Johanna Lindbäck

Bästa böckerna för barn och unga 2020

Under de närmaste dagarna kommer jag att utvärdera kulturåret 2020 på alla möjliga och omöjliga sätt. De bästa barn- och ungdomsböckerna förtjänar självklart ett eget inlägg. De är inte alla skrivna 2020, men lästa av mig i år. Nästan bara ungdomsböcker, eftersom jag läser färre barnböcker med tonårsungar både hemma och på jobbet. Tio bra böcker är det oavsett.

Alltid hejdå av Alma Thörn nominerades till Augustpriset för sin debut och det var välförtjänt. Fin grafisk roman om hur det känns när föräldrar skiljer sig.

De afghanska sönerna av Elin Persson kom i början av året och handlar om Rebecka som arbetar på ett HVB-hem. En viktig och välskriven bok.

En stark nolla av Sara Lövestam lyckas få med en massa viktiga frågor, utan att på något sätt bli krystad eller förmanande. Jag absolut älskar huvudpersonen Texas.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson handlar om tre väldigt olika tjejer som förenas i kampen mot de eller dem som ligger bakom instagramkontot @fulatjejer.

Ganska nära sanningen av Anna Ahlund är så här i efterhand hennes kanske bästa bok. Lite tunnare och lite mer stillsam än föregångarna, men riktigt bra.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson nominerades till Augustpriset och jag hade troligen missat den annars eftersom jag läser få böcker för barn numera. Jag är glad att jag fick lära känna Humlan Hansson.

Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall handlar om ett samhälle där könsrollerna är helt ombytta. Lite övertydlig ibland, men ändå bra och intressant.

Korridorer av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg är en riktigt bra novellsamling för högstadiet. Några av texterna är lite mer åldersneutrala och de har jag använt även i år 1 på gymnasiet med gott resultat.

På andra sidan bron av Hanna Jedvik är så otroligt bra att jag bara vill uppmana alla att läsa direkt.

Vi är lajon! av Jens Mattsson med illustrationer av Jenny Lucander tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomspris 2020 och det förvånar mig inte då detta är en helt fantastisk bok om en riktigt hemsk situation där fantasin lindrar något.

 

Vilka böcker för barn och unga är dina favoriter från 2020?

Vi måste kämpa för ungdomsboken

Varje år när de nominerade till Augustpriset avslöjas blir jag lika besviken. I kategorin Årets bästa barn- och ungdomsbok brukar de renodlade ungdomsböckerna inte sällan lysa med sin frånvaro. Ett argument för det i debatten brukar vara att den utgivningen är så mycket mindre än utgivningen av bilderböcker, men det är helt ärligt ett dåligt argument. Om vi helt fokuserar på läsning för små barn och sedan glömmer av den när dessa barn blivit ungdomar måste vi också ta ansvar för vår del i den försämrade läsförmågan bland våra unga. Priser finns i första hand inte för att unga ska hitta boktips, utan för att vuxna i deras närhet ska göra det. För mig är kampen för ungdomsboken och dess fortlevnad en central fråga och jag önskar att fler förde den.

Johanna Lindbäck har skrivit en artikel i Sydsvenskan med titeln Ungdomsboken håller på att elimineras och titeln kunde inte vara varken mer korrekt eller mer skrämmande. Visst är det roligt att böcker för mellanåldern fått ett uppsving de senaste åren och att fler bra böcker skrivs för åldersgruppen 9-12 år. Jag håller helt med Lindbäck om att t.ex. Augustprisnominerade Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson är fantastisk, liksom Alma Thörns fantastiska debut och Jenny Jägerfelds fina böcker för samma åldergrupp, men det går inte att komma ifrån det som Cecilia Knutsson från Rabén och Sjögren säger i Lindbäcks text, att det bara går att tvinga barn att läsa upp till en viss ålder. Ungdomar läser bara om de själva vill. Att utgivningen av ungdomsböcker minskar är tydligt och något jag själv noterade när jag gick igenom höstens böcker. De få förlag som ger ut böcker för unga har endast ett par titlar varje säsong och det är på tok för lite. Som Knutsson påpekar leder den allmänna sanningen om ungdomsbokens svårigheter till att förlagen satsar mindre på böcker för åldersgruppen, vilket gör att intresset blir ännu mindre, vilket leder till en ännu smalare utgivning. Nu ska ansvaret inte läggas endast på förlagen. Problemet är större än så.

Twitter skriver Lindbäck om det faktum att författare som skriver ungdomsböcker sällan får synas i media och om de får det förväntas de prata om ungdomars läsning i allmänhet och killars läsning i synnerhet, snarare än sina böcker. Nu är det lätt att hävda att Lindbäcks intresse för ungdomars läsning helt enkelt handlar om att sälja sina egna böcker, men att ens tänka den tanken är att förminska behovet av bra litteratur för unga. För mig som lärare är det tydligt att ungdomars läsförmåga minskat rejält, vilket också visar sig när de skriver. På min skolblogg Ordklyverier har jag skrivit om den språkliga försämringen och det faktum att många unga läser väldigt lite och i princip ingenting på svenska. Något som gör att det de senaste åren blivit mer och mer vanligt med språkfel i helsvenska elevers texter som liknar de som andraspråksinlärare gör. De gör ordföljdsfel och andra grammatiska fel som skulle kunna skyllas både på att de läser mindre, men också på engelskans inflytande. De direktöversätter ord från engelskan som inte alls passar i en svensk kontext och skriver mer och mer illa.

Så vad behöver göras? Massor! Självklart måste det ges ut böcker för ungdomar och det ska vara böcker de kan identifiera sig med. Det betyder att en så smal utgivning som idag troligen lyckas ganska dåligt med att nå en bred publik. Journalister måste också ta och kamma sig och faktiskt öka sina kunskaper om de ungdomsböcker som finns och lyfta relevanta titlar. Ungdomsboken måste helt enkelt uppvärderas. Om detta skrev jag i ett inlägg för några år sedan.

Lärare måste också ta sitt uppdrag på allvar och se till att ungdomar läser på skoltid. Som läget är just nu läser många elever knappt hela böcker ens på svensklektionerna och medveten litteraturundervisning pågår långt ifrån i alla klassrum. För ett par år sedan skrev jag en text om lärares syn på ungdomsböcker efter att en lärare på Facebook uttryckt att endast bekväma lärare använder ungdomsböcker. Klassiker i all ära, dem ska eleverna självklart möta, men de måste också få läsa böcker som faktiskt är skrivna för dem. Att läsa är ett sätt att forma sin identitet och precis som Lindbäck skriver är långt ifrån alla tonåringar redo att ta sig an ungdomsböcker. Då måste också deras lärare ha koll på utgivningen eller ha en skolbibliotekarie som har det. Synd då att så få skolor har ett skolbibliotek värt namnet. Här har vi ett annat stort problem som våra politiker definitivt måste ta tag i.

Självklart har föräldrar ett ansvar för att få sina barn att läsa, men skolan måste vara kompensatorisk och erbjuda alla barn ett fokus på läsning och litteratur. Det räcker inte med kortare texter. De måste få möta litteratur och det ska vara litteratur för dem. Den svenska ungdomsboksgenren är bra och har de senaste åren blivit ännu bättre. Den som tror att det ser ut som det gjorde när de var unga har missat en mängd riktigt bra böcker. Det duger inte att vi har lärare som inte läser och skolor utan vettiga bibliotek. Våra unga är värda något mycket bättre än slitna gamla exemplar av Ondskan, som fortfarande kommer upp varje gång någon i en lärargrupp ber om tips på böcker att läsa med sina elever.

Jag tror att alla är överens om att det är viktigt att våra unga har en god läsförmåga, men allt färre arbetar aktivt för att detta ska realiseras. Vi behöver en stor utgivning av ungdomsböcker, välfyllda, uppdaterade och bemannade skolbibliotek, läroböcker i varje ämne, journalister som förstår vikten av att lyfta ungdomsboken så att föräldrar inser vikten av läsning även för ungdomar och politiker som fattar att det måste få kosta att utbilda vår framtid.

 

 

 

Många är de inlägg jag skrivit om läsning och ungdomsböcker och du hittar dem här.

Mina tipslistor med bra böcker för unga hittar du här.

 

Photo by hannah grace on Unsplash

#detfinnsingafulatjejer

Tilde har ganska nyss flyttat till Gnesta och hon är inte imponerad. Livet är ganska ensamt och hon trivs inte speciellt bra. Än värre blir det när det nystartade instagramkontot Fula tjejer publicerar hennes totalt misslyckade bild ur skolkatalogen. Ful, ensam och utskrattad får Tilde verkligen kämpa för att ens ta sig till skolan.

I samma klass som Tilde går Eleni och Jasmine. Eleni hör inte heller riktigt till, men har ändå någon slags status som klassens pluggis. Jasmine däremot är tillsammans med en av skolan snyggaste killar och har ett humör som skrämmer de flesta. Tillsammans bestämmer sig denna minst sagt udda trio att avslöja vem som ligger bakom kontot och ställa honom (för de räknar kallt med att det är en kille) mot väggen.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson inleds i högt tempo och jag vill läsa vidare direkt. Tilde, Eleni och Jasmine turas om att berätta och trots att de inledningsvis befinner sig långt ifrån varandra förenas de i kampen mot att tjejer förnedras av kontot Fula tjejer. Lite otroligt är det under några kapitel att de ens skulle börja prata med varandra, men jag blir snart övertygad och därefter läser jag hela boken i ett svep. För den som planerar att läsa boken med sina elever (och det tycker jag verkligen att alla som undervisar i år 5-9 ska göra) är det viktigt att hjälpa dem över de kapitel som följer efter inledningen och se till att de läser vidare tills historien verkligen tar fart. Det är inte helt enkelt att hålla tre olika personer i huvudet, men snart går det av sig själv. Tilde, Eleni, Jasmin och deras vänskap är nämligen riktigt väl skildrade.

Författarna har verkligen lyckats skriva en bra, spännande, rolig, peppande och viktig bok om ett mycket viktigt ämne. Vi vet att mobbing på sociala medier förekommer och behöver bli bättre på att diskutera det. Jag menar verkligen inte att skolan och lärarna har allt ansvar, men med hjälp av Fula tjejer får de på ett utmärkt sätt att föra upp frågan på agendan. Är det verkligen rätt då att tvinga klassens killar att läsa en bok som handlar om tjejer och där killar framställs som skurkar? Självklart säger jag, eftersom boken faktiskt inte har som syfte att peka ut alla killar som svin, utan faktiskt diskutera hur sociala medier påverkar oss alla. Dessutom är Fula tjejer en riktigt härlig och feministisk bok som uppmanar tjejer att våga säga ifrån. Jag kan lova att ingen kille kommer att skadas av att läsa om det. Minst lika intressant hade det varit att läsa en liknande bok ur killars perspektiv, men all läsning i skolan behöver inte fokusera på att killar ska känna igen sig.

Till boken finns en lärarhandledning som kan ge inspiration inför läsningen. Jag hade nog fokuserat ännu mer på att alla kan drabbas av uthängningar på sociala medier och hur viktigt det är att veta hur man ska hantera det. Visst är det enkelt att säga att man ska prata med en vuxen, men riktigt så okomplicerat är det inte i verkligheten. Alla vuxna behöver våga tala med bar och unga om sociala medier och då inte bara utifrån perspektivet att porrfilter är guds gåva till mänskligheten eller att vi ska förbjuda sociala medier som Tik Tok. Vi kan inte stänga ut barn och unga från sociala medier och därför måste vi istället lära dem hantera livet på internet. Att läsa Fula tjejer tillsammans i skolan är ett exempel på hur vi på ett enkelt sätt kan samtala kring dessa frågor. Genom att tala om karaktärernas agerande behöver ingen känna sig utpekad, samtidigt som tankar ändå väcks.

Fula tjejer är första delen i en planerad serie och det är jag glad över då Tilde, Eleni och Jasmine är väl värda mer utrymme. Tillsammans har de potential att förändra världen och förändring börjar, som så ofta, i skolan.

 

Böcker att se fram emot i september

Bokutgivningen verkligen exploderar under september och det finns ingen möjlighet att hinna med att läsa ens en bråkdel av de nya böcker jag vill läsa. Mycket att se fram emot helt klart!

Det enda planet på himlet, Garrett M. Graff, Natur & Kultur, 1 september

Fula tjejer, Sara Ohlsson, Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo, Gilla Böcker, 1 september

Materialtrötthet, Marek Šindelka, Rámus., 1 september

Slagsmål, Karl Modig, Opal, 1 september

Floden hem, Hannah Richell, Bokförlaget Forum, 2 september

Topekaskolan, Ben Lerner, Natur & Kultur, 3 september

Fail, Mitch Fredriksson, Rabén & Sjögren, 4 september

Mamma i soffa, Jerker Virdborg, Albert Bonniers Förlag, 4 september

Under tiden, Anna Hallberg, Albert Bonniers Förlag, 4 september

Ett halvt andetag, Anna Agrell, Historiska Media, 7 september

Lisa och Lilly, Mian Lodalen, Romanus & Selling, 7 september

Bikupan, Sarah Crossan, [etta], 8 september

Lovisas val, Ruth Kvarnström-Jones, Printz Publishing, 9 september

Nyårsvandraren, Charlotta Lannebo, Rabén & Sjögren, 9 september

Skam och högmod i Sävedalen, Petra Mede, Norstedts förlag, 9 september

Det sista solot, Jennie Dielemans, Natur & Kultur, 10 september

Höst vid Sommen, Camilla Dahlson, Lind & co, 10 september

Om man älskar frihet, Nina Björk, Wahlström & Widstrand, 10 september

Fjärilsvägen, Patrik Lundberg, Albert Bonniers Förlag, 11 september

Jag händer jämt, Emma Rävås, Rabén & Sjögren, 11 september

Skräcktimmen, Moa Schulman, Madeleine Bäck, Natur & Kultur, 11 september

Glasveranda med sjöutsikt, Hanna Blixt, Historiska Media, 14 september

Allt vi har gemensamt, Sanna Torén Björling, Natur & Kultur, 15 september

Bröder, Bart Moeyaert, Gilla Böcker, 15 september

Det svarta regnet, Stina Nilsson, Bonnier Carlsen, 15 september

Dröm natten till idag, Anna Järvinen, Förlaget, 15 september

Kollektiv minnesförlust, Koleka Patuma, Rámus., 15 september

Allt som en gång var, Sanna Mac Donald, LB Förlag, 16 september

Gertrud, Moa Gammel Ginsburg, Piratförlaget, 16 september

Handbok för språkpoliser, Sara Lövestam, Piratförlaget, 16 september

Övervintra, Therese Widenfjord, Bläcklilja Textproduktion, 17 september

Meningarna, Johanna Ekström, Albert Bonniers Förlag, 18 september

Mörkt album, Coco Moodysson, Galago, 18 september

Överlevarna, Alex Schulman, Albert Bonniers Förlag, 18 september

Berätta aldrig det här, Frida Boisen, Bookmark Förlag, 21 september

Deadline, Rebecka Edgren Aldén, Norstedts förlag, 21 september

Handens rörelser, Felicia Stenroth, Norstedts förlag, 21 september

Helvetet och andra platser, Madeleine Albright, Historiska Media, 21 september

Mitt hemliga liv, Jenny Fagerlund, Norstedts förlag, 21 september

Sommaren på Park Avenue, Renée Rosen, Historiska Media. 21 september

Vattendansaren, Ta-Nehisi Coates, Norstedts förlag, 21 september

Gudars like, Meg Rosoff, Gilla Böcker, 22 september

Jag måste sluta tänka på Patrik Lundberg, Josefin Sonck, Schildts & Söderström, 22 september

Hamnet, Maggie O’Farrell, [etta], 23 september

Svårmodets döttrar, Anna Laestadius Larsson, Piratförlaget, 23 september

En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, Tua Forsström, Schildts & Söderström, 24 september

Det långsamma livet, Abdellah Taïa, Elisabeth Grate Bokförlag, 25 september

Kungariket, Jo Nesbø, Albert Bonniers Förlag, 25 september

Kärlek och främlingsskap, Theodor Kallifatides, Albert Bonniers Förlag, 25 augusti

Spökhusets hemlighet, Kristina Ohlsson, Bonnier Carlsson, 25 september

Hur jag skulle vilja försvinna, Eli Levén, Norstedts förlag, 28 september

Mannen som dog två gånger, Almudena Grandes, Norstedts förlag, 28 september

Sofias jävla verklighet, Mia Gahne, Historiska Media, 28 september

Marvatten, Ann Rosman, Albert Bonniers Förlag, 29 september

Ospårat, Sanna Mac Donald, Opal, 29 september

Systrar, Adèle Bréau, [sekwa], 29 september

Julen enligt Julia, Kristin Emilsson, Printz Publishing, 30 september

Lowkey, Melody Farshin, Bonner Carlsen, 30 september

 

Vilka septemberböcker ser du mest fram emot?

Ungdomsböcker att se fram emot i höst

Nya ungdomsböcker kräver lite extra uppmärksamhet och därför blir det ett separat inlägg med de av höstens ungdomsböcker som lockar mig. De flesta är för ungdomar över 12 år, men några mellanåldersböcker har fått slinka med. Listan känns ändå ovanligt kort tycker jag. Är det någon lysande titel jag missat?

På andra sidan bron, Hanna Jedvik, Rabén & Sjögren, 14 augusti

Klättra uppåt, Katarina von Bredow, Rabén & Sjögren, 21 augusti

Fula tjejer, Sara Ohlsson, Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo, Gilla Böcker, 1 september

Slagsmål, Karl Modig, Vox by Opal, 1 september

Fail, Mitch Fredriksson, Rabén & Sjögren, 4 september

Nyårsvandraren, Charlotta Lannebo, Rabén & Sjögren, 9 september

Jag händer jämt, Emma Rävås, Rabén & Sjögren, 11 september

Skräcktimmen, Moa Schulman, Madeleine Bäck, Natur & Kultur, 11 september

Bröder, Bart Moeyaert, Gilla Böcker, 15 september

Det svarta regnet, Stina Nilsson, Bonnier Carlsen, 15 september

Gudars like, Meg Rosoff, Gilla Böcker, 22 september

Spökhusets hemlighet, Kristina Ohlsson, Bonnier Carlsen, 25 september

Ospårat, Sanna Mac Donald, Opal, 29 september

Lowkey, Melody Farshin, Bonner Carlsen, 30 september

Poet X, Elizabeth Acevedo, Vox by Opal, 14 oktober

Den bästa sommaren i mitt liv, typ

Mia Öström, Siri Spont och Julia Wickholm har alla skrivit böcker för unga där sommaren spelar en stor roll. Dessa talar de om med moderator Johanna Lindbäck och jag har läst Mitt hjärta borde slå någon annanstans och Är det nu allt börjar?, men ännu inte Olivia för alltid. Johanna Lindbäck har hittat ett gemensamt tema i de tre böckerna och lyfter det faktum att alla tre huvudpersoner tror att de ska få ett bättre liv om de bara får ett annat liv på en annan plats.

Platsen hjälper till att identifiera våra huvudpersoner, säger Mia Öström, genom att visa vad och var de inte vill vara, Även sommarlovet är som en plats. En begränsad tid fylld av möjlighet inför en höst när allt ska bli annorlunda. Olivia för alltid träffar vi första gången den sista dagen i nian och ett helt nytt liv väntar. Tyvärr är risken med att inte veta var man vill vara, bara var man inte vill stanna att besvikelsen kan uppstå när en ny plats inte gör någon skillnad. Storstaden lockar, men mest handlar det om en längtan bort från den lilla platsen. De måste bort för att kunna komma ifrån den färdiga roll de tilldelats.

Olivias flykt ser annorlunda ut, då hon hamnar i en liten ort. Hur stor platsen hon växer upp i är egentligen inte viktigt, utan det utanförskap hon känner. I den lilla orten blir hon istället en del av en gemenskap och det är det som gör hela skillnaden. Det är inget perfekt liv, snarare tvärtom, men det är i alla fall inget ensamt liv. De är visserligen utanför, men tillsammans. I alla tre böckerna är ett tydligt tema att det inte går att klara sig helt själva trots att man egentligen vill få det att verka så.

Det är tre mörka böcker och Lindbäck påpekar att det här inte handlar om något som händer en sommar, utan om händelser som kommer att prägla huvudpersonens liv. Mia Öström vill ändå lyfta fram att de tre böckerna ändå slutar med ljus och att mål omdefinieras. Siri Spont berättar om hur hon har en skyldighet att faktiskt låta sitt fjortonåriga jag få berätta allt det svarta precis som det var, men med inslag av de insikter som den vuxne författaren fått.

Mina svar om boktips och boktipsare

Tidigare idag ställde jag några frågor till er läsare. Det här är mina svar!

I vilket program skulle du vilja att det fanns en boktipsarpanel?

Jag hade önskat mig en sådan panel på Bolibompa (det kanske finns, jag har växt förbi programmet, eller rättare sagt så har mina barn gjort det) även i Lilla Aktuellt och i vanliga nyhetssändningar kunde boktipsen få ta plats. Sedan vore det grymt om politiker kunde visa ett intresse för litteratur i alla fall någon gång ibland och då inte bara Astrid Lindgren eller Camilla Läckberg. Inget ont om dessa författare, men bredden saknas i princip alltid.

Vilka ingår i din perfekta boktipsarpanel?

För mig personligen hade det varit roligt att se Yukiko Duke, alltid påläst och dessutom delar vi ofta boksmak, Johanna Lindbäck, författare som jag också ofta delar boksmak med och som kan få in ett ungdomsboksperspektiv,  fler ungdomsboksförfattare, men andra genrer och andra läsargrupper representerar Mats Strandberg som jag också gärna vill ha med i min panel, Jason Diakité, som jag tror skulle kunna ha en del intressant att tillföra, Jonas Karlsson, som är en favoritförfattare och dessutom skådespelare och slutligen Clara Henry, som är en skarp dam. Sex stycken fina boktipsare som kan turas om att synas i rutan.

Vilken klassiker skulle du tipsa om om du själv fick chansen att vara med i tv?

Jag älskar ju Hjalmar Söderberg och hade tipsat om Den allvarsamma leken, som kan läsas på väldigt många olika sätt. Senaste gången jag läste om den lade jag märke till helt andra saker än när jag läste den som yngre. En klassiker som känns ovanligt aktuell är En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf.

Vilka aktuella böcker skulle du lyfta fram?

Jag skulle tipsa om nya poesiantologin för unga Berör och förstör med dikter i urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar, fina Herravälde av Elin Olofsson, Vargen, senaste boken i Shirin-serien av Katarina Wennstam och Så jävla trött av Gemma Hartley, som satte ord på en stor del av min vardagsfrustration.

Vilken oväntade boktipsare vill du se i tv?

Min mer oväntade boktipsarpanel skulle bestå av  Nikki Amini, Håkan Hellström, Kosovare Asllani och Felix Sandman. Jag slänger också in Peter Stormare för att bredda åldersspannet och Molly Sandén för att hon är en bra förebild och förhoppningsvis kan ge vettiga boktips.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

Ungdomsböcker om killar

Ganska ofta lyfts killars läsning och läsförmåga som mer bristfällig och mer bekymmersam än tjejernas. Då brukar det också påpekas att ungdomsböcker skrivs av kvinnor för tjejer och även om det är ett vanligt scenario tycker jag att det är en förenkling. Däremot tror jag att många av de böcker som lockar killar inte är sådana böcker som lärare väljer att läsa i skolan. Det kan handla om att genren är “fel” eller att böckerna anses hålla låg kvalitet. Också det stämmer i vissa fall, men jag skulle säga att det också är en förenkling.

Dagens lista består av ungdomsböcker som har personer som definierar sig som killar i (i alla fall en av) huvudrollerna. De är i olika genrer och för olika  åldrar. Däremot påverkas listan självklart av de böcker jag väljer att läsa, men jag har också tagit hjälp av mina söner som snart slutar sexan och sjuan. Fokus ligger trots allt på böcker som passar högstadiet och gymnasiet. Jag har försökt ordna dem så att de böcker som kommer först passar de yngsta och de senare de lite äldre. Totalt finns fler än 30 böcker på listan.

 

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld 

Berättelsen om elvaårige Måns är på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig. Den handlar om en kille gillar att åka skateboard och som tillbringar en sommar i Malmö. Det är bara det att Måns är född med snippa och det har i alla fall hans pappa svårt att acceptera.

Undret av R. J. Palacio

En bok som jag tror passar bäst för år 6-7 eller ännu tidigare som högläsningsbok. Den handlar om mobbning och om en mycket annorlunda pojke. Lite amerikanskt och rosenrött ibland, men jag tror att den kan väcka många intressanta tankar.

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson är en ganska vanlig tonårskille, men med ett liv som många skulle se som ovanligt. Han bor nämligen med sin pappa och hans nya man. Som nyinflyttad i Luleå behöver han skaffa nya vänner och försöka passa in i en ny klass.

Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long

Det är skolavslutning och tre killar genomför ett rån. De krockar med flyktbilen och en av dem skadas svårt. När de snor en ny bil inser de försent att det sitter en liten flicka i baksätet. En bok som är lättläst utan att vara banal.

Min bror monstret av Mårten Sandén

Huvudpersonen Benjamin är lillebror som efter att fadern försvunnit måste ta hand om sin storebror. Storebror är stor och stark, vilket har gett honom smeknamnet Monstet, men han klarar sig definitivt inte själv.

Böcker av Rick Riordan

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska.

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Huvudpersonen Kevin bor i östra Göteborg med sin familj och får ofta ta ett stort ansvar för sin bror Charlie. När föräldrarna åker bort ska Kevin passa sin bror, men ett besök på Liseberg med sina nya gymnasiekompisar lockar väldigt mycket.

Som om jag frågat  av Johanna Lindbäck

Huvudpersonen John har just börjat nian och hans liv har förändrats mycket. Bästa vännen Lukas har blivit kär i barndomsvänner Saga och dessutom har hans pappa flyttat ut.

Legend av Marie Lu

Första boken i en trilogi om Day och hans liv. I samhället han lever i får alla tioåringar göra ett prov som bestämmer hur deras fortsatta liv ska se ut.

Half bad — Ondskans son av Sally Green

En riktigt bok om Nathan som på ytan är en ganska vanlig grabb, men egentligen är häxa. Han är dessutom till hälften vit häxa och till hälften svart häxa, vilket gör att många är ute efter honom.

Inte din bror av Malin Stehn

Abbe är en ganska vanlig kille, men han är ensam och de kompisar han får är egentligen inte sådana han vill umgås med. De är till exempel ganska rasistiska och det blir märkligt när Abbes familj tar hand om Hossain från Afghanistan.

Huset mittemot av Alex Haridi

Mitt emot Joel finns det så kallade Ödehuset, där tonåringen Jonathan bodde för många år sedan, innan han tog livet av sig. Det visar sig att huset inte alls är tomt och Joel börjar besöka den som bor där.

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Den här boken handlar om Josh och Emma som hittar Facebook många år innan det finns och inser att de både kan se in i och påverka framtiden. Lättläst, men med mycket att diskutera.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Första delen i en triologi om Emanuel Kent som inledningsvis går i nian och i senare böcker går på gymnasiet. En rolig men också välskriven bok om att våga vara sig själv, trots att det inte alltid är så lätt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

En mysrysig spökhistoria om Lukas och Sam som varit ihop ett tag och nu äntligen ska göra ett avbrott i sitt distansförhållande och bo ihop en hyrd stuga under sommar. En stuga där det börjar hända märkliga saker.

Kartor för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck

Rasmus och Julia turas om att berätta om en stugsemester på en ö under ett sommarlov som är precis som vanligt, men ändå helt annorlunda. En bra bok som bland annat tar upp hur det känns att inte kunna göra allt som kompisar gör för att familjens ekonomin inte tillåter.

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

En berättelse om Harry som äntligen fått det eftertraktade uppdraget som chefredaktör för skoltidningen. Den nya och väldigt udda tjejen Grace blir också en del av redaktionen och hon är inte direkt lätt att samarbeta med. Någonting med Grace, kanske hennes vresiga personlighet eller käppen hon behöver för att gå, gör ändå att Harry blir nyfiken.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

En bok som ni alla säkert känner till, men jag vill ändå ha med den på listan eftersom Isak är en väldigt intressant person att läsa om. Det finns en anledning till att boken tilldelades Augustpriset.

Jack av Christina Lindström

En bok om Jack som försöker bli en bättre människa, men inte kan fly ifrån sitt förflutna. Här finns mycket att diskutera kring identitet och hur svårt det kan vara att leva det liv man vill.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

En berättelse om två udda personer som träffas på skolbussen. De två huvudpersonerna turas om att berätta om sitt liv och hur viktiga de till slut blir för varandra.

Vända världen rätt av Jennifer Niven

Det här är berättelsen om Jack, som tillhör de coolaste av de coola och Libby som definitivt inte gör det. Jack gör allt för att dölja att han lider av sjukdomen prosopagnosi (ansiktsblindhet) medan Libby är mer än nöjd om ingen ser henne alls.

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Aristoteles och Dante träffas en sommar vid poolen och blir vänner. Två ganska udda killar, men tillräckligt lika för att finna varandra. När Dante vill mer än att vara vänner blir det komplicerat, men de lyckas ändå förbli vänner.

Wallflower av Stephen Chbosky

Huvudpersonen Charlie är en lite udda kille vars bästa vän just har dött. Nu är han väldigt, väldigt ensam. Boken består av brev skrivna till en hemlig vän där Charlie berättar om sitt liv.

Moonrise av Sarah Crossan

En fantastisk bok skriver på prosalyrik om Joe vars äldre bror Ed väntar på att bli avrättad. Mycket känslor och mycket tankar om identitet och skuld. Tyvärr finns den inte översatt till svenska ännu.

Idag är allt av Nicola Yoon

En bok utspelar sig under en enda dag då Natasha och Daniel möts. Hon är på väg till Migrationsverket (eller den amerikanska motsvarigheten) för att försöka förhindra att hon och hennes familj utvisas. Han ska på en viktig collegeintervju.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

En berättelse där tvillingarna Noah och Jude, men mest Noah, berättar om hur livet förändras efter en tragedi. En väldigt bra och välskriven bok, som kräver sin läsare. 

Du, bara av Anna Ahlund

En berättelse om John som är ensam hemma med sin syster under sommaren. Sommaren som de båda förälskar sig i Frank.

Slutet av Mats Strandberg

Om ungefär fyra veckor kommer jorden att gå under och vi får följa några ungdomar och deras familjer under de sista veckorna av världen som vi känner den. En tjock, men lättläst bok, vars innehåll kan leda till många, intressanta samtal.

Breathe av Sara Crossan

En mycket välskriven dystopi om tre ungdomar i en framtida värld där syret är ransonerat. Tyvärr finns det inte översatt ännu.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra av Johanna Nilsson

Kung B och Queen O är ett osannolikt, men inte desto mindre perfekt, kärlekspar. De lever utanför samhället, men försöker göra det mesta av livet. Det här är en bok som kändes som ett knytnävsslag i magen. Så vacker och så sorglig.

Down Under av Johan Ehn 

Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara.

Onanisterna av Patrik Lundberg

Räds inte titeln. Det här är en bra och angelägen bok om att våga vara sig själv. Huvudpersonen är kompis med killarna som var coola på högstadiet och gymnasiet, men efter att ha sumpat sina betyg är det komvux som gäller. Inte fullt lika coolt.

Djupa ro av Lisa Bjärbo

Fem vänner som vuxit upp tillsammans har skingrats. David och Ludde rensar fisk i Norge, Paula läser litteraturvetenskap i Uppsala, medan Tove och Jonathan varit kvar. Nu återförenas fyra av vännerna för att begrava den femte. Jonathan är död.

David är den som berättar om såväl vänskap som sorg i denna viktiga och välskrivna bok.

Döden är inget skämt av Karl Modig

På ytan en enkel berättelse om en destruktiv ung man som vill bli komiker, men under ytan finns mycket, mycket mer. En berättelse om sorg och avsked, men också om att våga visa sina känslor.

 

 

Har du exempel på fler bra ungdomsböcker med killar i huvudrollen? Skriv gärna en kommentar, så uppdaterar jag listan och/eller läser dem för att sedan ta ett beslut.

 

Bild: Karolina Grabowska Kaboompics

När det saknas läsmotivation

Varje år när jag möter nya elever i gymnasiet brukar jag i mitt inledande brev till dem ställa frågor om läsning. Ganska få läser, men de som läser gör det väldigt mycket. Jag tycker mig också se en trend, om än mycket försiktig, av ökat läsande bland i alla fall min lilla urvalsgrupp av elever. Jag är också noga med att fråga om läsning ofta och får då en del boktips. Tanken är att det “normala” ska vara att läsa.

Författaren Johanna Lindbäck delade en artikel från norska Aftenposten av Tore Renberg också han en mycket bra författare, där Renberg berättar om en situation med en elev som struntade i vad han hade att säga och istället satt och läste en bok under lektionerna. Boken var A song of ice and fire av George R. R. Martin och Renberg konstaterar att det är en bok som gjort många till läsare.

Dagens unga har vuxit upp med Harry Potter och en lång rad andra, bra ungdomsböcker. Något som saknades när jag växte upp. Då gick i alla fall jag raskt över till vuxenböcker, men många var de som även då läste ingenting eller i alla fall mycket lite utanför skolan. Dagens ungdomsböcker är ofta välskrivna och inte sällan finns de också som film eller tv-serie. En symbios i det skönlitterära berättandet som Renberg lyfter fram som en fördel.

Ganska ofta ser jag i olika lärargrupper lärare som helt förkastar ungdomsböcker och istället väljer böcker för vuxna till sina grundskoleelever. Inte sällan förekommer också diskussioner om hur svårt det är att få elever att läsa. Här ser jag ett samband. Risken är stor att böcker som inte är anpassade för målgruppen inte heller tilltalar den och därmed riskerar läsmotivationen att minska för de elever som redan saknar den mesta av densamma. Därmed inte sagt att eleverna inte ska utmanas alls.

Hur ska då elevernas läsmotivation öka? Att läsningen blir en gemensam upplevelse är något jag tror mycket på. Det kan vara både mysigt och bra med enskild läsning, men den kan inte ersätta den gemensamma läsningen som också inkluderar undervisningsmoment på ett helt annat sätt en den enskilda läsningen gör. När en klass läser flera böcker skapar jag mindre grupper utifrån titel. När alla läser samma bok finns basgrupper som arbetar tillsammans kring vissa uppgifter, samt genomför boksamtal utifrån givna frågor.

Jag ser det också som avgörande att boken finns både som pappersbok och ljud- eller talbok. Även om jag vill att alla elever ska låna en pappersbok, är det bra för vissa att samtidigt lyssna. En anpassning som gör att fler kan ta till sig boken och därmed delta i läsgemenskapen. Jag är också noga med att examinationerna är både muntliga och skriftliga, så att så många som möjligt får en chans att visa sina kunskaper.

Jag skulle inte välja de mest populära ungdomsböckerna som gemensam bok i min undervisning. Då är risken stor att många redan har läst och gemensam läsning bygger på att det är en ny bok för alla. Valet är också gjort utifrån att jag läst och tyckt om boken (självklart) samt att jag tror att den passar klassen i fråga. Jag vill också gärna att boken ska kunna sättas in i ett större sammanhang och kombineras med t.ex. artiklar och/eller noveller. Att boken känns relevant tror jag helt klart ökar läsmotivationen.

Men ska elever inte läsa klassiker? Självklart ska de göra det. Däremot ska det inte ske för tidigt, då jag är övertygad att det riskerar att sänka läsmotivationen. Även där tror jag på gemensam läsning och uppgifter som tvingar eleverna till att faktiskt läsa själva och inte googla fram lämplig text om boken från internet. När det gäller klassiker är det självklart ganska enkelt att hitta material och frestande att ta det som känns som en enkel väg. Speciellt om läsmotivationen tryter.

När jag väljer klassiker till mina elever vill jag att de ska vara relativt tunna. De ska också innehålla teman som är relevanta även idag, så att jämförelser ska kunna göras. Bra är också om det finns en intressant författare bakom, då det ofta ökar läsmotivationen. Ta Selma Lagerlöf till exempel, vars kortromaner jag låtit mina tvåor läsa de senaste tre åren. Hon är en författare som jag tycker att man ska känna till, hon är en intressant person som eleverna har lätt att engagera sig i och hennes böcker innehåller teman som psykisk ohälsa och utsatthet, något som känns relevant för många.

Visst kan det vara så att läsmotivationen ökar mest om eleven får läsa en bok de själv valt. Det gäller dock främst de vana läsarna. De som inte är lika vana vid att läsa behöver ofta den stöttning som t.ex. boksamtal ger. Under ett läsår försöker jag hinna med tre böcker. Då läser eleverna en i helklass, en i grupp och en de valt själva, ofta utifrån en genre eller ett tema. I år har jag ägnat mycket tid åt noveller i alla kurserna, så risken är att det bara blir två hela böcker. Det känns sådär, men tyvärr är det troligt att tiden inte räcker till. Synd, då jag tror att läsmotivationen faktiskt ökar ju mer man läser. Träning ger färdighet även då det kommer till läsning.

Så här skulle jag sammanfatta mina tankar kring läsmotivation:

Välj böcker du själv läst, som är relevanta och som du tror passar klassen.

Välj böcker anpassade för målgruppen, gällande såväl ålder som läsvana och tidigare läsning.

Välj böcker som går att både läsa och lyssna på.

Lägg mycket tid på en gemensam start där du t.ex. informerar om författaren, sätter boken i ett sammanhang t.ex. tidsmässigt och geografiskt.

Läs vissa delar högt, eller låt eleverna läsa för varandra.

Använd basgrupper för att eleverna ska känna att läsningen är något de gör gemensamt.

Variera examinationsuppgifterna så att kunskaper redovisas såväl muntligt som skriftligt, men också varierade i olika läsprojekt. Att alltid skriva samma sorters texter som anknyter till det lästa blir lätt tråkigt.

 

Photo by Alexandra on Unsplash

 

 

Olikhetsutmaningen: himmel och helvete

Vi har tonårsvecka på Kulturkollo och det är januari. Två skäl till att jag idag har valt ordparet himmel och helvete. Nu är det visserligen ont om det förstnämnda just nu när det är som mörkast och tråkigast, men en liten gnutta himmel finns kanske ändå.

En hel del av såväl himmel och helvete drabbar Lily i En farofylld överfart av Rachel Rhys. Himmel för att båten, speciellt övre däck, är en helt ny och spännande värld och självklart för alla platser hon får besöka. Helvete för att allt inte är enkelt under resan. Människor råkar illa ut och vissa behandlar henne illa.

För Julia i Johanna Lindbäcks Karta för förälskade & andra vilsna är bibliotek himlen på jorden. Ön där sommarhuset ligger är också någon slags himmelsk plats och den blir bättre när Rasmus dyker upp. Sociala medier är dock något av ett helvete, för de påminner henne om vänner hon förlorat och saker hon missar.

Vi har just börjat titta på Lucifer, där huvudpersonen kommer direkt från helvetet. En underhållande om än ganska märklig serie som jag gärna ser mer av.

I Bruce den allsmäktige får Jim Carrey vikariera som gud. Egentligen är det Morgan Freeman som är den allsmäktige, men han låter gärna Carrey förstå hur svårt det är att göra rätt. Till exempel så låter Carrey alla få som de vill, vilket självklart betyder kaos. Morgan Freeman har också gjort serien The Story of God, som finns på Netflix, men som jag ännu inte sett.

En av mina favorittavlor är Den döende dandyn av Nils Dardel från 1918. Om hans destination är himmel eller helvete låter jag vara osagt.

Och så slutligen två låtar som illustrerar ordparet:

Vilka kulturella verk förknippar du med orden himmel och helvete? Svara i en kommentar, ett blogginlägg eller på sociala medier. Se till att jag och andra hittar till dina svar. Lycka till!

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: