Jacqueline Woodson

Sexton böcker nomineras till Women’s Prize for Fiction

Women’s Prize for Fiction delas i år ut för 25:e gången och startades från början som en protest emot att nästan alla böcker som nominerades till de stora litterära priserna var män. Kanske var droppen att alla titlar på Man Booker Prizes korta lista 1991 var män och att ingen direkt reflekterade över det, men att bara kvinnor kan nomineras till Women’s Prize for Fiction har varit långt ifrån okontroversiellt.

Kravet för att nomineras är att du är en kvinna som skrivit en bok som kommit ut på engelska i Storbritannien under året. Bokens originalspråk behöver däremot inte vara engelska och det finns inte heller något krav på att författaren har någon specifik nationalitet.

Årets långa lista för Women’s Prize for Fiction publicerades igår och jag har gått igen de sexton titlarna:

Djinn Patrol on the Purple Line av Deepa Anappara

Djinn Patrol on the Purple Line handlar om den nioåriga Jai och är Deepa Anapparas debut. Hon är uppvuxen i Kerala i södra Indien och det är också där boken utspelar sig. Huvudpersonen Jais klasskamrat försvinner och tillsammans med sina vänner Pari och Faiz bestämmer han sig för att ge sig ut på jakt. Senare i mars ges Längs den lila linjen ut på Polaris Bokförlag.

Fleishman is in Trouble av Taffy Brodesser-Akner

Fleishman is in Trouble är journalisten Taffy Brodesser-Akners debut och den har redan fått stor uppmärksamhet. Boken handlar om nyskilde Toby Fleichman som ser fram emot ett liv där han endast har sina barn på helgerna och i övrigt kan dejta järnet. När hans ex-fru Rachel försvinner blir hans liv en aning mer komplicerat.

Queenie av Candice Carty-Williams

Candice Carty-Williams är ännu en nominerad debutant och faktiskt ännu en journalist. Queenie handlar om Queenie Jenkins, en ung kvinna som bor i London och försöker överleva det helvete som kallas Tinder. Jag har läst flera böcker det senaste om destruktiva dejtingupplevelser, men blir ändå sugen på att lära känna Queenie.

Queenie gavs ut på svenska i februari av Albert Bonniers Förlag.

Dominicana av Angie Cruz

Dominicana är Angie Cruzs tredje roman som handlar om Ana Canción som längtar bort från Dominikanska republiken. Hon gifter sig därför med den dubbelt så gamle Juan Riuz och får chansen till ett nytt liv i New York. Äktenskapet är från början ganska misslyckat, men Juans yngre bror César övertalar Ana att stanna trots allt.

Actress av Anne Enright

Anne Enright är en välkänd författare från Irland som både nominerats till och vunnit en rad litterära priset. Senaste boken Actress handlar om en känd irländsk skådespelare och historien berättas av hennes dotter Norah. Norah inser att hennes mor döljer en del hemligheter, vilket påverkar bilden av henne. Ett koncept som låter riktigt spännande. Anne Enrights bok Den gröna vägen gavs ut 2016 av Brombergs förlag. Trots att jag egentligen tyckte om den lämnade jag den halvläst. Nu blir jag sugen på att ge Enright en ny chans.

Girl, Woman, Other av Bernardine Evaristo

Girl, Woman, Other tilldelades Bookerpriset 2019 och det är knappast överraskande att den återfinns även bland de nominerade till Women’s Prize for Fiction. Boken består av berättelser om tolv människor i olika tider och på olika platser. Det de har gemensamt är att Storbritannien är deras hem och boken sägs ge en helt ny bild av landet. Så här beskrivs den: “This is Britain as you’ve never seen it. This is Britain as it has never been told.”

Nightingale Point av Luan Goldie

Luan Goldie har tidigare tilldelats The Costa Short Story Award, men Nightingale Point är hennes debutroman. Den utspelar sig i Nightingale Point, ett bostadsområde där vi får följa några karaktärer under en lördag 1996 när något avgörande händer. Jag har hittat många lovord om boken, men få beskrivningar av innehållet. Ändå lockar den och Goldies roman råkade flyga in i min Kindle.

A Thousand Ships av Natalie Haynes

Att göra om historiska romaner eller historiska händelser och låta andra än de manliga hjältarna berätta är en tydlig trend. I A Thousand Ships av Natalie Haynes är det kvinnorna som ger sin bild av det Trojanska kriget och även om det egentligen inte är en typ av bok som lockar mig kan jag förstå att den nominerats. Jag är också ganska säker på att den tar sig vidare till den korta listan.

How We Disappeared av Jing-Jing Lee

How We Disappeared av Jing-Jing Lee, född och uppvuxen i Singapore, utspelar sig i hennes hemland 1942 när de japanska trupperna anfaller och helt förstör en liten by och lämnar endast tre invånare levande. Boken utspelar sig i två olika tidsplan och vi får dels följa den sjuttonåriga Wang Di, en av de överlevande  och den tolvårige Kevin som är 2000 försöker ta reda på sanningen om vad som egentligen hände. Det här låter som en riktig Linda-bok.

The Most Fun We Ever Had by Claire Lombardo

Claire Lombardos debutbok The Most Fun We Ever Had beskrivs som Jonathan Franzéns och Anne Tylers litterära kärleksbarn. Berättelsen om de fyra systrarna Sorenson utspelar sig i två tider och beskriver en familj i förändring. Lombardo kallas för “en ny stark röst” och lovorden för hennes debut är många och översvallande.

The Mirror and the Light av Hilary Mantel

The Mirror and the Light är den tredje och avslutande delen i Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell. Jag har inte läst någon av böckerna, men väldigt många har läst och älskat. Då ingen av de två andra böckerna vunnit Women’s Prize for Fiction är det inte otroligt att det är Mantels år i år.

Girl av Edna O’ Brien

Girl av Edna O´Brien är en ny bok av en gammal författare. O’Brien debuterade redan 1960 med boken Country Girls, som jag läste 1993 då jag studerade engelska i Brighton. Girl är berättelsen om en ung nigeriansk flicka som kidnappas av Boko Haram och gifts bort mot sin vilja. Senare lyckas hon fly tillsammans med sin dotter och frågan är om det går att leva ett normalt liv när man sett det värsta.

Hamnet av Maggie O’ Farrell

Hamnet är Maggie O’Farrells berättelse om ett par tvillingar från Stratford-Upon-Avon. Året är 1596 och deras föräldrar är inte hemma. När systern blir sjuk försöker brodern Hamnet att finna hjälp. Pojken, som är son till en dramatiker, är nu bortglömd, men hans namn gav namn åt en mycket känd pjäs. Det låter som att O’Farrells bok balanserar mellan fantasi och verklighet och eftersom hon är en stor favorit vill jag självklart läsa.

Weather av Jenny Offill

Jenny Offill har tidigare skrivit Dept. of Speculation som gavs ut på svenska med titeln Avd. för grubblerier. Nya boken Weather handlar om bibliotekarien Lizzie Benson, vars liv har handlat mycket om att vårda sin mor och sin bror. Nu mår de lite bättre och när Lizzies mentor Sylvia Liller erbjuder henne att vara en del av hennes kända podd Hell and High Water tar hennes liv en ny vändning.

The Dutch House av Ann Patchett

The Dutch House är Ann Patchetts åttonde roman och handlar om syskonen Maeve and Danny Conroy som växer upp i the Dutch House, utanför Philadelphia. Ett hus som för alltid har en speciell plats i deras hjärtan och den som de anser är anledningen till att de förlorade huset är självklart att betrakta som fiende.

Ann Patchett tilldelades Women’s Prize for Fiction 2002, då priset hette Orange Prize for Fiction efter sin huvudsponsor. Boken hon vann med heter Bel Canto och handlar om ett gisslandrama i ett okänt land.

Red at the Bone av Jacqueline Woodson

Red at the Bone är en bok skriven för unga läsare och det är därför extra roligt att den nominerats till Women’s Prize for Fiction. Boken handlar om en oplanerad tonårsgraviditet och hur den påverkar flera generationer. Jag har bara läst Brown Girl Dreaming av Jacqueline Woodson och vill gärna läsa mer. I mars kommer Närmar du dig mjukt (If you come softly) från 2010 på svenska och jag utgår ifrån att Natur & Kultur även kommer att ge ut Red at the Bone.

 

Totalt sexton nominerade titlar alltså och många av dem lockar till läsning. Missa inte heller läsutmaningen “ReadingWomen som går ut på att läsa de 25 vinnarböckerna under 2020. Vilken titel som blir den 25:e får vi veta den tredje juni i år och dessförinnan publiceras en kort lista 22:e april.

 

Böcker jag ser fram emot i mars

Som vanligt kommer en massa nya böcker under vårens första månad. Det finns en rad böcker på listan som jag verkligen ser fram emot, men jag kommer självklart inte hinna läsa mer än en bråkdel. I mars har jag gett mig själv en utmaning att återse gamla favoritförfattare. Några sådana kommer som av en händelse ut med  nytt i mars.

Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago, 1 mars

Mannen i bilen, Ilma Taska, Historiska Media, 2 mars

Han dör om du inte, Peter James, Harper Collins Nordic, 4 mars

Sidopersonen, Saara Turunen, Wahlström & Widstrand, 5 mars

Lärarinnans sång, Vigdis Hjorth, Natur & Kultur, 6 mars

Rippad, Josefine Adolfsson, Natur & Kultur, 6 mars

Albatross, Ann Cleeves, Albert Bonniers förlag, 10 mars

Museet för krossade drömmar, Elizabeth Buchan, ETTA, 10 mars

Efter solen, Jonas Eika, Modernista, 10 mars

Jungfrustigen, Philip Teir, Wahlström & Widstrand, 12 mars

Förhör, Magnus Dahlström, Albert Bonniers förlag, 13 mars

Min bror heter Jessica, John Boyne, B Wahlströms, 13 mars

Performance, Kajsa Grytt, Natur & Kultur, 13 mars

Den besvärliga Elin Wägner, Ulrika Knutson, Historiska Media. 13 mars

Gisslan, Nina Bouraoui, Elisabeth Grate Bokförlag, 16 mars

Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag, 16 mars

Cold Case: Väg 9, Tina Frennstedt, Bokförlaget Forum, 18 mars

Närmar dig mjukt, Jacqueline Woodson, Natur & Kultur, 20 mars

Längs den lila linjen, Deepa Anappara, Bokförlaget Polaris, 23 mars

Huvudstupa, Carsten Jensen, Albert Bonniers förlag, 24 mars

Någon som du, Marc Levy, Sekwa förlag, 24 mars

Den sista människan, Gianfranco Calligarich, Brombergs förlag, 25 mars

En sista vinter, Håkan Norebäck, Bokförlaget Forum, 25 mars

En rum av lögner, Nicci French, Printz Publishing, 25 mars

Mitt liv utan dig, Betlehem Isaak, Brombergs förlag, 25 mars

Det som väntar mig, Parinoush Saniee, Ordfront förlag, 26 mars

Ganska nära sanningen, Anna Ahlund, Rabén & Sjögren, 27 mars

Korridorer, Ester Roxberg, Moa Eriksson Sandberg, Rabén & Sjögren, 27 mars

Bakvatten, Maria Broberg, Norstedts förlag, 30 mars

Ormarna, Sadie Jones, ETTA förlag, 30 mars

Parisaren, Isabella Hammad, Norstedts förlag, 30 mars

Aprilböcker att se fram emot

Jag behöver VERKLIGEN inte fler böcker på min “vill-läsa-lista”, men det kommer ju nya böcker hela tiden och nya böcker är trots allt något av det bästa jag vet. Följande titlar ser jag fram emot i april:

Anteckningar från en orolig planet, Matt Haig, Bokförlaget Polaris, april

Den som lever stilla, Leonora Christina Skov, Bokförlaget Polaris, april

En trött mammas dagbok, Gill Sims, Lind & co, april

Mitt hjärta borde slå någon annanstans, Mia Öström, Gilla Böcker, april

My bloody Valentine, Christine Détrez, [sekwa], april

Ett system så magnifikt att det bländar, Amanda Svensson, Norstedts förlag, 1 april

Fjädrar, Jacqueline Woodson, Natur & Kultur, 1 april

Pixibox: Louise Winblad, Kartago, 1 april

Till Daniel, Olaug Nilssen, Albert Bonniers förlag, 2 april

Med varje andetag, Nicholas Sparks, Forum Bokförlag, 3 april

Regnmannen, Jonas Karlsson, Wahlström & Widstrand, 4 april

Där solen går upp i väster, Britta Röstlund, Norstedts förlag, 8 april

De sista tanterna, Fatima Bremmer, Magnus Wennman, Bokförlaget Forum, 10 april

Du är aldrig ensam, Chevy Stevens, Printz Publishing, 10 april

Crazy rich i Asien, Kevin Kwan, Bokförlaget Forum, 14 april

Djävulen i den vita staden, Eric Larsson, Bookmark förlag, 15 april

Gå förlorad, Agnes Lidbeck, Norstedts förlag, 15 april

Går genom vatten, går genom eld, Christian Unge, Norstedts förlag, 15 april

En underbar död, Emma Ångström, Piratförlaget 16 april

Vem dödade min far, Édouard Louis, Wahlström & Widstrand, 18 april

Och bergen ska rämna, Erika Olofsson Liljedahl, Historiska media, 23 april

Trädhjärta, Gabriella Frödén, Natur & Kultur, 27 april

Drömlistan, Julien Sandrell, Bokförlaget Forum, 29 april

Staden, Camilla Sten, Norstedts förlag, 29 april

Jacqueline Woodson om sorg och hopp

Brun flicka drömmer är nyblivna ALMA-pristagaren Jacqueline Woodsons senaste och enda bok på svenska. Hon debuterade dock på 90-talet och har skrivit en lång rad böcker. Med tiden har hon utvecklats och blivit bättre, vilket gör att hon inte läser ur dem så ofta. Hennes teman är desamma, vänskap, kärlek och att våga vara sig själv. Inte sälla med tuffa delar som rasism eller tonårsproblem.

Själv ser hon sig inte som en författare som skriver om svåra eller hemska ämnen. Istället anser hon sig skriva om det som är viktigt i livet och som berör oss alla. Tyvärr kan vuxna hindra unga från att lösa om sådant och därmed påverkas de att själva undvika det hemska och obehagliga. Det som borde oroa är tystnaden, inte berättelserna.

Brun flicka drömmer är en självbiografi och där spelar berättandet en stor roll. Woodson var inte omgiven av berättande som barn. Kanske för att livet var så svårt och de hamnade mitt i den stora migrationen, där de svarta flydde södern och förtrycket. PTSD drabbade många och de ville inte tala om flykten, för att slippa uppleva det igen. Som barn älskade Woodson södern, men fick veta väldigt lite om baksidorna. Berättelserna gömdes undan och istället inspirerades Woodson att själv fylla tystnaden med egna berättelser.

Att gå från barnet som älskade berättelser, till att bli författare har inte varit enkelt för Woodson som inte hade lätt för att läsa och skriva. Det handlade om kärleken till böcker och om envishet. Oavsett vad hon skulle jobba med var det omöjligt att tänka sig ett liv utan skrivande. Nu kan hon försörja sig på sitt skrivande och det är hon tacksam över. Woodson har skrivit för alla åldrar. Allt från bilderböcker till vuxenböcker. Alltid med en ung huvudperson, men från olika perspektiv.

Att älska sina karaktärer är något som är viktigt för Woodson. Om inte jag älskad dem, kommer läsarna inte att göra det, säger hon. Ibland funderar hon över vad som hänt med dem efter att hon lämnat dem. Hur de blivit som vuxna.

Oavsett vem som är huvudperson skriver Woodson i första person. Inledningsvis med huvudpersoner som var flickor lika henne själv, men sedan även pojkar. En utmaning självklart. Egentligen handlar det inte bara om att könsskillnaden skulle bara svår, utan om att leva sig in i olika karaktärers inre. Att lära känna dem och göra dem verkliga. Det är därför de har både bra och dåliga sidor. Annats skulle de inte vara mänskliga.

Seminariet avslutas med att Woodson läser ur Brun flicka drömmer. Intressant att hon väljer att läsa ett stycke med en dikt som hon själv gjorde en version av som barn. Jag tänker på den ganska barnsliga och definitivt okunniga diskussion kring Athena Farrokhzad, som översatt Brun flicka drömmer, som uppmärksammats för en parafras hon gjort av Allen Ginsbergs dikt America.

Jag köpte ett exemplar av Farrokhzads översatta Brun flicka drömmer, som jag tidigare läst på engelska. En fantastisk bok och eftersom signerade böcker inte räknas in i köpestatistiken var jag självklart tvungen att investera.

Planer inför Bokmässan 2018

Nästa vecka är mässvecka och det är både underbart och lite skrämmande. Jag älskar ju Bokmässan på många sätt, men brukar bli helt utmattad av alla människor och alla ljud. Efter fyra dagar där brukar jag vara totalt slut. I år när jag är utmattad redan innan är det kör igång känner jag mig lite orolig. Ett sätt att hantera de fyra superintensiva dagarna är att prioritera det sociala med trevliga bloggare och gå så mycket som möjligt på lugna seminarier istället för att vandra runt på mässgolvet.

Egentligen är det helt meningslöst att lista seminarier jag vill gå på, men jag gör det ändå. Planen är dock att inte stressa upp mig över det jag missar, utan göra det jag hinner. Det är fysiskt omöjligt att göra allt man vill under Bokmässan. Så är det bara. Ibland kan det dessutom vara trevligare att gå på ett seminarium oplanerat med trevligt sällskap, än det som är bokat. Ibland har jag också struntat i att stå i kö och istället valt seminariet bredvid utan kö. Det kan bli bra det med.

Torsdag

12.00-12.45 Hur överröstas populismens locktoner?,  Masha Gessen och Jörgen Huitfeldt.

14.00-14.45 Sorg och hopp med ALMA-pristagaren, Jacqueline Woodson och Maria Lassén-Seger.

16.00-16.45 Identitet och intolerans, Arkan Asaad, Robert Hannah, Joel Mauricio Isabel Ortiz och Parisa Amiri.

17.00-17.45 Att ta hand om sina vuxna, Christina Herrström, Sara Kadefors, Moni Nilsson och Jessica Schiefauer.

Fredag

10.00-10.45 Läsning — en demokratifråga, Arkan Asaad, Theodor Kallifatides, Susanne Boll, Patrik Lundberg och Lina Nordstrand.

12.00-12.45 Att skriva om döden och hylla livet, Maggie O’Farrell och Anneli Dufva.

13.00-13.45 Identitet hos unga — varför är det viktigt i litteraturen?, Christina Lindström, Malin Stehn och Pekka Heino.

14.00-14.45 Vad hände med den arabiska våren?, Nawal El Saadawi och Johar Bendjelloul.

Lördag

10.00-10.45 Khemiri och Stridsberg om tio händelserika litteraturår, modererator Jonas Eklöf.

11.00-11.45 En av Sveriges mest beryktade politiker, Gudrun Schyman, Johanna Palmström och Moa Elf Karlén.

12.00-12.45 Från författardrömmar till succé, Jojo Moyes och Titti Schultz.

13.00-13.45 Går det att omförhandla pappaklausulen?, Jonas Hassen Khemiri och Björn Wiman.

14.00-14.45 Att fånga historisk tid, Ida Jessen, Marie Hermansson, Mia Franck, Kerstin Wixe.

16.00-16.45 Det typiskt svenska, Elisabeth Åsbrink, Göran Everdahl, Henrik Berggren, Björn Wiman

Söndag

10.00-10.45 Metoo i deckarvärlden, Lina Bengtsdotter, Kicki Sehlstedt, Sara Larsson och Karin Linge Nordh.

11.00-11.45 Popkulturen är död — leve den!, Fredrik Strage, Martin Aagård, Natalia Kazmierska och Ika Johannesson.

12.00-12.45 Vems språk talar jag?, Johannes Anyuru, Kayo Chingonyi, Rakel Chukri.

13.00-13.45 Factfulness — förstå världen!, Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

14.30-14.50 Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell.

15.00-15.45 Den frånvarande modern, Anna Fredriksson, Jenny Jägerfeld, Sofia Lundberg och Caroline Säfstrand.

Brown girl dreaming

Jacqueline Woodson tilldelades ALMA-priset 2018 och var då en okänd författare för mig. Nu har jag läst hennes självbiografiska Brown girl dreaming och anar att jag funnit en ny favorit. Bäst är att boken är skriven på prosalyrik, där en lång rad dikter bildar en helhet. Jag brukar lyfta hur mycket jag älskar prosalyrik, men tyvärr verkar Woodsons andra böcker inte vara skrivna på samma sätt. De är säkert läsvärda ändå, men jag hade hoppats på en ny Sonya Sones.

I Brown girl dreaming berättar Woodson om sin barndom, sin familj och sina syskon. Hur moderns släkt i söder har ett annat liv än faderns. Hur livet förändras beroende på var de bor och hur omgivningen ser på dem. Hon berättar också om sin kärlek till berättandet, men svårigheterna att skriva ner det hon tänker. Hur orden finns där, men vägrar fastna på pappret. Det är barnet Jackie som berättar, hon som valt ett enklare namn för att slippa skriva det långa och svåra.

Woodsons berättelse må vara självbiografisk, men det är också en berättelse om att växa upp i USA under 60- och 70-talet, då det inte gjordes någon hemlighet av att människors hudfärg hade betydelse och gav olika möjligheter. Rasismen finns fortfarande om än inte lika sanktionerad av samhället. Det är en av många anledningar till Brown girl dreaming är en väldigt viktig bok.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: