enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Jessica Schiefauer (Sida 1 av 4)

Planer inför Bokmässan 2018

Nästa vecka är mässvecka och det är både underbart och lite skrämmande. Jag älskar ju Bokmässan på många sätt, men brukar bli helt utmattad av alla människor och alla ljud. Efter fyra dagar där brukar jag vara totalt slut. I år när jag är utmattad redan innan är det kör igång känner jag mig lite orolig. Ett sätt att hantera de fyra superintensiva dagarna är att prioritera det sociala med trevliga bloggare och gå så mycket som möjligt på lugna seminarier istället för att vandra runt på mässgolvet.

Egentligen är det helt meningslöst att lista seminarier jag vill gå på, men jag gör det ändå. Planen är dock att inte stressa upp mig över det jag missar, utan göra det jag hinner. Det är fysiskt omöjligt att göra allt man vill under Bokmässan. Så är det bara. Ibland kan det dessutom vara trevligare att gå på ett seminarium oplanerat med trevligt sällskap, än det som är bokat. Ibland har jag också struntat i att stå i kö och istället valt seminariet bredvid utan kö. Det kan bli bra det med.

Torsdag

12.00-12.45 Hur överröstas populismens locktoner?,  Masha Gessen och Jörgen Huitfeldt.

14.00-14.45 Sorg och hopp med ALMA-pristagaren, Jacqueline Woodson och Maria Lassén-Seger.

16.00-16.45 Identitet och intolerans, Arkan Asaad, Robert Hannah, Joel Mauricio Isabel Ortiz och Parisa Amiri.

17.00-17.45 Att ta hand om sina vuxna, Christina Herrström, Sara Kadefors, Moni Nilsson och Jessica Schiefauer.

Fredag

10.00-10.45 Läsning — en demokratifråga, Arkan Asaad, Theodor Kallifatides, Susanne Boll, Patrik Lundberg och Lina Nordstrand.

12.00-12.45 Att skriva om döden och hylla livet, Maggie O’Farrell och Anneli Dufva.

13.00-13.45 Identitet hos unga — varför är det viktigt i litteraturen?, Christina Lindström, Malin Stehn och Pekka Heino.

14.00-14.45 Vad hände med den arabiska våren?, Nawal El Saadawi och Johar Bendjelloul.

Lördag

10.00-10.45 Khemiri och Stridsberg om tio händelserika litteraturår, modererator Jonas Eklöf.

11.00-11.45 En av Sveriges mest beryktade politiker, Gudrun Schyman, Johanna Palmström och Moa Elf Karlén.

12.00-12.45 Från författardrömmar till succé, Jojo Moyes och Titti Schultz.

13.00-13.45 Går det att omförhandla pappaklausulen?, Jonas Hassen Khemiri och Björn Wiman.

14.00-14.45 Att fånga historisk tid, Ida Jessen, Marie Hermansson, Mia Franck, Kerstin Wixe.

16.00-16.45 Det typiskt svenska, Elisabeth Åsbrink, Göran Everdahl, Henrik Berggren, Björn Wiman

Söndag

10.00-10.45 Metoo i deckarvärlden, Lina Bengtsdotter, Kicki Sehlstedt, Sara Larsson och Karin Linge Nordh.

11.00-11.45 Popkulturen är död — leve den!, Fredrik Strage, Martin Aagård, Natalia Kazmierska och Ika Johannesson.

12.00-12.45 Vems språk talar jag?, Johannes Anyuru, Kayo Chingonyi, Rakel Chukri.

13.00-13.45 Factfulness — förstå världen!, Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

14.30-14.50 Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell.

15.00-15.45 Den frånvarande modern, Anna Fredriksson, Jenny Jägerfeld, Sofia Lundberg och Caroline Säfstrand.

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

O granskar listan till det alternativa Nobelpriset

Den Nya Akademien har släppt sin nomineringslista till ett alternativt Nobelpris utsedd av ett okänt antal bibliotekarier och jag var inte jätteimponerad av urvalet. Nu tänkte jag ändå granska listan lite närmare och berätta vilka pristagare jag vill se och vilka jag tycker kanske inte är lika värdiga vinnare (vad det nu är).

Kravet på pristagaren finns på Den Nya Akademiens hemsida och lyder:

The prize will be awarded to a writer of literary fiction who within the reader has entered the story of mankind in the world. The prize winner can be from any part of the world and must have two published works, one of which within the last ten years.

På listan finns totalt 47 namn (på listan som publicerats på Den nya akademiens hemsida finns 45 namn, Ngugi wa Thiong’o och Jeanette Winterson saknas, men finns med som alternativ att rösta på) och jag har läst något av 37 av dem. Här är mina tankar:

  • Adichie Chimamanda Ngozi – Nigeria En helt klart viktig författarröst, men med få böcker under en begränsad tid. Jag blir glad om hon vinner, men tiden finns för henne att få ett pris som Nobelpriset.

  • Anyuru Johannes – Sverige Också en viktig författarröst, men från Sverige och ännu inte känd internationellt. Väl värd att prisas, men här ser jag hellre en vinnare som inte är från just Sverige.

  • Atwood Margaret – Kanada Jag säger ja tack till Atwood. En viktig och ständigt aktuell författare som skriver om ämnen som allt för ofta förbises när juryn består av män. Kanske fördomsfullt, men det är min övertygelse att det är så.

  • Auster Paul – USA En bra författare, men jag säger nja. Här handlar det om helt subjektiva känslor, inget litteraturvetenskapligt alls.

  • Avallone Silvia – Italien Har skrivit två böcker, vilket är minimikravet. Kommer snart med en tredje, men jag är tveksam till henne med tanke på konkurrensen här.

  • Bouraoui Nina – Frankrike En personlig favorit, jag till och med husgud. Skriver otroligt vackert och alltid både personlig och allmänt. En vinst skulle kunna betyda att fler upptäcker henne.

  • Carson Anne – Kanada En framgångsrik poet och författare som borde få mer uppmärksamhet. Jag har bara läst hennes poesi förvisso, så kan inte riktigt ge en helhetsbild av författarskapet.

  • Condé Maryse – Guadeloupe Nu går jag helt på känsla, då jag inte läst något av henne (ännu) men vinner hon lovar jag att göra det och vinna får hon gärna.

  • DeLillo Don – USA En av de stora i sin generation, en generation som förbisetts av den ursprungliga Svenska Akademien. Inte någon personlig favorit, men helt klart en värdig pristagare.

  • Edelfeldt Inger – Sverige Om en svensk författare ska vinna finns det helt klart väldigt många bättre alternativ på listan. Känns som ett typiskt val för bibliotekarier (förlåt, fördomar igen) men jag är skeptisk.

  • Ekman Kerstin – Sverige En värdig svensk kandidat och en rejäl diss till Svenska Akademien om hon skulle vinna.

  • Ferrante Elena – Italien Populär just nu och visst är hon en skicklig berättare, men jag tycker att det finns bättre kandidater på listan.

  • Gaiman Neil – Storbritannien Varför inte. Har inte läst mycket, men det jag läst har jag tyckt mycket om. Kul med en pristagare från en genre som sällan får uppmärksamhet inom “finkulturen”.

  • Ganman Jens – Sverige En ganska okänd, svensk pristagare vore inte varken bra eller kul. Jag är nyfiken på hans nya bok  Det lilla landet som kunde och han är en viktig röst, men inte i det här sammanhanget.

  • Hustvedt Siri – USA En modig och skicklig författare. Hellre frun än maken som pristagare …

  • Jägerfeld Jenny – Sverige Jag älskar Jägerfelds böcker och visst ska litteratur för barn- och unga lyftas fram, men jag är tveksam.

  • Khemiri Jonas Hassen – Sverige En av samtidens största, svenska författare. Ska någon svensk vinna är det han.

  • Kincaid Jamaica – USA En författare som ger en röst till de som sällan får höras från en plats som sällan uppmärksammas. Dessutom härligt frispråkig och cool.

  • Leviathan David – USA En fin författare som skriver om personer som behöver få ta plats. Jag hade hellre sett att priset delats i två kategorier, eller till och med tre som Augustpriset, men nu är det inte jag som satt reglerna.

  • Louis Édouard – Frankrike Har, liksom flera andra på listan, skrivit få böcker under en kort tid. Den jag läst är fantastisk, men att ge priset till en nykomling blir lite som när Helena Bergström fick priset som Århundradets bästa skådespelare framför giganter som Ingrid Bergman och Greta Garbo.

  • Lundell Ulf – Sverige Visst, om Svenska Akademien kan ge Nobelpriset till Bob Dylan kan väl Den Nya Akademien ge sitt pris till Ulf Lundell, men jag hoppas verkligen inte att det blir så.

  • Lövestam Sara – Sverige Ännu en fin författare som jag inte riktigt tror på som pristagare. Samtidigt har Lövestam gjort en massa för litteraturens spridning till en bred publik, inklusive de som behöver lättlästa böcker.

  • McCarthy Cormac – USA En typisk pristagargubbe tänker jag lite trött, men inser samtidigt att jag har alldeles för dålig koll på Cormac McCarthys författarskap för att ha en åsikt som inte bara bygger på känslor. Lika lite som jag vill se en svensk, oöversatt författar som pristagare vill jag se den vanliga, vita, västerländska gubben prisas.

  • McEwan Ian – Storbritannien Lite samma här, även om Ian McEwan är en trevligare gubbe rent författarmässigt än många andra.  En helt okej pristagare, men kanske lite förutsägbar. Lite som när Kazuo Ishiguro fick Nobelpriset.

  • Murakami Haruki – Japan En kandidat som brukar hamna högt på listorna när nobelpristagare ska utses. En bra och annorlunda författare, men kanske inte min största favorit.

  • Oates Joyce Carol – USA Jag hade nog ropat “äntligen” om Joyce Carol Oates fick priset. Inte för att jag läst ens en bråkdel av hennes produktion, men för att det känns som en lagom känga åt Svenska Akademien.

  • Okorafor Nnedi – USA Ingen författare jag läst något av och absolut inte min genre. Har svårt att uttala mig känner jag.

  • Oksanen Sofi – Finland Jag är kluven. Oksanen är bra och kanske framför allt karismatisk och spännande. Ingen pristagare jag kommer att jubla åt, men inte heller bli speciellt upprörd över.

  • Olafsdottir Audur Ava – Island Det här är en kvinna som kan tala för sig själv och inte drar sig för att vara kontroversiell. Ännu ett skäl att läsa något av henne, men produktionen är begränsad.

  • Oz Amos – Israel Om någon gubbe ska vinna priset så vill jag att det ska vara Amos Oz.

  • Paborn Sara – Sverige Har ännu inte läst något av henne (påminner mig om att Blybröllop står och väntar i hyllan) och kan inte uttala mig om kvaliteten, men tycker att det finns många mer spännande alternativ på listan.

  • Pleijel Agneta – Sverige Nej. Jag vet inte vad jag ska säga mer. Ingen litteratur som lockar mig alls.

  • Pynchon Thomas – USA Ännu en känd amerikan, men en jag inte har någon som helst relation till.

  • Robinson Marilynne – USA Har försökt läsa, men inte fastnat. Lite för mycket “the Great American Novel” för min smak. Även hon en pristagare som varken engagerar eller upprör om hon skulle vinna.

  • Rosoff Meg – USA Cool kvinna, bra författare, men inte min favorit bland kandidaterna. Om någon som skriver ungdomsböcker ska vinna tycker jag ändå att hon är bästa alternativet.

  • Rowling J.K. – Storbritannien Jag älskar Harry Potter och Rowling har skapat läslust för många, men jag hoppas att hon inte vinner.

  • Roy Arundhati – Indien Borde läsa något av henne. Gör det om hon vinner!

  • Schiefauer Jessica – Sverige Fantastisk författare. En av de mest värdiga, svenska kandidaterna.

  • Smith Patti – USA Om nu en musiker ska prisas så varför inte Patti Smith. Hon kan i alla fall skriva.

  • Smith Zadie – Storbritannien En spännande författare som jag tappat bort. Nomineringen påminner mig om att göra något åt det.

  • Stamm Peter – Schweiz Har läst en av hans böcker som översatts till svenska, men på engelska finns fler. Varför inte.

  • Stefánsson Jón Kalman – Island En värdig vinnare bland de nominerade, nordiska författarna.

  • Stridsberg Sara – Sverige Tänk om hon vann. Vilket finger åt Svenska Akademien.

  • Tartt Donna – USA Mytomspunnen och älskad författare med få, men kända böcker i bagaget. Funkar som vinnare, men är ingen huvudkandidat för mig.

  • Thúy Kim – Kanada Jag älskar Kim Thúy och kan absolut se henne som vinnare, men hon är i början av sin karriär och kommer kunna ge oss mycket mer. Snarare ett argument för än emot att hon prisas kanske.

  • Tokarczuk Olga – Poland Okänd för mig i bemärkelsen att jag inte läst något av henne, men kan absolut tänka mig att läsa om hon vinner.

  • Wa Thiong’o Ngugi – Kenya Också en kandidat som brukar nämnas i samband med Nobelpriset i litteratur och helt klart en värdig sådan.
  • Winterson Jeanette – Storbritannien Fantastisk författare och en personlig favorit. Blir glad om hon vinner.

Mina kandidater som de två män och två kvinnor som ska nomineras av juryn är:

Amos Oz

Neil Gaiman

Margaret Atwood

Nina Bouraoui

 

Och då har jag verkligen fått döda några älsklingar …

Vilka fyra väljer du?

 

Vikten av bra, lättläst litteratur

Med ojämna mellanrum skriver jag handledningar till böcker som ges ut av Vilja förlag, ett förlag som tillsammans med Nypon förlag ger ut bra och relevant lättläst litteratur. Det är främst skönlitteratur, men också sakprosa och dessutom på flera olika språk. Eftersom jag helt delar synen att alla har rätt till lättlästa böcker på sin nivå är detta två förlag som jag tycker är extra viktiga. Som Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag, skriver på hemsidan ska ungdomar och vuxna som behöver lättare böcker inte behöva läsa böcker som egentligen vänder sig till barn. Eftersom jag arbetat med nyanlända ungdomar under många år har jag på nära håll upplevt hur viktigt det är att faktiskt få tillgång till bra böcker på rätt kognitiv nivå, trots att språket ännu inte är på så hög nivå.

När mina ettor läste Arkan Asaads Stjärnlösa nätter i höstas kunde de relativt nyanlända eleverna som integrerats i klasserna läsa samma bok tack vare Vilja förlag. De fick låna både den bearbetade versionen och originalversionen och med hjälp av den bearbetade versionen och utdrag ur originalversionen kunde de vara med i samtal om boken och därmed bli en del av klassen istället för nyanlända gäster som fick göra andra, enklare uppgifter. En anpassning som inte hade kunnat göras om boken inte fanns i två versioner. Nu läser vi När hundarna kommer av Jessica Schiefauer och även den är vald med tanke på att den (förutom att vara en fantastisk bok) också finns i en bearbetad version utgiven av Nypon förlag.

Det är inte ovanligt att lärare fnyser åt lättlästa böcker och menar att man som lärare gör eleverna en björntjänst genom att erbjuda bearbetade versioner av originalböcker. Då tänker jag att dessa lärare inte insett styrkan med bearbetad litteratur som en form av inkludering. Jag skulle inte ge mina gymnasieelever utan några som helst behov av anpassningar en bearbetad bok, men att inte använda de möjligheter som finns för att få fler att kunna delta i en gemensam läsning är bara dumt. På samma sätt är det helt naturligt att de som behöver ljudstöd får lyssna på boken. Men ja, det finns en ganska utbredd syn om att lättläst skulle vara sämre, något som går att läsa om i Viljas blogg, där namnet “snabbläst” introduceras just för de böcker som är bearbetningar. Faktiskt är det flera elever som i det pågående läsprojektet använder Viljas bearbetning av  När hundarna kommer just som en snabbläst version som blir ett stöd när eleverna ger sig på originalboken. Då blir det ännu tydligare att lättlästa, bearbetade eller snabblästa böcker kan vara en del i elevernas språkutveckling.

Nu handlar just dessa läsprojekt om nyanlända ungdomar och om att kombinera en originalbok med en bearbetad version, men lättläst litteratur kan självklart vara så mycket mer. Jag håller på att sätta samman en lista med lättlästa favoriter, så håll ögonen öppna.

 

Dags för en just-nu-enkät

Med ojämna mellanrum gör jag en just-nu-enkät för att få lite ordning på mitt läsande. Senast jag gjorde en var i november och jag har läst ut sju av de tolv böcker jag nämnde då. TBR-högen verkar jag helt ha glömt bort.

Så här ser min läsning ut just nu:

Vid sängen: Jag har inte en eller ett par böcker på nattygsbordet. Jag har fler högar på golvet bredvid sängen av böcker jag har tänkt att läsa någon gång. Den jag läser just nu är den bearbetade versionen av När hundarna kommer utgiven av Nypon förlag, som en av mina elever ska läsa under vårt tredje och sista läsprojekt under Svenska 1. I min “vanliga” kurs finns tio elever som egentligen tillhör Språkintroduktion och därför läser mot betyg för Svenska som andraspråk för år 9, men de är med på mina lektioner också. En av dem behöver en lättare version av boken, i alla fall till att börja med och Nypon/Vilja brukar ge ut bra sådana.

På soffbordet: Det är lite kaos överallt just nu, men den bok som ligger längst upp i min soffbordshög är Mellan himmel och Lou av Lorraine Fouchet, men jag har inte påbörjat den ännu.

På läsplattan: Jag läser två efterlängtade böcker, Force of Nature av Jane Harper och Where the light get’s in av Lucy Dillon.

På jobbet: Där läser jag om Memorys bok av Petina Gappah, då en av eleverna i ettan redan läst När hundarna kommer och behöver en utmaning. Jag vill ha böcker mina elever ska läsa färska i minnet, därav omläsningen.

I öronen: Jag lyssnar på Jack Werners Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå. Underhållande och viktig.

Bokklubbsbok: Vi ska läsa valfri bok av Cristine Falkenland till nästa veckas träff, men jag har inte fått tummen ur att börja ännu. Kanske blir det senaste Själasörjaren, om jag får tag på den eller Sfinx, som finns som e-bok på biblioteket.

Borde jag läsa ut: Jag har helt tappat bort Ett jävla solsken av Fatima Bremmer, som jag egentligen tycker mycket om. Märkligt hur det kan bli.

Borde jag påbörja: Vi ska diskutera Finna sig av Agnes Lidbeck i Kulturkollo läser med start 21 maj och tills dess vill jag läsa den.

Längtar jag efter att få läsa: Massor! När jag har mycket lästid ska jag till exempel läsa The Dark Angel av Elly Griffiths. Jag ser också fram emot att läsa En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson, som kommer i slutet av månaden.

3 andra böcker i min TBR-hög: 

Under två timmar av Hanna Lundahl, Vit krypta av Mariette Lindstein och Vi mot er av Fredrik Backman.

 

Nu är det er tur. Hur ser läsningen ut för närvarande?

 

 

Vem ska få stolarna?

Det är svårt att undgå den bitterhet som Sture Allén tycks känna efter den senaste tidens turbulens i Svenska Akademien. Han och Horace Engdahl borde kanske sluta uttala sig, för varje gång de gör det sjunker min respekt för dem. Låt vara att vi inte varit med på möten och vet hur Sara Danius ledarskap sett ut i praktiken, men det framgår med all önskvärd tydlighet att de tidigare ständiga sekreterarna inte stödjer Danius, Englund undantagen. Jag håller med Katarina Wennstam om att de uttalanden Allén och Engdahl gjort gör att de framstår som sorgliga eller till och med patetiska.

För oss på utsidan ser det ut som att Danius velat ta tag i händelser som pågått så länge att tidigare ständiga sekreterare känt till det. Vi vet att Allén informerades om Arnaults minst sagt tvivelaktiga agerande redan 1996, men viftat bort det som ointressant. Det verkar nu också som att Engdahl velat avbryta advokatutredningen kring Arnault och Klubben, vilket låter helt galet. Han hävdar ekonomiska skäl, men det om något känns som en ganska löjlig bortförklaring. Jag har svårt att se att detta skulle handla om annat än gubbar som håller varandra om ryggen. Det är några skäl till att jag håller med Karin Olsson om att Sture Allén och Horace Engdahl måste sluta för att Svenska Akademien ska få tillbaka sin trovärdighet. Detsamma borde rimligen gälla Peter Englund, för även om jag respekterar honom torde (måste?) även han haft information om Arnault och kunde (borde!) ha agerat.

Karin Olsson listar sju åtgärder som hon menar krävs för att undvika kollaps. Förutom att Allén och Engdahl ska bort menar hon att bland annat en övre åldersgräns och en utträdesparagraf krävs. Dessutom måste Svenska Akademien få en ny ständig sekreterare och det behöver vara en av de kvarvarande. Att det skulle bli Riad efter den senaste tidens jävsdiskussioner finner jag lika otroligt som Olsson gör, men det är inte många kvar att välja mellan. Anders Olsson fungerar som tillfällig ständig sekreterare (underbar titel) har få år kvar till 70, som är den åldersgräns som redan gäller för ständiga sekreterare. Det enda alternativet just nu verkar Jesper Svenbro vara, men då dessa två herrar befinner sig på “olika sidor” i konflikten. Om det nu finns två sidor, men det verkar onekligen så. Detta förutsatt att Danius avgång ses som legitim, men jag har svårt att se hur hon kan komma tillbaka som ständig sekreterare. Möjligen som ledamot, men inte som  ledare för den nu ganska söndertrasade samlingen. Karin Olsson föreslår Sara Stridsberg som ny ständig sekreterare, men hon är om möjligt ännu mer partisk och dessutom har hon inte suttit på sin stol särskilt länge. Hennes antydan att ett avhopp kan vara aktuellt gör också att hennes roll känns osäker. Jag hoppas att hon stannar.

Nu är kungen beslutat om en utträdesklausul, som ska innebära att de som vill avsäga sig sin plats ska kunna göra det, samt att de som inte deltagit i Akademiens arbete under de senast två åren förlorar sin plats kommer alltså Lotta Lotass och Kerstin Ekman att kunna ersättas. Mycket troligt är också att de fyra ledamöter som hoppat av de senaste veckorna väljer att permanent lämna. Hur Frostenson gör känns dock oklart. Hon har aviserat att hon inte ska delta i arbetet, men inte att hon vill lämna. Vilka kommer då att fylla de tomma stolarna (förutsatt att någon ens vill ingå i en samling som nu tappat såväl snille som smak)?

Mina förslag är följande:

Elisabeth Åsbrink (född 1965), historiker och författare med integritet.

Lina Ekdahl (född 1964), fantastisk och frispråkig poet från Göteborg.

Malte Persson (född 1976), poet och prosaist som är ett med litteraturhistorien.

Johannes Anyuru (född 1979), författare, poet och debattör.

Jonas Hassen Khemiri (född 1978) författare och debattör.

Lars-Erik Edlund (född 1954) professor i nordiska språk vid Umeå Universitet.

Ingrid Elam (född 1951) litteraturprofessor och kulturjournalist.

Yukiko Duke (född 1966) litteraturkritiker och översättare.

Ulla Gabrielsson (född 1956) översättare, författare och konstnär.

Cilla Naumann (född 1960) Augustprisnominerad författare av böcker för såväl vuxna som ungdomar.

Yvonne Leffler (född 1959) professor i litteraturvetenskap med fokus på skräckromantik.

Therese Bohman (född 1978) kritikerrosad och mycket läsvärd författare.

Jessica Schiefauer (född 1978) tvåfaldigt augustbelönad författare i en underskattad genre.

 

Vilka personer skulle du vilja se i Svenska Akademien?

 

Våra kemiska hjärtan

“John Green möter Rainbow Rowell” står det i förlagets beskrivning av boken Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland och säkert ger det en hel del läsare. Själv blir jag faktiskt lite skeptisk och rädd för att den här boken inte skulle kunna stå på egna ben. Temat känns på ytan igen. Berättelsens fabel (som mina elever har fått leta efter i veckan) skulle kunna formuleras: “Ny elev i skolan med ett jobbigt förflutet, någon blir kär i hen och försöker få hen att må bättre, men det förflutna vill inte släppa taget.” Som tur är kan Krystal Sutherlands bok verkligen stå på egna ben och hon har ett språk och en ton som tilltalar mig.

Den nya eleven är Grace Town, en udda figur i pojkkläder som går med käpp och helt verkar strunta i sitt utseende. Den som blir totalförälskad är Harry Page och han får verkligen kämpa för att få uppmärksamhet. Han är rätt udda själv vad det verkar, men bryr sig inte riktigt om vad andra tycker. Han bara är och det räcker gott.

Tanken är att Grace och Harry ska vara del av den redaktion som skriver skolans legendariska skoltidning. Nu hade han visserligen kämpat i flera år för att få bli redaktör och borde kanske vara besviken på att få dela positionen med den nya tjejen, men istället blir det ett sätt att komma närmare henne och någon slags vänskap växer fram.

Harry hittar Grace på Facebook och där finns en helt annan version av henne. Inga pojkkläder, ingen käpp, utan en vacker och glad flicka. Att något har hänt henne är tydligt och bit för bit får han veta. Det handlar om en annan pojke och en annan kärlek. Ett annat liv.

Våra kemiska hjärtan är Krystal Sutherlands debutbok och det är en fin sådan. Jag tycker om karaktärerna, det långsamma och trevande tempot och det faktum att allt inte går så lätt som man hoppas. Det är också Jessica Schiefauers debut som översättare och hon gör ett fint jobb, då jag faktiskt inte ens tänker på översättningen.

Jag rekommenderar helt klart boken om Grace och Harry. De är värda att lära känna.

 

Berättelser som förändrar

Jag läser förhållandevis många ungdomsböcker. Under förra året blev det färre än vanligt, men jag läste i alla fall tolv nya titlar skrivna direkt för ungdomar och ett par böcker som skulle kunna passa målgruppen. Totalt uppgick ungdomsböckerna till 23% av min totala läsning och med de vuxenböcker som passar kan jag tänka mig att det blir ungefär 25%. Förutom detta har jag läst runt 50 lättlästa böcker som passar Språkintroduktion.

Självklart inser jag att alla inte hinner eller vill läsa böcker för ungdomar, då det kan kännas lite som att jobba. Själv läser jag till exempel sällan ungdomsböcker på sommaren. Samtidigt tycker jag att det är helt nödvändigt att speciellt lärare i svenska och engelska faktiskt läser nya böcker för unga. Det är möjligt att tid för sådan läsning borde ingå som en del av vår fortbildning, men oavsett har jag svårt att se hur en lärare som inte läser ska kunna ge sina elever en relevant undervisning. Som det ser ut nu så dominerar böcker av män och väldigt många har många år på nacken. Igår skrev jag om Ondskan av Jan Guillou och vilka böcker du skulle kunna låta dina elever läsa istället för den. Det är dock inte bara den enskilda lärarens ansvar, utan även skolledares. Som tur är går det att få hjälp med ett första urval.

Projektet Berättelser som förändrar anordnas av Läsrörelsen och presenterades under Bokmässan 2016. Författaren David Lagercrantz har donerat pengar till projektet. och bidrag har även getts av PostkodLotteriets Kulturstiftelse.Totalt 100 högstadieskolor och lika många gymnasieskolor, från norr till söder kommer under 2017, med start nu i januari, att få ta del av tio utvalda titlar. En av dem är David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic. De andra nio är:

Med livet framför sej, Émile Ajar, Norstedts, (1977)

Förr eller senare exploderar jag, John Green, Bonnier Carlsen, (2013)

Mellan dig och dig, Katarina Kieri, Rabén & Sjögren, (2012)

Den utvaldeLois Lowry, Natur & Kultur, (1993)

Kulor i hjärtat, Cilla Naumann, Alfabeta bokförlag, (2009)

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer, Bonnier Carlsen, (2015)

Så har jag det nu, Meg Rosoff, Brombergs, (2005)

Mitt extra liv — en serieroman, Johan Unenge, Bonnier Carlsen, (2009)

Boktjuven, Markus Zusak, B. Wahlströms, (2006)

Projektets huvudpedagog Ann Boglind var en av mina lärare under lärarutbildningen i Göteborg och hon är verkligen en inspirerande person som spontant känns som perfekt för uppdraget. Under många år var hon ordförande i Svensklärarföreningen och hon har skrivit läromedlet Magasinet, som var populär då jag tog examen i slutet av 90-talet. Tanken är att böckerna ska nå ungefär 35000 elever och att deras lärare ska få fortbildning om hur böckerna kan användas i undervisningen. En bra satsning och jag är nyfiken på flera av böckerna. Så väldigt nya tycker jag däremot inte att de är, även om flera givits ut i nyutgåva de senare åren. Jag kan tycka att det är lite synd att en satsning som ska få lärare att välja nya böcker, faktiskt innehåller ganska gamla sådana. Inte för att nyaste boken nödvändigtvis är bäst, men för att projektet presenteras som ett för nya böcker. Dessutom har flertalet filmatiserats, vilket säkert gör att många elever redan känner till dem. Visst finns det fördelar med att kunna jämföra bok och film, men det är ändå lite synd.

Det finns färskare böcker på den lista jag satt samman här. Till dem finns dock inte arbetsmaterial eller fortbildningskonferenser. Inte heller har jag några gratisböcker att skänka.

 

Kanonkalendern del 19

Jag läser väldigt många ungdomsböcker och blir alltid förbannad på de som inte förstår vilken hög kvalitet många böcker skrivna för unga har idag. Senast för ett par veckor sedan skrev jag det här inlägget som replik på en diskussion i en FB-grupp för lärare. Bland de 31 böcker jag valt ut i december finns inte många ungdomsböcker med. Det är inte för att de skulle vara sämre, utan för att jag fått välja så få. Nu är det ju egentligen inte 31, då jag har fuskat en del och idag fuskar jag igen.

Det som är så bra med många ungdomsböcker är att de utmanar normer på väldigt direkta och ärliga sätt. Jag har valt ut två böcker som båda är litterärt och innehållsligt annorlunda. De kan med fördel samläsas, då båda handlar om människor som byter kropp och därmed kön.

Pojkarna av Jessica Schifauer tilldelades Augustpriset 2011 och som dubbel vinnare kan Schiefauer inte förbises. I boken hittar huvudpersonen Kim och hennes vänner en blomma, vars nektar gör att de blir pojkar. På nätterna kan de alltså leva som helt andra personer, med helt andra förutsättningar. När jag intervjuade Jessica Schiefauer för ett tag sedan talade hon om den kritik hon fått för boken, som bara ger Kims perspektiv. Det är Kims syn på sig själv, men också på de “riktiga” pojkarna vi får. Ibland blir skildringarna av dessa stereotypa och det bäddar för intressanta samtal kring genus och könsroller.

I Jag, En av David Levithan handlar också om en person som byter kropp, men till skillnad från Kim så har En ingen egen kropp. Hen lånar istället en ny kropp varje dygn och det gör självklart livet ganska komplicerat. Att inte tillhöra en familj och att aldrig veta vad som ska hända nästa dag har aldrig varit något problem för En. Ibland har En varit ledsen, men hen verkar finna sig förvånansvärt bra i sin situation. Genom att lära känna tusentals människor inifrån har hen också lärt sig mycket om världen och om mänskligheten. På många sätt verkar En ganska nöjd med sitt kringflackande liv. I alla fall tills han en dag vaknar i en kropp som tillhör den inte så sympatiske Justin och blir kär i hans flickvän Rhiannon. Problemet är att En måste lämna Justins kropp. Dagarna som följer går åt till att försöka träffa Rhiannon igen och få henne att förstå att en person som egentligen inte finns älskar henne mer än någon annan gör.

Resonemanget kring betydelsen av ett kön, om huruvida kärlek handlar om att man älskar en person eller en kropp är den stora behållningen av Jag, En. Tillsammans med den väldigt fina och enormt udda kärlekshistorien då.

 

Sugen på fler bra ungdomsböcker? Här finns en lista på ungdomsböcker jag tycker är riktigt bra och här finns en lista på 100 bra titlar som Kulturkollo satt ihop.

Ett trevligt samtal

Ibland måste man göra saker som känns lite småläskiga. För ett par veckor sedan föreläste jag inför en massa engelsklärare och var sjukt nervös. I förrgår fick jag både återkoppling från deltagarnas utvärdering och ett mail med frågor från en av dem. Resultatet var över förväntan, även om jag själv redan precis efter föreläsningen kände att vissa saker kunde förbättras.

Idag var det dags igen, inte för någon föreläsning, men för något jag inte gjort förut. Jessica Schiefauer gästade skolan och hon ville ha en samtalspartner. Eftersom jag läst hennes böcker blev jag tillfrågad och den spontana tanken “inte ska väl jag” blev istället ett lika spontant “men självklart”. Det är jag glad för. Inför fler elever än jag är van vid samtalade vi om böcker och skrivande i ett samtal som blev både naturligt och trevligt. Väldigt roligt.

Ofta när jag sitter och lyssnar på samtal eller seminarier haar jag tänkt på att faktiskt vara den som samtalar med olika författare, men slagit bort det för det där dumma “inte ska väl jag”. Idag gjorde jag det och faktiskt kände jag att det är något jag gärna gör igen. I alla fall med författare som är lika trevliga och generösa som Jessica Schiefauer. Det var riktigt roligt att själv få ställa frågorna och putta samtalet i den riktning som kändes givande för mig, istället för att vara en passiv (om än bloggande) åskådare.

Ikväll är det Elin Boardy som samtalar med Jessica Schiefauer på Lerums Bibliotek kl 19.00. Det blir säkert minst lika bra och trevligt.

Sida 1 av 4

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: