Kim Thúy

Sökande efter kärlek — och ett hem

När jag listade fem fina författarframträdanden borde jag tagit med Kim Thúy, som jag lyssnat till flera gånger. Första gången var på Litteraturhuset i Göteborg 2013, där kvinnan som skriver så lågmälda och sparsmakade böcker, visade sig vara en bubblande och härlig person. Själv menade hon att den utåtriktade författaren hade en lugn tvilling som skrev böckerna. Tre år senare ordnade Kulturkollo en bokcirkel kring Kim Thúys bok Vi, med författaren som gäst. En helt fantastisk upplevelse. Kim Thúy är aktuell med boken Em, som handlar om kriget i Vietnam och i korta, fragmentariska scener visar hur ett krig sprids över världen och genom generationer. På Bokmässan Play finns en intervju med henne, gjord av Peter Fröberg Idling.

Kim Thúy föddes 1968 i Saigon, mitt under kriget och när hon var tio år flydde familjen till Kanada och blev en del av de så kallade båtflyktingarna. I sina böcker har hon undersökt krig, flykt och identitet ur olika perspektiv. Tydligaste kopplingen till själva kriget har utan tvekan Em. Thúy skriver på franska, vilket är det naturliga valet enligt henne själv. Eftersom hon lämnade Vietnam som barn är hennes vietnamesiska inte så utvecklad att hon kan skriva böcker på språket. Hon saknar det breda ordförråd som krävs. Engelska har hon lärt sig genom sitt karriär som jurist och det passar sig inte till skönlitteratur. Återstår franskan. Ett språk hon älskar. Hon berättar om sin översättare som är den som skapar en ny bok på engelska med sin egen ton, något som Thúy tycker mycket om.

Thúys karaktärer genomgår ofta flera livsavgörande förändringar, precis som hon själv. Dels flykten, men också att hon haft flera yrken, som översättare, jurist och restaurangägare. Att hon också blev författare var en slump när hon var 40 år och började ta anteckningar för att hålla sig vaken på väg hem från restaurangen. En vän skickade in boken till förlag och Thúy är tacksam över den oväntade succén, som på många sätt orsakas av att hon misslyckats med annat. Hade hon varit en riktigt bra restaurangägare hade hon fortfarande jobbat med det. På samma sätt var hon, enligt sig själv, en ganska dålig översättare och jurist.

Något som är så härligt med Kim Thúy är hur spontan och ärlig hon är. Som när Fröberg Idling frågar varför det inte finns någon dialog i Em och hon skrattande utbrister “I don’t know how to write a dialogue” och berättar att hon försökt, men alltid fått ta bort för att det blivit “a total failure”. Hon menar att hon inte är en “riktig” författare, men där håller jag absolut inte med. Hon är en unik författare, med ett fantastiskt språk och en helt eget stil. Målet är att beskriva verkligheten, inte att skriva skönlitterärt. Eftersom det inte går att skriva om allt blir det skönlitteratur, trots att det inte är fiktion. Em bygger på en massa samtal med människor som påverkades av kriget, som den om piloten, en ung man, som lyfter en död bebis. Hon behöver bara beskriva några detaljer för att läsaren ska förstå helheten, säger hon och det är det som jag tycker gör hennes sätt att skriva så unikt. Hur hon genom små detaljer skapar en helhet och med få ord beskriver så mycket och väcker så många känslor.

Inspirationen till att skriva Em kom, oväntat nog, från Black life matter då hon insåg att hon visste väldigt lite om kriget som påverkat henne. Den bild hon hade, den historia hon hört, var den amerikanska. Bara det att kalla kriget för Vietnamkriget och inte “The American war” som det heter i Vietnam. Hon insåg att hon behövde hitta till sin egen historia via berättelser från sitt första land. Ingens berättelse är felaktig, säger hon, men vi använder olika ord och har olika perspektiv. Thúy hänvisar till Chimamada Ngozi Adichies TED-talk om faran med en berättelse och ville hitta fler. Alla har rätt och alla har fel samtidigt, eftersom krig alltid är fel, men människor berättelser om det och skälet till deras agerande kan inte vara fel. Med ett undantag. Att fortsätta ett krig för att det vore att tappa ansiktet att avsluta det är något som provocerar, säger hon och där tillåter hon sig att döma.

Em är till skillnad från Thúys tidigare böcker inte skriven i första person. Kanske för att den skulle bli mer objektiv och därför fick många röster höras. I slutet kommer en författare in och då också jag-perspektivet. Anledningen var, säger Thúy, att hon inte kunde hålla sig helt objektiv och var tvungen att berätta sin historia och sina åsikter.

 

O tipsar om sommarläsning

Eleverna får sommarlov idag och även om få vuxna är lediga redan nu bjuder jag på lästips inför ledigheten. Vad ska ni läsa i sommar? Massor hoppas jag och behöver ni inspiration kommer här 20 tips från mig på böcker av olika slag som alla är riktigt bra.

Hoppas att listan kan ge er inspiration inför sommaren!

Blommor över helvetet, Ilaria Tuti. Spännande deckare i fantastisk miljö. Finns i pocket.

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson. Fantastisk berättelse om mord och mer.  Inbunden/e-bok.

Daisy Jones & the Six, Taylor Jenkins Reid. Spännande fejkbiografi om stort 70-talsband. Inbunden/e-bok

Den sista migrationen, Charlotte McConaghy. Fantastiskt bra om en värld utan djur. Inbunden/e-bok.

Det nya livet (Ellens val 1) och Kärleken (Ellens val 2), Helena Dahlgren. Två fina böcker i serien om Ellen. Inbunden/e-bok.

EmKim Thúy. Fantastisk berättelse om ett fruktansvärt krig. Häftad/e-bok.

HamnetMaggie O’Farrell. Vacker och sorglig berättelse om Shakespeares fru och barn. Finns i pocket.

Hur mår fröken Furukura?, Sayaka Murata. Annorlunda bok om en ovanlig kvinna. Finns i pocket.

Jag borde sagt det först, Annika Wall. Riktigt bra och trovärdigt om en smärtsam skilsmässa. Finns i pocket.

Jungfrustigen, Philip Teir. Välskrivet och lågmält om att bli förälskad och skiljas. Finns i pocket.

Lektioner i kärlek, Lucy Dillon. Ett avbrutet bröllop och fokus på kärlek och brudklänningar. Mysig bok! Inbunden/e-bok.

Midnattsbiblioteket, Matt Haig. Fin berättelse om Nora som söker sitt perfekta liv. Inbunden/e-bok.

Min syster, seriemördaren, Oyinkan Braithwaite. Riktigt bra om systrar, mord och lojalitet. Inbunden/e-bok.

Samlade verk, Lydia Sandgren. Mastodontdebut som utspelar sig i Göteborg. Finns i pocket.

Som en öppen bok, Sara Molin. Tragikomiskt om läraryrkets baksidor. Finns i pocket.

Strandläsning, Emily Henry. Charmig bok om två författare och ett vad. Finns i pocket.

Svärmodern, Moa Herngren. Smärtsam historia om en mamma som vill väl, men misslyckas. Finns i pocket.

Mellan raderna, Johanna Schreiber. Bra och träffsäkert om Emily och ett bokförlag. Inbunden/e-bok.

Queenie, Candice Carty-Williams. En roman som är nattvart, men också varm och rolig. Finns i pocket.

Ytspänning, Olivier Norek. Riktigt bra spänningsroman med litterära kvaliteter och en solid historia. Finns i pocket.

 

 

Photo by Greg Rosenke on Unsplash

 

Em är en fantastisk läsupplevelse

När jag läste Em av Kim Thúy gjorde jag något jag inte gjort förut. När jag kom till sista sidan började jag om och läste boken igen. Jag ville vara säker på att jag inte missade någon detalj i den fantastiska väv om Vietnam, kriget och dess följder som Thúy skapat. Kriget ja, Vietnamkriget eller det amerikanska kriget. “I det glappet återfinns kanske orsaken till kriget.”, skriver Thúy.

I franska Indokina bor Mai. Hon har kuliernas mörka hud och plantageägaren Alexandre möter henne med vrede. En vrede som förändras till något helt annat och en kärlekshistoria inleds. “Hade forskare fått nys om kärlekshistorien mellan Mai och Alexandre skulle Stockholmssyndromet kanske istället fått heta Tây Ninh-, Bên Cui- eller Xa Cam-syndromet”, skriver Thúy och visar hur mycket vi inte vet om historien. Delar av boken vill jag direkt ta med till mina elever och läsa högt. Jag vill berätta om gummiträden, om Indokina, om ett land som blev ett land och sedan splittrades. Om människor som krossas, om den brutala döden och om dem som överlever.

Dottern Tâm tar berättelsen vidare och skyddad av sin amma lyckas hon fly när döden tar hennes föräldrar. Via en rad människor, vars öde flätas samman på ett sätt som vi läsare ser, men de inte alltid är medvetna om, tar Kim Thúy oss med genom kriget, till gatorna i Saigon, i ett plan över Atlanten och sedan från USA ut i världen igen. Det är så välskrivet, så vackert komponerat och så gripande att jag inte kan sluta läsa. Varje ord är valt med omsorg, varje ögonblicksbild behövs och helheten som skapas är fullständig och samtidigt fortfarande ofullständig. Vi vet mycket, men inte allt och så kommer det alltid att vara. När berättelsen närmar sig sitt slut kliver författaren in i den. Hon berättar om de historier hon inte får plats med och personerna hon inte hunnit tala med. Att skapa en rättvis bild av ett krig som drabbat människor i årtionden är omöjligt. Författaren Kim vet detta. Ändå skriver hon och hon gör det med en skicklighet som imponerar.

Kriget i Vietnam slutade på pappret den 30 april 1975, då landet som delats skulle bli ett. Tjugofem år senare var jag och maken där just detta datum och såg hur splittringen fortfarande fanns. Hur vissa firade fredsdagen och hur andra sörjde. Vi såg tunnlarna, de som grävts ut för att turisterna skulle kunna rymmas och hörde guiden berätta om det omprogrammeringsläger han placerats i efter krigsslutet. Vi reste norrut och såg Ho Chi Minhs balsamerade kropp i det mausoleum som uppfördes efter hans död. Detta trots att han önskat att få kremeras. Nu ligger han där och människor går långsamt förbi i tystnad. Några gråtande och fyllda av vördnad. I boken skriver Kim Thúy om hur människor från Vietnam fortfarande är tydliga med huruvida de kommer från norr eller söder. Det må vara fred, men krigets alla sår är inte läkta. Viktigt är att minnas att kriget inte inleddes när amerikanerna kom och inte heller slutade när de lämnade.

Em är en bok som berör. Den ger mig perspektiv på kriget jag aldrig tidigare haft. Det historiebruk som påverkar oss handlar om de amerikanska soldaterna och möjligen får vi följa med dem hem efter kriget. De skjuter mot vietnameser som utmålas som en fruktansvärd fiende. Kim Thúys berättelse om kriget hakar i den historieskrivning vi är vana vid, men ger sedan andra perspektiv. Hon berättar om soldaten som från sitt plan dödar alla, även småbarn och hur han klarar att leva med det, tills hans eget barn tas ifrån honom. Vi får följa med planet som används i Operation Babylift, där ett plan med spädbarn brinner upp och ett annat fylls och lyfter. Vi får också veta hur nagellack påverkat livet för en rad vietnamesiska kvinnor. Små detaljer som gått många förbi, men nu blir betydelsefulla. Jag är så imponerad över Kim Thúys bok och även om jag absolut älskat hennes tidigare böcker är det nu hon på riktigt blir en viktig författare som ger röst åt dem som inte fått höras.

Böcker jag ser fram emot i mars

Vårutgivningen fullkomligt exploderar i mars och det är därför jag tänker ägna månaden åt att läsa vårnyheter. Det finns en lång rad böcker som jag ser fram emot att läsa:

Klara och solen, Kazuo Ishiguro, Wahlström & Widstrand, 2 mars

Catfight Nidbilder av kvinnor i grupp, Johanna Wester, Romanus & Selling, 3 mars

I hjärtat av Ådala, Åsa Liabäck, Printz Publishing, 3 mars

Var inte rädd för mörkret, Kristina Agnér, Albert Bonniers Förlag, 3 mars

När allt står på spel, Philip O’Connor, Haidar Hadari, Bonnier Carlsen, 4 mars

Utan offer, ingen seger, Philip O’Connor, Haidar Hadari, Bonnier Carlsen, 4 mars

Främlingsfigurer, Mara Lee, Albert Bonniers Förlag, 5 mars

Evigheters evighet, Ásta Fanney Sigurðardóttir, Rámus förlag, 5 mars

Norrskensnatten, Anna Kuru, Modernista, 5 mars

Shuggie Bain, Douglas Stuart, Albert Bonniers Förlag, 9 mars

Hon kallades hemmasittare, Nadja Yllner, Bokförlaget Forum, 10 mars

Eufori En roman om Sylvia Plath, Elin Cullhed, 11 mars

Em, Kim Thúy, [sekwa], 13 mars

De bortglömda namnens bok, Kristin Harmel, Lavender Lit, 15 mars

När bergen sjunger, Nguyễn Phan Quế Mai, Historiska Media, 15 mars

Pengarna, Bengt Ohlsson, Bonnier Carlsen, 15 mars

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson, Albert Bonniers Förlag, 16 mars

En sång för dig, Marc Levy, [sekwa], 16 mars

En plats för oss, Fatima Farheen Mirza, Bokförlaget Forum, 17 mars

En uppblåst liten fittas memoarer, Aase Berg, Albert Bonniers Förlag, 19 mars

Codex 1962, Sjón, Rámus förlag, 21 mars

Ett färgat liv, Ulrika Nandra, Bokförlaget Forum, 24 mars

Je m’apelle Agneta, Emma Hamberg, Piratförlaget, 24 mars

Alla ljuger, Camilla Grebe, Wahlström & Widstrand, 25 mars

Är mor död, Vigdis Hjorth, Natur & Kultur, 25 mars

Min storslagna död, Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, 26 mars

Vem har sagt något om kärlek?, Elif Ali, Rabén & Sjögren, 26 mars

Vi röstar om vi saknar mamma, Nina Pascoal, Albert Bonniers förlag, 26 mars

Försvinnande värld, Julia Phillips, Norstedts, 29 mars

Hemligheter i Havanna, Rachel Rhys, Etta, 30 mars

Veckans kulturfråga v.5 2021

Läslistor har en tendens att bli långa och bokhögar att växa sig höga. Det går helt enkelt inte att läsa alla böcker som kommer ut. Vissa författare prioriterar jag alltid och de går förbi alla listor och högar när de släpper en ny bok.

Vilken författares böcker läser du direkt när de släpps?

Här finna två kategorier av favoritförfattare. Vissa böcker vill jag spara till ett perfekt tillfälle och därför kan de få vänta lite. Andra böcker slänger jag mig över direkt. Till den senare kategorin hör till exempel böcker av Ellie Griffiths och Mhairi McFarlane.

Av de böcker som släpps i vår ser jag fram emot att genast läsa:

Em, Kim Thúy, [sekwa], 11 mars

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson, Albert Bonniers Förlag, 16 mars

En sång för dig, Marc Levy, [sekwa], 16 mars

Andetag, Jennifer Niven, Lilla Piratförlaget, 27 april

Konferensen, Mats Strandberg, Norstedts, 10 maj

Veckans kulturfråga v. 39 2020

I helgen är det dags för årets Bokmässa, som tyvärr är i digital form. Det får mig ändå att tänka på alla fantastiska författare jag lyssnat till och de jag fått äran att träffa. Som vanligt kan jag inte hålla mig till en fråga, utan det blir tre.

Vilken författarsamtal är det bästa du lyssnat på?

Vilken författare är du mest glad över att ha träffat?

Vilken författare drömmer du om att lyssna till och/eller träffa?

 

Tema författarmöten alltså!

Det är väldigt svårt att välja mellan de författarframträdanden jag lyssnat till och jag måste välja två. Dels Chimamanda Ngozi Adichies inledningstal på Stockholm Literature som var helt fantastiskt och Abdellah Taïas seminarium på Bokmässan 2016. Jag har sedan lyssnat på de båda författarna en gång till vardera, men första gången var något speciellt.

Möten då. Att ha fått träffa Kim Thúy och tillsammans med henne bokcirklat hennes fantastiska bok Vi är en så otrolig upplevelse att jag nästan inte tror att den är sann.

En författare jag drömmer om att lyssna till är Nina Bouraoui. Jag hade en biljett till ett framträdande i Stockholm för några år sedan, men lyckades inte få ledigt och kunde därför inte åka dit. Det var bittert, men förhoppningsvis kommer det en ny chans någongång.

Nu ser jag fram emot att få veta vilka författarmöten du varit med om och drömmer om.

 

Mycket fokus på undervisning just nu

För en vecka sedan fick jag som gymnasielärare helt lägga om min undervisning då vi meddelades att eleverna skulle undervisas på distans. Presskonferensen var på tisdagen, undervisningen på distans började på onsdagen. En kort genomgång av skolans IKT-ansvarige genomfördes för några från varje program och sedan fick vi i uppdrag att föra informationen och kunskapen vidare. Snabba ryck och snart var även våra bild- musik och teaterlärare uppkopplade. För mig som lärare i svenska och historia är det egentligen enklare, men omställningen har inte varit helt lätt. Läs gärna mina tankar om de senaste dagarna på min skolblogg Ordklyverier.

I alla mina svenskkurser blir det nu läsprojekt i mindre grupper. Ettorna ska läsa böcker som kan kopplas till tema vänskap och de får välja mellan Naiv. Super av Erlend Loe, Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn, No och jag av Delphine de Vigan, Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt  och Stål av Silvia Avallone.

I tvåan är det klassiker som gäller utifrån urvalet “böcker som är hyfsat tunna och som Linda tycker är okej att läsa/läsa om” nämligen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Pengar av Victoria Benedictsson, Förvandlingen av Franz Kafka, Kallocain av Karin Boye och Djurfarmen av George Orwell.

I trean blir det läsning jorden runt där eleverna får välja mellan Vända hem av Yaa Gyasi, Memorys bok av Petina Gappah, Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid, Vi av Kim Thúy och När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka. Några av dessa böcker utspelar sig förvisso helt eller delvis i USA, men perspektivet är ett annat än det vi brukar få till oss genom kulturen. Mer om ett tidigare liknande projekt kan du läsa om här.

Är du intresserad av fler inlägg om läsning i skolan rekommenderar jag att du kikar på den här listan.

Vill du ha boktips är det istället här du ska klicka.

 

 

BIld av Mystic Art Design från Pixabay

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

10 författare som format mitt 10-tal

I årets julkalender har jag bjudit på kulturella höjdpunkter från det här århundradets första två decennier. Idag knyter jag an till det genom att lista 10 författare som format mitt 10-tal. En uppgift som självklart är omöjlig, men jag har i alla fall lyckats skaka fram 10 favoriter som på olika sätt faktiskt påverkat min syn på världen.

Nina Bouraoui är en av mina husgudar och även om jag faktiskt inte läst alla böcker hon skrivit har de jag läst haft stor påverkan på mig. Det handlar om språket lika mycket som innehållet. Bäst är kanske Pojkflickan, där en ung flicka funderar över vem hon är. Är hon flicka eller pojke, algerier eller fransyska, straight eller gay? Just funderingarna kring identitet är alltid centralt i Bouraouis böcker.

Abdellah Taïa skriver böcker med en brutal ärlighet och orden går rakt in i hjärtat. Jag har haft nöjet att lyssna till honom vid två tillfällen och han är en fantastisk författare, men också en viktig röst i ett samhälle som blir allt mindre tolerant. Det här att författare bara ska skriva och inte uttala sig politiskt ger jag inte mycket för. Däremot bör de vara medvetna om att det de säger också påverkar publikens syn på det de skriver. Ett arabiskt vemod var den första boken av många jag läste av Taïa.

Chimamanda Ngozi Adichie har lärt mig mer om Nigeria än de flesta andra. Första boken jag läste av henne var En halv gul sol och den fick mig att läsa vidare för att lära mig mer om Biafra och de konflikter som fortfarande pågår i hennes hemland. Även Chimamada Ngozi Adichie är en viktig debattör och trots att boken We should all be feminists inte lärde mig så mycket nytt, var det tydligt när hon besökte Göteborg i samband med filmfestivalen 2014 att innehåller provocerade många som verkligen behövde provoceras.

Jonas Hassen Khemiri har skrivit flera betydelsefulla texter i tidningar, men också flera fantastiska böcker. Hans språk är fantastiskt och hans stil liknar ingen annans. Boken Jag ringer mina bröder började som en krönika om den misstänksamhet som drabbade väldigt många efter det misslyckade terrordådet på Drottninggatan. Sedan dess har Hassen Khemiri utmanat våra fördomar och förhoppningsvis fått i alla fall några att inse att alla inom en grupp inte är likadana.

Liv Strömquist har definitivt format mitt 10-tal tillsammans med andra serietecknare har hon nämligen hjälpt mig att upptäcka en helt ny genre. Strömquists bästa verk är utan tvekan Prins Charles känsla, men även Einsteins fru tillhör favoriterna. Nu väntar senaste boken Den rödaste rosen slår ut på att bli läst.

Jonas Karlsson har faktiskt också fått mig att uppskatta en för mig ny genre och jag har med glädje läst hans novellsamlingar, där Den perfekte vännen är favoriten. Jag tycker också väldigt mycket om hans kortromaner, kanske mest av allt senaste Regnmannen. Karlsson är kungen av skeva karaktärer som försätter sig i absurda situationer och jag älskar verkligen hans sätt att skriva.

Gillian Flynn har format spänningsgenren med sina tre böcker och det är egentligen lite sorgligt att det inte blivit fler. Pressen är, kan jag tänka mig, säkert stor efter att var och varannan bok jämförts med senaste Gone Girl, som också filmatiserats. Flynn har skapat spänningsromaner om skeva karaktärer med en rejäl portion svärta och jag önskar mig helt klart en ny, riktigt bra bok av henne väldigt snart. Min favorit hittills är Sharp Objects, men jag har ännu inte vågat se HBO-serien baserad på den.

Johannes Anyuru från Göteborg har vuxit under 10-talet och tillhör nu de största, svenska författarna. Själv tycker jag väldigt mycket om hans tidiga poesi, men senaste romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är också helt fantastisk. Jag tyckte också om En storm kom från paradiset, boken han skrev om sin pappa piloten som flydde hit från Uganda. Anyuru är en ordkonstnär av stora mått och tillhör helt klart mina absoluta favoriter.

Kim Thúy är en fantastisk författare och en fantastisk människa som jag haft glädjen att träffa vid ett par tillfällen och lyssna till än fler. Debuten Ru tog mig med storm och var en bok som inte liknade någon annan jag läst. Orden är så precisa och stämningen så speciell. Uppföljaren Mãn var också fantastisk, men bäst av de tre böcker som givits ut hittills än ändå fantastiska Vi. Kim Thúy har verkligen lärt mig massor och hennes böcker tillhör de bästa jag läst under 10-talet.

Mohsin Hamid från Pakistan skriver böcker om en kultur som jag vet lite om och som definitivt förtjänar en mer komplex beskrivning än vad media är beredd att ge. Den första boken jag läste av honom var Den ovillige fundamentalisten som berättar om en mans förändring efter 9/11 när människor runt honom börjar se på honom med rädsla. Jag funderar ofta på vad andras fördomar gör med de som drabbas och skräms av vårt samhälle där behovet av att utse syndabockar går ut över så många oskyldiga.

 

Vilka författare har varit en stor del av ditt 10-tal?

 

100 bra böcker från 2000-talet enligt O

I torsdags publicerade jag en lista med böcker som en grupp amerikanska kritiker ansåg vara århundradets bästa hittills. Den enda nordiska titel som tog sig in på listan var Knausgårds Min kamp, som jag rent objektivt kan förstå är stor litteratur, men som jag aldrig haft någon önskan att läsa.

Självklart måste jag göra en egen lista, en som med all säkerhet blir ännu mer subjektiv än den som Vulture Magazine tog fram. Mitt läsande styr mitt urval och jag har valt att bara ta med böcker jag läst. Vissa skulle kunna ses som objektivt bra, om litteraturpriser och/eller popularitet gör en bok bra. Min lista har dessutom en rätt rutten könsbalans, till kvinnornas fördel och jag är inte så himla bättre på att undvika det etnocentriska än Vulture Magazines grupp. Det är helt enkelt en samling böcker som jag tycker om. Jag har inte placerat böckerna i ordning, det vore alldeles för svårt.

På Vultures lista samlas skönlitteratur i olika former med sakprosa. På min finns nästan bara skönlitteratur, men några självbiografier och biografier har fått slinka med. Några titlar har min lista gemensamt med originallistan. Jag börjar med dem. Andra finns med på min Topp 100 som reviderades i somras. Vissa finns inte med på någon lista, men är ändå väldigt bra. Vissa kanske var fantastiska när de kom, för att de var så annorlunda då, men har nu fallit lite i glömska. Andra kommer alltid att vara fantastiska.

Här finns i alla fall 100 bra böcker från 2000-talet enligt O:

  1. Never let me go, Kazuo Ishiguro, 2005
  2. Neapelkvartetten, Elena Ferrante, 2011-2015
  3. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth, 2004
  4. Billy Lynn’s long halftime walk, Ben Fountain, 2012
  5. Sju årPeter Stamm, 2010
  6. The hate u give, Angie Thomas, 2017
  7. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka, 2002
  8. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid, 2007
  9. Ghana must go, Taiye Selasi, 2014
  10. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides, 2001
  11. Stål, Silvia Avallone, 2010
  12. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz, 2004
  13. Flickan och skulden, Katarina Wennstam, 2002
  14. Vi är alla helt utom oss, Karen Joy Fowler, 2013
  15. Den drunknadeTherese Bohman, 2010
  16. Presidentens hustru, Curtis Sittenfeld, 2008
  17. Jag ger dig solen, Jandy Nelson, 2014
  18. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas, 2002
  19. Den vita staden, Karolina Ramqvist, 2015
  20. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson, 2014
  21. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg, 2014
  22. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri, 2015
  23. Memorys bok, Petina Gappah, 2015
  24. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson, 2009
  25. Vitsvit, Athena Farrokhzad, 2013
  26. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru, 2003
  27. Jag, En, David Levithan, 2012
  28. Mississippi, Hillary Jordan, 2008
  29. Frälsningsarmén, Abdellah Taia, 2006
  30. Vända hem, Yaa Gyasi, 2016
  31. Prins Charles känsla, Liv Strömquist, 2010
  32. Efter attentatet, Yasmina Khadra, 2006
  33. Paradisträdgården, Amy Waldman, 2011
  34. Busters öron, Maria Ernestam, 2006
  35. Tillsammans är man mindre ensam, Anna Gavalda, 2004
  36. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro, 2001
  37. Varför vara lycklig när du kan vara normal?, Jeanette Winterson, 2013
  38. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie, 2006
  39. Vi, Kim Thùy, 2001
  40. Wylding HallElizabeth Hand, 2015
  41. Igelkottens elegans, Muriel Barbery, 2009
  42. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui, 2010
  43. Sharp Objects, Gillian Flynn, 2006
  44. No och jag, Delphine de Vigan, 2009
  45. Ett litet liv, Hanya Yanagihara, 2015
  46. Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007
  47. Allt som återstår, Elin Boardy, 2012
  48. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò, 2017
  49. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson, 2009
  50. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole, 2007
  51. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt, 2016
  52. Pojkarna, Jessica Schiefauer, 2011
  53. Svalornas lek, Zeina Abirached, 2010
  54. Morgon i Jenin, Susan Abulhawa, 2006
  55. Låt den rätte komma in, John Ajvide Lindqvist, 2004
  56. Svinalängorna, Susanna Alakoski, 2012
  57. En man som heter Ove, Fredrik Backman, 2012
  58. En bön för de stulna, Jennifer Clement, 2012
  59. Att föda ett barn, Kristina Sandberg, 2010
  60. Hausfrau, Jill Alexander Essbaum, 2015
  61. Torka aldrig tårar utan handskar, Jonas Gardell, 2012-2013,  (hela trilogin)
  62. Asfaltsänglar, Johanna Holmström, 2013
  63. Vad jag älskade, Siri Hustvedt, 2004
  64. En del av mitt hjärta lämnar jag kvar, Diana Janse, 2010
  65. Hey Princess, Mats Jonsson, 2011
  66. Kärlekens historia, Nicole Krauss, 2005
  67. Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats, Eli Levén, 2010
  68. Vi ses på Place de la Sorbonne, Justine Lévy, 2011
  69. Dagar i tystnadens historia, Merethe Lindstrøm, 2012
  70. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, Édouard Louis, 2015
  71. How to be a woman, Caitlin Moran, 2011
  72. En gåtfull vänskap, Yoko Ogawa, 2003
  73. Väldigt sällan fin, Sami Said, 2012
  74. Persepolis, Marjane Satrapi, 2000
  75. Jag är allt du drömt, Ali Smith, 2006
  76. Niceville, Kathryn Stockett, 2009
  77. Berättelser från yttre förortenShaun Tan, 2012
  78. En dag ska jag skriva om den här platsen, Binyawanga Wainaina, 2015
  79. När gud var en kanin, Sarah Winman, 2011
  80. Och i Wienerwald står träden kvar, Elisabeth Åsbrink, 2011
  81. Tretton skäl varför, Jay Asher, 2007
  82. Människoätande människor i Märsta, Aase Berg, 2009
  83. Engelsforstrilogin, Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren, 2011-2013
  84. Hägring 38, Kjell Westö, 2013
  85. Mig äger ingen, Åsa Linderborg, 2007
  86. Berlinerpopplar, Anne B Ragde, 2004
  87. Mocka, Tatiana de Rosnay, 2017
  88. Tusen strålande solar, Khaled Hosseini, 2007
  89. Du försvinner, Christian Jungersen, 2014
  90. Det eviga folket är inte rädda, Shani Boianjiu, 2013
  91. Tigern i Galina, Téa Obreht, 2009
  92. En ny tid , Ida Jessen, 2015
  93. Stopptid, Juli Zeh, 2014
  94. Gryningsfeber, Péter Gárdos, 2010
  95. Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, Sherman Alexie, 2007
  96. Litet land, Gaël Faye, 2016
  97. Comedy Queen, Jenny Jägerfeld, 2018
  98. Brun flicka drömmer, Jacqueline Woodson, 2014
  99. Ett hjärtslag från döden, Maggie O’Farrell, 2017
  100. Alla floder flyter mot havet, Dorit Rabinyan, 2014

 

Vilka böcker skulle återfinnas på din lista? Har vi några favoriter vi delar? Är det några böcker du älskar som saknas på listan?

 

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: