Sofia Nordin

Läsning utifrån tema vänskap

I år är andra året jag låter mina elever i Svenska 1 gruppläsa böcker utifrån tema vänskap och jag tänkte berätta lite om upplägg och texter. Båda åren har jag och vår skolbibliotekarie tagit fram ungefär tio titlar som vi presenterat för eleverna. Därefter har de fått välja bok i första och andra hand och jag har sedan konstruerat grupper utifrån deras val.

Det här är inte första läsprojektet klassen har och efter att ha läst både noveller och en roman i helklass har jag kunnat stötta dem rejält tidigare. Nu har de fortfarande stöd av sin läsgrupp, men jag ger dem inga bokspecifika frågor under läsningen. Istället handlar det om frågor som kan användas till alla böcker, vilket självklart sätter höga krav på eleverna. Två samtal under läsningen sker i grupperna utan att jag gör annat än att stötta dem med samtalspunkter och det tredje slutsamtalet spelas in så att jag kan lyssna. Inför det samtalet var jag väldigt tydlig med att den som inte läst ut boken måste säga till mig, då det påverkar de andra i samtalet. En elev hörde av sig och jag placerade hen i en större grupp så att hen kunde delta, men inte “förstörde” för någon annan. Efter att ha lyssnat på samtalen är det tydligt att de andra har läst.

De böcker eleverna valde i år och förra året:

Allt ska brinna av Sofia Nordin En stark bok om en ganska destruktiv vänskap. En av eleverna som läste den lyfte hur lätt den var att läsa för att hen hela tiden ville veta hur det skulle gå och flera i gruppen berättade om hur de grät i slutet. “Fulgrät”, som en uttryckte det. Två absolut älskade, medan en är lite mer skeptisk över hur svart den är. De talar om återfödelse och tragedi, men också om hur trovärdigt tonåringar skildras även om dialogerna är lite väl vuxna.

Så jävla kallt av Lova Lakso En berättelse om Karla som flyr söderut för att rädda sin hund och för att komma ifrån kylan hemma. Resan är både fysisk och mental konstaterar eleverna som läst. De har också reagerat på att huvudpersonens röriga tankar gör att boken blir lite rörig, men de förstår varför och påpekar att det reder ut sig när Karlas tankar gör det. Den karaktär som väcker flest känslor är Kaja, som de både irriterar sig på och vill ta hand om. Hunden Hemingways öde engagerar också.

Naiv. Super av Erlend Loe En bok som egentligen är skriven för vuxna och har några år på nacken. Den funkar ändå ganska bra och samtalen kring boken handlar mycket om att våga bli vuxen och att ta ansvar för sig själv. Bokens huvudperson har en 25-årskris och hanterar den dels genom att fly, men också genom att bli vän med ett barn.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn Vänskapen mellan Emanuel och Tore står i centrum. De har varit vänner länge, men nu tycker Emanuel att Tore är väl töntig och han vill ha andra, coolare vänner. Är det verkligen okej att svika en gammal vän så? Är det trovärdigt? Nej och ja, är svaren på frågorna. En lättläst och rolig bok som kanske passar ännu bättre på högstadiet, men som ändå funkar.

No och jag av Delphine de Vigan Huvudpersonen Lou är en lillgammal 13-åring som eleverna tar till sitt hjärta. Det är en bok som inte primärt vänder sig till unga, men som fungerar bra att läsa på gymnasiet. Vänskapsfokuset är tydligt. Dels blir Lou vän med grannen Lucs och senare med uteliggaren No. Ovanlig, lite märklig, men bra var elevernas betyg.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt Junes morbror och gudfar Finn dör och hon saknar honom massor. Att Finn var homosexuell och sambo med Toby vill ingen kännas vid. Det är 80-tal och homosexualitet är långt ifrån lika accepterat som nu. Toby tar kontakt med June och en annorlunda vänskap växer fram. Det här är en bok som vissa tycker väldigt mycket om och andra inte alls gillar. Jag tror att svårigheten ligger i förståelsen för hur annorlunda samhället var när boken utspelar sig. Tempot är också en utmaning.

Stål av Silvia Avallone Här möter vi ett Italien som är långt ifrån turiststråken. Huvudpersonerna Anna och Francesca bor i området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum. Ett samhälle där könsrollerna är fasta och stereotyperna många. Vänskapen mellan flickorna skildras samtidigt som deras väg mot vuxenlivet beskrivs. Det här är en bok som kräver sin läsare, men de elever som ger sig på den brukar oftast ha en god läsförmåga.

Jag kallade honom Slipsen av Milena Michiko Flašar Huvudpersonen Taguchi Hiro är en så kallad hikikomori, dvs en person som isolerat sig hemma i sitt rum under flera år. När han vågar sig ut i parken träffar han en äldre man som han kallar Slipsen. Slipsen har fått sparken, men vågar inte berätta det för sin fru. En annorlunda vänskap växer fram mellan de två ganska udda personerna. Eleverna tyckte att den var annorlunda och intressant och funderade mycket över vad i boken som handlade om det japanska samhället och vad som handlade om karaktärerna specifikt. De gillar cirkelkompositionen och huvudkaraktärens “återfödelse” är också något eleverna fokuserade på och de gillade beskrivningen av den.

Tschick av Wolfgang Herrndorf En bok om en annorlunda bilresa som två tonårskillar gör. Maik blir vän med den nya killen Tschick och vi får följa dem under en kort och intensiv period. Tänker alla 14-åriga killar så här, undrar en av tjejerna och ja, så är det bekräftar killarna, men lugnar de andra med att det går över. Språket, som ska vara ungdomligt har inte åldrats väl konstaterar de, men de gillar ändå. Kanske är de vuxna för stereotypt beskrivna, men ungdomarna är trovärdiga. Även här beskrivs resan både som en rent fysisk resa och en inre sådan.

 

Slutsamtalet handlade om hur vänskap skildras i boken, om arketypiska grundberättelser och karaktärer, teman och motiv. Jag uppmanar eleverna att välja citat att bygga sitt samtal kring för att verkligen stanna i texten. Genom att ge exempel på meningar och ord som har betydelse kan de både exemplifiera språk och innehåll. Egna erfarenheter kan också få plats i ett litteratursamtal, men jag vill att fokus ska vara just på det lästa. Löst tyckande hör inte hemma i ett litteratursamtal. När det gäller just trovärdigheten i hur ungdomar och vuxna porträtteras gör eleverna dock en hel del kopplingar till sig själva och då är det ju relevant. Extra roligt är det när de läst så mycket att de faktiskt diskuterar “på riktigt” och vågar argumentera för sin sak. Det hände i flera samtal i år och det är fint när texter engagerar.

 

Exempel på frågor som elever diskuterade i slutsamtalet:

 

Vilken arketypisk grundberättelse skulle ni säga att er bok passar bäst in på? Varför?

Hur porträtteras unga och vuxna? Är porträtten trovärdiga? Varför/varför inte?

Vilka karaktärer har mycket och lite makt? Vad ger hög respektive låg status i miljön som skildras?

Vad tycker ni om karaktärerna? Finns det någon ni identifierar er med? 

Vilka är era favoritscener? Presentera en var och diskutera?

Diskutera er bok utifrån temat vänskap. Vilka exempel på bra och dålig vänskap finns i boken?

Vilka andra centrala teman finns i boken?

Hur kan teman kopplas till motiv?

Hur är berättarperspektivet? Vilken effekt får det?

Hur är tidsperspektivet? Vilken effekt får det?

Ungdomsböcker är ofta så kallade “utvecklingsromaner” där huvudkaraktären genomgår en förändring/utveckling. Hur passar er bok in i den genren?

 

De frågor som de fastnade mest kring var nog trovärdigheten, status och scener som de fastnat för. Även vänskapsskildringar och effekter av bokens form ledde till intressanta samtal. Det tar tid att lyssna på litteratursamtal, men jag får goda kunskaper om elevernas läsning och förståelse av densamma. Frågan om hur läsningen gått har jag inte använt tidigare och eleverna kunde väl beskriva både det som var lätt och svårt. Det är en fråga jag kommer att använda igen.

 

Noveller som passar in i temat:

Förutom böcker läser eleverna noveller om vänskap, för att sedan kunna göra jämförelser av t.ex. olika sorters vänskap. Följande noveller har jag använt i Svenska 1:

“Den perfekte vännen” av Jonas Karlsson, ur Den perfekte vännen (2010)

“Honey” av Johanna Thydell, ur Färdlektyr från 2007

“Pälsen” av Hjalmar Söderberg (1898)

“Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri, ur Invasion! (2008)

“Vänner” av Ester Roxberg, ur Korridorer (2020)

“Väskhållaren” av Ninni Holmqvist, publicerad i novellsamlingen Färdlektyr (2004)

 

Jag tar gärna emot tips på både böcker och noveller som passar in på temat och kan fungera för elever på gymnasiet.

 

 

Photo by Hannah Rodrigo on Unsplash

Kultur som ligger i tiden

På måndag är tanken att jag ska föreläsa om mellankrigstiden för mina elever i Historia 1b. Ni vet den där tiden mellan två världskrig som ingen som levde i den självklart benämnde som just mellankrigstiden, men som vi så här i efterhand inser är just det. Nu har jag behövt fundera över min planerade genomgång och det har med vår samtid att göra. Det är inte bara det att extrema och antidemokratiska krafter växer utan de senaste veckorna har världen mer och mer kommit att likna den som var för hundra år sedan. De hade spanska sjukan, vi har det nya coronaviruset. De hade hyperinflation, vi har en Riksbank som lånar ut 500 miljarder till staten. De hade börskraschen 1929, vi har en just precis nu. De hade “det glada 20-talet”, vi verkar gå direkt till eländet utan att passera något glatt alls.

Men nu ska jag egentligen inte skriva om min historieundervisning utan istället om kultur som ligger i tiden. Sjukdom, extremism och elände alltså.

Decamerone av Giovanni Boccaccio gavs ut på 1350-talet och handlar om tio unga människor som flyr det pestdrabbade Florens och beger sig ut på landsbygden. Väl där börjar de berätta historier för varandra och dessa bildar det som kallas världens första novellsamling.

Även Tiden är inte än av Elin Boardy utspelar sig på den tid då digerdöden härjar i Europa. Den namnlösa huvudpersonen ger sig ut på en vandring genom Europa för att komma ifrån sjukdomen.

Blindheten av José Saramago är en av mina absoluta favoritböcker skriven av en Nobelpristagare. Där drabbas befolkningen i ett land av en sjukdom som gör alla blinda, eller i alla fall de flesta. Det blir snart tydligt hur illa människor kan bete sig när de tror att ingen ser.

Som pesten av Hanne-Vibeke Holst låter onekligen både intressant och aktuell. Den handlar om en läkare som arbetar med pandemibekämpning för WHO. En verklig motsvarighet till henne lär ha häcken full just nu.

I ungdomsboksserien av Sofia Nordin som ineds med En sekund i taget drabbas befolkningen av en febersjukdom som dödar i princip alla. Inledningssidorna är fruktansvärda och huvudpersonen Hedvig ser bland annat sin familj dö. För att överleva lämnar hon sitt hem och bosätter sig i en övergiven bondgård.

I am legend av Richard Matheson är en bok från 1954 som 2007 blev film med Will Smith i huvudrollen. Det är en postapokalyptisk berättelse när allt redan verkar kört och det är väl knappast ett förlopp vi hoppas på, men å andra sidan är det ju inte vampyrer eller zombier som hotar oss heller. Vad vi vet.

Ännu en klassiker som jag inte läst, men kanske borde läsa är Albert Camus Pesten som tydligen blivit en storsäljare så här i virustider. Det är alltså inte bara jag som får läsinspiration från det kaotiska läget i världen.

Däremot har jag läst Väggen av Marlen Haushofer från 1963 där en kvinna stängs in av en glasvägg och får klara sig själv i en jaktstuga med några djur som sällskap. Vad som hänt med alla andra människor är inte så viktigt, fokus ligger på att överleva.

Jag har varken läst eller lyssnat till Daniel Åbergs serier Virus och Smittad, som getts ut av Storytel. De ligger dock onekligen i tiden och kanske är det dags att göra ett försök nu. Däremot har jag lyssnat på Smitta av Jessica Schiefauer som är en del av P3 Serie. Spännande om en sjukdom som bara drabbar män och gör dem till fruktansvärda monster.

En bok som många behöver läsa just nu är Larmrapporten av Emma Frans med den fantastiska undertiteln “Att skilja vetenskap från trams” vilket inte direkt ligger i tiden. Också det en koppling till mellankrigstiden och den propaganda som var stor då.

Allt ska brinna

Sofia Nordin är en favoritförfattare, men trots det hade jag helt glömt bort att läsa senaste boken Allt ska brinna. Nu är det åtgärdat. Berättelsen om vännerna Minna och Agnes inleds med att Agnes går ut i skogen med tre flaskor tändvätska för att bränna ner ett vindskydd. Vi förstår att något har hänt, men inte riktigt vad. Någonstans inser jag ändå att det är ett brutalt slut som vi kommer att få uppleva när historien om Minna och Agnes tar slut. Att hennes försvinnande faktiskt handlar om att hon försvinner helt och fullt. Att hon kanske har valt det själv.

De har varit de bästa av vänner sedan mellanstadiet, den otåliga Minna och den mer tillbakadragna Agnes. Visserligen har Minna ibland svårt att slutföra sina många projekt, men hon drivs ändå av en vilja att förändra världen. Hon sätter fart på Agnes och Agnes bromsar henne. Så fungerar deras vänskap och det är därför de behöver varandra. Tillsammans kämpar de för vegetarisk mat i skolan, genom att erbjuda gratis lunch utanför och de arbetar också båda på ett hem för nyanlända flyktingar. Vuxenvärlden framstår som trög och bekväm, medan Minna med hjälp av Agnes ska se till att förändra även de trögaste av de tröga. Beskrivningen av rektorn som egentligen är imponerad av Minna, men ändå måste se till att hennes kamp inte spårar ur, är en av bokens höjdpunkter.

Allt ska brinna skulle ha kunnat bli ännu en tung ungdomsbok om psykisk ohälsa och dess konsekvenser (inget ont om sådana, de behövs utan tvekan) men Sofia Nordin gör något mer. Berättelsen om Minna är svart, men också hoppfull och ganska så underbar. Vi behöver dessa Minnor för att världen ska förändras, men vi behöver också stötta dem så att de inte går under. Agnes lyckades inte med det, hon kunde inte lyckas med det utan stöd från vuxenvärlden, men de ville inte riktigt se. Vi vuxna måste se och vi måste stötta. Mer än något annat måste vi kanske skärpa oss och inte ignorera den generation som kommer att behöver ta konsekvenserna av vårt kortsiktiga “miljötänk”. Vi kan inte lämna över kampen till unga som Minna och inte heller lämna det dåliga samvetet till dem som behöver vara en Agnes.

Böcker jag inte hann läsa 2018

Inspirerad av Oarya gör jag en lista med böcker utgivna i år som jag verkligen planerade att läsa, men ändå inte hann med. Jag ser det som en inspirationslista inför ledigheten, men inser självklart att alla inte kommer att bli lästa då heller. Det värsta är att dessa tolv böcker endast är en väldigt liten del av alla olästa böcker som finns här hemma. Lyckas jag inte i jul får jag väl läsa en varje månad under 2019.

Hantverkaren av Sharon Bolton kan kanske vara bra att börja ledigheten med. En spännande och välskriven bok är precis vad jag behöver efter all julfluff jag läst de senaste veckorna.

Nine perfect strangers av Liane Moriarty är också en bok jag ville läsa bums när jag köpte den. Problemet är bara att jag varit så stressad i höst att min hjärna slutat förstå engelska. Nu börjar den hämta sig och då vill jag läsa Moriartys nya.

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri är en av årets stora snackisar. Eftersom jag brukar tycka mycket om hans böcker har jag självklart boken i min ägo. Faktiskt ett signerat exemplar inköpt på Bokmässan.

En annan bok jag köpte signerad på Bokmässan är Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, som jag har höga förväntningar på, men varit alldeles för trött i skallen för att våga läsa.

Lojal av Delphine de Vigan har visserligen just landat här hemma, men den vill jag verkligen hinna läsa väldigt snart.

Allt ska brinna av Sofia Nordin för att jag älskat allt jag läst av henne, vilket är i princip allt hon skrivit. Det låter som en riktigt stark bok om vänskap.

Vargattacken av Lars Berge, som jag började lyssna på en gång när jag städade, men tydligen städar jag för sällan för boken blev aldrig utläst. Jag är tämligen säker på att den är värd en chans till.

En kort krönika om sju mord av Marlon James känns egentligen lite för tung även för en julledighet, men jag vill ändå läsa den. Finns det på listan (kanske) den har (lite) större chans att faktiskt bli läst.

Höst av Ali Smith tror jag verkligen är en helt fantastisk bok, men ändå har jag inte fått tummen ur att läsa den. Jag som tycker så mycket om författaren och det hon skriver.

Den oändliga familjen av Cilla Naumann är ännu en bok av en favoritförfattare som jag spontant ville slänga mig över. Nu är det kanske dags att göra det.

Nu och för alltid, Lara Jean av Jenny Han är sista delen i trilogin om Lara Jean och hennes familj. Jag är alltid kluven inför att läsa sista delen i serier, då jag visserligen får veta hur det går, men därefter aldrig återse karaktärerna igen.

De hemlösa katterna i Homs av Eva Nour handlar om Sami som växer upp i Homs i Syrien och hur hans liv förändras när protesterna under den arabiska våren slås ner minst sagt brutalt.

 

Vikten av att bli en läsare

Varje år när jag tar emot nya ettor brukar jag fråga dem om läsning. Få läser regelbundet, men de som gör det läser massor. De flesta har någon bok de gillat och nästan alla brukar fixa den gemensamma läsningen i skolan. Jag försöker göra läsning till ett samtalsämne i vardagen och ger ofta tips på böcker jag just läst. Vägen från att läsa en och annan bok till att faktiskt bli en läsare är dock lång. Dessutom är det tydligt att de som är läsare “på riktigt” nästan uteslutande är tjejer. Det är utan tvekan en av anledningarna till att betygsglappet mellan killar och tjejer ökar.

Emma Lejsne twittrade om pojkars läsning och länkade till sin text i Sydsvenskan. En text som tyvärr är låst, men ämnet är viktigt. Läsande förebilder är viktiga, att föräldrar (inte bara mammor) läser för sina barn är viktigt.

Kanske är det så att vi underskattar pojkars läsning, som forskaren Stig-Börje Asplund påstår i den här intressanta artikeln, men klart är trots allt att det är viktigt att all läsning av skönlitteratur inte läses i skolan och därmed förknippas med tvång. Nu är det läslov och ett perfekt tillfälle att sticka till ungarna därhemma en bok eller två.

Föräldrar, och då främst pappor, kika gärna på min lista med boktips för ungdomar.

Böcker med killar i huvudrollen är till exempel:

Gul utanpå av Patrik Lundberg

Ta det som en man, Hampus Nessvold

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Jack av Christina Lindström

Onanisterna av Patrik Lundberg

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad

Finns det björkar i Sarajevo?, Christina Lindström

Andra böcker som kan funka är:

En sekund i taget av Sofia Nordin (dystopisk serie bestående av 4 böcker)

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Slutet av Mats Strandberg

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

Björnstad av Fredrik Backman

Mina ungar plöjer fantasy och tycker om serierna 

Spejarens lärling av John Flanagan

Percy Jackson av Rick Riordan

Magnus Chase av Rick Riordan

 

 

Photo by Picsea on Unsplash

O tippar Augustpriset

Egentligen borde jag hoppa över det här inlägget, då jag är kanske sämst i världen på att tippa nominerade och vinnare till olika priser (undantaget Melodifestivalen konstigt nog, men det är knappast någon merit).

MEN jag kan inte riktigt hålla tipparfingrarna i styr och eftersom de nominerade till Augustpriset avslöjas imorgon kommer jag idag att ge mina tips i form av önskningar och gissningar.

Augustpriset delas ut i tre klasser, bästa skönlitterära bok, bästa fackbok och bästa barn- och ungdomsbok. Sex titlar nomineras i varje klass. Böckerna ska vara utgivna mellan 23 oktober 2017 och 21 oktober 2018. Som vanligt har jag läst fler skönlitterära böcker och böcker för unga, än facklitteratur och böcker för barn.

Tidigare har jag inte läst på ordentligt kring hur de nominerade, samt vinnarna utses, men så här går det till:

En jury i respektive kategori nominerar sex titlar vardera. Vilka de nominerade titlarna är tillkännages under en presskonferens i oktober. De nominerade titlarna läses därefter av en elektorsförsamling bestående av 63 elektorer – 21 i vardera kategori. Elektorerna är spridda över hela landet och består av en tredjedel bokhandlare, en tredjedel bibliotekarier och en tredjedel litteraturkritiker med flera. Omröstningen är sluten. Den titel som får flest röster i respektive kategori vinner.

Precis som i fallet med det alternativa Nobelpriset är det alltså bibliotekarier som har inflytande. Gott så. Jag hade önskat att även svensklärare hade fått säga sitt och eftersom jag har en blogg får jag det. Då jag dessutom sätter mina egna regler kan jag nominera precis hur många jag vill i varje kategori, även om målet är att jag ska hålla mig till sex titlar i varje kategori (vem försöker jag lura?). Vissa har jag läst själv, andra har jag läst om. Jag tippar med både hjärta och hjärnan, men hur mycket jag än har klurat kommer minst en nominerad titel få mig att utbrista “ja, just det” för att jag glömt någon helt självklar bok.

Skönlitteratur

Nuckan, Malin Lindroth. Ärlig och utlämnande om ensamhet.

Ingen jämfört med dig, Jonas Brun. Fint och säreget om kärlek.

Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri. Har ännu inte läst, men Khemiri skriver aldrig dåligt.

Kärlekens Antarktis, Sara Stridsberg. Detsamma gäller för Stridsberg.

Jag går och lever, Mirja Unge. En bok som fått mycket positiv uppmärksamhet.

Ædnan, Linnea Axelsson. Lockar inte mig, men många kritiker.

Händelsehorisont, Balsam Karam. En bok det snackats om, som jag gärna läser.

Mördarens mamma, Ida Linde. En bok som verkar säregen och bra.

Lugnet, Tomas Bannerhed. Har också fått mycket positiv uppmärksamhet.

Till dikten, Malte Persson. En poet jag tycker mycket om.

Sveas son, Lena Andersson. Jag är ju inget fan av Lena Andersson, men det finns det många som är.

Facklitteratur

Factfulness, Hans Rosling, Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund, eller Hur jag lärde mig att förstå världen, Hans Rosling, Fanny Härgestam. Jag har svårt att se hur juryn helt ska kunna gå förbi Rosling.

Mannen i skogen, Jens Liljestrand. Bra författare skriver om bra författare.

Drömmen om Europa, Fabian Göransson. Det hade varit riktigt kul om en grafisk reportagebok nominerades.

Huset med de två tornen, Maciej Zaremba. Har fått bra kritik och verkar läsvärd.

Misslyckas igen, misslyckas bättre, John Ajvide Lindqvist. Beskrivs som en annorlunda författarhandbok.

Mellan raderna, Jenny Norlander. Om att vara kvinna och journalist.

Orden som formade Sverige, Elisabeth Åsbrink. För att hon är fantastisk.

Landet utanför, Henrik Berggren. Andra världskriget brukar gå hem.

Hatade demokrati, Henrik Arnstad. Ett viktigt ämne av en gedigen författare.

Kring denna kropp, Stina Wollter. Jag önskar så att en bok kvinnokroppen om ska nåt ut. Kanske så självbiografisk att den tillhör den skönlitterära klassen.

Barn- och ungdomslitteratur

Comedy Queen, Jenny Jägerfeld. Nattsvart och konstigt nog fantastiskt roligt om Sasha vars mamma begått självmord. Skandal om den inte nomineras.

Finns det björkar i Sarajevo?, Christina Lindström. Fin berättelse om Kevin som vill höra till.

Inuti huvudet är jag kul, Lisa Bjärbo. Bra om blyga Liv i Småland.

Som sparv som örn, Per Nilsson. Välskrivet, poetiskt och ruggigt bra.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra, Johanna Nilsson. Helt fantastisk bok om King B och Queen O.

Dom som bestämmer, Lisen Adbåge. Bra författare och ständigt aktuellt tema.

Trettonde sommaren, Gabriella Sköldenberg. Låter bra och har fått positiv kritik.

Vi kommer snart hem igen, Peter Bergting, Jessica Bab Bonde. Seriebok om förintelsen.

Dagen du förstörde allt, Linnea Dahlgren. Verkar riktigt fin.

Hemma hela sommaren, Elin Johansson, Ellen Ekman. Tyckte deras förra bok var briljant.

Under mattan, Sara Lövestam, Per Gustavsson. Inspirerande kombo av författare och illustratör.

Allt ska brinna, Sofia Nordin. Har inte hunnit läsa, men Nordin är alltid briljant.

 

 

 

 

Någon slags TBR-lista för sommaren

Jag gjorde en läslista för några dagar sedan, men den försvann i min jakt på malware. Nu har jag gjort en ny och den ser i alla fall nästan likadan ut som den ursprungliga. Det här är böcker jag vill läsa och som jag hoppas hinna läsa i sommar. Sedan är jag kass på att följa läslistor, men de kan vara bra att ha för minnet. Många böcker är alldeles nyutkomna, andra är hyllvärmare och så finns de obligatoriska klassikerna med som jag försöker hinna läsa på sommaren.

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson

Blå av Maja Lunde

Brun flicka drömmer av Jacqueline Wilson

Summer av Monica Sabolo

Eileen av Ottessa Moshfegh

Nuckan av Malin Lindroth

Mellan himmel och Lou av Lorraine Fouchet

De försvarslösa av Kari Hiekkapelto

Love and ruin av Paula McLain

Where the light get’s in av Lucy Dillon

Överraska mig av Sophie Kinsella

Darling Mona av Lena Ackebo

Under två timmar av Hanna Lundahl

Dansa vid vulkanens rand av Grégoire Delacourt

Vaggvisa av Leïla Slimani

Ärr av Au∂ur Ava Ólafsdóttir

En av pojkarna av Daniel Magariel

Förlåten av Agnes Lidbeck

Hon som vandrar av Samar Yazbek

Sånt händer inte här av Sinclair Lewis

Bonjour Tristesse av Françoise Sagan

Erotiskt skrivande för ensamma änkor av Balli Kaur Jaswal

En modern familj av Helga Flatland

De dödas sång av Jesmyn Ward

Allt ska brinna av Sofia Nordin

Den som är värd att bli älskad av Abdellah Taïa

Ormen i Essex av Sarah Perry

Ingen jämfört med dig av Jonas Brun

Den stora utställningen av Marie Hermansson

Andrum av Viktor Banke

Att återvända av Hisham Matar

Förlorade själar av Nadifa Mohamed

Atomer — en märklig historia

Jag har länge tänkt läsa Sofia Nordins bok Atomer och är glad att jag äntligen fick tummen ur. Det är en välskriven, obehaglig och ytterst märklig historia om hur det förflutna påverkar nutiden.

Huvudpersonen Alma är till ytan som vilken kvinna som helst. Möjligen något smartare än de flesta. Hon är en skicklig kemist och har kunskaper om meteorologi och matematik. Atomer är hennes grej. När det kommer till mänskliga relationer är hon däremot inte lika skicklig. Visserligen träffar hon män på krogen, men några långvariga förhållanden verkar hon inte vilja ha. Någon får möjligen följa med henne hem flera gånger, men där går gränsen.

Så träffar hon en kväll Cedrik på sitt stamhak. Hon är utklädd och han verkar inte känna igen henne, men hon vet direkt vem han är. Han var hennes barndomsvän och nu finns han här. Alma tar med honom hem och hennes behandling av honom är minst sagt annorlunda. Kanske vill hon hämnas att deras tvåsamhet tilläts förstöras av en tredje person, eller så vill hon bara förstå. Oavsett har hon inte glömt och kommer troligen aldrig att glömma.

Jag tycker om Sofia Nordins bedrägligt enkla språk och hennes sätt att uttrycka känslor och tankar så direkt att de förflyttas från sidan in i mig. Även om Alma gör helt absurda saker får jag någon slags sympati för henne och jag kan till och med förstå hennes agerande. På samma gång känner jag sympati för Cedrik och den situation han hamnat i. Just det faktum att det går att relatera till båda huvudpersonerna bidrar till de obehagskänslor som läsningen väcker.

Sofia Nordin är en författare att imponeras av. Med samma självklarhet skriver hon för unga och för vuxna. Alltid skicklig. Alltid relevant. Hatten av!

 

Om du såg mig nu

Sofia Nordins serie om livet efter att en mystisk sjukdom tagit nästan alla människors liv inleddes med En sekund i taget. I januari kom den fjärde delen Om du såg mig nuInnan jag berättar mer om den behövs en kort genomgång av seriens tidigare böcker, för även om böckerna sägs vara fristående, tycker jag att det finns en funktion i att läsa dem alla och då gärna i rätt ordning.

I första boken En sekund i taget verkade det som att huvudpersonen Hedvig är helt ensam i världen. Hon bosätter sig på en gård och lyckas överleva. Efter ett tag träffar hon Ella och i seriens andra bok Spring så fort du kan flyttar även Ante in hos dem. Nordin låter olika personer vara huvudperson och om bok ett är Hedvigs, så är bok två helt klart Antes. Ella tar dock över mer och mer och i bok tre Som om jag vore fantastisk är det hennes resa norrut i jakt efter fler överlevare som står i centrum. Med på resan finns Nora, som dyker upp i bok två tillsammans med sin lillebror Malte. Malte lämnar hon på gården när hon ger sig iväg.

Nu är vi alltså framme vid tiden för bok fyra där vår huvudperson är Esmael. Honom lärde vi känna lite i bok tre, då det var hos honom och hans kompisar som Ella och Nora flyttar in. Esmael är kär i Ella, men hon sticker. Hon lämnar både honom och Nora. Nu vill han söka upp henne.

Om du såg mig nu börjar från början med apokalypsen i repris. Vi får veta att Esmael gick på skolfest och att nästan alla dog. Han skulle just börja åttan och livet hade just börjat. Det som skulle bli det bästa året någonsin blev dock något helt annat. Mitt i en postapokalyptisk värld vill han bara ha ett helt vanligt tonårsliv. Det är dock inte så himla enkelt. Lite enklare hade det blivit om bara Ella hade velat ha honom.

Esmael har bott med Bianca och Sandra i Biancas mormors lägenhet. Den har kakelugn och de har kunnat hålla sig varma. Nu har det gått nästan åtta månader sedan den där skolfesten och det är svårt att minnas det gamla livet. Sambolivet är knappast okomplicerat och även om de få överlevande borde hålla ihop är det inte så enkelt i praktiken.

Jag tycker verkligen om Nordins dystopiserie och tycker att den får nytt liv i bok fyra. Det finns en möjlighet att fortsätta i fler böcker, eller att låta cirkeln slutas i och med slutet. Ett slut som jag självklart inte kan avslöja här. Det vore ju jättedumt. Jag vill dock utmana dig att läsa och då inte bara Om du såg mig nu, utan hela serien.

 

 

Tio böcker att läsa i vår

 

Jag älskar ju att göra listor och därför hänger jag på Top Ten Tuesday idag. Veckans uppgift är att skapa en TBR-lista med böcker att läsa i vår. Ett bra tillfälle att faktiskt göra någon slags läsplanering.

En annan historia, Lina Thomsgård (red) vill/måste jag läsa inför ett projekt med mina estettreor.

Saker jag hade velat veta när jag var 15, Johanna Wester, Diana Olofsson (red), också lite jobb.

Nötskal, Ian McEwan började jag läsa och glömde bort.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru står definitivt högt upp på TBR-listan.

Eileen, Ottessa Moshfegh tillhör även den böcker jag påbörjat och glömt bort.

Levande och dödaHan Kan, för att jag inte känner för att läsa Vegetarianen.

Om du såg mig nu, Sofia Nordin, då jag gillat de andra böckerna i serien.

Ordbrodösen, Anna Arvidsson, en av vårens snackisar.

Problemet med får och getter, Joanna Cannon, för att titeln är helt fantastisk.

Tre saker jag inte vet om dig, Julie Buxbaum för att den verkar riktigt bra.

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: