Johanna Lindbäck

Ungdomsböcker om killar

Ganska ofta lyfts killars läsning och läsförmåga som mer bristfällig och mer bekymmersam än tjejernas. Då brukar det också påpekas att ungdomsböcker skrivs av kvinnor för tjejer och även om det är ett vanligt scenario tycker jag att det är en förenkling. Däremot tror jag att många av de böcker som lockar killar inte är sådana böcker som lärare väljer att läsa i skolan. Det kan handla om att genren är “fel” eller att böckerna anses hålla låg kvalitet. Också det stämmer i vissa fall, men jag skulle säga att det också är en förenkling.

Dagens lista består av ungdomsböcker som har personer som definierar sig som killar i (i alla fall en av) huvudrollerna. De är i olika genrer och för olika  åldrar. Däremot påverkas listan självklart av de böcker jag väljer att läsa, men jag har också tagit hjälp av mina söner som snart slutar sexan och sjuan. Fokus ligger trots allt på böcker som passar högstadiet och gymnasiet. Jag har försökt ordna dem så att de böcker som kommer först passar de yngsta och de senare de lite äldre. Totalt finns fler än 30 böcker på listan.

 

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld 

Berättelsen om elvaårige Måns är på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig. Den handlar om en kille gillar att åka skateboard och som tillbringar en sommar i Malmö. Det är bara det att Måns är född med snippa och det har i alla fall hans pappa svårt att acceptera.

Undret av R. J. Palacio

En bok som jag tror passar bäst för år 6-7 eller ännu tidigare som högläsningsbok. Den handlar om mobbning och om en mycket annorlunda pojke. Lite amerikanskt och rosenrött ibland, men jag tror att den kan väcka många intressanta tankar.

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson är en ganska vanlig tonårskille, men med ett liv som många skulle se som ovanligt. Han bor nämligen med sin pappa och hans nya man. Som nyinflyttad i Luleå behöver han skaffa nya vänner och försöka passa in i en ny klass.

Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long

Det är skolavslutning och tre killar genomför ett rån. De krockar med flyktbilen och en av dem skadas svårt. När de snor en ny bil inser de försent att det sitter en liten flicka i baksätet. En bok som är lättläst utan att vara banal.

Min bror monstret av Mårten Sandén

Huvudpersonen Benjamin är lillebror som efter att fadern försvunnit måste ta hand om sin storebror. Storebror är stor och stark, vilket har gett honom smeknamnet Monstet, men han klarar sig definitivt inte själv.

Böcker av Rick Riordan

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska.

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Huvudpersonen Kevin bor i östra Göteborg med sin familj och får ofta ta ett stort ansvar för sin bror Charlie. När föräldrarna åker bort ska Kevin passa sin bror, men ett besök på Liseberg med sina nya gymnasiekompisar lockar väldigt mycket.

Som om jag frågat  av Johanna Lindbäck

Huvudpersonen John har just börjat nian och hans liv har förändrats mycket. Bästa vännen Lukas har blivit kär i barndomsvänner Saga och dessutom har hans pappa flyttat ut.

Legend av Marie Lu

Första boken i en trilogi om Day och hans liv. I samhället han lever i får alla tioåringar göra ett prov som bestämmer hur deras fortsatta liv ska se ut.

Half bad — Ondskans son av Sally Green

En riktigt bok om Nathan som på ytan är en ganska vanlig grabb, men egentligen är häxa. Han är dessutom till hälften vit häxa och till hälften svart häxa, vilket gör att många är ute efter honom.

Inte din bror av Malin Stehn

Abbe är en ganska vanlig kille, men han är ensam och de kompisar han får är egentligen inte sådana han vill umgås med. De är till exempel ganska rasistiska och det blir märkligt när Abbes familj tar hand om Hossain från Afghanistan.

Huset mittemot av Alex Haridi

Mitt emot Joel finns det så kallade Ödehuset, där tonåringen Jonathan bodde för många år sedan, innan han tog livet av sig. Det visar sig att huset inte alls är tomt och Joel börjar besöka den som bor där.

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Den här boken handlar om Josh och Emma som hittar Facebook många år innan det finns och inser att de både kan se in i och påverka framtiden. Lättläst, men med mycket att diskutera.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Första delen i en triologi om Emanuel Kent som inledningsvis går i nian och i senare böcker går på gymnasiet. En rolig men också välskriven bok om att våga vara sig själv, trots att det inte alltid är så lätt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

En mysrysig spökhistoria om Lukas och Sam som varit ihop ett tag och nu äntligen ska göra ett avbrott i sitt distansförhållande och bo ihop en hyrd stuga under sommar. En stuga där det börjar hända märkliga saker.

Kartor för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck

Rasmus och Julia turas om att berätta om en stugsemester på en ö under ett sommarlov som är precis som vanligt, men ändå helt annorlunda. En bra bok som bland annat tar upp hur det känns att inte kunna göra allt som kompisar gör för att familjens ekonomin inte tillåter.

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

En berättelse om Harry som äntligen fått det eftertraktade uppdraget som chefredaktör för skoltidningen. Den nya och väldigt udda tjejen Grace blir också en del av redaktionen och hon är inte direkt lätt att samarbeta med. Någonting med Grace, kanske hennes vresiga personlighet eller käppen hon behöver för att gå, gör ändå att Harry blir nyfiken.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

En bok som ni alla säkert känner till, men jag vill ändå ha med den på listan eftersom Isak är en väldigt intressant person att läsa om. Det finns en anledning till att boken tilldelades Augustpriset.

Jack av Christina Lindström

En bok om Jack som försöker bli en bättre människa, men inte kan fly ifrån sitt förflutna. Här finns mycket att diskutera kring identitet och hur svårt det kan vara att leva det liv man vill.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

En berättelse om två udda personer som träffas på skolbussen. De två huvudpersonerna turas om att berätta om sitt liv och hur viktiga de till slut blir för varandra.

Vända världen rätt av Jennifer Niven

Det här är berättelsen om Jack, som tillhör de coolaste av de coola och Libby som definitivt inte gör det. Jack gör allt för att dölja att han lider av sjukdomen prosopagnosi (ansiktsblindhet) medan Libby är mer än nöjd om ingen ser henne alls.

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Aristoteles och Dante träffas en sommar vid poolen och blir vänner. Två ganska udda killar, men tillräckligt lika för att finna varandra. När Dante vill mer än att vara vänner blir det komplicerat, men de lyckas ändå förbli vänner.

Wallflower av Stephen Chbosky

Huvudpersonen Charlie är en lite udda kille vars bästa vän just har dött. Nu är han väldigt, väldigt ensam. Boken består av brev skrivna till en hemlig vän där Charlie berättar om sitt liv.

Moonrise av Sarah Crossan

En fantastisk bok skriver på prosalyrik om Joe vars äldre bror Ed väntar på att bli avrättad. Mycket känslor och mycket tankar om identitet och skuld. Tyvärr finns den inte översatt till svenska ännu.

Idag är allt av Nicola Yoon

En bok utspelar sig under en enda dag då Natasha och Daniel möts. Hon är på väg till Migrationsverket (eller den amerikanska motsvarigheten) för att försöka förhindra att hon och hennes familj utvisas. Han ska på en viktig collegeintervju.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

En berättelse där tvillingarna Noah och Jude, men mest Noah, berättar om hur livet förändras efter en tragedi. En väldigt bra och välskriven bok, som kräver sin läsare. 

Du, bara av Anna Ahlund

En berättelse om John som är ensam hemma med sin syster under sommaren. Sommaren som de båda förälskar sig i Frank.

Slutet av Mats Strandberg

Om ungefär fyra veckor kommer jorden att gå under och vi får följa några ungdomar och deras familjer under de sista veckorna av världen som vi känner den. En tjock, men lättläst bok, vars innehåll kan leda till många, intressanta samtal.

Breathe av Sara Crossan

En mycket välskriven dystopi om tre ungdomar i en framtida värld där syret är ransonerat. Tyvärr finns det inte översatt ännu.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra av Johanna Nilsson

Kung B och Queen O är ett osannolikt, men inte desto mindre perfekt, kärlekspar. De lever utanför samhället, men försöker göra det mesta av livet. Det här är en bok som kändes som ett knytnävsslag i magen. Så vacker och så sorglig.

Down Under av Johan Ehn 

Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara.

Onanisterna av Patrik Lundberg

Räds inte titeln. Det här är en bra och angelägen bok om att våga vara sig själv. Huvudpersonen är kompis med killarna som var coola på högstadiet och gymnasiet, men efter att ha sumpat sina betyg är det komvux som gäller. Inte fullt lika coolt.

Djupa ro av Lisa Bjärbo

Fem vänner som vuxit upp tillsammans har skingrats. David och Ludde rensar fisk i Norge, Paula läser litteraturvetenskap i Uppsala, medan Tove och Jonathan varit kvar. Nu återförenas fyra av vännerna för att begrava den femte. Jonathan är död.

David är den som berättar om såväl vänskap som sorg i denna viktiga och välskrivna bok.

Döden är inget skämt av Karl Modig

På ytan en enkel berättelse om en destruktiv ung man som vill bli komiker, men under ytan finns mycket, mycket mer. En berättelse om sorg och avsked, men också om att våga visa sina känslor.

 

 

Har du exempel på fler bra ungdomsböcker med killar i huvudrollen? Skriv gärna en kommentar, så uppdaterar jag listan och/eller läser dem för att sedan ta ett beslut.

 

Bild: Karolina Grabowska Kaboompics

När det saknas läsmotivation

Varje år när jag möter nya elever i gymnasiet brukar jag i mitt inledande brev till dem ställa frågor om läsning. Ganska få läser, men de som läser gör det väldigt mycket. Jag tycker mig också se en trend, om än mycket försiktig, av ökat läsande bland i alla fall min lilla urvalsgrupp av elever. Jag är också noga med att fråga om läsning ofta och får då en del boktips. Tanken är att det “normala” ska vara att läsa.

Författaren Johanna Lindbäck delade en artikel från norska Aftenposten av Tore Renberg också han en mycket bra författare, där Renberg berättar om en situation med en elev som struntade i vad han hade att säga och istället satt och läste en bok under lektionerna. Boken var A song of ice and fire av George R. R. Martin och Renberg konstaterar att det är en bok som gjort många till läsare.

Dagens unga har vuxit upp med Harry Potter och en lång rad andra, bra ungdomsböcker. Något som saknades när jag växte upp. Då gick i alla fall jag raskt över till vuxenböcker, men många var de som även då läste ingenting eller i alla fall mycket lite utanför skolan. Dagens ungdomsböcker är ofta välskrivna och inte sällan finns de också som film eller tv-serie. En symbios i det skönlitterära berättandet som Renberg lyfter fram som en fördel.

Ganska ofta ser jag i olika lärargrupper lärare som helt förkastar ungdomsböcker och istället väljer böcker för vuxna till sina grundskoleelever. Inte sällan förekommer också diskussioner om hur svårt det är att få elever att läsa. Här ser jag ett samband. Risken är stor att böcker som inte är anpassade för målgruppen inte heller tilltalar den och därmed riskerar läsmotivationen att minska för de elever som redan saknar den mesta av densamma. Därmed inte sagt att eleverna inte ska utmanas alls.

Hur ska då elevernas läsmotivation öka? Att läsningen blir en gemensam upplevelse är något jag tror mycket på. Det kan vara både mysigt och bra med enskild läsning, men den kan inte ersätta den gemensamma läsningen som också inkluderar undervisningsmoment på ett helt annat sätt en den enskilda läsningen gör. När en klass läser flera böcker skapar jag mindre grupper utifrån titel. När alla läser samma bok finns basgrupper som arbetar tillsammans kring vissa uppgifter, samt genomför boksamtal utifrån givna frågor.

Jag ser det också som avgörande att boken finns både som pappersbok och ljud- eller talbok. Även om jag vill att alla elever ska låna en pappersbok, är det bra för vissa att samtidigt lyssna. En anpassning som gör att fler kan ta till sig boken och därmed delta i läsgemenskapen. Jag är också noga med att examinationerna är både muntliga och skriftliga, så att så många som möjligt får en chans att visa sina kunskaper.

Jag skulle inte välja de mest populära ungdomsböckerna som gemensam bok i min undervisning. Då är risken stor att många redan har läst och gemensam läsning bygger på att det är en ny bok för alla. Valet är också gjort utifrån att jag läst och tyckt om boken (självklart) samt att jag tror att den passar klassen i fråga. Jag vill också gärna att boken ska kunna sättas in i ett större sammanhang och kombineras med t.ex. artiklar och/eller noveller. Att boken känns relevant tror jag helt klart ökar läsmotivationen.

Men ska elever inte läsa klassiker? Självklart ska de göra det. Däremot ska det inte ske för tidigt, då jag är övertygad att det riskerar att sänka läsmotivationen. Även där tror jag på gemensam läsning och uppgifter som tvingar eleverna till att faktiskt läsa själva och inte googla fram lämplig text om boken från internet. När det gäller klassiker är det självklart ganska enkelt att hitta material och frestande att ta det som känns som en enkel väg. Speciellt om läsmotivationen tryter.

När jag väljer klassiker till mina elever vill jag att de ska vara relativt tunna. De ska också innehålla teman som är relevanta även idag, så att jämförelser ska kunna göras. Bra är också om det finns en intressant författare bakom, då det ofta ökar läsmotivationen. Ta Selma Lagerlöf till exempel, vars kortromaner jag låtit mina tvåor läsa de senaste tre åren. Hon är en författare som jag tycker att man ska känna till, hon är en intressant person som eleverna har lätt att engagera sig i och hennes böcker innehåller teman som psykisk ohälsa och utsatthet, något som känns relevant för många.

Visst kan det vara så att läsmotivationen ökar mest om eleven får läsa en bok de själv valt. Det gäller dock främst de vana läsarna. De som inte är lika vana vid att läsa behöver ofta den stöttning som t.ex. boksamtal ger. Under ett läsår försöker jag hinna med tre böcker. Då läser eleverna en i helklass, en i grupp och en de valt själva, ofta utifrån en genre eller ett tema. I år har jag ägnat mycket tid åt noveller i alla kurserna, så risken är att det bara blir två hela böcker. Det känns sådär, men tyvärr är det troligt att tiden inte räcker till. Synd, då jag tror att läsmotivationen faktiskt ökar ju mer man läser. Träning ger färdighet även då det kommer till läsning.

Så här skulle jag sammanfatta mina tankar kring läsmotivation:

Välj böcker du själv läst, som är relevanta och som du tror passar klassen.

Välj böcker anpassade för målgruppen, gällande såväl ålder som läsvana och tidigare läsning.

Välj böcker som går att både läsa och lyssna på.

Lägg mycket tid på en gemensam start där du t.ex. informerar om författaren, sätter boken i ett sammanhang t.ex. tidsmässigt och geografiskt.

Läs vissa delar högt, eller låt eleverna läsa för varandra.

Använd basgrupper för att eleverna ska känna att läsningen är något de gör gemensamt.

Variera examinationsuppgifterna så att kunskaper redovisas såväl muntligt som skriftligt, men också varierade i olika läsprojekt. Att alltid skriva samma sorters texter som anknyter till det lästa blir lätt tråkigt.

 

 

 

Olikhetsutmaningen: himmel och helvete

Vi har tonårsvecka på Kulturkollo och det är januari. Två skäl till att jag idag har valt ordparet himmel och helvete. Nu är det visserligen ont om det förstnämnda just nu när det är som mörkast och tråkigast, men en liten gnutta himmel finns kanske ändå.

En hel del av såväl himmel och helvete drabbar Lily i En farofylld överfart av Rachel Rhys. Himmel för att båten, speciellt övre däck, är en helt ny och spännande värld och självklart för alla platser hon får besöka. Helvete för att allt inte är enkelt under resan. Människor råkar illa ut och vissa behandlar henne illa.

För Julia i Johanna Lindbäcks Karta för förälskade & andra vilsna är bibliotek himlen på jorden. Ön där sommarhuset ligger är också någon slags himmelsk plats och den blir bättre när Rasmus dyker upp. Sociala medier är dock något av ett helvete, för de påminner henne om vänner hon förlorat och saker hon missar.

Vi har just börjat titta på Lucifer, där huvudpersonen kommer direkt från helvetet. En underhållande om än ganska märklig serie som jag gärna ser mer av.

I Bruce den allsmäktige får Jim Carrey vikariera som gud. Egentligen är det Morgan Freeman som är den allsmäktige, men han låter gärna Carrey förstå hur svårt det är att göra rätt. Till exempel så låter Carrey alla få som de vill, vilket självklart betyder kaos. Morgan Freeman har också gjort serien The Story of God, som finns på Netflix, men som jag ännu inte sett.

En av mina favorittavlor är Den döende dandyn av Nils Dardel från 1918. Om hans destination är himmel eller helvete låter jag vara osagt.

Och så slutligen två låtar som illustrerar ordparet:

Vilka kulturella verk förknippar du med orden himmel och helvete? Svara i en kommentar, ett blogginlägg eller på sociala medier. Se till att jag och andra hittar till dina svar. Lycka till!

Karta för förälskade & andra vilsna

Karta för förälskade & andra vilsna har en titel som påminner om Nadeem Aslams Kartor för vilsna älskande och ett omslag som för tankarna till Här ligger jag och blöder, men innehållet är väldigt mycket Johanna Lindbäck. Huvudpersonerna Julia och Rasmus turas om att berätta om hur de båda åkte på stugsemester och träffades. De berättar om den varma sommaren och den smygande förälskelsen som de inte riktigt vet vad de ska göra med.

Julia brukar ha med sin bästa vän Karin till sommarstugan, men i år är hon på tjejresa med Astrid och deras mammor. Visst var Julia också medbjuden till Mallorca, liksom hon var välkommen att hänga på till London några månader tidigare, men hon har inte råd. När Karin och Astrid verkar ha obegränsat med pengar, behöver Julia alltid tänka på hur hon ska ha råd att i alla fall hänga med dem och äta lunch eller fika.

Rasmus tillhör inte heller det fina folket, men han verkar inte bry sig på samma sätt. Det han tänker mest på är den hemliga drömmen att teckna på riktigt, att faktiskt stänga in sig i flera dagar utan att träffa någon och “bara” hålla på med sin konst. Han har en bildlärare som peppar honom, men vågar inte riktigt bli den han vill vara. Rasmus är verkligen en perfekt kille på många sätt. Trevlig, litteraturintresserad och konstnärlig. Inte konstigt att Julia blir kär, trots att hon är tillsammans med Isak.

Johanna Lindbäck är riktigt bra på att gestalta trovärdiga karaktärer. Jag tycker mycket om både Julia och Rasmus och deras familjer är trevliga de med. Det enda jag kan tycka är att det blir lite för lite svärta. Jag tycker absolut inte att Lindbäck ska skriva annat än vardagliga och trovärdiga berättelser, men jag skulle ändå önska att hon t.ex. drog den ekonomiska orättvisan i alla fall ett halvt varv till. Samtidigt så låter hon Julia känna avundsjuka mot sina vänner som har det så mycket bättre rent ekonomiskt än hon och avundsjukan gör att hon tar beslut som kanske inte är så genomtänkta Det är trovärdigt och bra. Jag skulle önska fler böcker som faktiskt tar upp problem utan att göra misär av det. Julias föräldrar har nämligen gjort ett val. De följer sina drömmar snarare än jagar pengar, vilket på ett sätt går ut över dottern, men också ger henne mer tid med dem.

Lindbäck lyckas också skapa en perfekt sommarkänsla, som får mig att tänka på Sarah Dessens böcker. Jag gillar verkligen att läsa om varma sommardagar och kvällsdopp vid bryggan. Mer sådant! Mer sommar åt läsarna. Och så biblioteken. Jag älskar hur biblioteken och litteraturen får ta plats i handlingen. Så, lite mer svärta, men absolut inte några överdrivna konflikter eller allt för galna händelser. Snarare mer glass, fler bibliotek och många, långa lata dagar i solen.

 

En ny läsambassadör

Jag har inte kommenterat valet av ny läsambassadör, så det kanske är hög tid att skriva några rader. Motiveringen till valet av den fjärde läsambassadören var följande:

Juryns motivering:

Nästa läsambassadör är nyfiken och prestigelös. Han har ett brett nätverk och hittar direkta vägar till sin publik. Hans författarskap är ungt, men hans erfarenhet är gedigen. Med många år i barnens tjänst som programledare och med sitt fortsatta engagemang, hittar han till de berättelser vi inte visste att vi älskade. Med humor, glädje och lite galenskap vill han möta läsarna där de är. Nästa läsambassadör: Johan Anderblad.

 

Johan Anderblad är kanske mest känd som Bolibompa-Johan. Mina ungars favorit jämte Nassim Al Fakir när de var små. Om Nassim stod för det galna och med sitt smittande skratt skapade en god stämning, var Johan den som stillsamt berättade något. Jag minns de korta filmerna om djur som vi såg om och om igen, för att inte tala om alla fordonsfilmer.

Det är tydligt att de olika läsambassadörerna har olika plattformar om än samma mål. Johan Unenge var först ut med ett fokus på den slukarålder som få verkar få uppleva idag. Johanna Lindbäck hade snarare fokus på de äldre läsarna, då ungdomar är hennes målgrupp. Hon startade också podden Läs för livet, som drevs vidare av hennes efterträdare Anne-Marie Körling. Med Körling hamnade fokus på de som just lärt sig läsa och hon har också talat mycket om högläsning för de som ännu inte knäckt läskoden.

Johan Anderblad är känd bland barnen och har en naturlig plattform att sprida kunskap om läsning. I motiveringen till valet tas hans breda nätverk upp, vilket ger honom en legitimitet som kan spela roll även i detta sammanhang. Det är just att nå ut som är viktigt och att nå ut både till föräldrar, men också till de yngre barnen. Sedan får man inte släppa dem, då det är viktigt att även högstadiet blir en läsande tid, vilket inte alltid är fallet. Vad gör vi med läsandet efter Bolibompa-åldern?

Författare, lärare och tv-personligheter. Nästa gång borde det kanske bli en bibliotekarie, men visserligen leder Katti Hoflin redan Läsdelegationen och hon är såväl tv-personlighet, som författare och dessutom bibliotekschef.

 

Foto: Susanne Kronholm

Jag vill inte läsa något hemskt och eländigt

En elev kom igår och frågade om hen fick välja en annan bok än Stjärnlösa nätter som vi läser tillsammans i Svenska 1, då hen redan läst den. Mitt förslag var Arkan Asaads andra bok Blod rödare än rött (som för övrigt är mycket bra), men hen utbrast spontant “jag vill inte läsa något hemskt och eländigt för jag mår så dåligt då” och bad mig om tips på någon annan bok. En utan våld, utan krig, utan psykisk ohälsa, utan mobbing, utan mammor som dör eller vänner som tar livet av sig. Jag öppnade mitt hemliga bokskåp i klassrummet och insåg att det är mycket elände i många av de böcker som finns där. Eleven fick slutligen låna ett exemplar av Jag, En av David Levithan och jag insåg att en lista över böcker som passar att läsa med ungdomar, som är bra och intressanta, men inte nattsvarta kunde komma väl till pass för mig och för andra.

Här är några tips på böcker som passar högstadie- och gymnasieelever:

Saker ingen ser av Anna Ahlund är inte sockersöt, utan innehåller viss svärta. Däremot är det ingen svart bok, utan en bok som ger livslust. Vi följer en grupp vänner på gymnasiets estetiska program, som alla brottas med sig själva som ungdomar gör, men på ett sunt sätt. (Unga vuxna)

Inte heller Down Under av Johan Ehn är helt ljus, men hoppet finns där ändå som en röd tråd. Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara. (Unga vuxna)

Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson är en berättelse om vänskap och kärlek som förvandlas till ett triangeldrama. Trots detta är det mestadels en ljus och trevlig historia. Dessutom är den väldigt snyggt skriven.

Åsa Asptjärns trilogi om Emanuel Kent är rolig och inte utan djup. Första boken heter Konsten att ha sjukt låga förväntningar och kan funka både på högstadiet och i ettan på gymnasiet. (12-15)

Onanisterna av Patrik Lundberg handlar om Kim som just gått ut gymnasiet och läser upp sina betyg på komvux. Han är inte cool längre, utan känner sig ganska misslyckad. Dessutom börjar han känna att han skulle vilja vara annorlunda, men det är svårt att bryta med gamla vänner.  (Unga vuxna)

Johanna Lindbäck skriver bra och vardagsnära böcker om ”vanliga” tonåringar. Två av mina favoriter är Välkommen hem om Sara som kommer tillbaka hem till Luleå efter ett år i London och Tänk om det där är jag om Agnes som får ett helt nytt liv när hon flyttar till Umeå och börjar tvåan på gymnasiet. (12-15)

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E Lockhart handlar om en Frankie som går på en anrik internatskola och provoceras av de många traditionerna som inte sällan utestänger tjejer. Hon försöker infiltrera ett hemlig sällskap som endast har manliga medlemmar. (Unga vuxna)

Ordbrodösen av Anna Arvidsson är en magisk bok om Alba vars släkt besitter en kraft att styra andra med hjälp av det skrivna ordet. Denna förmåga ärvs från mor till dotter och när Alba fyller 18 ska hon göra inträdesprovet. (Unga Vuxna)

Jag är en tjuv av Jonas Karlsson är en vuxenbok, men på gymnasiet tror jag att den funkar alldeles utmärkt. Det är en helt absurd historia om hur säkerhetschefen Roland försöker stoppa ungdomar från att snatta genom att tvinga dem att stå utanför entrén till varuhuset med en skylt med texten “Jag är en tjuv” runt halsen. (vuxna)

Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman är berättelsen om ett gäng ovanliga superhjältar i Kanada och hur en av dem gör att en fru inte längre kan se sin man. En rolig bok som också har ett djup och mycket att diskutera. Även hans Den krympande hustrun är bra, men lite svårare. (vuxna)

Det finns bara två David Beckham av John O´Farrell om VM i Qatar 2022 och ett mycket ovanligt engelskt fotbollslandslag med spelare som verkar misstänkt bekanta. Roligt för den som gillar fotboll och mycket kritisk mot Fifa. (vuxna)

 

Har ni kanske fler exempel på böcker utan för mycket elände, som går att använda i undervisningen?

Kärlek och identitet


Två favoritförfattare på scen, Johanna Lindbäck och Jennifer Niven. De intervjuas av Tara Moshizi om böcker och skrivande. De skriver båda med flera berättarperspektiv, vilket de menar ger fler perspektiv och möjligheter. Det gäller dock att finna deras olika röster. 

När Niven skulle skriva Vända världen rätt hade hon fortfarande Finch och Violet i huvudet. För att skriva fram Jack och Libby skapade hon spellistor med musik som passar dem. Lindbäck är ingen musikperson, berättar hon, men hon håller med om vikten av att verkligen skapa två personer som är olika, men lika viktiga. 

Jack har en väldigt ovanlig diagnos som gör att han inte känner igen ansikten. För att inte bli någon slags freak försöker han dölja det och blir en ganska otrevlig person. Det påminner mig om Ta det som en man av Hampus Nessvold där han förklarar pressen på killar att vara coola vilket tyvärr betyder otrevlig på många sätt. 

I Lindbäcks nya bok, som släpps här på Bokmässan, handlar mycket om kärlek och att skriva om den första, stora kärleken är något hon tycker om. Nu vet jag inte lika mycket om hennes bok som om Nivens, men det låter som att även den kärlekshistorien hon beskriver är lite osannolik. Säkerligen inte riktigt så osannolik som den mellan Jack och Libby, för det finns få sådana. 

Moshizi ställde samma fråga som jag ställde igår under min intervju med Niven, hur mörkt får det bli? Både Niven och Lindbäck är rörande överens om att svärta behövs. Tonåringar behöver veta att de inte är ensamma och att de faktiskt behöver få läsa även om svarta saker.  När Niven talar om sina läsare och hur tacksamma de är för böckerna. Hon är på riktigt rörd när hon talar om den respons hon fått från dem och inte minst hur de stöttar varandra.

Lindbäck talar om bilden av tonåringar och hur stereotyp den är. Hon vill berätta om de normala tonåringarna som faktiskt finns och som dessutom är ganska vanliga. Både hon och Lindbäck talar om sina inre tonåringar som verkligen är i högsta grad levande. De använder också tonåringar de möter i sina böcker. Lindbäck tjuvlyssnar en hel del för att få inspiration till sina karaktärer. 

De vuxna då? Båda författarna vill undvika de riktigt genomkassa föräldrarna. Niven har i båda sina böcker med en mer positiv förälder och en mer negativ. Lindbäck vill göra dem mindre endimensionella än föräldrar i ungdomsböcker brukar vara. Eftersom huvudpersonerna i hennes nya bok är 15 år är det mest realistiskt att föräldrarna är närvarande. 

Under helgen kommer min text från intervjun med Jennifer Niven på Kulturkollo. Jag måste bara fixa de sista detaljerna innan den är färdig för publicering. 

Böcker jag ser fram emot i september

Ny månad idag och en intensiv sådan sett till boksläpp. Månaden avslutas med Bokmässan i Göteborg och både min fysiska och min virtuella TBR-hög är gigantisk. Som tur är har jag hunnit läsa ganska mycket i år tills nu, så förhoppningsvis fortsätter det så. Lite lurigt att jinxa kanske. Tänk om jag lockar fram en lässvacka.

Här är en lista på böcker som jag ser fram emot den här månaden:

Bibliotek, Ali Smith, Bokförlaget Atlas, september.

Blixt från oklar himmel, Sara Granér, Galago, september.

För oss är natten ljus, Christoffer Holst, Bokfabriken, september.

Hon som vandrar, Samar Yazbek, Ordfront förlag, september.

Naturlig skönhet, Nanna Johansson, Galago, september.

Skrik tyst så inte grannarna hör, Karin Alfredsson, Bokfabriken, september.

Sommaren systerJerker Virdborg, Albert Bonniers förlag, 1 september.

Saker ingen ser, Anna Ahlund, Rabén & Sjögren, 2 september.

Solidärer, Anna Jörgensdotter, Albert Bonniers förlag, 5 september.

Det som en gång fanns, Amanda Prowse, Printz Publishing, 6 september.

Hjärtat är bara en muskel, Kristofer Ahlström, Forum bokförlag, 6 september.

Kartor för förälskade & andra vilsna, Johanna Lindbäck, Lilla Piratförlaget, 6 september.

Världen utan dig, Jill Santopolo, Albert Bonniers förlag, 8 september.

Den yttersta lyckans ministerium, Arundhati Roy, Brombergs, 13 september.

Mellan dem, Richard Ford, Brombergs, 13 september.

De döda små, Emma Flint, Lind & co, 14 september.

Den yttersta lyckans ministeriumArundhati Roy, Brombergs, 20 september.

Damasus Sölvesborg, Per Nilsson, Rabén & Sjögren, 23 september.

Livet börjar när du inser att du bara har ett, Raphaëlle Giordano, Brombergs, 27 september.

Krokas, Elin Olofsson, Wahlström & Widstrand, 28 september.

Sommarboktips för barn och unga

Jag blev kanske lite onödigt arg igår angående läsläxor på sommaren och föräldrar som protesterar mot dessa. Samtidigt är läsning något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och som faktiskt är så viktigt för hur barn och unga lyckas i skolan, att jag tycker att ilskan var och är befogad. Att läsa på sommaren må vara ett tvång, men tvång är inte alltid dåligt. Däremot är det kanske inte alltid lätt att hitta bra böcker och därför har jag utökat listan från gårdagens inlägg och sammanställt en längre lista. Bibliotekarier har säkert bättre koll än jag på nyutkommet för de yngsta, då mina barn växt ifrån dessa böcker. De böcker vi läste för några år sedan borde dock hålla fortfarande. Jag använder den åldersrekommendation som förlagen gett, men dessa kan självklart diskuteras. Det beror mer på läsvana än ålder vilka böcker som funkar.

6-9 år

Klant & Kompani är en riktigt rolig serie av Ingelin Angerborn. Kalsongkatastrofen är en favorit! Hittas troligen lättast på biblioteket.

Serien Äventyr i Paradiset om kompisarna Slatten och Kakan är också riktigt rolig. Författare är Moni Nilsson. Första boken heter Bästa vänner.

Jo Salmson är en riktigt bra författare, som har skrivit massor för åldersgruppen. Vi har läst och gillat dem alla, men vill speciellt lyfta fram serien om Tam, som inleds med Tam tiggarpojken och den om Maro, som nu finns i en samlingsvolym som heter Maros resa.

Monstret i natten av Mats Strandberg om Frank som blir ett monster på sin födelsedag är en fin bok. Det finns två böcker till i serien.

Jakten på Jack av Martin Olczac, är en samlingsvolym med de fyra böckerna om Jack.

9-12 år

Böckerna om Tam av Jo Salmson följs av serien Drakarnas öde, som inleds med Stjärnstenen. Smart att låta läsaren få större utmaningar när de är inne i en serie!

Böckerna om PAX känner säkert de flesta till. Lite läskiga tyckte grabbarna O när de var nio, men strax därefter funkade de bra. Serien inleds med Nidstången och är skriven av Ingela Korsell och Åsa Larsson, men coola, skrämmande illustrationer av Henrik Jonsson.

Mebeltrilogin av Ingelin Angerborn inleds med filmatiserade Rum 213. Lagom läskig! Angerborn har skrivit mycket annat för åldersgruppen, t.ex. Sorgfjäril.

Serien om Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins var den serie som gjorde mina ungar till läsare “på riktigt”. Spännande och rolig.

Johanna Lindbäck har skrivit tre bra böcker för den här åldern. Två om Majken som heter Lite ihop och Kanske ihop, samt charmiga Jan Svensson om just Jan Svensson.

Warriors av Erin Hunters, som inleds med Ut i det vilda. Fantasy med katter i huvudrollerna.

Författaren Kristina Ohlsson har skrivit en rad böcker för den så kallade mellanåldern. Serien som inleds med Glasbarnen är lite småläskiga, men mest realistiska, medan serien som inleds med Zombiefeber är mer fantastifull skräck.

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld handlar om vänskap och att åka skateboard.

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska. De rekommenderas för 12-15.

 

Tonår

Spejarns lärling av John Flanagan, en lång serie som inleds med Gorlans ruiner. Flanagan har skrivit fler serier, bland annat en som utspelar sig före Spejarens lärling, som heter De första åren. Första boken heter Tornerspelen i Gorlan. (12-15)

Som eld av Sara Lövestam om Lollo och Anna som är väldigt olika, men ändå blir vänner under ett sommarlov. (12-15)

Legendtrilogin av Marie Lu. Första boken heter logiskt nog Legend. Läses ofta på högstadiet.

Serien om Emanuel Kent av Åsa Asptjärn som inleds med Konsten att ha sjukt låga förväntningar är riktigt rolig.

Johanna Lindbäck skriver bra och vardagsnära böcker om “vanliga” tonåringar. Två av mina favoriter är Som om jag frågat och Tänk om det där är jag.

Sofia Nordins dystopiserie om ett Sverige där nästan alla dött i en mystisk sjukdom är mycket bra. Första boken heter En sekund i taget. (12-15)

Sarah Dessen skriver perfekta sommarböcker. Några av mina favoriter är Blunda och hoppa, Du glömde säga hejdå och I dina ögon. (12-15)

Grisha-trilogin av Leigh Bardugo, som inleds med I ljusets makt är fantasy med magiska inslag. (13+)

Serien Half bad av Sally Green är riktigt spännande. Jag läser första delen Ondskans son just nu. Ganska obehaglig, men bra. (12-15)

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius handlar om Maja som bor i Kiruna, staden som ska flyttas. (12-15)

Jack av Christina Lindström om att våga vara sig själv och ta ansvar för sina handlingar. (12-15)

 

Fler boktips för ungdomar hittar du här.

 

 

 

 

 

Klart jag backar Bladen brinner

Litteratur för barn och unga behöver få mer uppmärksamhet, inte mindre. Redan nu talas det mer om att det är viktigt att unga läser, men inte vad de ska läsa och vilka fantastiska böcker som faktiskt ges ut. Ett viktigt syfte med min blogg är att lyfta bra ungdomslitteratur och få kanske främst lärare att hitta alternativ till de böcker de alltid har läst. Att fastna i gamla hjulspår är varken respektfullt mot eleverna eller de författare som skriver bra och nya böcker. För att medvetna val ska bli lättare behövs bra information. Några som ger det är är Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo.

I podden Bladen brinner visar de verkligen att de tar barn- och ungdomslitteraturen på allvar. Det är därför väldigt viktigt att den får finnas kvar (minst) en säsong till. För att det ska kunna bli så behövs pengar. Ständigt dessa pengar.

Målet är att få ihop minst 80 000 och målet är nästan nått. Jag har självklart bidragit. Gör det du också!

 

%d bloggare gillar detta: