara om livsvillkor i olika länder, samt om viktiga händelser.
Hur skulle ni definiera begreppet världslitteratur? Är det ett bra eller dåligt begrepp? Varför?
Jag har just lyssnat på samtalen och är så himla imponerad. Min tes visade sig stämma, de flesta var positiva till de böcker de läst. Alla hade inte hunnit läsa ut när samtalet hölls, men jag hoppas och tror att de gjorde det senare. En annan tes jag har är att läsning blir bäst när man diskuterar det lästa med andra håller också utan tvekan. Dessutom blev det tydligt att vissa elever är väldigt mycket bättre på att analysera och uttrycka sina åsikter i tal än i skrift. En påminnelse till mig om att bli ännu bättre på att variera redovisningsformer.
Samtalen de spelade in handlade om böckerna, men också om mänskliga rättigheter och bristen på rättigheter, världspolitik och historiska perspektiv, bristen på jämställdhet, ojämlika livsvillkor, korruption och dessutom om universella tankar och känslor som alla människor kan relatera till. Den mest intressanta frågan var kanske “vad har du lärt dig genom att läsa den här boken”. Som lärare blir jag väldigt glad över hur mycket de känner att de fått till sig genom läsningen. Flera grupper diskuterade hur mycket enklare det är att bara läsa amerikanska böcker och se amerikanska filmer. Då slipper man få veta om allt elände som finns i världen. Det var sagt med glimten i ögat och de fnissade lite åt hur skyddade de är. Någon grupp funderade också kring våra tidningar och hur en artikel om Anna Books hår kan var större än en om en massiv svältkatastrof någonstans i Afrika.
Jag hoppas och tror att jag sått ett frö hos många av mina elever och att de faktiskt kommer att fortsätta att läsa. För första gången uttrycker i princip alla att läsprojektet har varit både bra och lärorikt, inte bara “nyttigt”.
Här styr självklart skolbibliotekets utbud, men vi har också ett kommunbibliotek integrerat i skolan, vilket gör att det är förhållandevis enkelt för eleverna att låna böcker.
* Inlägget är uppdaterat med de nya noveller jag lade till ht-18, samt med fler böcker som eleverna valt och gillat. Den här gången fokuserade vi mer på novellerna och eleverna fick ett slags venn-diagram där de skulle jämföra sin bok med 2-3 noveller. De som blev klara med sin bok tidigt sökte själva efter texter som andra skrivit om boken och vissa läste även andra källor som beskrev det som hände i boken. Parallellt med att vi läst i svenska har eleverna läst Factfullness i samhällskunskapen. I inledningen av projektet turades jag och min kollega om att presentera Gapminder och eleverna har bland annat fått titta på Dollar street.
Min mamma får alltid böcker på mors dag, vilket kanske är fantasilöst, men sommarläsning är alltid välkommet. Oftast blir det ett gäng pocketböcker, men ibland någon nyare, inbunden bok. I vår har jag läst alldeles för få nya böcker, så rekommendationerna blir främst pocketböcker (som självklart går att köpa även i inbunden version). Och mamma, om du läser så sluta nu. Det blir med all säkerhet böcker i år igen och mycket troligt några av dessa.
Nya böcker
Jag tror att min mamma skulle tycka mycket om Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan, som är berättelsen om den israeliska Liat och den palestinske Hilmi som träffas i New York och blir förälskade. Mellan dem finns årtionden av krig.
Gröna fingrar sökes av Annika Estassy utspelar sig i ett koloniområde och innehåller en hel del trevliga karaktärer med olika problem och hemligheter. Den tror jag att mamma kan uppskatta.
Små stora saker av Jodi Picoult handlar om Ruth som anklagas för en patients död. Intressant och oväntat frispråkigt om vardagsrasism och hur den drabbar fler än vi anar. Jag engageras verkligen av Ruths öde, men gillar också att Picoult inte demoniserar de som anmäler henne.
Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Så himla bra om Charlotte som ärver en bokhandel i London. En bok som är som en film av Richard Curtis, som gjort flera av mammas favoritfilmer.
Nytt i pocket
Sommaren är en tid för det lättsmälta, i alla fall inledningsvis och jag skulle vilja tipsa om Inte för nära av Colleen Oakley. En bok om Jubilee som har en märklig sjukdom och därför inte kan röra vid andra människor. På gränsen till smör ibland, men ändå en bra och gripande historia.
Det var viav Golnaz Hashemzade handlar om en mor och en dotter, men den handlar också om moderns liv i Iran och det som hände under revolutionen. Mycket intressant och gripande berättelse om historiska händelser som jag vill veta mer om.
Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson handlar om en man vars fru lämnar honom och som därför behöver en ny fru. Han börjar uppvakta frisören Ellinor och lockar med henne till Zambia, där han har fått ett jobb. Vi får läsa Ellinors berättelse, blandad med en inhemsk kvinnas historia.
Memorys bokav Petina Gappah utspelar sig i Zimbabwe och vi får följa Memory, som sitter i fängelse i väntan på att bli avrättad. Det är straffet för att hon dödat en vit man. När hon berättar sina minnen för oss får vi veta den riktiga orsaken till mordet.
Med ojämna mellanrum gör jag en just-nu-enkät för att få lite ordning på mitt läsande. Senast jag gjorde en var i november och jag har läst ut sju av de tolv böcker jag nämnde då. TBR-högen verkar jag helt ha glömt bort.
Så här ser min läsning ut just nu:
Vid sängen:Jag har inte en eller ett par böcker på nattygsbordet. Jag har fler högar på golvet bredvid sängen av böcker jag har tänkt att läsa någon gång. Den jag läser just nu är den bearbetade versionen av När hundarna kommer utgiven av Nypon förlag, som en av mina elever ska läsa under vårt tredje och sista läsprojekt under Svenska 1. I min “vanliga” kurs finns tio elever som egentligen tillhör Språkintroduktion och därför läser mot betyg för Svenska som andraspråk för år 9, men de är med på mina lektioner också. En av dem behöver en lättare version av boken, i alla fall till att börja med och Nypon/Vilja brukar ge ut bra sådana.
På soffbordet:Det är lite kaos överallt just nu, men den bok som ligger längst upp i min soffbordshög är Mellan himmel och Lou av Lorraine Fouchet, men jag har inte påbörjat den ännu.
På jobbet:Där läser jag om Memorys bokav Petina Gappah, då en av eleverna i ettan redan läst När hundarna kommer och behöver en utmaning. Jag vill ha böcker mina elever ska läsa färska i minnet, därav omläsningen.
Bokklubbsbok:Vi ska läsa valfri bok av Cristine Falkenland till nästa veckas träff, men jag har inte fått tummen ur att börja ännu. Kanske blir det senaste Själasörjaren, om jag får tag på den eller Sfinx, som finns som e-bok på biblioteket.
Borde jag läsa ut:Jag har helt tappat bort Ett jävla solsken av Fatima Bremmer, som jag egentligen tycker mycket om. Märkligt hur det kan bli.
Borde jag påbörja: Vi ska diskutera Finna sig av Agnes Lidbeck i Kulturkollo läser med start 21 maj och tills dess vill jag läsa den.
Längtar jag efter att få läsa: Massor! När jag har mycket lästid ska jag till exempel läsa The Dark Angel av Elly Griffiths. Jag ser också fram emot att läsa En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson, som kommer i slutet av månaden.
Varje gång jag läser en bok av en författare jag inte läst något av tidigare markerar jag det med en asterisk. Att upptäcka en ny författare är nämligen något speciellt, som är värt att minnas. Johanna vill att vi listar fem för oss nya författare som vi upptäckte under förra året och gärna vill läsa mer av.
Det här är mina fem:
Hanya Yanagihara har skrivit en bok till förutom megasuccén Ett litet liv. Jag har redan införskaffat The People in the trees, men är faktiskt lite nervös för att läsa den.
Ayòbámi Adébáyò debuterade med Stanna hos mig vilket betyder att det inte finns något mer att läsa av henne just nu. Jag är dock väldigt nyfiken på vad hon ska hitta på i framtiden.
Lina Bengtsdotter debuterade även hon med Annabelle, en deckare som sticker ut i mängden.
Angie Thomas bok The Hate U give är en av de absolut bästa ungdomsböcker jag läst på länge. Välskriven, modig och relevant.
Petina Gappah debuterade med novellsamlingen An elegy for Easterlysom jag köpte signerad när hon var på Bokmässan för många år sedan, men det var Memorys bok som blev det första jag läste av henne. Fantastiskt bra. På engelska har hon också gett ut Rotten row, även det en novellsamling.
Hur rankar man läsupplevelser? Elin Nilsson sa i podden Bladen brinner att en bra bok gör att man efter läsningen tittar upp och ser på världen och människorna lite annorlunda, (eller ungefär så i alla fall, jag lyssnade i bilen och antecknade inte). Jag håller med henne om att det är en bra definition av vad en bra bok är. Men det finns böcker som är bra på olika sätt. Vissa är helt fantastiska redan från första sidan och håller dig i ett järngrepp. Världen utanför försvinner och du vill bara läsa och läsa. Andra smyger sig på och kräver en hel del ansträngning innan de tar tag i dig. Och så finns de som växer långt efter läsningen. Som du tänker på med jämna mellanrum dagar, veckor och ibland till och med år efter läsningen. Det finns böcker som du minns detaljerat och andra där bara en känsla dröjer sig kvar. Sedan finns de som du veta att du verkligen gillade, men inte kan komma ihåg någonting av.
Så vad är det egentligen jag försöker säga? Att det är sjukt svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta ihop en lista med årets bästa läsupplevelser (alltså inte årets böcker för många har kommit ut mycket tidigare än så). Ändå har jag gjort en sådan, för det ska man liksom i slutet av året om man är en riktig bokbloggare och det vill jag ju vara.
Jag började med att lägga till alla böcker från min läslista. Det blev 32 stycken och kunde blivit ännu fler om jag inte hejdat mig i alla fall lite. Sedan rensade jag och de här 20 finns kvar. Mer kan jag inte rensa, så det får bli en 20-i-topp från mig i år. Böcker som fängslade mig för stunden, blandade med böcker som jag fortfarande tänker på väldigt ofta. De är listade efter den ordning jag läste dem i, med början i januari och avslutning i december.
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se:
Cookie-policy
