Igår var jag inbjuden till min mamma som startade bokcirkel med några väninnor. Mitt uppdrag var att ge dem några förslag på titlar att läsa och det jag visste var att de läste olika mycket och dessutom gillade olika genrer. Jag valde därför ut tio ganska olika titlar, med det gemensamt att jag tror att de kan leda till många intressanta samtal. De är dessutom inte allt för tjocka och alla utom en finns i pocket.
En bok om Memory som utspelar sig i Zimbabwe där hon sitter fängslad för mordet på en vit man. Vi får följa hennes liv i nutid och genom tillbakablickar.
En bok som utspelar sig i Nigeria på 80-talet där Yejide och Akim är lyckligt gifta, men inte lyckas få några barn.Gamla traditioner möter nya när Akims mamma kräver att han tar sig en andra fru.
En mycket märklig berättelse om Janina Duszejko som bor en liten by på den polska landsbygden vid Plaskowyzbergen på gränsen mot Tjeckien. I byn hittas mäktiga män mördade och det verkar ha en koppling till jakt.
En berättelse om Greta Thunberg och hennes miljöengagemang, men mest av allt berättelsen om en familj vars två barn inte riktigt passar in i den vanliga skolan och får både psykiska och fysiska symptom av en ohållbar skolsituation.
En berättelse om en pappa som är föräldraledig med sina barn och hur livet förändras när hans egen pappa kommer på besök. Riktigt välskriven och handlar mycket om familjeliv och föräldraskap.
En fin bok om Jana, Brit, Daniel och Henry som tillsammans bildar Van Nesskvartetten. Mycket musik och mycket om relationer. Den kräver kanske någon slags musikintresse, men även om visst fokus ligger på musiktävlingar är det vänskapen och kärleken mellan de fyra och till musiken som är viktigast.
I denna väldigt absurda bok får vi följa den pensionerade teaterregissören Ingemar som ganska nyss blivit änkling. Det är en ovanligt torr sommar och han är orolig för trädgården som var hustruns stolthet. En dag hittar han en kran längst bak i trädgården och med den kan han styra regnet.
Egentligen en bok för unga, men helt klart relevant även för vuxna. Huvudpersonen Memo flyr med sin familj fån Kurdistan till Sverige och de bosätter sig i Angered. När vi träffar Memo för första gången tar han studenten och kommer in på lärarhögskolan. Det här är en väldigt balanserad bok om förorten och konflikter mellan föräldrar och barn.
En berättelse om ett mord som förändrade en familj och hel det lilla halländska samhällen Marbäck. Huvudpersonen Isak var en pojke när hans morbror Edvard dömdes för mordet på sin flickvän Lovisa. Nu är han vuxen och försöker fortfarande leva med vetskapen om att han är släkt med en brottsling.
Fyra syskon tillbringar semestern i familjens sommarstuga på den engelska landsbygden. Ett hus som borde renoveras, men som ingen riktigt orkar ta tag i. Ingen av dem orkar egentligen umgås heller och det blir några händelserika och känslofyllda dagar.
Målet i år är att läsa texter från minst 26 länder, men det är bara böckerna som finns med i statistiken jag sammanställer vid årets slut. Förra året läste jag texter av författare från exakt 26 länder och böcker av författare från 22 länder. Fler än en bok läste jag från 11 länder och det har jag som mål att utöka till 15 länder. Detta för att jag inte bara ska bocka av och nöja mig efter en läst bok från ett land. Hittills i år har jag läst texter från 15 länder och böcker från 13, vilket betyder att jag har en hel del kvar till 26.
Jag har därför satt ihop en fiktiv resa i sommar genom böcker från en rad länder. Nej, jag kommer inte att läsa alla, men nu finns i alla fall en tydlig sammanställning av tänkbara böcker för att nå mitt läsmål (och lite till).
För en vecka sedan fick jag som gymnasielärare helt lägga om min undervisning då vi meddelades att eleverna skulle undervisas på distans. Presskonferensen var på tisdagen, undervisningen på distans började på onsdagen. En kort genomgång av skolans IKT-ansvarige genomfördes för några från varje program och sedan fick vi i uppdrag att föra informationen och kunskapen vidare. Snabba ryck och snart var även våra bild- musik och teaterlärare uppkopplade. För mig som lärare i svenska och historia är det egentligen enklare, men omställningen har inte varit helt lätt. Läs gärna mina tankar om de senaste dagarna på min skolblogg Ordklyverier.
I alla mina svenskkurser blir det nu läsprojekt i mindre grupper. Ettorna ska läsa böcker som kan kopplas till tema vänskap och de får välja mellan Naiv. Superav Erlend Loe, Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn, No och jag av Delphine de Vigan, Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt och Stål av Silvia Avallone.
I tvåan är det klassiker som gäller utifrån urvalet “böcker som är hyfsat tunna och som Linda tycker är okej att läsa/läsa om” nämligen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Pengar av Victoria Benedictsson, Förvandlingen av Franz Kafka, Kallocain av Karin Boye och Djurfarmen av George Orwell.
I trean blir det läsning jorden runt där eleverna får välja mellan Vända hemav Yaa Gyasi, Memorys bok av Petina Gappah, Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid, Vi av Kim Thúy och När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka. Några av dessa böcker utspelar sig förvisso helt eller delvis i USA, men perspektivet är ett annat än det vi brukar få till oss genom kulturen. Mer om ett tidigare liknande projekt kan du läsa om här.
Är du intresserad av fler inlägg om läsning i skolan rekommenderar jag att du kikar på den här listan.
Vill du ha boktips är det istället här du ska klicka.
I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.
Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfaldav Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.
Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.
Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.
Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.
Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.
Böcker som eleverna läst i mindre grupper
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)
En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.
En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.
Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)
Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.
Pojkarnaav Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)
En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.
Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.
En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.
En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.
En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.
Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)
Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.
Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.
Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.
Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.
Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.
I december har jag delat några kulturella höjdpunkter från de två decennier som gått av detta det 21:a århundradet. Många böcker, men också filmer, tv-serier och låtar som ligger mig varmt om hjärtat. Självklart har mycket bra fått väljas bort, men jag är ändå nöjd med mitt urval och önskar er trevlig läsning så här på juldagen.
Saknar du någon bok kan det vara så att jag skrivit om just den under tidigare julkalendrar. Du hittar dem här. Annan kultur kan ha tagits upp bland de kulturella minnen jag skrev om i somras. Dem hittar du här.
Det finns så många bra böcker att välja mellan att det med självklarhet inte går att få med alla i den här lilla julkalendern. Det som hänt med min läsning sedan jag började blogga är att den breddats väldigt gällande genrer men också geografiskt. Från att ha läst i princip uteslutande svenskt, brittiskt och amerikanskt, med något enstaka franskt inslag, har jag läst mig genom en rad olika länder med resultatet att mina kunskaper om världen ökat rejält. Mycket kan en historiebok eller en dagstidning berätta, men långt ifrån allt.
En av de böcker som verkligen berättar en angelägen historia är Memorys bokav Petina Gappah. Vi tas med till ett kvinnofängelse i Harare, Zimbabwe, där albinoflickan Memory väntar på sin död. Hon är den enda fången som dömts till livsstraff och orsaken är att hon mördat den vite mannen Lloys Hendricks, som tagit hand om henne sedan hon var liten. Vi förstår snart att Memory är en bildad flicka och att någonting väldigt hemskt måste ha hänt för att hon skulle vara kapabel att döda någon.
Memorys bokär en viktig bok både om enskilda personers öden, men också om samhällsstrukturer. Så här skrev jag om den när jag just läst ut det 2017:
Jag är oroligt imponerad av Petina Gappahs romanbygge, som är riktigt skickligt komponerat. Genom att berätta om Memory ger hon oss också historien om ett land som har en minst sagt komplicerad historia och även en komplicerad nutid.
Igår råkade Gappahs nya bok Out of Darkness, Shining lightlanda i min Kindle och den vill jag gärna hinna läsa under julledigheten.
I senaste avsnittet av podden Malin och Cissi Svensklärare emellan bjuder Malin och Cissi på tio favoritnoveller var som de använder i undervisningen. Hyper-PK-Linda reagerade självklart på att en av listorna innehöll 10 noveller skrivna av män och att alla novellerna har ett västerländskt perspektiv. Nu ska jag säga att även min lista nedan innehåller fler noveller skrivna av män än av kvinnor och den geografiska bredden är inte jätteimponerande, men jag tycker ändå att det är viktiga saker att ha i bakhuvudet när du väljer texter att läsa med elever. Det händer allt för ofta att jag ser listor som lärare publicerar på t.ex. sociala medier med texter de tar upp i litteraturundervisningen där precis alla texter är skrivna av män. När det gäller riktigt gamla texter kan det vara klurigt, nästan omöjligt, att bredda läsningen, men när det gäller moderna texter handlar det mest om att vara uppmärksam och medveten.
Viktigast för mig är att mina elever får möta olika perspektiv och röster och nej, alla män är inte likadana, men chansen är större att du får en varierad litteraturundervisning om du går utanför dina bekvämlighetszoner. Jag letar ständigt efter nya texter som kan passa min undervisning. Faktiskt så mycket att jag har svårt att läsa novellsamlingar, då jag förknippar dem med jobb. Bra därför att få tips från andra. Av de noveller som finns på Malins och Cissis listor är flera även mina favoriter, medan andra är helt nya för mig.
Malin och Cissi arbetar på högstadiet och jag på gymnasiet, vilket gör att mitt perspektiv är lite annorlunda. Det är dessutom skillnad på noveller jag tycker mycket om och noveller som funkar i undervisningen. Självklart vill jag att båda sakerna ska sammanfalla, men viktigast är egentligen att eleverna fastnar. Jag har också fått döda många älsklingar för att kunna begränsa mig till tio, men det lyckades till slut. Många av de noveller jag slutligen valde fanns med i min novellkalender 2018.
Min novellista (utan inbördes ordning)
“Honey” av Johanna Thydell, om en alldeles speciell vänskap. Ur Färdlektyr från 2007.
“Kartongmannen” av Katarina Mazetti. Parallell berättelse om två personer som tolkar en situation på helt olika sätt. Ur Noveller för världens barn 2010.
“Pälsen”, Hjalmar Söderberg, en riktig klassiker som håller.
“Stulet nyår” av Agnes von Krusenstjerna, om att bländas av en tjuv. Finns också som novellfilm.
“Huvudsaken” av Jonas Karlsson. En av många helt fantastiska noveller av den här favoritförfattaren. Någon gång skulle jag vilja grotta ner mig i hans författarskap i Svenska 3. Ur Spelreglerna
Det jag saknar är bra noveller på norska och danska. Det hade varit fint att kunna använda i Svenska 2. Har ni några tips?
Vilka andra favoritnoveller har ni använt med elever?
Här kommer en sammanställning av årets Novellkalender enligt O med 24 bra noveller. Det har varit lite av en utmaning för mig att sammanställa den här kalendern, men jag är ändå ganska nöjd med utfallet. Visst finns det favoriter kvar som inte fick plats den här gången, men jag tycker om de texter som blev valda.
“I hjärtat av den gyllene triangeln” är en novell av Petina Gappah som återfinns i novellsamlingen Sorgesång för Easterly. Vi lär oss att även de rikaste kan ha det riktigt tufft, även om de materiella behoven är tillgodosedda. Huvudpersonen lever på ytan ett perfekt liv, men hennes man sviker henne, men att lämna honom är inget alternativ. Gappah skildrar en kvinnas liv med en brutal ärlighet, vilket gör att läsaren verkligen känner hennes smärta. En bra novell ur en fin samling, som visserligen utspelar sig i en värld långt från vår, men som också visar att vissa känslor är universella.
I torsdags publicerade jag en lista med böcker som en grupp amerikanska kritiker ansåg vara århundradets bästa hittills. Den enda nordiska titel som tog sig in på listan var Knausgårds Min kamp, som jag rent objektivt kan förstå är stor litteratur, men som jag aldrig haft någon önskan att läsa.
Självklart måste jag göra en egen lista, en som med all säkerhet blir ännu mer subjektiv än den som Vulture Magazine tog fram. Mitt läsande styr mitt urval och jag har valt att bara ta med böcker jag läst. Vissa skulle kunna ses som objektivt bra, om litteraturpriser och/eller popularitet gör en bok bra. Min lista har dessutom en rätt rutten könsbalans, till kvinnornas fördel och jag är inte så himla bättre på att undvika det etnocentriska än Vulture Magazines grupp. Det är helt enkelt en samling böcker som jag tycker om. Jag har inte placerat böckerna i ordning, det vore alldeles för svårt.
På Vultures lista samlas skönlitteratur i olika former med sakprosa. På min finns nästan bara skönlitteratur, men några självbiografier och biografier har fått slinka med. Några titlar har min lista gemensamt med originallistan. Jag börjar med dem. Andra finns med på min Topp 100 som reviderades i somras. Vissa finns inte med på någon lista, men är ändå väldigt bra. Vissa kanske var fantastiska när de kom, för att de var så annorlunda då, men har nu fallit lite i glömska. Andra kommer alltid att vara fantastiska.
Här finns i alla fall 100 bra böcker från 2000-talet enligt O:
