Johanna Schreiber

Fem härliga sommarböcker

Det är lördag igen och dags för en topp-fem-lista. Idag fortsätter jag temat från onsdagens kulturfråga och listar sommarböcker.

Tolv veckor med dig av Johanna Schreiber handlar om en intensiv förälskelse som växer under en sommar, men också stöter på en rad hinder. Charmigt och somrigt.

Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén handlar om en inte direkt trevlig sommarresa till en ö i skärgården. Gloria och Adam har varit ihop några månader när de åker till hans familjs sommarhus i två veckor. Gloria har varit här som barn, men nu blir det en helt annan sak.

Augustiresan av Anna Fredriksson handlar om några vänninor som åker på cykelsemester på Österlen. Det blir inte direkt någon trevlig resa när de alla verkar ha fått ett stort behov av att vara ärliga.

Musselstranden av Marie Hermansson handlar om ett barns försvinnande en sommar för länge sedan. Huvudpersonen Ulrika umgås med sommarvännen Ann-Marie under några magiska sommarlov tills allt förändras.

Croissants till frukost av Annika Estassy handlar om Gabriel och Cecilia som lämnar Sverige för att starta ett ett bed and breakfast i Sainte Marie sur Mer, en liten by på franska purpurkusten. Här beskrivs allt som är bra med sommaren!

O tipsar om sommarläsning

Eleverna får sommarlov idag och även om få vuxna är lediga redan nu bjuder jag på lästips inför ledigheten. Vad ska ni läsa i sommar? Massor hoppas jag och behöver ni inspiration kommer här 20 tips från mig på böcker av olika slag som alla är riktigt bra.

Hoppas att listan kan ge er inspiration inför sommaren!

Blommor över helvetet, Ilaria Tuti. Spännande deckare i fantastisk miljö. Finns i pocket.

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson. Fantastisk berättelse om mord och mer.  Inbunden/e-bok.

Daisy Jones & the Six, Taylor Jenkins Reid. Spännande fejkbiografi om stort 70-talsband. Inbunden/e-bok

Den sista migrationen, Charlotte McConaghy. Fantastiskt bra om en värld utan djur. Inbunden/e-bok.

Det nya livet (Ellens val 1) och Kärleken (Ellens val 2), Helena Dahlgren. Två fina böcker i serien om Ellen. Inbunden/e-bok.

EmKim Thúy. Fantastisk berättelse om ett fruktansvärt krig. Häftad/e-bok.

HamnetMaggie O’Farrell. Vacker och sorglig berättelse om Shakespeares fru och barn. Finns i pocket.

Hur mår fröken Furukura?, Sayaka Murata. Annorlunda bok om en ovanlig kvinna. Finns i pocket.

Jag borde sagt det först, Annika Wall. Riktigt bra och trovärdigt om en smärtsam skilsmässa. Finns i pocket.

Jungfrustigen, Philip Teir. Välskrivet och lågmält om att bli förälskad och skiljas. Finns i pocket.

Lektioner i kärlek, Lucy Dillon. Ett avbrutet bröllop och fokus på kärlek och brudklänningar. Mysig bok! Inbunden/e-bok.

Midnattsbiblioteket, Matt Haig. Fin berättelse om Nora som söker sitt perfekta liv. Inbunden/e-bok.

Min syster, seriemördaren, Oyinkan Braithwaite. Riktigt bra om systrar, mord och lojalitet. Inbunden/e-bok.

Samlade verk, Lydia Sandgren. Mastodontdebut som utspelar sig i Göteborg. Finns i pocket.

Som en öppen bok, Sara Molin. Tragikomiskt om läraryrkets baksidor. Finns i pocket.

Strandläsning, Emily Henry. Charmig bok om två författare och ett vad. Finns i pocket.

Svärmodern, Moa Herngren. Smärtsam historia om en mamma som vill väl, men misslyckas. Finns i pocket.

Mellan raderna, Johanna Schreiber. Bra och träffsäkert om Emily och ett bokförlag. Inbunden/e-bok.

Queenie, Candice Carty-Williams. En roman som är nattvart, men också varm och rolig. Finns i pocket.

Ytspänning, Olivier Norek. Riktigt bra spänningsroman med litterära kvaliteter och en solid historia. Finns i pocket.

 

 

Photo by Greg Rosenke on Unsplash

 

Sammanställning av min feelgoodmaj

Det kändes som att jag inte läste något alls i maj, men sanningen är att jag läste tolv böcker och det tack vare att jag struntade helt i att jobba på helgerna. Det medförde förvisso hysteriska veckor då jag knappt hann läsa ett ord, men jag tror ändå att det fick mig att överleva en av de mest intensiva jobbmånaderna någonsin. Nu var det inte bara feelgood som blev läst, men lite finns i alla fall att sammanställa.

Last nightMhairi McFarlane

Mellan raderna, Johanna Schreiber

Renoveringsobjetet, Eli Åhman Owetz

En bättre människaEli Åhman Owetz

Galleriet vid vattnet, Hanna Blixt

Topp 5 med fem fina feelgoodpärlor och boknostalgi om en riktig klassiker i genren bjöd jag också på, liksom en kulturfråga om böcker att läsa när det känns trögt och du behöver något lättläst och lättsmält.

Tv-serien Udda veckor som skulle kunna vara en feelgoodroman tipsade jag också om. Riktigt sevärd! Jag skrev också om Ginny & Georgia där jag tyckte mer om de delar som skulle kunna vara en ungdomsroman än de som handlade om de vuxna.

 

Photo by Kamala Saraswathi on Unsplash

 

 

Konsten att skriva om böcker

Med jämna mellanrum vaknar debatten som handlar om huruvida bokbloggare och bokstagrammare går att lita på, då det alltid skriver positivt om böcker de läser. Att kritiker på tidningar är bättre och bäst för att bestämma vilka böcker som ska köpas in till bibliotek och skolor är BTJ-häftet. Det här inlägget ska egentligen inte handla om kvaliteten på bloggare, för vi vet alla att den är varierande. Jag vill istället lyfta något jag reagerat på det senare, nämligen vikten av att recensera utifrån genre.

Jag tycker verkligen om att läsa tidningars kultursidor och inser att de som recenserar böcker där är kunniga gällande litteratur. Vid ett flertal tillfällen har jag dock den senaste tiden reagerat på att personen recenserar böcker och samtidigt sågar en hel genre. Ett exempel är när Johanna Schreibers nya bok Mellan raderna recenserades i GP av Lyra Koli, som bygger hela sin recension på kritik som visar att recensenten inte har koll på bokens genre. En bok i feelgoodgenren SKA inte fastna i eländesskildringar av en separation och huvudpersonen SKA förhållandevis snabbt gå vidare. Det är liksom en del av förutsättningarna. Om svärtan i separationen skulle stått i centrum hade det varit en helt annan bok. Det är som att jag skulle kritisera en deckarförfattare för att hen hade med poliser och bestialiska mord i sina böcker.

En bra bokbloggare hade inte gjort samma misstag som Lyra Koli. Istället är många av de bloggare som håller god kvalitet väl inlästa på sina respektive favoritgenrer och de skriver sina inlägg om böcker utifrån de premisser som gäller för genren. Du kan inte kritisera en skräckroman för att den innehåller splatter och inte heller en feelgoodroman för att den är rosaskimrande. Däremot kan du absolut kritisera mängden splatter eller rosaskimmer, men då utgår du ifrån smak och håller dig inom genren. Nu ska jag verkligen inte dissa alla kritiker på grund av en enda recension. Jag dissar inte ens recensenten i fråga. Det är nämligen helt okej att såga böcker, men inte på grund av att den följer de regler som finns för genren den tillhör.

Till syvende och sist handlar det om förväntningar och förväntningarna inför läsningen av en bok och inför recenserande av densamma måste vara rimliga. Om Johanna Schreiber hade låtit sin huvudkaraktär gräva ner sig totalt och bara beskrivit svärtan hade hon lurat sina läsare. Omslaget lovar feelgood och det är vad läsarna bör få. En recension ska därför utgå ifrån rätt premisser, vilket jag tycker att jag gjorde när jag skrev om boken. Faktiskt handlar det inte alltid om att bokbloggare skulle vara oseriösa för att de hyllar fler böcker än de sågar. Ibland kan det faktiskt handla om att den som läser mycket i en genre också är bättre på att hitta guldkornen.

Mellan raderna av Johanna Schreiber

Emily arbetar som pr-strateg på Schantz förlag, ett anrikt förlag som grundades av Otto Schantz och nu drivs vidare av hans två barn Jack och Bea. Jack som vill förändra och modernisera och Beatrice som vill behålla förlagets kvalitetsstämpel. Jack är den Emily arbetar mest med och hon jobbar hårt. När hon landat lite efter de stora förändringar som skett i hennes liv är väggen nära. Hon har skilt sig från Petter, lämnat deras gemensamma lägenhet och nu är hon deltidsmamman som knappt får ekonomin att gå runt och inte ens kan ge sonen Theo ett eget rum. Allt är kaos, både på jobbet och hemma. Klippan i hennes liv är storebror John, men hans fru Nathalie är ganska trött på att han alltid rycker ut så fort lillasyster ropar.

Mellan raderna är Johanna Schreibers första bok i en planerad serie om Schantz förlag. Hon skildras på ett rappt och roligt sätt Emilys kamp för att hålla påfrestande författare och krävande chefer på gott humör. Värst är kanske Nellie, som är en av de tre författare som drar in mest pengar till förlaget, men som definitivt inte skriver böcker som räknas som finkultur. Samtidigt som Emily ibland svär över henne kan hon inte låta bli att dras med i Nellies entusiasm och smickras av hennes komplimanger i sociala medier. Det bästa med jobbet är ändå Clara och Daniel, vännerna som finns där för Emily i vått och torrt.

Det har gått trögt med läsningen det senaste och därför var det en befrielse att börja läsa Mellan raderna. Johanna Schreiber skriver med ett härligt driv och jag läste ut boken på en dag. Mycket för att jag engagerades av Emilys öde, men också för att det här är en på samma gång väldigt realistisk och väldigt skruvad historia. Många gånger skrattar jag högt, som när en hamster blir en del av Emilys liv. Samtidigt är det här ingen bok som bara lockar till skratt, utan svärtan finns där också. Den stress Emily känner över att inte få träffa sin son Theo varje veckan. Sorgen över att hennes kärnfamilj inte längre finns blandas med ilskan över att Petter snabbt gått vidare. Någonstans finns också en längtan efter något nytt och bättre. Äktenskapet med Petter hade helt ärligt blivit rätt tråkigt och Emily vill ha en man som säger ja, istället för en som ständigt säger nej.

Att kunna skriva om en bok direkt på recensionsdagen är alltid roligt, men det är också frustrerande att jag nu behöver vänta länge på att få återse Emily, När det inte går att åka på bokmässor eller hänga på mingel är det extra roligt att få läsa om den värld jag verkligen saknar. Det här kan bli en riktigt bra serie!

Böcker att se fram emot i maj

De mest intensiva vårutgivningsmånaderna är över, men det kommer en del spännande titlar även i maj. Sommarläsningsplanerna blir mer och mer omfattande. Säkerligen har jag missat några titlar, men här är ett gäng böcker som kommer ut i maj som jag ser fram emot att läsa.

 

Dina färger var blå, Marcus Jarl, Norstedts, 3 maj

Flicka A, Abigail Dean, Bokförlaget Forum, 3 maj

Ingen kommer att tro dig, Anna Kölén, Romanus & Selling, 3 maj

De sanningar som förenar oss, Kamala Harris, Bokförlaget Forum, 4 maj

Patient, Sofia Dahlén, Albert Bonniers förlag, 4 maj

Älskade barn, Ashley Audrain, Albert Bonniers förlag, 4 maj

Konferensen, Mats Strandberg, Norstedts, 10 maj

Mellan raderna, Johanna Schreiber, Norstedts förlag, 10 maj

Fråga mig igen, Mary Beath Keane, Albert Bonniers förlag, 11 maj

Galleriet vid vattnet, Hanna Blixt, Historiska media, 11 maj

Som gjorda för varann, Sophie Kinsella, Printz Publishing, 12 maj

Skuggdansaren, Sara Omar, Bokförlaget Polaris, 13 maj

Sorgen lyckan livet, Meg Mason, HarperCollins Nordic, 13 maj

Pengar på fickan, Asta Olivia Nordenhof, Norstedts förlag, 17 maj

Sommaren jag sa ja till allt, Lindsey Roth Culli, B Wahlströms, 17 maj

Syndaren ska vakna, Linda Ståhl, Norstedts förlag, 17 maj

Det är någonting som drar i mig, Elin Persson, Bonnier Carlsen, 18 maj

Ett byliv, Louise Glück, Rámus förlag, 18 maj

Sockerormen, Karin Smirnoff, Bokförlaget Polaris, 18 maj

Baby Blue, Bim Eriksson, Galago, 20 maj

Allt ska bli bra, Per Nilsson, Rabén & Sjögren, 21 maj

En evighet från dig, Jenny Colgan, Norstedts förlag, 24 maj

Patient 23, Sebastian Fitzek, Bokförlaget Forum, 24 maj

Allt vi inte sa, Sara Osman, Albert Bonniers förlag, 25 maj

Monstret, Ane Riel, Modernista, 25 maj

Vera Malms vidunderliga äventyr, Tomas Tivemark, Bokförlaget Forum, 26 maj

Midnattsblot, Camilla Sten, Rabén & Sjögren, 28 maj

 

Feelgood i maj

“If you can’t beat them, join them” brukar det ju heta och eftersom maj är den kanske intensivaste månaden på året för mig som lärare blir mitt månadstema anpassat efter det. Dags att verkligen omfamna feelgood-genren och tillbringa maj i små blomsterhandlar, trädgårdar och andra trevliga platser. Jag har efter att ha inventerat förlagssidor, e-boksappar och min Kindle, kommit fram till följande läslista (som i alla fall kommer att fungera som inspiration):

Allt som väntar dig, Lorraine Fouchet

Den lilla blomsterhandeln vid havet, Ali McNamara

En sång för dig, Marc Levy

Ett oemotståndligt liv, Birgitta Bergin

Galleriet vid vattnet, Hanna Blixt

I hjärtat av Ådala, Åsa Liabäck

Kirskålsgrannar, Jenny Clevström

Last night, Mhairi McFarlane

Last Tang standing, Lauren Ho

Mellan raderna, Johanna Schreiber

Sista spiken, Eva Dozzi

Som gjorda för varann, Sophie Kinsella

The Wedding promise, Emma Hannigan

Utloggad, Lilly Emme

What if?, Shari Low

Ärlighetsprojektet, Clare Pooley

 

 

Har du tips på någon annan bok som passar in i temat, som jag absolut inte får missa?

 

Photo by Carli Jeen on Unsplash

 

 

O listar 2020

Vissa traditioner från tiden på Kulturkollo vill vi behålla och en av dem är en massiv listutvärdering av kulturåret som gått. Mitt mål är att göra genomgången så covid-fri som det bara går, även om det hemska viruset hade kunnat passa in på en rad punkter som “årets mest obehagliga”, “årets knock out” och “årets läskigaste”. Men nej, vik hädan pandemi, du får inte vara med här. Inte så mycket i alla fall.

Årets mest oväntade: Måste vara att en bok med titeln Min syster, seriemördaren visade sig bli en av årets bästa böcker. Oyinkan Braithwaites berättelse om systrar, mord och lojalitet är helt fantastisk.

Årets klassiker: I våras läste jag för första gången Pengar av Victoria Benedictson och det var en fin läsupplevelse.

Årets parafras: Riktigt spännande och bra blev det när Jeanette Winterson låter Frankenstein och de andra leva i en robotfixerad framtid i årets bästa bok Frankissstein.

Årets knock out: På andra sidan bron av Hanna Jedvik var helt otroligt bra. Starkt innehåll som bjöd på en fin balans mellan svärta och glädje.

Årets kvinnokamp: Mrs America är miniserien som porträtteras många, viktiga amerikanska feminister och deras motståndare. Bra och välspelad.

Årets gråtfest: Jag har gråtit massor i år, men förutom sorgen över personer som inte finns hos oss längre var det sorgligaste nog när vi bestämde oss för att lägga ner Kulturkollo.

Årets gapflabb: Avlivningskliniken Tusenskönan av Martina Montelius var den första boken jag läste 2020 och den minns jag fortfarande för alla skratt, inklusive ett stort antal som fastnade i halsen.

Årets historiska: Jag läste Natten av Elie Wiesel tillsammans med mina elever och insåg återigen hur viktigt det är att vi minns vår historia.

Årets samtida: I filmen Greta blev jag också påmind om vad som behöver göras just nu och smärtsamt medveten om hur en flicka blivit frontfigur i något som hon helst hade velat att politiker tagit ansvar för. Stark film.

Årets obehagligaste: Den bok som var svårast att läsa i år var Dit mina tankar aldrig når av Yiyun Li. En mycket fin skildring av en mor vars son tagit livet av sig. Kom lite för nära.

Årets men-för-i-helvete: Philip Roths bok The Plot against America blev tv-serie och även om den inte var årets bästa var det den ett tydligt bevis på att människor är dumma i huvudet och luras av idiotiska och farliga ledare.

Årets dystopi: Livet. Nej men på allvar så har jag haft svårt att läsa dystopier när vi lever mitt i en. Jag tyckte dock väldigt mycket om Bärarna av Jessica Schiefauer som är både läskig, bra och relevant.

Årets grafiska: Jag tyckte mycket om Alma Thörns fina Alltid hejdå som handlar om två flickor som påverkas av en skilsmässa. Väl värd sig nominering till Augustpriset.

Årets nya bekantskap: Mitt första möte med Bruno K Öijer var omvälvande. Nu vill jag läsa mycket mer.

Årets återseende: Jag läste om Vad gör man inte av Maja Hjertzell och arbetade med den tillsammans med elever. Mycket lyckat.

Årets galnaste: Hit, men inte längre av Maria Maunsbach var verkligen en annorlunda läsupplevelse med extra allt.

Årets tegelsten: Här väljer jag utan tvekan Samlade verk av Lydia Sandgren. En mastodontdebut i göteborgsmiljö som porträtterar kulturmannen med alla sina brister. Hade också kunnat passa in på Årets debut och en rad andra punkter.

Årets ögonöppnare: Allt vi har gemensamt av Sanna Torén Björling gav en mer balanserad och komplex bild av USA och det politiska landskapet.

Årets utmaning: Att hålla igång läsningen har varit årets utmaning och det har helt ärligt gått sådär. Det har varit ett tungt år på alla sätt, inte minst har distansundervisningen tagit knäcken både på mig och mina elever. Jag vet, pandemihelvetet skulle inte nämnas, men det får bli så ändå.

Årets aldrig mer: Jag vill aldrig mer ha en digital Bokmässa istället för en riktig. Aldrig mer.

Årets huvudperson: Jag tyckte väldigt mycket om att läsa om Texas som är huvudperson i Sara Lövestams En stark nolla.

Årets bifigur: Det finns många bra sådana, men en som stack ut var Bill Nightys tolkning av Mr Woodhouse i filmatiseringen av Emma.

Årets filmupplevelse: Jag har sett alldeles för lite film, men den jag gillade bäst var David Copperfields äventyr och iakttagelser.

Årets TV-serie: Svårt, jag har sett mycket bra, men en serie som vi sett ihop hela familjen och verkligen tyckt om är The Good Place, där vi hunnit med tre säsonger av fyra.

Årets författare: Tua Forsström är en poet jag upptäckt under året och läst flera böcker av. Mycket fina och välskrivna.

Årets kulturella höjdpunkt: Det fanns ju rätt få sådana tyvärr detta pandemiår, men en av de digitala satsningar som jag faktiskt tyckte funkade fint var samtalen med de nominerade till Women’s Prize for Fiction. Ingen höjdpunkt likt Mount Everest, men väl som Kebnekaise.

Årets möte: Snöstorm av Augustin Erba inleds med att huvudpersonen Thomas träffar sin ungdomskärlek på ett tåg.

Årets citat: Tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma om du har symptom, eller något liknande MÅSTE ju bli årets citat. Vi har hört det upprepas som ett mantra. Ett finare sådant finns dock i boken The Twelve days of Dash and Lily av Rachel Cohn och David Levithan. Så här säger Dash när han ska förklara varför han älskar böcker så mycket: “You can go anywhere in a book. Books are adventure. Knowledge. Possibility. Magic.”

Årets skandal: Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nominerades till Augustpriset. Den släpptes precis i början av den period som gällde för årets nominerade och förbisågs. Mycket märkligt.

Årets pristagare: Jag blev väldigt glad över att Maggie O’Farrell tilldelades Women’s Prize for Fiction för sin roman Hamnet. En bok som jag påbörjade i höstas, men sedan tappade jag bort min hjärna och planerar att slutföra läsningen så snart den är återfunnen.

Årets mest kreativa idé: Enkelt, men effektfullt blir det när Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall byter perspektiv helt i Inte som du och låter konståkningstjejerna få de bästa träningstiderna och den höga statusen, medan hockeykillarna får nöja sig med sunkiga omklädningsrum och kassa istider. Dessutom hånas deras utseende och sexualitet självklart i sociala medier.

Årets titel: Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter är en fin bok med en fin titel.

Årets låt: Faktiskt har jag lyssnat ovanligt mycket på musik i år, även nyare musik. Mycket tack vare ett av barnen (det andra har fastnat i 60-talet just nu) men kanske framför allt för att jag lyssnat mycket på P3. Svårt att välja därför, så jag tar den som snurrar i hjärnan just nu och det är Anxious angel med Maja Francis som också spelades i tv-serien Kärlek & Anarki.

Årets skämskudde: Jag tycket mycket om Rodham av Curtis Sittenfeld, men vissa scener med de fiktiva versionerna av Bill och Hilary krävde skämskudde.

Årets läskigaste: Huvudpersonen Åsa i Svärmodern av Moa Herngren vill så väl, men det blir så fel. Riktigt bra och obehaglig läsning.

Årets hämnd: Nu tror jag inte att Vanessa Springora skrev Samtycket för att hämnas, men att berätta om det hon varit med om var både modigt och viktigt.

Årets skilsmässa: Jag borde sagt det först av Annika Wall är något så ovanligt som en skilsmässoskildring som faktiskt fick mig att både skratta och gråta.

Årets överskattade: Utan tvekan Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Jag fattade inte alls grejen.

Årets underskattade: För mig var Edith och Julian av Naoise Dolan en av årets bästa läsupplevelser, men de flesta andra recensioner jag har läst har varit ljumma.

Årets debut: Elin Persson debuterade med De afghanska sönerna som är en av årets bästa böcker. Bilden av ensamkommande från Afghanistan behöver helt klart nyanseras.

Årets par: Måste vara Marianne och Connel i tv-serien Normal People.  Daisy Edgar-Jones och Paul Mescal spelar inte Marianne och Connell. De ÄR Marianne och Connell.

Årets lyckopiller: Jag tyckte verkligen att filmatiseringen av Ester Roxbergs Min pappa Ann-Christine som fick titeln Min pappa Marianne.Valet att göra det till en trevlig och hoppfull film var lyckat.

 

Så, nu var min långa lista färdig. Kika gärna in hos Anna, Fanny, Helena och Ulrica för att ta del av deras årssummeringar. Sedan vore det kul att få ta del av din lista. Det går utmärkt att välja ut några punkter, ta bort några eller lägga till andra om det passar bättre.

Bästa böckerna för barn och unga 2020

Under de närmaste dagarna kommer jag att utvärdera kulturåret 2020 på alla möjliga och omöjliga sätt. De bästa barn- och ungdomsböckerna förtjänar självklart ett eget inlägg. De är inte alla skrivna 2020, men lästa av mig i år. Nästan bara ungdomsböcker, eftersom jag läser färre barnböcker med tonårsungar både hemma och på jobbet. Tio bra böcker är det oavsett.

Alltid hejdå av Alma Thörn nominerades till Augustpriset för sin debut och det var välförtjänt. Fin grafisk roman om hur det känns när föräldrar skiljer sig.

De afghanska sönerna av Elin Persson kom i början av året och handlar om Rebecka som arbetar på ett HVB-hem. En viktig och välskriven bok.

En stark nolla av Sara Lövestam lyckas få med en massa viktiga frågor, utan att på något sätt bli krystad eller förmanande. Jag absolut älskar huvudpersonen Texas.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson handlar om tre väldigt olika tjejer som förenas i kampen mot de eller dem som ligger bakom instagramkontot @fulatjejer.

Ganska nära sanningen av Anna Ahlund är så här i efterhand hennes kanske bästa bok. Lite tunnare och lite mer stillsam än föregångarna, men riktigt bra.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson nominerades till Augustpriset och jag hade troligen missat den annars eftersom jag läser få böcker för barn numera. Jag är glad att jag fick lära känna Humlan Hansson.

Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall handlar om ett samhälle där könsrollerna är helt ombytta. Lite övertydlig ibland, men ändå bra och intressant.

Korridorer av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg är en riktigt bra novellsamling för högstadiet. Några av texterna är lite mer åldersneutrala och de har jag använt även i år 1 på gymnasiet med gott resultat.

På andra sidan bron av Hanna Jedvik är så otroligt bra att jag bara vill uppmana alla att läsa direkt.

Vi är lajon! av Jens Mattsson med illustrationer av Jenny Lucander tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomspris 2020 och det förvånar mig inte då detta är en helt fantastisk bok om en riktigt hemsk situation där fantasin lindrar något.

 

Vilka böcker för barn och unga är dina favoriter från 2020?

Tolv veckor med dig

Johanna Schreibers nya bok Tolv veckor med dig handlar om en man och en kvinna som träffas på ett bröllop och klickar direkt trots att de egentligen är väldigt olika. Johan är affärsjurist och en riktig karriärist, medan Linnea jobbar med välgörenhet. Han bär kostym, hon älskar tatueringar. En passionerad kväll i en bastu ger resultat, men kanske inte ett de räknat med. Jag måste erkänna att jag inledningsvis stör mig lite på att Johan och Linnea känns lite väl mallade och stereotypa. Visst är de olika, men jag blev lite trött på hur många gånger Linneas tatueringar nämndes. Det blev lite övertydligt och faktiskt kändes det som att Linnea förminskades.

Som tur är faller Johanna Schreiber inte i karikatyrfällan, utan låter sina karaktärer mötas på riktigt och dessutom visa fler sidor av sig själva. När Johan och Linnea bestämmer sig för att försöka vara tillsammans får jag som läsare lära känna dem mer och självklart finns det mer att upptäcka hos dem än den yta som av olika anledningar skrämmer bort andra.

Istället hamnar fokus på ganska vanliga problem eller utmaningar som ett förhållande för med sig. Det gäller att ens familjer och vänner klickar, eller i alla fall står ut med varandra och en ännu större utmaning för Johan och Linnea är att kastas in i en vardag innan de ens är säkra på att de är förälskade.

Vi får följa Johan och Linnea under några intensiva veckor och bjuds på en intensiv och underhållande berättelse om ett par som från början faller handlöst för varandra, men sedan börjar ifrågasätta hur rätt de egentligen är för varandra. Det är en välskriven och rapp historia som jag tryckte i mig under en dag. Så himla skönt med böcker som väcker läslusten i en tid då i alla fall min hjärna går på halvfart och inte lyckas tänka en sammanhängande tanke. Jag rekommenderar verkligen Tolv veckor med dig som sommarläsning. Det är en lättläst och välskriven historia som både underhåller och väcker tankar. Dessutom tar den dig med på resor som just nu inte går att göra i verkligheten och det är härligt att få lämna soffan ett tag.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: