Johanna Lindbäck

Nominerade till Storytel Awards — Stora ljudbokspriset 2022

Igår presenterades de nominerade till Storytel Awards — Stora ljudbokspriset 2022  och möjligheten att rösta på sina favoriter från förra året och även en del äldre titlar som nu blivit ljudbok. Det går att rösta i kategorierna roman, spänning, fakta, barn, ungdom och den nya kategorin feelgood. Omröstningen pågår till och med den 9 februari 2022 och vinnarna presenteras på en gala som sänds den 31 mars.

Bokmarknaden har förändrats sedan Storytel och andra ljudboksaktörer tagit en ganska rejäl plats i läsarnas liv. Själv lyssnar jag sällan på ljudböcker, men läser gärna e-böcker via främst Storytel och Bookbeat. Egentligen är jag mest förtjust i den senare, men båda hänger kvar då utbudet skiljer sig något åt. Gemensamt för dem är ändå det stora fokuset på ny och lättsam litteratur. Det påverkar självklart både vilka böcker som blir lästa, men också vilka som uppmärksammas i sociala medier. Kultursidorna lever sitt eget liv, men när det gäller bloggar och instagram tror jag att de böcker som frontas av prenumerationstjänsterna får väldigt stor uppmärksamhet. Jag märker själv på min läsning att jag läser allt mer svenskt och tyvärr också mer lättsmält litteratur. Mer om det imorgon.

Så vad tycker jag då om Storytel Awards? Jag är kluven. Det är roligt att ljudböcker uppmärksammas och att populära författare får stå i fokus, men det är för många nominerade och känns därför lite kanske inte oseriöst, men ointressant. Att nomineras är självklart en ära, men med mer än 30 nominerade i vissa kategorier blir det mer en lista på en massa böcker än ett mått på kvalitet. Jag uppskattar dock att både barn- och ungdomsböcker finns med och dessutom i separata kategorier. Alla nominerade hittar du här och jag har valt ut fem i varje kategori som jag tror lite extra på. Några jag läst och andra jag ännu inte hunnit med och vissa av dem vill jag läsa, medan andra bara är sådana jag tror har god chans att vinna. Det ska bli intressant att se om vinnarna finns bland dem.

Roman 

Bland de 34 nominerade har jag valt ut följande favoriter:

Du är inte längre min dotter av Frida Boisen, författaruppläsning

Shuggie Bain av Douglas Stuart, inläst av Viktor Åkerblom

Vinnarna av Fredrik Backman, inläst av Marie Richardson

Stöld av Ann-Helén Laestadius, inläst av Katharina Cohen

Löpa varg av Kerstin Ekman, inläst av Lennart Jähkel

 

Spänning

Hela 36 böcker är nominerade i den här kategorin och dessa fem har jag valt ut:

Som man sår av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth, inläst av Niklas Falk

Polcirkeln av Liza Marklund, inläst av Lo Kauppi

Fädernas missgärningar av Åsa Larsson, författaruppläsning

Kokain av Pascal Engman, inläst av Stefan Sauk

Nattfalkarna av Elly Griffiths, inläst av Angela Kovács

 

Ungdom

Av de totalt 21 nominerade har jag valt ut följande fem titlar:

Så jävla operfekt av Charlotte Cederlund, inläst av Ellinor Hermann

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson, inläst av Emma Molin

En av oss ljuger av Karen M. McManus, inläst av Ella Schartner

Lowkey av Melody Farshin, författaruppläsning

Losing big or losing everything av Niclas Christoffer, inläst av Hanna Ardéhn

 

Barn

Av 28 nominerade har jag valt ut följande fem:

Fy, vad äckligt av Anna Hansson, inläst av Måns Nilsson

Athena — Det är aldrig för sent av Elin Ek, författaruppläsning

Familjen Knyckertz och gipskattens förbannelse av Anders Sparring och Per Gustavsson, inläst av Katharina Cohen

Handbok för superhjältar 6: Utan hopp av Elias & Agnes Wåhlund, inläst av Frida Hallgren

Gosedjursfesten av Hanna Granlund och Elin Johansson, inläst av Moa Lundqvist

 

Feelgood

I den har kategorin har 31 böcker nominerats och det här är de fem jag valt ut:

I hjärtat av Ådala av Åsa Liabäck, inläst av Anja Lundqvist

En bättre människa av Eli Åhman Owetz, inläst av Gunilla Leining

Vingården för vilda drömmar av Carolina Säfstrand, inläst av Gunilla Leining

En kväll i juni av Anna Lönnqvist, inläst av Sofia Berntson

je m’apelle Agneta av Emma Hamberg, författaruppläsning

 

Fakta

Totalt 36 nominerade och jag har valt ut dessa fem:

Att bära sig själv av Peter Jöback, Henrik Johnsson, Leif Eriksson och Martin Svensson, inläst av Peter Jöback

Brev till mannen av Bianca Krönlöf, författaruppläsning

Maria: En kvinnlig komikers dagbok av Mia Skäringer, författaruppläsning

Tills alla dör av Diamant Salihu, inläsare Gerhard Hoberstorfer

Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali, författaruppläsning

 

Vilka favoriter har du bland de nominerade? Finns det några böcker du saknar bland dem?

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets bästa kriminalromaner

Svenska deckarakademin delar varje år ut priset till bästa kriminalroman i tre kategorier. Dessutom ges Spårhunden till årets bästa barndeckare.

I år har följande vinnare utsetts:

Till årets bästa svenska kriminalroman har juryn utsett Åsa Larssons Fädernas missgärningar, Albert Bonniers förlag som är den sista boken i serien om Rebecca Martinsson. En bok jag absolut vill läsa, men sparar till ett bra tillfälle.

Årets bästa översatta kriminalroman blev Återträffen av Guillaume Musso, Bokförlaget Nona, översatt till svenska av Christina Norrman. Det här är en författare jag tänkt läsa något av, men det har inte blivit av. I jul kanske.

Debutpriset gick i år till Sly av Sara Strömberg, utgiven av Modernista. Det är den första delen i en planerad serie om antihjälten Vera Bergström. Låter som en bok jag borde ta mig tid att läsa.

Och så slutningen priset Spårhunden som delas ut till årets bästa deckare för unga läsare. Årets vinnare är Jobbiga tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson utgiven av Gilla Böcker. Juryns motivering lyder: ”En stilsäker berättelse om tonårsvänskap och orättvisor. En härlig bok med spänning, humor och högt tempo.” Det här är den enda av de nominerade böckerna som jag har läst och jag tyckte mycket om den. Faktiskt tyckte jag att Jobbiga tjejer var ännu bättre än Fula tjejer som inledde serien om Tilde, Eleni och Jasmine. Läs min text om boken här.

Stort grattis till alla pristagare!

 

Barnjuryns bokpris 2021

I veckan delades Barnjuryns bokpris ut och valet stod mellan fem nominerade för åldersgruppen 9-12 år. Nu när jag läst alla böcker är ett sammanfattande inlägg på sin plats. När vinnaren avslöjades var det faktiskt den enda bok jag inte hunnit läsa som vann. Det är nu åtgärdat.

Vinnaren av Barnjuryns bokpris 2021 är Peimaneh Mollazehi med sin debutbok Den riktiga solen som gavs ut av Lilla Piratförlaget i augusti 2021. Det är berättelsen om tolvårige Salman som för första gången besöker sina föräldrars hemland Iran. Jag tyckte om vinnarboken och klart är att den engagerade juryn mycket. Samtalet om boken finns här.

Årets andra nominerade var:

Donny av Thomas Halling, Alfabeta Bokförlag, (2020). Juryns samtal om boken finns här.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson, Gilla Böcker, (2020). Juryns samtal om den finns här.

Min storslagna död av Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, (2021). Juryns samtal hittar du här.

Nåt trassligt inuti av Cina Friedner, Rabén & Sjögren, (2020). Juryns samtal om boken finns här.

 

Vann rätt bok? Svårt att säga då de fem nominerade böckerna alla är bra, men också väldigt olika. Det som gör Den riktiga solen så bra är att den berättar om ett land som många svenskar har rötter i, men som få andra vet speciellt mycket om. Att få följa med till Baluchistan är spännande och lärorikt.

Om jag måste välja en favorit blir det ändå Donny av Thomas Halling, som knockade mig fullständigt. Samtidigt är det den boken kan kanske hade dragit mig för att läsa med elever på mellanstadiet, då den är så väldigt hemsk, men på högstadiet eller introduktionsprogrammen tror jag den funkar utmärkt och kan leda till väldigt bra samtal.

Fula tjejer och Min storslagna död är båda fantastiska böcker om att våga stå upp för sig själv, där humor och allvar blandas. Kanske tycker jag lite mer om Jägerfelds bok, men med Jobbiga tjejer, fortsättningen på Fula tjejer, i färskt minne vet jag att det bara blir bättre.

Ovanligast av de fem böckerna och kanske också viktigast är Nåt trassligt inuti som handlar om Isa vars pappa mår psykiskt dåligt och läggs in på sjukhus. Sällan har jag läst en bok som så ärligt och fint skildrar psykisk ohälsa och hur vuxnas mående påverkar barnen.

Fem bra böcker också som jag verkligen rekommenderar. Hade jag arbetat på mellanstadiet skulle jag definitivt använda dessa böcker med tillhörande jurysamtal i undervisningen.

Den riktiga solen

Årets vinnare av Barnradions bokpris är Den riktiga solen av Peimaneh Mollazehi utgiven av Lilla Piratförlaget. Berättelsen om Salman är hennes debut och det märks att Mollazehi har goda kunskaper om det hon skriver om. Salmans föräldrar kommer, liksom författaren, från Iran. Salman däremot har aldrig varit i föräldrarnas hemland och när han får veta att de ska resa dit istället för till Spanien blir han först besviken. Resan till Spanien ska bli familjens första riktiga semester och för Salman känns det otroligt viktigt att få resa precis som hans vänner gör. Nu blir det inte bad i Medelhavet, utan besök hos släktingarna i Baluchistan, ett område i sydöstra Iran.

Att resa till Iran var inte heller något som Salmans föräldrar planerat, men det blev nödvändigt då pappans svåger blivit dödad, vilket gör att han vill stötta sin syster och hennes barn. Det är en stor risk för honom att resa till Baluchistan eftersom han står på den iranska säkerhetspolisens svarta lista. Rädslan överskuggar det mesta och Salman känner sig lite rädd för att resa. Väl där får vi se landet genom hans ögon och han är både en riktig iakttagare och filosof. Här lyckas författaren verkligen berätta en historia som tar både karaktärer och läsare på allvar. Barnen är barn och de vuxna vuxna, men även barn studerar och funderar över sin omgivning.

Här kan du lyssna på ett samtal med barnjuryn som utsåg vinnaren. Där talar de till exempel om hur viktigt det är att få veta mer om ett annat land och hur det är där. Den i juryn som har rötter i Iran tycker istället att det är fint att hans land får stå i centrum och att karaktärernas stolthet över sitt land smittar av sig. Två viktiga perspektiv helt klart. Om du inte lyssnat på bokjuryns samtal rekommenderar jag dem varmt. Så himla härliga. Finalavsnittet hittar du här.

Den riktiga solen vänder sig till läsare mellan 9-12 år och för de yngre rekommenderar jag högläsning. Oavsett behöver innehållet bearbetas. Författaren har gjort en lärarhandledning tillsammans med författaren och läraren Johanna Lindbäck som kan inspirera.

Jobbiga tjejer

I Jobbiga tjejer tas vi åter med till Frejaskolan där Tilde, Eleni och Jasmine går. Serien inleddes med Fula tjejer där ett instagramkonto stod i centrum. Även denna gång spelar sociala medier en stor roll, vilket är en självklarhet idag. Mest av allt gillar jag hur vi får läsa chattrådar som tjejerna har där det kommenterar allt som händer. Det ökar tempot och förtydligar samtidigt det som sker. Tydligt utan att vara övertydligt.

Lisa Bjärbo, Sara Ohlsson och Johanna Lindbäck sparkar igång bok två rejält med en brand i skolans idrottshall och sedan följer fler bränder. Fokuset i första delen av boken är att hitta gärningspersonen. Där Fula tjejer introducerade karaktärerna och beskrev deras gemensamma jakt på ägaren till instagramkontot, är Jobbiga tjejer mer fokuserad på vikten av feminism och en bättre, mer jämlik skolmiljö. Vi vet att killar tar mer plats i klassrummet och att de inte sällan ursäktas i högre grad än tjejer när de säger eller gör olämpliga saker. Kanske blir det lite undervisande ibland, men så tänker jag på målgruppen och landar i att jag tror att det är bra. På samma sätt som Bianca Kronlöf ger argument till äldre tjejer och kvinnor i sin bok Brev till mannen, förser författarna yngre tjejer med bra argument och peppar dem att våga ta plats och förändra sin situation.

Något jag funderat en del över är hur det skulle gå att läsa Jobbiga tjejer i helklass. Spontant tänker jag att läsningen skulle leda till många intressanta samtal kring hur miljön i skolan ska vara, hur elever bör bete sig och det faktum att ordningsregler inte sällan bara blir ord på ett papper. Det krävs dock en modig och trygg lärare eftersom killar som läser skulle kunna hamna i försvarsläge, precis som karaktärerna i boken gör. Det hade behövts fler vettiga killar som förebilder än Johannes, Tildes bror, men Timmy kanske kan utvecklas?!

Samtidigt är vi i skolan bättre på att sätta killar i centrum än att ta hänsyn till tjejerna. Det gäller inte minst när det kommer till läsning. Hur ska vi få killar att läsa? Hur hittar vi bra böcker med killar i huvudrollen? Missförstå mig rätt, jag tycker verkligen att det behövs fler bra ungdomsböcker, gärna skrivna av manliga författare med killar i huvudrollen, men likaväl som vi förväntar oss att tjejer ska läsa böcker skrivna av män med killar i huvudrollen, måste vi förvänta oss att killar ska kunna läsa ungdomsböcker av kvinnor med tjejer i huvudrollen. Mest av allt skulle jag dock vilja ha en riktigt peppig bokcirkel med tjejer som tillsammans läser Jobbiga tjejer och startar en revolution.

Veckans kulturfråga v.35 2021

Vi går in i september idag och det är officiellt höst. I september börjar höstutgivningen av böcker komma igång på allvar och min fråga den här veckan lyder därför så här:

Vilka boksläpp ser du mest fram emot i höst?

En av de böcker som jag verkligen ser fram emot är Jonas Karlssons nya novellsamling Nya människor i fel ordning som släpps 23 september. Jag brukar hävda att noveller inte är min grej, men Jonas Karlsson är det alltid oavsett vad han skriver eller gör. Dagen efter släpps Vackra värld, var är du av Sally Rooney och den ser jag också mycket fram emot.

Jag ser också mycket fram emot Liv Strömquists nya bok Inne i spegelsalen och det känns också spännande att äntligen få läsa mer om Rebecka Martinsson i Åsa Larsson Fädernas missgärningar.

Bland böcker för unga lockar Jobbiga tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson, liksom Betongrosor av Angie Thomas och Kärleken är att jag vill att du finns av Oskar Kroon.

 

Så hörni, nu vill jag få ta del av era svar. Testar link party idag, så får vi se om det är något att ha. Länka på!

PS. Är osäker på om det funkar, så kommentera gärna om det inte gör det. DS.

[fresh_inlinkz_code id=”498bbde1bee045a793af5c64e21dde55″]

Böcker att se fram emot i september

Som vanligt önskar jag mig (minst) en månads semester för att hinna läsa alla höstnyheter som lockar. Listan med böcker jag ser fram emot i september är minst sagt lång.

 

Aktrisen, Anne Enright, Brombergs, 1 september

Att se stjärnor, Vio Szabo, Vox by Opal, 1 september

Den blixten tar, Therese Henriksson, Bokförlaget Opal, 1 september

En enkel till Amerika, Marie-Louise Marc, Printz Publishing, 1 september

Ensamhetsträning med Majken Johansson, Hanna Hallgren, Ellerströms, 1 september

Det lilla biblioteket på Söder, Camilla Dahlson, 2 september

Jobbiga tjejer, Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson, Gilla böcker, 2 september

Nya namn, Elin Willows, Natur & Kultur, 2 september

Kerstin, solen och kärleken, Helena Hellman, Natur & Kultur, 3 september

Bakom fönstret skälver natten, Forough Farrokhzad, Modernista, 4 september

En sak i taget, Lilly Emme, Historiska media, 6 september

Räkna hjärtslag, Katarina Widholm, Historiska media, 6 september

Djuret, Ulrika Lidbo, Alfabeta Bokförlag, 8 september

Londonflickan, Susanna Alakoski, Natur & Kultur, 9 september

Tio lektioner i svensk historia, Ola Larsmo, Kaunitz-Olsson, 9 september

Dungen, Rachel Mohlin, Bokförlaget Polaris, 10 september

Ingen kommer levande härifrån, Gustav Boman, Rabén & Sjögren, 10 september

Syster, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren, 10 september

Kaptenen och Ann Barbara, Ida Jessen, Historiska media, 13 september

Till de döda, Emma Ångström, Piratförlaget, 13 september

Ensamvargar, Katarina Kieri, Gilla Böcker, 14 september

Inte död än, Johan Ehn, Romanus & Selling, 15 september

Så jävla operfekt, Charlotte Cederlund, Bokförlaget Opal, 15 september

Tidsfördriv, Matilda Gunnarsson Rathsman, Vox by Opal,

Smuts, Elise Karlsson, Natur & Kultur, 16 september

Idiotanstalten, Thomas Kanger, Kaunitz-Olsson, 16 september

100% äkta fejk, Sannah Salameh, Rabén & Sjögren, 17 september

Hunter i Huskvarna, Sara Stridsberg, Albert Bonniers förlag, 17 september

One, two, three, four – När Beatles förändrade världen, Craig Brown, Albert Bonniers förlag, 17 september

Ena halvan av månen, Yin Lichuan, Modernista, 18 september

Böcker som förändrade världen, Andrew Taylor, Ordalaget bokförlag, 19 september

Kokain, Pascal Engman, Bookmark förlag, 20 september

Change sings, Amanda Gorman, Bonnier Carlsen, 21 september

Andra stället, Rachel Cusk, Albert Bonniers förlag, 21 september

Bland hittegods och vilsna hjärtan, Helen Paris, 21 september

Mullbärsträdet i Aleppo, Kadir Meral, Hoi förlag, 21 september

När jag tänker på henne, Malin Wollin, Piratförlaget, 22 september

De rotlösa, Frida Skybäck, Louise Bäckelin förlag, 23 september

Nya människor i fel ordning, Jonas Karlsson, 23 september

Betongrosor, Angie Thomas, Natur & Kultur, 24 september

Vackra värld, var är du, Sally Rooney, Albert Bonniers förlag, 24 september

Profeterna, Robert Jones Jr, Modernista, 25 september

Bära och brista, Sara Lövestam, Piratförlaget, 27 september

Ett lyckligare år, Jonas Gardell, Norstedts förlag, 27 september

Inne i spegelsalen, Liv Strömquist, Norstedts förlag, 27 september

Jordoffer, Helén Wigh, Historiska media, 27 september

Boken som öppnas i framtiden, Mats & Susan Billmark, Bookmark förlag, 28 september

En bättre värld, Anthony Doerr, Bookmark förlag, 28 september

Gustave Eiffel och kärleken, Nicolas d’Estienne d’Orves, [sekwa], 28 september

Kärleken är att jag vill att du finns, Oskar Kroon, Brombergs, 28 september

Närheten, Katie Kitamura, [sekwa], 28 september

Spår av liv, Annika Torstensson, Bokfabriken, 28 september

Tolv hundar i juletid, Lizzie Shane, Lavender Lit, 28 september

Fem ungdomsböcker med sommartema

När jag förra veckan letade sommarböcker hittade jag väldigt många ungdomsböcker och bestämde mig för att göra ett eget inlägg med dem.

Sommarplåga av Hanna Jedvik är en jättefin ungdomsbok om allt som tillhörde tonårens sommar. Sol, bad, förälskelser, funderingar kring sommarkompisar och de som väntar hemma i stan.

Sommaren jag blev vacker av Jenny Han har en titel som inte ger en rättvis bild av innehållet. Det här är en charmig berättelse om två familjer, tre tonåringar och ett sommarhus.

Mycket mer än så av Sarah Dessen handlar om Auden som ska tillbringa sommaren hos sin pappa, hans nya fru och deras bebis. De bor i den lilla byn Colby, dit Dessen ofta återvänder.

Som eld av Sara Lövestam handlar om Anna som bor i ett slitet sommarhus med sin pappa. På en annan del av ön bor Lollo i ett hus mer passande för det fina folket. Dessa två möts och förälskelse uppstår.

Kartor för förälskade & andra vilsna av Johanna Lindbäck handlar om Juli och Rasmus som åker på stugsemster var och en för sig, men träffas och börjar umgås. En fin sommarberättelse.

Bästa böckerna för barn och unga 2020

Under de närmaste dagarna kommer jag att utvärdera kulturåret 2020 på alla möjliga och omöjliga sätt. De bästa barn- och ungdomsböckerna förtjänar självklart ett eget inlägg. De är inte alla skrivna 2020, men lästa av mig i år. Nästan bara ungdomsböcker, eftersom jag läser färre barnböcker med tonårsungar både hemma och på jobbet. Tio bra böcker är det oavsett.

Alltid hejdå av Alma Thörn nominerades till Augustpriset för sin debut och det var välförtjänt. Fin grafisk roman om hur det känns när föräldrar skiljer sig.

De afghanska sönerna av Elin Persson kom i början av året och handlar om Rebecka som arbetar på ett HVB-hem. En viktig och välskriven bok.

En stark nolla av Sara Lövestam lyckas få med en massa viktiga frågor, utan att på något sätt bli krystad eller förmanande. Jag absolut älskar huvudpersonen Texas.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson handlar om tre väldigt olika tjejer som förenas i kampen mot de eller dem som ligger bakom instagramkontot @fulatjejer.

Ganska nära sanningen av Anna Ahlund är så här i efterhand hennes kanske bästa bok. Lite tunnare och lite mer stillsam än föregångarna, men riktigt bra.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson nominerades till Augustpriset och jag hade troligen missat den annars eftersom jag läser få böcker för barn numera. Jag är glad att jag fick lära känna Humlan Hansson.

Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall handlar om ett samhälle där könsrollerna är helt ombytta. Lite övertydlig ibland, men ändå bra och intressant.

Korridorer av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg är en riktigt bra novellsamling för högstadiet. Några av texterna är lite mer åldersneutrala och de har jag använt även i år 1 på gymnasiet med gott resultat.

På andra sidan bron av Hanna Jedvik är så otroligt bra att jag bara vill uppmana alla att läsa direkt.

Vi är lajon! av Jens Mattsson med illustrationer av Jenny Lucander tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomspris 2020 och det förvånar mig inte då detta är en helt fantastisk bok om en riktigt hemsk situation där fantasin lindrar något.

 

Vilka böcker för barn och unga är dina favoriter från 2020?

Vi måste kämpa för ungdomsboken

Varje år när de nominerade till Augustpriset avslöjas blir jag lika besviken. I kategorin Årets bästa barn- och ungdomsbok brukar de renodlade ungdomsböckerna inte sällan lysa med sin frånvaro. Ett argument för det i debatten brukar vara att den utgivningen är så mycket mindre än utgivningen av bilderböcker, men det är helt ärligt ett dåligt argument. Om vi helt fokuserar på läsning för små barn och sedan glömmer av den när dessa barn blivit ungdomar måste vi också ta ansvar för vår del i den försämrade läsförmågan bland våra unga. Priser finns i första hand inte för att unga ska hitta boktips, utan för att vuxna i deras närhet ska göra det. För mig är kampen för ungdomsboken och dess fortlevnad en central fråga och jag önskar att fler förde den.

Johanna Lindbäck har skrivit en artikel i Sydsvenskan med titeln Ungdomsboken håller på att elimineras och titeln kunde inte vara varken mer korrekt eller mer skrämmande. Visst är det roligt att böcker för mellanåldern fått ett uppsving de senaste åren och att fler bra böcker skrivs för åldersgruppen 9-12 år. Jag håller helt med Lindbäck om att t.ex. Augustprisnominerade Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson är fantastisk, liksom Alma Thörns fantastiska debut och Jenny Jägerfelds fina böcker för samma åldergrupp, men det går inte att komma ifrån det som Cecilia Knutsson från Rabén och Sjögren säger i Lindbäcks text, att det bara går att tvinga barn att läsa upp till en viss ålder. Ungdomar läser bara om de själva vill. Att utgivningen av ungdomsböcker minskar är tydligt och något jag själv noterade när jag gick igenom höstens böcker. De få förlag som ger ut böcker för unga har endast ett par titlar varje säsong och det är på tok för lite. Som Knutsson påpekar leder den allmänna sanningen om ungdomsbokens svårigheter till att förlagen satsar mindre på böcker för åldersgruppen, vilket gör att intresset blir ännu mindre, vilket leder till en ännu smalare utgivning. Nu ska ansvaret inte läggas endast på förlagen. Problemet är större än så.

Twitter skriver Lindbäck om det faktum att författare som skriver ungdomsböcker sällan får synas i media och om de får det förväntas de prata om ungdomars läsning i allmänhet och killars läsning i synnerhet, snarare än sina böcker. Nu är det lätt att hävda att Lindbäcks intresse för ungdomars läsning helt enkelt handlar om att sälja sina egna böcker, men att ens tänka den tanken är att förminska behovet av bra litteratur för unga. För mig som lärare är det tydligt att ungdomars läsförmåga minskat rejält, vilket också visar sig när de skriver. På min skolblogg Ordklyverier har jag skrivit om den språkliga försämringen och det faktum att många unga läser väldigt lite och i princip ingenting på svenska. Något som gör att det de senaste åren blivit mer och mer vanligt med språkfel i helsvenska elevers texter som liknar de som andraspråksinlärare gör. De gör ordföljdsfel och andra grammatiska fel som skulle kunna skyllas både på att de läser mindre, men också på engelskans inflytande. De direktöversätter ord från engelskan som inte alls passar i en svensk kontext och skriver mer och mer illa.

Så vad behöver göras? Massor! Självklart måste det ges ut böcker för ungdomar och det ska vara böcker de kan identifiera sig med. Det betyder att en så smal utgivning som idag troligen lyckas ganska dåligt med att nå en bred publik. Journalister måste också ta och kamma sig och faktiskt öka sina kunskaper om de ungdomsböcker som finns och lyfta relevanta titlar. Ungdomsboken måste helt enkelt uppvärderas. Om detta skrev jag i ett inlägg för några år sedan.

Lärare måste också ta sitt uppdrag på allvar och se till att ungdomar läser på skoltid. Som läget är just nu läser många elever knappt hela böcker ens på svensklektionerna och medveten litteraturundervisning pågår långt ifrån i alla klassrum. För ett par år sedan skrev jag en text om lärares syn på ungdomsböcker efter att en lärare på Facebook uttryckt att endast bekväma lärare använder ungdomsböcker. Klassiker i all ära, dem ska eleverna självklart möta, men de måste också få läsa böcker som faktiskt är skrivna för dem. Att läsa är ett sätt att forma sin identitet och precis som Lindbäck skriver är långt ifrån alla tonåringar redo att ta sig an ungdomsböcker. Då måste också deras lärare ha koll på utgivningen eller ha en skolbibliotekarie som har det. Synd då att så få skolor har ett skolbibliotek värt namnet. Här har vi ett annat stort problem som våra politiker definitivt måste ta tag i.

Självklart har föräldrar ett ansvar för att få sina barn att läsa, men skolan måste vara kompensatorisk och erbjuda alla barn ett fokus på läsning och litteratur. Det räcker inte med kortare texter. De måste få möta litteratur och det ska vara litteratur för dem. Den svenska ungdomsboksgenren är bra och har de senaste åren blivit ännu bättre. Den som tror att det ser ut som det gjorde när de var unga har missat en mängd riktigt bra böcker. Det duger inte att vi har lärare som inte läser och skolor utan vettiga bibliotek. Våra unga är värda något mycket bättre än slitna gamla exemplar av Ondskan, som fortfarande kommer upp varje gång någon i en lärargrupp ber om tips på böcker att läsa med sina elever.

Jag tror att alla är överens om att det är viktigt att våra unga har en god läsförmåga, men allt färre arbetar aktivt för att detta ska realiseras. Vi behöver en stor utgivning av ungdomsböcker, välfyllda, uppdaterade och bemannade skolbibliotek, läroböcker i varje ämne, journalister som förstår vikten av att lyfta ungdomsboken så att föräldrar inser vikten av läsning även för ungdomar och politiker som fattar att det måste få kosta att utbilda vår framtid.

 

 

 

Många är de inlägg jag skrivit om läsning och ungdomsböcker och du hittar dem här.

Mina tipslistor med bra böcker för unga hittar du här.

 

Photo by hannah grace on Unsplash

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: