Maja Hjertzell

Fem böcker som utspelar sig under en dag

I torsdags fyllde äldste sonen 16 år och boken En dag av David Nicholls, som utspelar sig just den 15 juli fyller 12 år. Den släpptes i juni 2009 och handlar om Em och Dex som vi får träffa för första gången 15 juli 1988. Det här är alltså egentligen inte en bok som utspelar sig under endast en dag, titeln till trots, men den inspirerade till veckans topp-5 som handlar om böcker som gör just det. Den mest kända är kanske Ulysses av James Joyce som utspelar sig 16 juni 1904, men den har jag inte läst i sin helhet och därför får den inte ta plats på listan. Jag måste ändå påpeka att det är min och makens bröllopsdag, vilket kanske är ett argument för att läsa.

Mrs Dalloway av Virginia Woolf handlar om en dag i Clarissa Dalloways liv då hon först förbereder en fest och sedan håller i den. Någon gång i juni 1923 är dagen, men något exakt datum verkar inte finnas.

En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn utspelar sig under en dag i ett sovjetiskt arbetsläger på 50-talet. En mycket kontroversiell bok när den kom 1962.

På Chesil Beach av Ian McEwan utspelar sig en junidag 1962 och handlar om Edward och Florence som precis har gift sig på Chesil Beach vid den engelska sydkusten. En bok där det på samma gång händer väldigt mycket och väldigt lite.

Lång dags färd mot natt av Eugene O’Neill handlar om familjen Tyrone som vi får följa under en augustidag 1912. En av de bästa pjäser som skrivits.

Bli kvar av Maja Hjertzell handlar om Sophie och Lucas under en bilresa till Göteborg. Hon ska studera, han ska stanna i den lilla orten där de båda vuxit upp.

 

Har du fler exempel på böcker som utspelar sig under endast en dag?

O listar 2020

Vissa traditioner från tiden på Kulturkollo vill vi behålla och en av dem är en massiv listutvärdering av kulturåret som gått. Mitt mål är att göra genomgången så covid-fri som det bara går, även om det hemska viruset hade kunnat passa in på en rad punkter som “årets mest obehagliga”, “årets knock out” och “årets läskigaste”. Men nej, vik hädan pandemi, du får inte vara med här. Inte så mycket i alla fall.

Årets mest oväntade: Måste vara att en bok med titeln Min syster, seriemördaren visade sig bli en av årets bästa böcker. Oyinkan Braithwaites berättelse om systrar, mord och lojalitet är helt fantastisk.

Årets klassiker: I våras läste jag för första gången Pengar av Victoria Benedictson och det var en fin läsupplevelse.

Årets parafras: Riktigt spännande och bra blev det när Jeanette Winterson låter Frankenstein och de andra leva i en robotfixerad framtid i årets bästa bok Frankissstein.

Årets knock out: På andra sidan bron av Hanna Jedvik var helt otroligt bra. Starkt innehåll som bjöd på en fin balans mellan svärta och glädje.

Årets kvinnokamp: Mrs America är miniserien som porträtteras många, viktiga amerikanska feminister och deras motståndare. Bra och välspelad.

Årets gråtfest: Jag har gråtit massor i år, men förutom sorgen över personer som inte finns hos oss längre var det sorgligaste nog när vi bestämde oss för att lägga ner Kulturkollo.

Årets gapflabb: Avlivningskliniken Tusenskönan av Martina Montelius var den första boken jag läste 2020 och den minns jag fortfarande för alla skratt, inklusive ett stort antal som fastnade i halsen.

Årets historiska: Jag läste Natten av Elie Wiesel tillsammans med mina elever och insåg återigen hur viktigt det är att vi minns vår historia.

Årets samtida: I filmen Greta blev jag också påmind om vad som behöver göras just nu och smärtsamt medveten om hur en flicka blivit frontfigur i något som hon helst hade velat att politiker tagit ansvar för. Stark film.

Årets obehagligaste: Den bok som var svårast att läsa i år var Dit mina tankar aldrig når av Yiyun Li. En mycket fin skildring av en mor vars son tagit livet av sig. Kom lite för nära.

Årets men-för-i-helvete: Philip Roths bok The Plot against America blev tv-serie och även om den inte var årets bästa var det den ett tydligt bevis på att människor är dumma i huvudet och luras av idiotiska och farliga ledare.

Årets dystopi: Livet. Nej men på allvar så har jag haft svårt att läsa dystopier när vi lever mitt i en. Jag tyckte dock väldigt mycket om Bärarna av Jessica Schiefauer som är både läskig, bra och relevant.

Årets grafiska: Jag tyckte mycket om Alma Thörns fina Alltid hejdå som handlar om två flickor som påverkas av en skilsmässa. Väl värd sig nominering till Augustpriset.

Årets nya bekantskap: Mitt första möte med Bruno K Öijer var omvälvande. Nu vill jag läsa mycket mer.

Årets återseende: Jag läste om Vad gör man inte av Maja Hjertzell och arbetade med den tillsammans med elever. Mycket lyckat.

Årets galnaste: Hit, men inte längre av Maria Maunsbach var verkligen en annorlunda läsupplevelse med extra allt.

Årets tegelsten: Här väljer jag utan tvekan Samlade verk av Lydia Sandgren. En mastodontdebut i göteborgsmiljö som porträtterar kulturmannen med alla sina brister. Hade också kunnat passa in på Årets debut och en rad andra punkter.

Årets ögonöppnare: Allt vi har gemensamt av Sanna Torén Björling gav en mer balanserad och komplex bild av USA och det politiska landskapet.

Årets utmaning: Att hålla igång läsningen har varit årets utmaning och det har helt ärligt gått sådär. Det har varit ett tungt år på alla sätt, inte minst har distansundervisningen tagit knäcken både på mig och mina elever. Jag vet, pandemihelvetet skulle inte nämnas, men det får bli så ändå.

Årets aldrig mer: Jag vill aldrig mer ha en digital Bokmässa istället för en riktig. Aldrig mer.

Årets huvudperson: Jag tyckte väldigt mycket om att läsa om Texas som är huvudperson i Sara Lövestams En stark nolla.

Årets bifigur: Det finns många bra sådana, men en som stack ut var Bill Nightys tolkning av Mr Woodhouse i filmatiseringen av Emma.

Årets filmupplevelse: Jag har sett alldeles för lite film, men den jag gillade bäst var David Copperfields äventyr och iakttagelser.

Årets TV-serie: Svårt, jag har sett mycket bra, men en serie som vi sett ihop hela familjen och verkligen tyckt om är The Good Place, där vi hunnit med tre säsonger av fyra.

Årets författare: Tua Forsström är en poet jag upptäckt under året och läst flera böcker av. Mycket fina och välskrivna.

Årets kulturella höjdpunkt: Det fanns ju rätt få sådana tyvärr detta pandemiår, men en av de digitala satsningar som jag faktiskt tyckte funkade fint var samtalen med de nominerade till Women’s Prize for Fiction. Ingen höjdpunkt likt Mount Everest, men väl som Kebnekaise.

Årets möte: Snöstorm av Augustin Erba inleds med att huvudpersonen Thomas träffar sin ungdomskärlek på ett tåg.

Årets citat: Tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma om du har symptom, eller något liknande MÅSTE ju bli årets citat. Vi har hört det upprepas som ett mantra. Ett finare sådant finns dock i boken The Twelve days of Dash and Lily av Rachel Cohn och David Levithan. Så här säger Dash när han ska förklara varför han älskar böcker så mycket: “You can go anywhere in a book. Books are adventure. Knowledge. Possibility. Magic.”

Årets skandal: Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nominerades till Augustpriset. Den släpptes precis i början av den period som gällde för årets nominerade och förbisågs. Mycket märkligt.

Årets pristagare: Jag blev väldigt glad över att Maggie O’Farrell tilldelades Women’s Prize for Fiction för sin roman Hamnet. En bok som jag påbörjade i höstas, men sedan tappade jag bort min hjärna och planerar att slutföra läsningen så snart den är återfunnen.

Årets mest kreativa idé: Enkelt, men effektfullt blir det när Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall byter perspektiv helt i Inte som du och låter konståkningstjejerna få de bästa träningstiderna och den höga statusen, medan hockeykillarna får nöja sig med sunkiga omklädningsrum och kassa istider. Dessutom hånas deras utseende och sexualitet självklart i sociala medier.

Årets titel: Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter är en fin bok med en fin titel.

Årets låt: Faktiskt har jag lyssnat ovanligt mycket på musik i år, även nyare musik. Mycket tack vare ett av barnen (det andra har fastnat i 60-talet just nu) men kanske framför allt för att jag lyssnat mycket på P3. Svårt att välja därför, så jag tar den som snurrar i hjärnan just nu och det är Anxious angel med Maja Francis som också spelades i tv-serien Kärlek & Anarki.

Årets skämskudde: Jag tycket mycket om Rodham av Curtis Sittenfeld, men vissa scener med de fiktiva versionerna av Bill och Hilary krävde skämskudde.

Årets läskigaste: Huvudpersonen Åsa i Svärmodern av Moa Herngren vill så väl, men det blir så fel. Riktigt bra och obehaglig läsning.

Årets hämnd: Nu tror jag inte att Vanessa Springora skrev Samtycket för att hämnas, men att berätta om det hon varit med om var både modigt och viktigt.

Årets skilsmässa: Jag borde sagt det först av Annika Wall är något så ovanligt som en skilsmässoskildring som faktiskt fick mig att både skratta och gråta.

Årets överskattade: Utan tvekan Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Jag fattade inte alls grejen.

Årets underskattade: För mig var Edith och Julian av Naoise Dolan en av årets bästa läsupplevelser, men de flesta andra recensioner jag har läst har varit ljumma.

Årets debut: Elin Persson debuterade med De afghanska sönerna som är en av årets bästa böcker. Bilden av ensamkommande från Afghanistan behöver helt klart nyanseras.

Årets par: Måste vara Marianne och Connel i tv-serien Normal People.  Daisy Edgar-Jones och Paul Mescal spelar inte Marianne och Connell. De ÄR Marianne och Connell.

Årets lyckopiller: Jag tyckte verkligen att filmatiseringen av Ester Roxbergs Min pappa Ann-Christine som fick titeln Min pappa Marianne.Valet att göra det till en trevlig och hoppfull film var lyckat.

 

Så, nu var min långa lista färdig. Kika gärna in hos Anna, Fanny, Helena och Ulrica för att ta del av deras årssummeringar. Sedan vore det kul att få ta del av din lista. Det går utmärkt att välja ut några punkter, ta bort några eller lägga till andra om det passar bättre.

Läsprojekt om Vad gör man inte

För första gången valde jag att läsa Vad gör man inte av Maja Hjertzell med mina elever i år 1. Det fanns flera skäl till detta. Dels tycker jag mycket om boken själv, den finns  i klassuppsättning i vårt skolbibliotek och dessutom har jag just nu en etta där många läser mycket och därför hade flera läst de böcker jag använt de senaste åren. Eftersom det också finns flera elever i klassen som sällan eller aldrig läser ville jag välja en tunn bok som ändå utmanar kognitivt. Vad gör man inte är verkligen en sådan bok. I det här inlägget kommer jag att berätta om hur jag arbetat med Hjertsells bok i kursen Svenska 1 på gymnasiet och jag vill varna för att det kommer att förekomma en del spoilers, men också en hel del undervisningstips. 

Vad gör man inte utspelar sig under en varm augustidag. Tre syskon, en bror och två systrar, är på väg till sin mamma för att fira hennes födelsedag. En syster väljer att inte följa med och vi förstår att det inte handlar om att hon inte vill träffa mamman, utan om att en syster svikit. Med få ord berättar Maja Hjertzell om en familj som på många sätt fallit samman. Vi får veta att sonen och brodern Anders bor i en fosterfamilj, att en av systrarna egentligen bor hos sin farmor och farfar och att de äldre systrarna är gamla nog att leva något slags liv för sig själva. Tre av syskonen får egna kapitel i boken, men det fjärde befinner sig i bakgrunden. En mormor finns, om än i periferin och en mamma som befinner sig långt bort från sina barn. En gång fanns också en pappa, men hans är borta. Slutligen gick han för långt och straffades för det. 

Ett av mina med läsningen av boken var att känna en ny klass på pulsen genom att låta dem läsa samma bok. Jag förberedde frågor i en läslogg som fokuserade en del på innehållet. Det finns många “hål” i Maja Hjertzells text. Mycket som är skrivet mellan raderna. Vissa behöver stöttning för att hitta rätt i mellanrummen. Oavsett läsförmåga är det intressant att försöka få eleverna att fulla tomrummen. En bok som går att tolka inbjuder till mer intressanta tankar och inte minst samtal.

Under de tre första kapitlen presenteras tre av syskonen i ett eget kapitel utifrån deras perspektiv. Syftet med de frågor eleverna får skriva kring är att de dels ska sammanfatta vad de får veta om karaktärerna och resten av familjen. Därefter ska de fundera på de ledtrådar som Hjertzell placerar i sin text och fundera på vad som inte riktigt sägs, men kan anas. Slutligen är uppgiften att tolka det de läst och dessutom skriva ner saker de ännu inte kunnat reda ut och undrar över.

Tre gånger under läsningen diskuterade eleverna det de läst. Till varje samtal fick de några frågor av mig att fundera på och de fick också ta med ett citat och egna frågor för att kunna styra samtalet. Citat är alltid intressanta och gör att fokuset i samtalet hamnar där elevernas fokus ligger. Att de också väljer egna frågor gjorde samtalen än mer intressanta. Under första samtalet stod Anders, brodern, i centrum då det är han som är huvudperson i bokens första kapitel. Jag gick runt i grupperna och fick klart för mig att boken inte var en bok de hade valt själva, men att den var kul att diskutera. Det är ett bra betyg. 

Under de första samtalen gick jag runt lite bland grupperna, men det tredje och avslutande samtalet spelade eleverna in och jag lyssnade på dem i efterhand. En uppgift var att diskutera betydelsen av titeln och att gå tillbaka till de två inledande citaten, diskutera hur de kan kopplas till boken och varför Maja Hjertzell valt dem. Jag brukade aldrig lägga någon vikt vid inledande citat, men har börjat göra det sedan jag pratade med en författare (jag tror att det var Christoffer Carlsson, men är inte helt säker) som lade enormt mycket tankemöda på just dessa. I Vad gör man inte blev det intressanta samtal kring både titel och citat och samtalet kom att handla mycket om vad man gör för sina nära och kära och var gränsen går.

Eleverna hade mycket att säga om karaktärerna och om familjens situation. Några menade att personer som Anders inte finns i verkligheten, medan andra menade att han körde sin epa till skolan de och han gått på varje dag. Det intressanta med Hjertzells text är att hon lyckas skapa komplexa karaktärer med få ord. Anders är en kliché, men också väldigt mycket mer. Systrarna Sandra och Karolina representerar ytterligheterna. Sandra försöker att döva smärtan hon känner genom att ligga med varenda kille hon träffar. Karolina hänger istället kvar vid en kille som helt uppenbart inte är bra för henne. Tredje systern Leah finns bara i bakgrunden och frågan är om hon kommer tillbaka till familjen. Just Karolina engagerar många och de hoppades alla att hon skulle våga bryta sitt destruktiva förhållande. Någon undrade över hur hennes farmor och farfar är och varför hon väljer att bo hos Hampus istället för hos dem. 

Tre syskon åker för att fira sin mammas födelsedag. Vi förstår att hon befinner sig på någon slags anstalt. Kanske ett fängelse, kanske en klinik av något slag. Hennes mamma, barnens mormor, kör Anders till henne men följer inte med in. Anledningen är att dottern inte vill träffa henne. Just mormodern väcker stor sympati hos läsarna och när eleverna efter läsningen får i uppgift att skriva ett eget kapitel till boken om en händelse eller en person som de vill lägga till, är det flera som låter syskonens mormor stå i centrum.

Jag var osäker på skrivuppgiften ska sägas, men glad över resultatet. Det som är bra med att skriva kring en bok är att stöttningen finns där för de elever som har svårt att komma på vad de ska skriva. Någon som hävdade att hen aldrig skrivit en text lyckades få ihop ett kapitel om mormor där hen använde den information och de händelser som finns med i boken, men lät mormodern ge sin bild av det hela. Vad tänkte hon när Anders dök upp den där morgonen med en påse öl i handen? Varför bestämmer hon sig för att skjutsa honom, trots att hon inte kan följa med in till sin dotter? Hur känns det att dottern inte vill träffa henne? Kanske har mormor information om sådant som vi som läsare undrar. 

Leahs kapitel är det också flera som skrivit och då handlar det självklart mycket om sveket hon utsattes för och den nu trasiga relationen med systern Sandra. Under samtalen visade det sig att flera såg Sandras agerande som en sätt att försöka hjälpa sin syster. Det var opassande och klumpigt, men fick Leah att undvika ett äktenskap med någon som inte var bra för henne. Andra skrev prologer och epiloger och där fick läsaren bland annat veta mer om hur pappan var, hur det egentligen gick till när syskonens mamma försöker lösa situationen och dessutom får vi träffa syskonen en tid efter boken avslutats. Eleverna bjuder på både lyckliga slut om mammans födelsedag ett år framåt i tiden då alla syskon samlas och olyckliga slut om hur Karolina trots allt gifter sig med Hampus och inte vet hur hon ska kunna leva vidare. Ett kapitel handlar om mammans tidigare liv och alla som svikit. 

Jag rekommenderar verkligen gemensam läsning av Maja Hjertzells Vad gör man inte och då gärna i just år 1 på gymnasiet. Det är en tunn bok, men ingen enkel bok. Formatet gör att alla mina elever lyckades komma igenom den och sättet den är skriven gör att elever med olika läsförmåga kan få ut olika saker av den. Genom att som lärare erbjuda frågor där svaren går att hitta i texten som t.ex. “vad får ni reda på om Anders i kapitlet?” och frågor som kräver mer analys som handlar om att sammanställa de ledtrådar som ges till en helhet. En fråga som “vad hände egentligen den dagen pappan dog?” kan besvaras både genom att läsa texten, men kräver också analys och tolkning.

 

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

10 bra ungdomsböcker jag läste 2019

I år har jag läst ovanligt många ungdomsböcker och flera riktiga guldkorn, vilket gjorde det extra svårt att vaska fram en lista med endast tio böcker. Det här är mina favoriter från året som gått utan inbördes ordning. Utgivningsår på svenska inom parentes.

Alla suger och det är ingens fel (2018) av Ebba Hyltmark, Brombergs förlag

Mitt första möte med denna unga författare, som var 17 år då debuten kom ut. Berättelsen om Li som drömmer om att gå på MIT är charmig och annorlunda. En bok som jag tror skulle passa bra att läsa i år nio eftersom den handlar mycket om att välja gymnasiet och att våga göra ett val utifrån sig själv och inte för att anpassa sig till andra.

Beröringen (2019) av Gustav Tegby, Rabén & Sjögren

Elin är 16 år och har bott isolerad med sin pappa så länge hon kan minnas. Detta  för att hon enligt fadern lider av en förbannelse som gör att de hon rör vid och sedan kommer mer än några hundra meter ifrån tycks dö. Det här är en spännande och ganska obehaglig berättelse som får en att fundera på vem man kan lita på.

Bli kvar (2019) av Maja Hjertzell, Gilla Böcker

En mycket välskriven kortroman om Lucas och Sophie som utspelar sig under en enda dag. Hon ska lämna deras lilla hemort för att studera i Göteborg. Han har bestämt sig för att stanna kvar. Många funderingar kring vad som egentligen är rätt och vad som är det mest självständiga beslutet.

Välj mig (2019) av Christina Lindström, B Wahlströms

En mycket annorlunda berättelse om Silje som försöker leva vidare efter sin pappas död. Det som skaver mest är att mycket tyder på att han själv valt att avsluta sitt liv och det är något som alla runt Silje tycks viska om. Bästa kompisen Mia glider iväg och istället börjar Silje umgås med Alvin som är medlem i en lokal frikyrkan. Kärlek, sorg, vänskap och religiösa grubblerier i en härlig blandning.

Hej då, vi ses väl? (2019) av Linda Åkerström, Rabén & Sjögren

En av de absolut bästa böcker för unga läsare som jag läst i år. Nora har just tagit studenten från vård- och omsorgsprogrammet, ett program hon egentligen inte ville gå, men sökte för att andra gjorde det och för att få en “riktig” utbildning. Helst hade hon velat gå Estetiska programmet, men det var otänkbart. Nu har hon fått sommarjobb inom hemtjänsten och träffar där en konstnär som inspirerar henne att våga följa sitt hjärta.

Så jävla kallt (2019) av Lova Lakso, Rabén & Sjögren

En sanslös berättelse om Karla som drar söderut med sin sjuka hund innanför jackan och sin pojkvän och en kompis som sällskap. En fantastisk språkkreativ bok som förtjänar många läsare. Karla är en fantastisk huvudperson att följa och lämnar ingen oberörd.

En ocean av kärlek (2019) av Tahereh Mafi, B Wahströms

Berättelsen om Shirin utspelar sig 2002, ett år efter attacken mot World Trade Center och att leva som muslim i USA är långt ifrån enkelt. Som nyinflyttad är det dessutom extra svårt att passa in. En ocean av kärlek handlar om att sticka ut och att försöka passa in, utan att för den delen anpassa bort sig själv. Det är också en kärlekshistoria som verkligen berör.

Sommarplåga (2019) av Hanna Jedvik, Rabén & Sjögren

En härlig bok om skejtaren Alma som bor i Majorna med sin pappa och som vanligt åker ut till sommarstugan när det är lov. Där finns kompisen Mira som hon är hemligt förälskad i. Vi får följa Alma under en sommar när mycket förändras och det är en fin skildring av hur det kan vara när man går från att vara barn till att bli mer vuxen. En bok som jag tror hade passat perfekt att läsa i år 6-7.

Är det nu allt börjar? (2019) av Siri Spont, Rabén & Sjögren

En riktigt bra och väldigt obehaglig skildring av en språkresa med allt vad en sådan kan innebära. Tilda vill så gärna höra till och det gör hon definitivt inte hemma i sin lilla tråkiga ort. När hon åker på språkresa med kompisen Emmy, som hon aldrig träffat, men chattar med varje dag, hoppas hon att livet ska vända. Så blir det inte riktigt. En välskriven bok om det svåra i att vara tonåring.

Moxie (2019) av Jennifer Mathieu, Gilla Böcker

En härligt feministisk bok om hur tjejer (och några killar) gör uppror mot sexismen som accepteras på deras skola i småstaden East Rockport, där skolans fotbollslag är allt och spelarna tillåts göra lite som de vill. Ledaren är Vivien, men det är det ingen som vet. Hon startar nämligen sin fanzine Moxie i hemlighet och uppmanar andra att protestera. Det är en bok full av pepp och jäklar anamma som till och med gör den här 45-åringen inspirerad.

 

Fler bra ungdomsböcker från i år och några år tidigare hittar du på min just uppdaterade sammanställning av bra böcker att läsa med ungdomar. Inte helt nya, men också bra ungdomsböcker hittar du här.

 

 

Vilka nomineras till Augustpriset 2019?

Jag inser när jag studerar mina läslistor att jag har läst väldigt få, nya svenska böcker i år och av dem är det ännu färre som jag tror blir nominerade till årets Augustpris. De böcker som nomineras ska vara utgivna på svenska mellan 22 oktober 2018 och den 20 oktober 2019. Boken måste finnas i handeln senast vecka 43, 2019.

Augustpriset delas ut i tre klasser och de nominerade presenteras senare idag.

Jag kan ibland tycka att det är klurigt att veta vilka böcker som ska nomineras i vilken kategori, men på Augustprisets hemsida finns klara besked.

  • Till den skönlitterära klassen ska romaner, novellsamlingar, diktsamlingar samt memoarer och essäer med skönlitterär prägel anmälas.
  • Till fackboksklassen ska fackböcker av alla slag samt biografier anmälas.
  • Självbiografier ska alltså anmälas till den skönlitterära klassen, medan biografier ska anmälas till fackboksklassen.
  • Till barn- och ungdomsboksklassen ska text-, fakta- och bilderböcker för barn och ungdom anmälas.

Trots att jag som sagt läst få böcker har jag försökt mig på någon slags gissning om vilka titlar som kommer att finnas bland de nominerade. Jag har begränsat mig till sex titlar i varje kategori, men i alla tre klasserna hade jag lätt kunnat lista ett gäng titlar till. Jag har fått ställa böcker mot varandra och funderat över hur många kända författare, debutanter, doldisar, diktsamlingar, självbiografiska böcker, författarbiografier, biografier om kända vetenskapsmän, böcker för tonåringar och hur många bilderböcker som det är rimligt att nominera. Till slut har jag kokat ner mina tips till följande 18 titlar och då har jag tippat en del med hjärtat, men också en del med hjärnan.

Skönlitteratur för vuxna

Teonauter av Sam Ghazi

Herravälde av Elin Olofsson

Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort av Erik Rosén

Testamente av Nina Wähä

Vem dödade Bambi? av Monika Fagerholm

I rörelse av Athena Farrokhzad

 

Fackböcker för vuxna

Osebol av Marit Kapla

Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm

Tidskapslar av Meta Isæus-Berlin

Hovjuvelerarens barn av Gunnar Bolin

Mannen som ordnade naturen av Gunnar Broberg

Ålevangeliet av Patrik Svensson

 

Barn- och ungdomsböcker

Dyksommar av Sara Stridsberg, illustrerad av Sara Lundberg

Är det nu allt börjar? av Siri Spont

Trollet är inte hemma av Lars Lerin

Under mattan av Sara Lövestam, illustrerad av Per Gustavsson

Folk av Emma och Lisen AdBåge

Bli kvar av Maja Hjertzell

 

Att stanna kvar eller ge sig av

För den som är ung och bor i ett litet samhälle, som Sophie och Lucas gör, finns det bara ett alternativ. Det gäller att ge sig av så långt bort att det går att skapa sig ett riktigt liv. De som stannar kvar är förlorarna. Eller? För Lukas i Maja Hjertzells roman Bli kvar är det inte så enkelt. Är det verkligen de som lämnar som gör ett genomtänkt val, funderar han, eller handlar det helt enkelt om att de faktiskt gör som alla andra och de som blir kvar är de som väljer aktivt.

En som redan gett sig av är Lucas kompis Daniel. Han som spelade i bandet innan de var tvungna att ta in en ersättare. Han som var tillsammans med Sophie. Sophie som Lucas är kär i och som han just den här morgonen vaknat upp bredvid. Sophie som också ska ge sig av, faktiskt just denna dag. Hon ska börja studera i Göteborg och Lucas önskar att hon kunde bli lycklig just här med honom istället.

Bli kvar är en kortroman som utspelar sig under en enda dag. Från tidig morgon då Lucas och Sophie vaknar under ett lakan till sen kväll då Lucas kört Sophie till Göteborg och nu ska åka hem igen. Det är en bok där det händer väldigt lite på ytan, men väldigt mycket inom Lucas som är den som berättar. Det handlar om att välja det liv som passar en bäst, men också om hur lojaliteten till vänner och den starka kärleken kan förändra vad ett bra liv egentligen är.

Maja Hjertzells styrka ligger i språket. Jag absolut älskar hur hon skriver och hur hon mer få ord kan väcka massor av tankar. Bli kvar är en bok om två personer som just upptäckt kärleken och som åker bil till Göteborg, men det är också en bok om ett Sverige där de unga lämnar den ort de vuxit upp i för att skapa sig ett liv i staden.

Bli kvar är en väldigt fin bok och jag hoppas att den hittar många läsare. Speciellt tror jag att den passar den som, oavsett ålder, funderar över sitt liv och vad som egentligen är viktigt. Det är befriande med en bok som vågar vila i det lilla och inte drivs framåt av en massa stora händelser. Ingen dör, ingen knarkar, ingen är deprimerad. Istället får vi möta två unga människor som just träffats, men inte vet vad som kommer att hända sedan.

Böcker jag ser fram emot i september

I september säger det pang och TBR-högen växer exponentiellt. Dessutom är det en ansenlig mängd i denna hög som borde läsas innan det är dags för Bokmässan i slutet av månaden. Några böcker kanske jag sparar och köper på plats. Signerade böcker räknas ju inte.

Här är de böcker jag ser fram emot i september.

Förväntan, Anna Hope, ETTA, september

P.S. Från Paris, Marc Levy, Sekwa, september

Rosy & John, Pierre Lemaitre, Sekwa, september

Den sista vakten på Ellis Island, Gaëlle Josse, Elisabeth Grate Bokförlag, 2 september

Nio främlingar, Liane Moriarty, Albert Bonniers förlag, 3 september

Roxy, Alice Dadgostar, Albert Bonniers förlag, 3 september

Sönderslagen, Emma Johansson, Vox by Opal, 3 september

Våra tungor smakar våld, Saga Becker, Leopard förlag, 3 september

Bli kvar, Maja Hjertzell, Gilla Böcker, 4 september

Lilla fröken Grenadin, Vilda Rosenblad, Piratförlaget, 4 september

Vuxna människor, Caroline Hulse, Printz Publishing, 4 september

Resten av allt är vårt, Emma Hamberg, Piratförlaget, 5 september

Allt du gav mig var minnen, Adam Silvera, Lavender Lit, 6 september

Behandlingen, Yvonne Hirdman, Ordfront förlag, 6 september

Drömmarna, Karen Thompson Walker, Norstedts, 9 september

Bungalow, Åke Edwardson, Albert Bonniers förlag, 10 september

Ingen plats för mig, Katia Wagner, Natur & Kultur, 10 september

Kistbyggarna, Morgan Larsson, Piratförlaget, 10 september

Berättelsen från innerstaden, Shaun Tan, Lilla Piratförlaget, 11 september

Hästpojkarna, Johan Ehn, Gilla Böcker, 11 september

Var kommer du ifrån, egentligen?, TNKVRT, Gilla Böcker, 11 september

Min tur nu, Angie Thomas, Natur & Kultur, 14 september

Bete sig, Linda Jones, Vox by Opal, 15 september

Björnkvinnan, Karolina Ramqvist, Norstedts, 16 september

En dag, Jennifer, Risto Pakarinen, HarperCollins Nordic, 17 september

Hennes ord, Tove Folkesson, Albert Bonniers förlag, 17 september

Och eken står där än, Sofia Lundberg, Bokförlaget Forum, 18 september

Den som haver barnen kär, Viktoria Höglund, Southside Stories, 19 september

Sent på dagen, Tessa Hadley, Wahlström & Widstrand, 19 september

Välj mig, Christina Lindström, B Wahlströms, 19 september

Hjärtats bokhandel, Veronica Henry, Printz Publishing, 20 september

Mitt storslagna liv, Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, 20 september

Mr Potter, Jamaica Kincaid, Bokförlaget Tranan, 21 september

Tomma hjärtan, Juli Zeh, Weyler förlag, 21 september

Ett litet steg på vägen, Jenny Fagerlund, Norstedts, 23 september

Kodnamn Flamingo, Kate Atkinson, Norstedts, 23 september

I rörelse, Athena Farrokhzad, Albert Bonniers förlag, 24 september

Bomullsängeln, Susanna Alakoski, Natur & Kultur, 26 september

Snöstorm, Augustin Erba, Albert Bonniers förlag, 27 september

Det svarta trädet, Tana French, Modernista, 28 september

Dom som stod kvar, Thord Eriksson, Natur & Kultur, 28 september

Hjärtat, Malin Kivelä, Thorén & Lindskog, 29 september

Vad gör man inte

vad-gor-man-inte-

I Maja Hjertzells bok Vad gör man inte får vi möta en trasig familj. Det är mammans födelsedag och tre av fyra barn är på väg till henne. Vi förstår att hon befinner sig på en annan plats än hon brukar och vi förstår också att barnen är ganska trasiga unga vuxna, alla fyra. Anders har sabbat körkortet och tjejen han älskat länge på avstånd vill inte veta av honom, Karolina är som en skugga som försöker undvika allt och alla, medan Sanna är utåtagerande och spontan. Lite väl mycket kan tyckas, då hon gjort något som gör att storasyster Leah vägrar träffa henne och därför inte kommer till firandet. Fadern finns hela tiden i bakgrunden, men är inte närvarande. Vi får följa dem under en varm augustidag och när sista sidan är läst är ingenting som det verkade inledningsvis. Det betyder inte att Maja Hjertzell skrivit en actionfylld roman, snarare tvärt om. I ett mycket långsamt tempo får vi veta mer om familjemedlemmarna och när det står klart hur allt hänger ihop förstår jag allt.

Det är extremt svårt att skriva om Vad gör man inte, utan att avslöja för mycket och därmed förstöra läsningen för er. Det jag kan göra är att uppmana er att läsa. Personerna är levande, historien gripande och språket helt fantastiskt. Jag letar efter ett ord att beskriva Vad gör man inte och skulle vilja använda det engelska ordet exquisit. Det är en utsökt, fin och vacker bok som kommer att stanna hos mig länge. Den enda invändningen jag har är att jag skulle vilja veta mer om syskonen, men samtidigt är lite av grejen att jag inte får veta allt.

Maja Hjertzell finns på plats i Göteborg under Bokmässan. Bland annat deltar hon i seminariet Country Noir tillsammans med Martin Jern, klockan 12 på fredag.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: