Månad: maj 2020

Där kräftorna sjunger

Där kräftorna sjunger av Delia Owens är en internationell succé och en snackis även här. Boken är till exempel en av de nominerade till Årets bok 2020. Förväntningarna var därför ganska höga och de uppfylldes inledningsvis. Grundberättelsen om flickan Kya som är uppvuxen utanför samhället i en dysfunktionell familj är verkligen fin. Som liten flicka ser hon syskonen lämna hemmet ett efter ett och när faderns misshandel blir för svår försvinner även mamman bort. Under några år försöker Kyas pappa leva ett bättre liv, men det dröjer inte många år innan hon är helt ensam. Människorna i det lilla närbelägna samhället kallar henne Träskflickan och ser henne som obehaglig och konstig. De enda som stöttar henne är Jumpin’ som äger en liten butik och hans fru Mabel. De ser till att Kya får mat i magen och nya kläder ibland genom att köpa musslor och rökt fisk från henne. Tate, en barndomsvän som nu blir hennes förtrogne och pojkvän är också viktig. De delar ett intresse för djur och natur och det är Tate som lär Kya läsa. Jag tycker väldigt mycket om skildringen av Kyas kamp för att överleva och hur hon lär sig med och mer om de djur och växter som finns runt henne.

Där kräftorna sjunger hade kunnat bli en fantastisk roman om Kya och hennes fascination för naturen hade fått stå i centrum. Nu blir det istället en tafflig mordhistoria och de två kärleksförhållanden Kya har, främst det med Chase som är den som hittas död i inledningen, är så gräsligt skildrade att Jean M Auel framstår som en författare värdig Nobelpriset. Beskrivningarna av Kyas utseende känns gammaldags och ganska sunkigt, något som förstör min läsupplevelse. Att boken avslutas med en epilog som är onödig och smörig gör inte saken bättre. Nu mår jag mest lite dåligt och förstår faktiskt inte alls hur alla kan hylla helt okritiskt. Det här är definitivt inte årets bok, möjligen hade jag tyckt det om jag läst den ungefär samtidigt som jag läste Grottbjörnens folk och alla andra mer eller mindre sliskiga böcker om utsatta kvinnor som hittar en mening med livet genom en man. Då var jag typ tolv, nu vill jag gärna slippa sådant.

De nominerade till Barnradions bokpris 2020

Tidigare i veckan avslöjades de nominerade till Barnradions bokpris 2020 och eftersom jag bara läst en av dem blev min läslista genast längre.

De nominerade är:

I väntan på mitt ovanliga liv av Per Sahlin, Ordalaget Bokförlag, (2020)

Vi går varvet av Ina Lagerwall, Rabén & Sjögren, (2019)

Den falska rosen av Jakob Wegelius, Bonnier Carlsen, (2020)

Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, (2019)

Familjen av Cecilia Lidbeck, Lilla Piratförlaget, (2020)

 

Läs mer om priset och de nominerade böckerna här.

 

Foto: Micke Grönberg

Vad är en Bokmässa i Göteborg?

Självklart är det inte alls oväntat, men inte desto mindre sorgligt, att det inte blir någon Bokmässa i år. Fyra dagar när jag umgås med vänner jag sällan träffar och då jag upplever så mycket intressant kultur att jag har boksmälla i dagar efteråt. Lite märkligt är det att jag som egentligen avskyr stora folksamlingar och trängsel ändå älskar Bokmässan. Det handlar om människorna, om seminarierna och om alla fina möten som ger mig så mycket.

Nu blir det en digital variant i dagarna fyra, 24-27 september, uppdelade på två dagars “digital bildningshubb” och två dagars Litteraturfestival också den digital självklart. Även om jag verkligen älskar att gå på seminarier så har jag svårt att tänka mig att sitta fyra dagar framför datorn för att ta del av digitala alternativ. Jag må vara introvert, men Bokmässan är ingenting utan det myller av människor och intryck som jag lärt mig att älska.

Jag saknar redan mina fina vänner i #boblmaf och tycker att det är så väldigt sorgligt att inte få träffas i september, Förhoppningsvis får vi snart mingla och dricka bubbel ihop.

 

Smaken gör mig kluven

Jag läste Smaken av Muriel Barbery för en digital bokcirkel (som jag tyvärr inte lyckades delta i) och det är en bok jag tänkt läsa länge. Inledningsvis var jag väldigt tveksam, men till slut måste jag säga att jag tyckte om den. Vad jag förstår var det få av deltagarna i bokcirkeln som gjorde det.

Smaken är en samling berättelser som alla på något sätt kopplas till mat. Just att låta sinnesförnimmelser, i detta fallet smakupplevelser, få karaktärer att minnas saker är ett grepp jag tycker om. Det får mig att tänka på Marcel Prousts som genom lindblomste och madeleinekakor låter sin huvudperson förflytta sig till barndomen i Swanns värld, den första delen i mastodontverket På spaning efter den tid som flytt. I Smaken står Pierre Arthens i centrum. Han är en känd matkritiker och mat har alltid varit en stor del av hans liv. Nu ligger han för döden i sin lägenhet på 7 Rue de Grenelle där även Igelkottens elegans utspelar sig. Det är när jag inser det och när portvakten Renée får sitt kapitel som jag fastnar i Smaken på riktigt.

Vissa kapitel handlar om att Pierre Arthens berättar ett smakminne från sitt liv. Andra om hur människor kring honom ser på denne mäktige, men vad det verkar, riktigt otrevlige man. Det är i alla fall inga positiva hyllningsberättelser vi bjuds på. Jag gillar dock idén att låta korta minnesbilder från olika personer berätta om samma huvudkaraktär och att också få höra honom själv berätta om sitt liv. Det funkar inte riktigt helt ut, men vissa av berättelserna är fina. Något jag också tycker mycket om är hur Barbery återvänder till samma hus i Igelkottens elegans och även där nämner Pierre Arthens död i lägenheten på fjärde våningen. Nu blir jag lite sugen på att läsa om en av mina största favoritböcker någonsin, men det gör mig lite väl nervös, så jag vet faktiskt inte om jag vågar.

Working mums är underhållande

Just nu tittar jag på Working mums på Netflix och har hittills sett hela första och halva andra säsongen. Totalt finns fyra säsonger och CBC, det kanadensiska tv-bolag som skapat serien har bekräftat att det blir en femte. Seriens skapare är Catherine Reitman, som också spelar en av huvudrollerna som karriärmamman Kate.

Working mums utspelar sig i Toronto och vi får följa några mammor i samma föräldragrupp som leds av den minst sagt överdrivet positiva och därmed ganska läskiga Val. Två av kvinnorna, Anne och Kate har varit vänner länge och nu har de blivit mammor samtidigt. Anne för andra gången och Kate för första. Båda fokuserar ganska mycket på sin karriär och framför allt Kate har svårt att se sig själv som hemmamamma. I gruppen finns också Frankie och hennes partner Giselle, Jenny, som försvinner lite under säsong två då det istället är hennes man Nathan som deltar i gruppens möten, samt den på ytan superperfekta unga mamman Alicia, som aldrig riktigt klickar med de andra.

Min favorit är nog Anne, som är den jag känner igen mig mest i, men jag gillar även Kate och Frankie. Det är tydligt att serien är gjord i Kanada och inte i USA, då den är mer frispråkig och rakt på sak än vad amerikanska serier brukar vara. Viktiga frågor tas upp på ett ganska osentimentalt sätt och jag gillar hur karaktärerna får lov att utvecklas. Något jag också uppskattar är att mammalivet definitivt inte glorifieras, men ändå inte målas upp som helt nattsvart. Livet är tufft ibland, men inte hela tiden och inte för alltid är budskapet. Jag kommer helt klart att titta vidare och förhoppningsvis håller Working mums hela vägen.

10 klassiska noveller

I den kurs om litteraturundervisning och litteratururval som jag läser just nu är en av uppgifterna att läsa noveller och bland de jag valt att läsa finns många skrivna av författare vars verk räknas till klassikerna. Här följer tio bra, och för mig nya, klassiska noveller som jag tror skulle fungera bra med gymnasieelever. Några av dem kommer mina elever att få möta redan i vår.

Det här är alltså inte en lista med de bästa klassiska noveller, inte heller en förteckning av klassiska noveller som jag brukar använda i min undervisning, utan helt enkelt tio bra noveller som jag läst den senaste tiden.

“Snäckorna” av Karin Boye, Novellix (2015)

En fin berättelse om en tioårig pojke som mist sin mor som fyraåring. När han är tio träffar hans far en ny kvinna som heter Sigrid, men som fadern vill att han kallar mamma. Istället för att skapa en stor konflikt verkar Sigrid nöja sig med att befinna sig i bakgrunden och snart känns hon inte lika mycket som ett hot. En stillsam och fin novell som känns tidlös och säkerligen kan engagera eleverna.

“Fjäderbrevet” av Moa Martinsson, Novellix (2015)

Novellen “Fjäderbrevet” är hämtad ur novellsamlingen Armén vid horisonten (1942) och tar som Martinssons texter brukar göra kvinnornas perspektiv. Novellens berättare är en flicka som föddes utanför äktenskap. Inledningsvis får vi veta hur det gick till när flickan blev döpt och hennes morfar knekten tog henne till prästen. Det var den 7 november 1890 och dimman var lika svår som under slaget vid Lützen en dag men många år tidigare. Vi får sedan läsa om ett julfirande när flickan är nio år och åker med sin mor, styvfar, morbror och moster, samt några kusiner för att besöka mormor och knektmorbror i knekttorpet. Jag fastnade verkligen för novellen, både innehållsmässigt och språkligt och kommer utan tvekan att använda den i undervisningen.

“Ett dockhem” av August Strindberg, Novellix (2012)

Det här är en faktiskt både rolig och intressant replik till Ibsens pjäs som i novellen spelar en avgörande roll för huvudpersonernas äktenskap. Novellen publicerades första gången i samlingen Giftas (1884) och då måste den verkligen ansetts vass. Äktenskapet mellan Gurli och Pall är i alla fall enligt den senare väldigt lyckligt. Han är borta på låga seglatser, men när han är i hamn kommer hans unga hustru och hälsar på. När vi träffar dem första gången har de varit gifta i flera år, men är fortfarande förälskade. De får barn och allt verkar frid och fröjd, tills Gurli träffar en väninna som får henne att förstå hur ojämlikt äktenskapet är.

“Palatset” av Carl Jonas Love Almqvist ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Den här novellen från 1838 är härligt skum med tydliga drag från romantiken. Huvudpersonen Richard berättar om en resa till en engelsk stad och hur han där såg en affisch med ord på ett främmande språk, blev informerad om ett kontor som säljer biljetter till åkturer i en storslagen och märklig vagn. Han köper biljetter under flera dagar och träffar en rad mystiska personer. Han besöker också ett palats. En svår novell rent språkligt, men samtidigt väldigt fascinerande och som gemensam läsning i Svenska 2 för att få ett exempel på svensk romantik tror jag att den hade fungerat fint.

“Stamfrun” av Sophie von Knorring ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En riktigt härlig läskig novell som doftar skräckromantik. Härliga miljöer med stora, mörka byggnader, damer i vackra kläder och inte minst ett magiskt porträtt. Novellen är skriven 1841, men språket är lättare att ta till sig än Almqvists. För mig är Sophie von Knorring en helt ny bekantskap och jag vill gärna att mina elever ska få stifta bekantskap med henne i Svenska 2.

“Lappin och Lapinova” av Virginia Woolf, Novellix (2016)

Novellen publicerades första gången 1938 och är en riktigt bra, men väldigt märklig skildring av ett äktenskap där i alla fall frun fantiserar om att maken är en kanin vid namn kung Lappin. Det verkar som att maken är med på leken, men till slut blir det oklart om så verkligen är fallet. En rätt svår, men samtidigt intressant text.

“Madame de Breyves melankoliska sommar” av Marcel Proust, Novellix (2014)

En berättelse om Françoise de Breyves som först inte alls är intresserad av monsieur de Laléande, men efter att han bjudit hem henne och hon tackat nej utvecklar någon slags besatthet gentemot honom. En novell som blir ett bra sätt för eleverna att möta Proust i kortformat.

“Sesam öppna dig” av Anne Charlotte Leffler ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En novell från 1882 som handlar om en man som just gift sig och först tänker igenom sitt liv med en känsla av att ha misslyckats, men sedan inser att han trots allt fått en hustru han håller av. Ett liv som kanske kan ses som vardagligt och trivialt, men som för honom känns nytt och fängslande.

“Ställ ut armeniern!” av Sophie Elkan ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Elkans novell ingår i novellsamlingen Från östan och västan som publicerades för första gången 1908. Berättelsen utspelar sig på ett hotell i Brumana, Libanon och i centrum står ett syskonpar. Brodern är endast 26 år, men helt vithårig och får ibland svåra anfall. Hans liv förändrades när han blev vittne till en massaker på armenier i Konstantinopel. En gripande berättelse i spännande miljö.

“Horatio Sparkins” av Charles Dickens, Novellix (2016)

Berättelsen om den mystiske Horatio Sparkins publicerades första gången 1834 i tidningen The Monthly Magazine, men återfinns också i Sketches by Boz som bestod av texter som Dickens fått publicerade i olika tidningar under pseudonymen Boz. “Horatio Sparkins” handlar om hur en familj bjuder hem en gäst som de tror är både framgångsrik, bildad och rik, men som senare visar sig vara en helt annan än de trott.

 

Tänk snabbt! (vecka 22)

Måndag efter långhelg och jag hoppas att ni har haft en skön sådan. Den här veckan blir det bokfokus bland de fem valen i Tänk snabbt!

Jag bloggar ju också på Kulturkollo och där har vi de senaste veckorna skrivit om det overkliga och övernaturliga. Föredrar du fantasy eller science-fiction?

Om du nu läser verklighetsbaserade böcker i form av sakprosa väljer du då helst biografier eller memoarer?

Snart är det sommar och då finns det förhoppningsvis mycket tid till läsning. Brukar du ha läsprojekt under sommaren, eller föredrar du fri läsning?

Hur håller du redan på det du läser? Använder du digitala tjänster likt Goodreads eller klassiska anteckningsböcker?

Lite odling måste det allt bli även denna vecka. Jag har nämligen tryckt ner frön från luktärter och solrosor i krukor. Vad väljer du?

 

Veckans fem snabba lyder så här

fantasy eller science-fiction?

biografier eller memoarer?

läsprojekt eller fri läsning?

Goodreads eller läsdagbok?

luktärter eller solrosor?

 

Själv svarar jag så här:

fantasy eller science-fiction? Spontant väljer jag bort båda, men jag gillar urban fantasty, för så heter det väl när det övernaturliga tar sig in i vår helt vanliga värld?

biografier eller memoarer? Memoarer eller självbiografier blir ofta rätt smöriga och märkliga, i alla fall om de är rent kronologiska och börjar i barndomen. Egentligen gillar jag inte kronologiska biografier heller, men de är oftast bättre.

läsprojekt eller fri läsning? Egentligen läser jag vad som faller mig in, men jag gillar att ha läsprojekt på gång trots allt.

Goodreads eller läsdagbok? Jag har ju min läslista på bloggen också, men ingen analog sådan längre. Faktiskt inte sedan 1998. Därför väljer jag Goodreads, främst för att jag gillar deras läsutmaning.

luktärter eller solrosor? Svårt val! Jag älskar luktärter och hoppas att de kommer att växa fint i växthuset, men det är allt något speciellt med solrosor.

 

Vad väljer du? Tänk snabbt!

En söndagssmakbit ut Svärmodern

Idag är det söndag och jag hänger på En smakebit på søndag som idag finns på Flukten fra virkeligheten som bjuder på en smakbit ur Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins som jag verkligen ser fram emot att läsa.

Själv läser jag Svärmodern av Moa Herngren som handlar om Åsa som är ensamstående och har en nu vuxen son Andreas. När Andreas var liten lämnade Janne, hand pappa, dem för en dansk kvinna och han har nu en ny familj. Inledningsvis är det Åsas berättelse vi får ta del av och hennes liv ställs på sin spets när Andreas och hans flickvän Josefin flyttar in hos henne under ett stambyte som gör att de inte kan bo hemma. Åsa drömmer om att komma Andreas och sin nya svärdotter närmare, men det blir inte alls som hon tänkt sig. De två hänger mest på sitt rum och Åsa känner sig åsidosatt. Hon kan inte riktigt hantera att Josefin är den viktigaste i Andreas liv och sättet hon försöker förändra relationen på uppskattas inte. När Andreas börjar berätta blir det tydligt att både han och Josefin uppfattar Åsa som gränslös, när hon bara ser sig som ovanligt omtänksam. Extra svårt är det när Josefins mamma Stina, som också är en av Åsas bästa vänner, ställer sig på sin dotters sida.

Smakbiten kommer från s.158 när Åsa funderar över sin relation med sonen:

Visst förtjänade jag kritik men Andreas och jag hade kunnat prata om det och jobbat oss igenom det, som vi brukade när det dök upp problem. Om det inte hade varit för Josefin. Jag hade ju försökt prata om det tidigare. Både med Andreas och Stina. Det var klart att jag ville ha tillbaka min son i mitt liv, men jag var framför allt orolig för hur han mådde och om Josefin verkligen var bra för honom. Han påstod att han var lycklig och glad utan mig, men jag hade svårt att verkligen tro att det kunde vara sant. Jag ville bara att han skulle vakna upp ur allt det här och bli sitt gamla jag.

Jag har läst ungefär hälften av Svärmodern och det är verkligen en bok fylld av såriga relationer. Det är lätt att förstå Åsas agerande, men samtidigt också Andreas reaktion. Josefin har vi inte fått höra så mycket av ännu, men det är mycket troligt så att den bild Åsa gett oss av en ung kvinna som vill ta en son ifrån en äldre kvinna något vinklad. Det kan vara en komplicerad relation den mellan en överbeskyddande mor och den kvinna som ersätter henne i sonens liv och jag vill verkligen läsa vidare för att se om de löser det hela.

Toalettpapperskungen — en underhållande skröna

Räds inte rubriken. Jag avskyr böcker som beskrivs som skrönor, men faktum är att Toalettpapperskungen av Maria Ernestam är en skröna och en underhållande sådan med precis så mycket svärta som behövs för att berättelsen sa gå hem hos mig. Ernestams tajming är fantastisk när hon låter sin anti-hjälte bli en man som kommer över en imponerande mängd toalettpapper och på grund av, eller tack vare, blir kändis på kuppen. En ofrivillig och extremt lyckad bunkrare av toalettpapper som räcker i åratal.

Ejnar Svensson är ansvarig för en del av kommunens upphandling. Ett jobb han skötte från ett litet rum längst in i en korridor i kommunhuset i den lilla orten Vallerås. När andra människor kom och gick i kommunhuset stannade han kvar på samma position och i samma lilla rum. Inte trodde han att ett inköp av ett grått och enlagrigt toalettpapper skulle göra honom känd, men misstaget att beställa inte fyra förpackningar, som han trodde, utan fyra enheter som betydde fyra lastbilar fulla av toalettpapper som fick förvaras i ett lada då kommunhusets lagerrum självklart inte räckte till.

Historien om toalettpapperskungen berättas av Vallerås starke man och det är också han som ordnar förvaringen i sin grannes lada. Han är kommunfullmäktiges ordförande som självklart utnyttjar situationen för att lyfta fram Vallerås och inte har något som helst dåligt samvete för att det betyder att Ejnar Svensson får icke-önskvärd uppmärksamhet och blir något av en idol för många. Tänk att Ejnar Svensson beställde ett återvunnet toalettpapper redan innan sådana miljövänliga alternativ ens existerade för de flesta och därmed satte Vallerås på kartan som en miljökommun innan ordet ens var uppfunnet.

Toalettpapperskungen är en riktigt rolig bok som berättas på det där ironiska och absurda sätt som jag uppskattar och som får mig att tänka på Jonas Karlsson och Erlend Loe. Det är en stillsam historia om en helt vanlig man som hamnar mitt i ett oönskat kändisskap som han inte alls trivs med. Maria Ernestam är som alltid en skicklig stilist och det gör den här boken läsvärd. För den som uppskattar ljudböcker är Morgan Allings inläsning med säkerhet fantastisk. Jag som tillhör ljudboksskeptikerna lyssnade med behållning på ungefär 2/3, men sedan var min bilfärd slut och jag ville inte vänta på nästa tur utan läste ut boken samma kväll. Berättelsen om Ejnar Svensson är rolig, men faktiskt också tänkvärd. Den visar hur en till synes oskyldig och faktiskt ogenomtänkt handling kan leda till något väldigt mycket mer. En kort historia som jag hoppas når många läsare. Helt ärligt hade jag nog inte läst den om den inte varit skriven av Maria Ernestam som är en stor favorit. Hur kul kan det vara att läsa om toalettpapper liksom. Svaret är otippat roligt.

En just-nu-enkät för att bringa ordning

Som alltid när läsningen spårar ur och består av allt för många påbörjade och oavslutade böcker är det dags för en just-nu-enkät.

Vid sängen: Det är minst sagt rörigt vid min säng, men längst upp i högen ligger två diktsamlingar, Ur av Agnes Lidbeck och Anteckningar av Tua Forsström.

På soffbordet: Här finns en hög Novellix som jag ska läsa inför uppsatsskrivande som borde ha påbörjats. 

I handväskan: Här ligger just nu min Storytel Reader och näst på tur på den är Svärmodern av Moa Herngren.

I öronen: Just nu lyssnar jag på musik. Mycket av den är gammal musik. Favoriter som jag lyssnat på i barndomen.

På läsplattan: Jag har ju flera läsplattor och på min Kindle är det Here comes the sun av Nicole Dennis-Benn som gäller.

På jobbet:  Nu är ju jobbet mest hemma, men det jag läser för jobbet är Framgångsrik undervisning i literacy av John Hattie, Douglas Fischer och Nancy Frey.

På is: Egentligen är Red, white and royal blue av Casey McQuiston en bok som borde tilltala mig, men jag har fastnat och väntar på att den ska komma ut på svenska för att se om det funkar bättre.

Bokklubbsböcker: Bokbubblarna ses nästa gång 8/6 och tills dess ska vi ha läst Nätterna på Winterfeldtplatz av Elin Boardy. Samma dag inleder vi nästa Kulturkollo läser där vi den här gången diskuterar Rolf av Malin Lindroth.

Längtar jag efter att få läsa: Jag ser verkligen fram emot Maggie O’Farrells Hamnet och Curtis Sittenfelds Rodham som är två av vårens mest efterlängtade böcker för min del.

3 andra böcker i min TBR-hög: Bergtagen av Camilla Sten, Goda grannar av Mattias Edvardsson och Där kräftorna sjunger av Delia Owens.

 

Hur ser din läsning ut just nu? Spretig eller samlad? Planerad eller spontan?

 

Photo by Alice Pasqual on Unsplash

 

 

Photo by Alice Pasqual on Unsplash

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: