Jessica Schiefauer

Just nu i juni 2022

Maj är för lärare en helt galen månad och hur vacker den än är tycker jag faktiskt att det är ganska skönt att vi går in i juni. Igår skickade vi iväg våra studenter ut i livet och nu ligger fokus på betygssättning, utvärderingar och sedan tillräckligt mycket planering inför hösten så att jobbet kan släppas helt. Något av det skönaste med yrket är att absolut ingenting fylls på under sommaren. Inga högar och i princip inga mail. Det är ett tydligt avslut om några veckor och en total nystart sju veckor senare. Det är värt varenda övertidstimme.

När det gäller just nu och kulturen kring mig är den också ganska så influerad av slutspurten på jobbet och studierna som också ska avslutas för terminen. Men först en just-nu-enkät. Besvara den gärna själv och kika in hos Anna, Helena och Ulrica som också avlagt en nulägesrapport.

Just nu läser jag om Cirkeln och Pojkarna för en analysuppgift, men också Du kommer alltid ha Paris av Hanna Jedvik och Nya namn av Elin Willows. Fortsatt fokus på litteratur för unga alltså.

Just nu lyssnar jag på en massa boksamtal som mina elever spelat in, men också på Lucky Lada och jag av Maria Maunsbach, fantastiskt inläst av författaren själv. Senaste vecka har jag också lyssnat en hel del på Depeche Mode efter Andy Fletchers oväntade död.

Just nu tittar jag på fjärde och sista säsongen av fina Atypical som jag sparat ett tag. Jag ser också Allt som blir kvar, baserad på Sandra Beijers bok med samma namn, men är inte helt övertygad. Jag absolut älskar Oscar Zia, men här är han inte jättebra, tyvärr.

Just nu längtar jag efter ledighet såklart, men också skolavslutning. Jag älskar skolavslutningar. Våra musikelever, som spelade på studenten, ska stå på scenen igen och de är fantastiska. Sedan är det växthussäsong och jag har fler plantor som ska i jorden. Alltid roligt! Jag ser också fram emot att läsa Svarta segel av Rebecka Edgren Aldén och Ada Westers debut Drömmar till salu som just släpps. Det känns som en bra inledning på sommarläsningen.

Det gränsar till galenskap

För en dryg vecka sedan lyssnade jag på ett panelsamtal som en del av den magisterutbildning i litteraturpedagogik som jag just påbörjat. Inbjudna var bland annat författarna Mattias Hagberg och Martin Engberg. När jag berättade om samtalet för Anna efteråt påpekade hon att dessa två herrar har podden Det gränsar till galenskap tillsammans med Elin Boardy och Jessica Schiefauer. En podd som jag tänkt lyssna på hur många gånger som helst, då Elin arbetar på ”mitt” bibliotek och även Jessica är en bekant figur. Så kom det sig att jag i veckan lyssnat på fem avsnitt av podden och jag gillar den skarpt. Då ska sägas att jag verkligen är en kräsen poddlyssnare som nästan alltid tycker att formatet är för pladdrigt, men Det gränsar till galenskap är en genomtänkt och tillräckligt strukturerad podd som dessutom har lagom långa avsnitt.

Podden som hade premiär i maj 2021 med ett avsnitt om Fiktiva minnen har hittills fått 19 avsnitt. Jag har förutom premiäravsnittet lyssnat på de med titlarna Böcker som betytt mycket för oss (juli 2021), Skrivregler är till för att brytas (augusti 2021), Författaren som elev (augusti 2021) Tegelstenar (september 2021). Några avsnitt kvar att upptäcka alltså, men jag vågar ändå tipsa om Det gränsar till galenskap, som är en både bra och trevlig podd.

Bild: Kajsa Bergström

Fem böcker om samhällssmittor

Just tillbaka efter en omgång covid, min första, och därför blir det sjukdomsfokus i veckans topp 5.

Blindheten av José Saramago handlar om en mystisk sjukdom som drabbar människorna i en stad och gör alla blinda. Eller i alla fall nästan alla.

En sekund i taget av Sofia Nordin handlar om hur en febersjukdom drabbar mänskligheten och tar död på i princip alla. Huvudpersonen Hedvig ser hela sin familj dö och flyr staden för ett nytt liv i ensamhet på landet.

Bärarna av Jessica Schiefauer utspelar sig i en värld där en smitta drabbat alla män och gjord dem farliga. Nu lever kvinnorna själva, men hotet från de frånvarande männen är ständigt. Frågan är bara om det är reellt eller inbillat.

The Knife of never letting go av Patrick Ness handlar också om en märklig smitta som drabbat män och kvinnor på olika sätt. Kvinnorna har dött, medan männen har överlevt. Följden av sjukdomen har dock blivit att de hör precis vad alla tänker, både människor och djur.

Karantändagbok av Elin Lucassi utspelar sig mitt i vår nutid i den pandemi som blev så mycket mer omfattande och utdragen än vad de flesta av oss räknade med. Ett år av smitta, karantän och oro beskrivs på ett både roligt och brutalt ärligt sätt.

 

Veckans kulturfråga v.47 2021

Onsdag igen och dags för veckans kulturfråga. Just nu går tiden otroligt snabbt och samtidigt väldigt långsamt. Förra veckan kändes hur lång som helst, men det är ändå märkligt vad snabbt hösten gått. Snart är vi igenom november och på söndag är det första advent.

I måndags delade Augustpriset ut i tre kategorier, men dagens fråga handlar om gamla vinnare.

Vilken av de böcker som tilldelats Augustpriset vill du lyfta fram?

Idag är det verkligen omöjligt att välja en titel, så jag har valt en i varje kategori.

Bland barn- och ungdomsböckerna har jag många favoriter, men vill lyfta Pojkarna av Jessica Schiefauer som var så otroligt nyskapande när den kom. Nu var det ett tag sedan jag läste den, men jag är faktiskt sugen på omläsning och kanske också att använda den i undervisningen. Det var ett tag sedan.

Jag läser få böcker i kategorin för fackböcker, men en som verkligen berörde är Ett jävla solsken av Fatima Bremmer, som tilldelades priset 2017.  Porträtten av Ester Blenda Nordström är komplext och intressant. En kvinna som jag är glad lyftes fram och återupptäcktes.

När det gäller den bästa skönlitterära boken var det ett näst intill omöjligt val, men jag valde till slut Sorgegondolen av Tomas Tranströmer, som utsågs till bästa skönlitterära bok 1996. Främsta anledningen är att det var ungefär då jag upptäckte Tranströmer och han har sedan dess gått vid min sida.

Osäker på vilka som vunnit? Listan hittar du här.

Bokcirkelstips i oktober

Vi är på väg in i årets mörkaste tid och kanske kan gemensam läsning göra vardagen lite mindre grå. Dags för fem nya boktips att läsa och cirkla om.

Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand är en trevlig bok om att hämta sig efter att en älskad dött. Cecilia känner sig övergiven i sitt stor hus efter att hennes man Marius dött och sönerna flyttat hemifrån. Även om hon vill ha sällskap blir hon inte alls glad över att hennes syster dyker upp och vill bo hos henne. En skrivargrupp med andra kvinnor gör henne däremot mycket mindre ensam. Ingen överraskande bok, men fin läsning som kan leda till samtal om livet och döden.

Bärarna av Jessica Schiefauer utspelar sig i en framtid där män och kvinnor lever åtskilda. Kvinnorna är de som kallas bärare och det gör de för att de bär barn i sin livsäck. Befruktade på konstgjord väg självklart och alla embryon som placeras i dem saknar självklart Y-kromosom. Männen kallas istället spridare, då de sprider en farlig smitta och därför måste isolerat. I den här världen lever Nikki som börjar ifrågasätta sitt liv och det samhälle hon lever i. Spännande, intressant och lite obehagligt.

Hjärtlinjer av Brit Bennett handlar om tvillingsystrarna Desiree och Stella som växer upp i den lilla staden Mallard i Louisiana. Idealet i staden är att vara svart, men så ljus hy som möjligt och när systrarna rymmer hemifrån för att skapa sig nya liv inser Stella att hon skulle kunna tas som vit. När vi träffar dem många år senare har de helt olika liv och deras döttrar gå på samma skola. Riktigt intressant om klass, ras och fördomar.

Den stora utställningen av Marie Hermanson utspelar sig i Göteborg under jubileumsutställningen 1923. Meningen är att Albert Einstein ska komma till stan för att hålla sin Nobelföreläsning på Liseberg, men han finns inte på det tåg han skulle komma med. Istället dyker han upp några dagar senare och Hermanson har skrivit en bok om vad som skulle kunna ha hänt honom under tiden. Det här är en riktigt bra bok och extra kul för mig som bor utanför Göteborg.

Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid har en glassig framsida och handlar om livet i Hollywood, men det är så mycket mer än ”bara” en underhållningsroman. I slutet av sitt liv ger filmstjärnan Evelyn Hugo en ung journalist chansen att intervjua henne. Hon berättar om sitt liv från det att hon var en fattig flicka, via sju äkta män och en rad storfilmer, till nutiden då hon avslöjar saker hon alltid försökt dölja. Vi hade fina samtal om boken i min bokcirkel.

 

Fler tips för bokcirklar hittar du här och du kan också söka bokcirkelsböcker efter titel eller författarnamn.

 

Photo by David Hunter on Unsplash

O listar 2020

Vissa traditioner från tiden på Kulturkollo vill vi behålla och en av dem är en massiv listutvärdering av kulturåret som gått. Mitt mål är att göra genomgången så covid-fri som det bara går, även om det hemska viruset hade kunnat passa in på en rad punkter som ”årets mest obehagliga”, ”årets knock out” och ”årets läskigaste”. Men nej, vik hädan pandemi, du får inte vara med här. Inte så mycket i alla fall.

Årets mest oväntade: Måste vara att en bok med titeln Min syster, seriemördaren visade sig bli en av årets bästa böcker. Oyinkan Braithwaites berättelse om systrar, mord och lojalitet är helt fantastisk.

Årets klassiker: I våras läste jag för första gången Pengar av Victoria Benedictson och det var en fin läsupplevelse.

Årets parafras: Riktigt spännande och bra blev det när Jeanette Winterson låter Frankenstein och de andra leva i en robotfixerad framtid i årets bästa bok Frankissstein.

Årets knock out: På andra sidan bron av Hanna Jedvik var helt otroligt bra. Starkt innehåll som bjöd på en fin balans mellan svärta och glädje.

Årets kvinnokamp: Mrs America är miniserien som porträtteras många, viktiga amerikanska feminister och deras motståndare. Bra och välspelad.

Årets gråtfest: Jag har gråtit massor i år, men förutom sorgen över personer som inte finns hos oss längre var det sorgligaste nog när vi bestämde oss för att lägga ner Kulturkollo.

Årets gapflabb: Avlivningskliniken Tusenskönan av Martina Montelius var den första boken jag läste 2020 och den minns jag fortfarande för alla skratt, inklusive ett stort antal som fastnade i halsen.

Årets historiska: Jag läste Natten av Elie Wiesel tillsammans med mina elever och insåg återigen hur viktigt det är att vi minns vår historia.

Årets samtida: I filmen Greta blev jag också påmind om vad som behöver göras just nu och smärtsamt medveten om hur en flicka blivit frontfigur i något som hon helst hade velat att politiker tagit ansvar för. Stark film.

Årets obehagligaste: Den bok som var svårast att läsa i år var Dit mina tankar aldrig når av Yiyun Li. En mycket fin skildring av en mor vars son tagit livet av sig. Kom lite för nära.

Årets men-för-i-helvete: Philip Roths bok The Plot against America blev tv-serie och även om den inte var årets bästa var det den ett tydligt bevis på att människor är dumma i huvudet och luras av idiotiska och farliga ledare.

Årets dystopi: Livet. Nej men på allvar så har jag haft svårt att läsa dystopier när vi lever mitt i en. Jag tyckte dock väldigt mycket om Bärarna av Jessica Schiefauer som är både läskig, bra och relevant.

Årets grafiska: Jag tyckte mycket om Alma Thörns fina Alltid hejdå som handlar om två flickor som påverkas av en skilsmässa. Väl värd sig nominering till Augustpriset.

Årets nya bekantskap: Mitt första möte med Bruno K Öijer var omvälvande. Nu vill jag läsa mycket mer.

Årets återseende: Jag läste om Vad gör man inte av Maja Hjertzell och arbetade med den tillsammans med elever. Mycket lyckat.

Årets galnaste: Hit, men inte längre av Maria Maunsbach var verkligen en annorlunda läsupplevelse med extra allt.

Årets tegelsten: Här väljer jag utan tvekan Samlade verk av Lydia Sandgren. En mastodontdebut i göteborgsmiljö som porträtterar kulturmannen med alla sina brister. Hade också kunnat passa in på Årets debut och en rad andra punkter.

Årets ögonöppnare: Allt vi har gemensamt av Sanna Torén Björling gav en mer balanserad och komplex bild av USA och det politiska landskapet.

Årets utmaning: Att hålla igång läsningen har varit årets utmaning och det har helt ärligt gått sådär. Det har varit ett tungt år på alla sätt, inte minst har distansundervisningen tagit knäcken både på mig och mina elever. Jag vet, pandemihelvetet skulle inte nämnas, men det får bli så ändå.

Årets aldrig mer: Jag vill aldrig mer ha en digital Bokmässa istället för en riktig. Aldrig mer.

Årets huvudperson: Jag tyckte väldigt mycket om att läsa om Texas som är huvudperson i Sara Lövestams En stark nolla.

Årets bifigur: Det finns många bra sådana, men en som stack ut var Bill Nightys tolkning av Mr Woodhouse i filmatiseringen av Emma.

Årets filmupplevelse: Jag har sett alldeles för lite film, men den jag gillade bäst var David Copperfields äventyr och iakttagelser.

Årets TV-serie: Svårt, jag har sett mycket bra, men en serie som vi sett ihop hela familjen och verkligen tyckt om är The Good Place, där vi hunnit med tre säsonger av fyra.

Årets författare: Tua Forsström är en poet jag upptäckt under året och läst flera böcker av. Mycket fina och välskrivna.

Årets kulturella höjdpunkt: Det fanns ju rätt få sådana tyvärr detta pandemiår, men en av de digitala satsningar som jag faktiskt tyckte funkade fint var samtalen med de nominerade till Women’s Prize for Fiction. Ingen höjdpunkt likt Mount Everest, men väl som Kebnekaise.

Årets möte: Snöstorm av Augustin Erba inleds med att huvudpersonen Thomas träffar sin ungdomskärlek på ett tåg.

Årets citat: Tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma om du har symptom, eller något liknande MÅSTE ju bli årets citat. Vi har hört det upprepas som ett mantra. Ett finare sådant finns dock i boken The Twelve days of Dash and Lily av Rachel Cohn och David Levithan. Så här säger Dash när han ska förklara varför han älskar böcker så mycket: ”You can go anywhere in a book. Books are adventure. Knowledge. Possibility. Magic.”

Årets skandal: Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nominerades till Augustpriset. Den släpptes precis i början av den period som gällde för årets nominerade och förbisågs. Mycket märkligt.

Årets pristagare: Jag blev väldigt glad över att Maggie O’Farrell tilldelades Women’s Prize for Fiction för sin roman Hamnet. En bok som jag påbörjade i höstas, men sedan tappade jag bort min hjärna och planerar att slutföra läsningen så snart den är återfunnen.

Årets mest kreativa idé: Enkelt, men effektfullt blir det när Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall byter perspektiv helt i Inte som du och låter konståkningstjejerna få de bästa träningstiderna och den höga statusen, medan hockeykillarna får nöja sig med sunkiga omklädningsrum och kassa istider. Dessutom hånas deras utseende och sexualitet självklart i sociala medier.

Årets titel: Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter är en fin bok med en fin titel.

Årets låt: Faktiskt har jag lyssnat ovanligt mycket på musik i år, även nyare musik. Mycket tack vare ett av barnen (det andra har fastnat i 60-talet just nu) men kanske framför allt för att jag lyssnat mycket på P3. Svårt att välja därför, så jag tar den som snurrar i hjärnan just nu och det är Anxious angel med Maja Francis som också spelades i tv-serien Kärlek & Anarki.

Årets skämskudde: Jag tycket mycket om Rodham av Curtis Sittenfeld, men vissa scener med de fiktiva versionerna av Bill och Hilary krävde skämskudde.

Årets läskigaste: Huvudpersonen Åsa i Svärmodern av Moa Herngren vill så väl, men det blir så fel. Riktigt bra och obehaglig läsning.

Årets hämnd: Nu tror jag inte att Vanessa Springora skrev Samtycket för att hämnas, men att berätta om det hon varit med om var både modigt och viktigt.

Årets skilsmässa: Jag borde sagt det först av Annika Wall är något så ovanligt som en skilsmässoskildring som faktiskt fick mig att både skratta och gråta.

Årets överskattade: Utan tvekan Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Jag fattade inte alls grejen.

Årets underskattade: För mig var Edith och Julian av Naoise Dolan en av årets bästa läsupplevelser, men de flesta andra recensioner jag har läst har varit ljumma.

Årets debut: Elin Persson debuterade med De afghanska sönerna som är en av årets bästa böcker. Bilden av ensamkommande från Afghanistan behöver helt klart nyanseras.

Årets par: Måste vara Marianne och Connel i tv-serien Normal People.  Daisy Edgar-Jones och Paul Mescal spelar inte Marianne och Connell. De ÄR Marianne och Connell.

Årets lyckopiller: Jag tyckte verkligen att filmatiseringen av Ester Roxbergs Min pappa Ann-Christine som fick titeln Min pappa Marianne.Valet att göra det till en trevlig och hoppfull film var lyckat.

 

Så, nu var min långa lista färdig. Kika gärna in hos Anna, Fanny, Helena och Ulrica för att ta del av deras årssummeringar. Sedan vore det kul att få ta del av din lista. Det går utmärkt att välja ut några punkter, ta bort några eller lägga till andra om det passar bättre.

Bärarna är riktigt spännande

Bärarna är Jessica Schiefauers första bok som primärt vänder sig till vuxna läsare och vilken bok det är. I en dystopisk framtid lever kvinnor och män åtskilda. Kvinnorna är de som kallas bärare och det gör de för att de bär barn i sin livsäck. Befruktade på konstgjord väg självklart och alla embryon som placeras i dem saknar självklart Y-kromosom. Männen kallas istället spridare, då de sprider en farlig smitta och därför måste isolerat. Den värld som huvudpersonen Nikki lever i är alltså en värld som helt består av kvinnor och dessutom en värld där alla är vegetarianer. En samhälle som skulle kunna ses som en utopi, men bilden Schiefauer tecknar är en annan. Budskapet är verkligen inte anti-feministiskt, snarare tvärtom, utan handlar istället om att en hållbar värld inte kan vara för homogen.

Nikki lever tillsammans med Simone och de lever ett bra liv i ett samhälle där jordens resurser inte överanvänds och där en slags harmoni råder. När Simone avslöjar att hon drömmer om att bära ett barn förändras deras liv. Nikki har själv aldrig velat ha barn, eller egentligen aldrig funderat över möjligheten. Att skaffa barn är i sig ett projekt och eftersom Simone inte har någon livmodern krävs det extraordinära åtgärder. Samtidigt händer saker som får Nikki att både ifrågasätta sitt förhållande och den separatistiska värld hon lever i.

För några år sedan sändes P3 serien Smittan som Jessica Schiefauer skrivit manus till. Där drabbas män av en helt fruktansvärd smitta som får dem att bli extremt våldsamma och det är kvinnorna som är deras offer. Jag tänker mig att det är samma smitta som orsakat situationen i romanen Bärarna. Det har dock gått så lång tid att den värld där smittan spreds är ett minne blott. Schiefauer skriver fram ett intressant samhälle där ideal krockar med varandra och där det inte längre är enkelt att helt veta vem som är god eller ont. Hon visar att förenklingar kan vara skadliga och att rädslor inte alltid är befogade. Det är en intressant berättelse hon bjuder på, men framför allt är den riktigt spännande och välskriven. Jag visste sedan innan att Jessica Schiefauer är en ytterst skicklig författare och det bevisar hon än en gång med Bärarna.

Veckans kulturfråga v.43 2020

Nästa vecka är det höstlov, eller läslov som det heter numera. Jag har ett par dagar ledigt och hoppas hinna läsa lite extra. Veckans fråga handlar om läslovsläsning och vilka böcker som du vill läsa härnäst.

Vilka böcker planerar du att läsa under läslovet?

 

Eftersom läshösten varit något trög är listan med böcker jag önskar att jag hunnit läsa galet lång. Två extra lediga dagar kommer inte att räcka långt, det inser jag också. Några av de böcker som jag vill prioritera just nu är Slagsmål av Karl Modig, Berätta aldrig det här av Frida Boisen och Bärarna av Jessica Schiefauer. Eller så läser jag något helt annat …

 

20 böcker jag ser fram emot i höst

I gårdagens GP listade Victoria Greve de böcker hon ser fram emot mest i höst. Jag har också valt mina 20 favoriter varav några är gemensamma med Greve, men de flesta inte. Kanske för att författare som Lars Norén och Klas Östergren absolut är stora, men inte tilltalar mig nämnvärt. Hundparken av Sofi Oksanen hade kunnat platsa på listan om utgivningsdatumet inte flyttats till februari.

Tritonus av Kjell Westö

En ny bok av Kjell Westö är en stor händelse. Jag upptäckte honom ganska sent, när jag lyssnade på hans sommarprogram 2014 och därefter läste den fantastiska Hägring 38 från 2013. Mötet med honom på förlaget Schildts & Söderström våren 2015 tillsammans med stora delar av bokbloggarmaffian var en höjdpunkt i livet.

Nya boken handlar om stjärndirigenten Thomas Brander och beskrivs som ” en modern och oemotståndlig skärgårdsberättelse – om musik och gemenskap, framgång och ensamhet – tecknad med lika delar värme och allvar”.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 14 augusti

Övergivenheten av Elisabeth Åsbrink

Elisabeth Åsbrink skriver en roman och jag ser fram emot att läsa. En roman som kan definieras som autofiktion, då den handlar om hennes familjs historia. Vi får följa kvinnorna Rita, Sally och Katherine och ta del av hemligheter och lögner som förs vidare från en generation till en annan, som så ofta i familjer.

Ges ut av Bokförlaget Polaris, 25 augusti

Bikupan av Sarah Crossan

Jag absolut älskar Crossans prosalyriska ungdomsböcker och ser väldigt mycket fram emot att läsa denna bok som vänder sig till vuxna. En bok om otrohet, kärlek och sorg där vi får följa Ana som haft en hemligt förhållande med Connor under flera år när hon av en slump får veta att han dött.

Ges ut av [etta], 8 september

Fjärilsvägen av Patrik Lundberg

Ännu en författare som tidigare främst skrivit för ungdomar och vars böcker jag tyckt mycket om. Fjärilsvägen är berättelsen om hans mamma Birgitta och det tuffa liv hon levde. Ett liv som Lundberg först skrev om i krönikan Historien om mammas lidande bär många namn, där han diskuterar Édourd Louis bok Vem dödade min far och ställer frågan vem dödade min mor?

Fjärilsvägen ser på pappret ut som en av höstens viktigaste böcker.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 11 september

Handbok för språkpoliser av Sara Lövestam

Jag absolut älskar Sara Lövestams grammatikböcker och ser verkligen fram emot hennes nya Handbok för språkpoliser. Att jag som svensklärare också är något av en språkpolis är kanske inte så oväntat. Inte så trevligt heller om jag ska vara ärlig, då språkpoliser helt ärligt är rätt irriterande besserwissrar. Med detta sagt är jag peppad på att få svaret på den viktiga frågan ”hur hårt ska man bestraffa en särskrivare?”

Ges ut av Piratförlaget, 16 september

Hamnet av Maggie O’Farrell

Maggie O’Farrell tillhör mina absoluta favoritförfattare och hennes nya bok Hamnet har redan hyllats av kritikerna. Berättelsen om Hamnet och de händelser som inspirerade William Shakespeare att skriva Hamlet låter både annorlunda och bra. Det här kan helt klart bli en av höstens stora läsupplevelser.

Ges ut av [etta], 23 september

Det långsamma livet av Abdellah Taïa

Abdellah Taïa tillhör också mina absoluta favoriter och varje ny bok gör mig mer imponerad av honom. Det långsamma livet handlar om Mounir, en 40-årig homosexuell marockan som bor i Paris och vars liv förändras efter terrorattentaten i Frankrike 2015. Taïa skriver som vanligt om utanförskap och de människor som vi noterar, kanske blir rädda för, men egentligen inte ser som betydelsefulla eller ens mänskliga.

Ges ut av Elisabeth Grate Bokförlag, 25 september

Kärlek och främlingsskap av Theodor Kallifatides

Kallifatides nya bok handlar om Christo som lämnar Athen för Sverige under 60-talet och möter ett mycket annorlunda land där han inte med självklarhet passar in. Det låter självbiografiskt, men Kallifatides brukar ofta lyckas skapa texter som är både relevanta och allmänmänskliga.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 25 september

Hur jag skulle vilja försvinna av Eli Levén

Jag absolut älskade Eli Levéns debut med den fantastiska titeln  Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats. För den belönades han med Katapultpriset för bästa skönlitterära debuten 2010. Nu är han äntligen tillbaka med berättelsen om Robin som förlorar Felix och reser till New York för att försöka hitta sig själv.

Ges ut av Norstedts förlag, 28 september

Quichotte av Salman Rushdie

Det var länge sedan jag läste något av Salman Rushdie som nu hakar på trenden att parafrasera och modernisera klassiska verk. I detta fallet Cervantes Don Quijote som i Rushdies version handlar om den förvirrade läkemedelsförsäljaren Quichotte som tillsammans med sin imaginära son Sancho upptäcker ett Trumpifierat USA.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 6 oktober

Flickan som fick en röst av Abi Daré

Abi Daré debuterar med berättelsen om fjortonåriga Adunni som drömmer om utbildning, men istället blir bortgift med en mycket äldre man. Hennes liv är kanske inte ovanligt i hemlandet Nigeria, men hon hade hoppats på något helt annat. Boken belönades med the Bath Novel Award 2018 och verkar både intressant och viktig.

Ges ut av Piratförlaget, 7 oktober

Inte av denna värld av Yaa Gyasi

Yaa Gyasis debut Vända hem är en fantastisk bok och förväntningarna på uppföljaren är därför skyhöga. Inte av denna värld handlar om Gifty som studerar neurovetenskap vid Stanforduniversitetet och drömmer om att hitta ett medicinsk behandling för depression och beroende. Skälet är personligt, då hennes bror som tidigare var en lovande idrottsman, nu blivit tablettberoende och dessutom begränsas hennes mammas liv av en kraftig depression.

Ges ut av Norstedts förlag, 12 oktober

Bärarna av Jessica Schiefauer

Bärarna är Schiefauers första bok för vuxna och kan ses som en replik till radioföljetongen Smittan som hon skrev manus till. Vi tas med till en värld där en smitta har härjat i många decennier, en smitta som tvingat män och kvinnor att leva åtskilda. Trots detta vill Nikki och Simone skaffa barn, något de inte kan lösa utan hjälp.

Ges ut av Romanus & Selling, 14 oktober

Genom märg och ben av Jacqueline Woodson

I sin första bok för vuxna låter Jacqueline Woodson oss följa en medelklassfamiljs resa från 1920-talets Södern till dagens New York. De olika familjemedlemmarnas berättelser vävs samman och jag hoppas att Woodson lyckas skapa ännu en poetisk, vacker och relevant bok.

Ges ut av Natur & Kultur, 15 oktober

Midnattsbiblioteket av Matt Haig

Jag har ännu bara läst Haigs självbiografiska böcker, men ser mycket fram emot att läsa Midnattsbiblioteket. Boken handlar om Nina som med hjälp av böckerna på midnattsbiblioteket får en chans att leva om sitt liv och radera alla händelser som hon ångrar.

Ges ut av Bokförlaget Polaris, 15 oktober

I morgon har vi andra namn av Patricio Pron

Paricio Prons roman om en separation tilldelades Premio Alfaguara för bästa roman 2019. Vi får följa ett par, hon arkitekt och han essäist, som levt tillsammans i Madrid i fem år, men nu går skilda vägar. Pron verkar få in en hel del kritik om vårt samhälles syn på kärlek och låter som en författare jag vill bekanta mig med.

Ges ut av Norstedts förlag, 19 oktober

Inställd resa till Sabarmati av Majgull Axelsson

Ännu en personlig favorit som kommer med ny bok i höst. Majgull Axelsson berättar om gymnasieläraren Lykke som tar hand om Fatima som blivit övergiven av sina adoptivföräldrar och som egentligen inte alls föddes som Fatima. Kort beskrivning på förlagets hemsida, men Axelsson brukar alltid vara bra.

Ges ut av Norstedts förlag, 19 oktober

De osannolika systrarna Soong av Jung Chang

Jag skrev just ett nostalgiinlägg om Changs moderna klassiker Vilda svanar och visste inte då att hon är aktuell i höst med en ny bok. De osannolika systrarna Soong är en biografi om tre systrar från Shanghai som kom att spela avgörande roller i Kinas moderna historia. Ai-Ling gifte sig med en av Kinas rikaste män, bankmannen H. H. Kung, Ching-Ling gifte sig med Sun Yat-sen, Republiken Kinas första president och var en av landets vice-presidenterna 1959-1972, Mei-Ling var en viktig politiker som gifte sig med Chiang Kai-shek, ledare för Koumintang och senare också president.

Ges ut av Norstedts förlag, 21 oktober

Edith & Julian av Naosie Dolan

Naosie Dolans debutroman handlar om irländska Ava som bor i Hong Kong där hon arbetar som engelsklärare. Hon umgås med den förmögne bankmannen Julian, som verkar älska henne men som hon ser som en vän hon tycker mycket om. När hon senare lär känna juristen Edith väcks andra känslor.

Ges ut av Wahlström & Widstrand, 22 oktober

Sändebudet av Yoko Tawada

Yoko Tawada är en författare jag är väldigt nyfiken på, men ännu inte läst något av.Sändebudet utspelar sig i ett postapokalyptiskt framtida Japan där en landet har isolerat sig efter en stor katastrof. Det låter nattsvart, men boken beskrivs som oväntat rolig och ljus.

Ges ut av Bokförlaget Tranan, 18 november

 

Vilka böcker i höstens utgivning ser du mest fram emot att läsa?

Här finns listan med alla böcker jag ser fram emot i höst och ungdomsböckerna får ett eget inlägg senare.

 

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik ”Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga ”Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

Scroll to Top