Arkan Asaad

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

Bortom solens strålar

Eftersom jag fått i uppgift att göra en handledning till den bearbetade versionen av Bortom solens strålar, som ges ut av Vilja förlag i höst, var jag självklart tvungen att läsa originalversionen först. Det här är Arkan Asaads tredje roman och den ger oss berättelsen om huvudpersonen Amàrs liv i Sverige, innan händelserna i debutboken Stjärnlösa nätter.

Amàr och hans familj flyr från irakiska Kurdistan när fadern deserterar från armén. Amàr är tre år när de kommer till Sverige. Inledningsvis går det väldigt bra för familjen. De bor i ett villaområde i Eskilstuna, fadern äger två videobutiker och de integrerar sig i samhället. De lever helt enkelt ett bra liv och det verkar gå bra för alla i familjen, men åå julafton när Amàr är tolv år förändras allt.

Det är i Blod rödare än rött som vi får ta del av pappa Casims historia om hur han träffar Amàrs mamma och hur han deltar i kriget mellan Irak och Iran. Efter att han deserterar och flyr har han ingen kontakt med sin familj och vet inte heller vad som hänt dem. Det där telefonsamtalet på julafton ger honom svar, men också brutalt dåligt samvete för vad han utsatt sina nära och kära för. Själv fick han ett bra liv i Sverige, medan de haft det fruktansvärt. Här finns mycket av förklaringen till varför han gifter bort sin äldste son Amàr i boken Stjärnlösa nätter.

Jag tycker om Bortom solens strålar och uppskattar att få ta del av det liv i Sverige som Arkan Asaad gav oss en del av i sitt sommarprogram från 2015. Jag tycker också om att den här boken är mer balanserad och reflekterande än de två tidigare böckerna. Det märks att Asaad har mognat och kanske fått distans till det hemska han beskriver i sin debut. Det här är ett snyggt avslut på trilogin om Amàr och jag hoppas att det är ett avslut. Nu vill jag att Asaad skriver något helt annat utifrån sitt faktiskt unika perspektiv. Det kan bli hur spännande som helst.

När någon inte läser

Förra veckan bloggade jag om sätt att öka elevernas läsmotivation, men självklart kan läraren inte göra allt jobb. Läsprojekt i skolan bygger på att eleverna läser de böcker det är tänkt att de ska läsa. En grundförutsättning. Vad händer om de inte gör det? Vad här en lärare egentligen att sätta emot, förutom en betygsvarning som i förlängningen kan bli ett F?

Nu låter det kanske som att jag har som hobby att sätta dit elever, men mitt svar är faktiskt att det behöver bli lite pinsamt att inte läsa. Visserligen är det svårt att komma åt de där eleverna som lyckas bli “sjuka” varje gång det vankas redovisning, men de är ändå i minoritet. För de andra brukar det räcka att en gång behöva sitta i ett gruppsamtal utan att kunna bidra. Det händer sällan två gånger.

Minst ett av de gruppsamtal eleverna har kring böckerna de läser ska spelas in. Då är det i princip omöjligt för en elev att dölja för mig att hen inte läst. Igår hade mina ettor ett examinerande samtal kring Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad där de fick varsin karaktär att samtala utifrån. För att kunna svara på frågor som karaktären och dessutom kunna svar på frågor på ett trovärdigt sätt, krävs att eleven läst boken. Visst går det att babbla på, men när de andra i gruppen vill göra ett bra jobb är det inte populärt att vara oseriös. Just den här gången fick de också tjugo minuter att förbereda det de skulle säga, vilket gjorde att alla som läst kände sig redo för ett seriöst samtal, även de som egentligen tycker att det är ganska nervöst att samtala med andra. Jag anpassar gärna, men eleverna måste ändå ta ansvar för att uppgifterna blir gjorda.

Specifika uppgifter som kräver läsning kan visserligen var ett sätt att “sätta dit” en elev som inte läst, men å andra sidan är det också en viktig markering. Skoluppgifter ska tas på allvar och det duger inte att inte göra det som krävs. Sedan har jag självklart anpassat läsningen och några har lyssnat på boken. Inte heller lässvårigheter är en ursäkt, men det går lätt att stötta den som behöver det. Att strunta i att göra uppgifter är däremot aldrig okej. På sikt är jag övertygad om att höga krav skapar läsmotivation.

Vikten av att bli en läsare

Varje år när jag tar emot nya ettor brukar jag fråga dem om läsning. Få läser regelbundet, men de som gör det läser massor. De flesta har någon bok de gillat och nästan alla brukar fixa den gemensamma läsningen i skolan. Jag försöker göra läsning till ett samtalsämne i vardagen och ger ofta tips på böcker jag just läst. Vägen från att läsa en och annan bok till att faktiskt bli en läsare är dock lång. Dessutom är det tydligt att de som är läsare “på riktigt” nästan uteslutande är tjejer. Det är utan tvekan en av anledningarna till att betygsglappet mellan killar och tjejer ökar.

Emma Lejsne twittrade om pojkars läsning och länkade till sin text i Sydsvenskan. En text som tyvärr är låst, men ämnet är viktigt. Läsande förebilder är viktiga, att föräldrar (inte bara mammor) läser för sina barn är viktigt.

Kanske är det så att vi underskattar pojkars läsning, som forskaren Stig-Börje Asplund påstår i den här intressanta artikeln, men klart är trots allt att det är viktigt att all läsning av skönlitteratur inte läses i skolan och därmed förknippas med tvång. Nu är det läslov och ett perfekt tillfälle att sticka till ungarna därhemma en bok eller två.

Föräldrar, och då främst pappor, kika gärna på min lista med boktips för ungdomar.

Böcker med killar i huvudrollen är till exempel:

Gul utanpå av Patrik Lundberg

Ta det som en man, Hampus Nessvold

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Jack av Christina Lindström

Onanisterna av Patrik Lundberg

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad

Finns det björkar i Sarajevo?, Christina Lindström

Andra böcker som kan funka är:

En sekund i taget av Sofia Nordin (dystopisk serie bestående av 4 böcker)

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Slutet av Mats Strandberg

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

Björnstad av Fredrik Backman

Mina ungar plöjer fantasy och tycker om serierna 

Spejarens lärling av John Flanagan

Percy Jackson av Rick Riordan

Magnus Chase av Rick Riordan

 

 

Photo by Picsea on Unsplash

Läslista post-bokmässa

Så sitter jag här igen med alldeles för många böcker jag vill läsa och ett behov av struktur. Min sommarlista innehöll 32 böcker och jag läste tio av dm. Det finns en del olästa kvar alltså och fler lär det bli. Just den här listan kommer dock att fokusera på böcker som känns extra aktuella efter Bokmässan och inför  höstens Augustpris.

Blå av Maja Lunde (påbörjad, men inte utläst)

Where the light get’s in av Lucy Dillon (också halvläst)

Selamlik av Khaled Alesmael (påbörjad och bra, men ändå bortglömd)

Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell (också påbörjad)

Grejen med ordföljd av Sara Lövestam (påbörjad och helt fantastisk!)

Dansa vid vulkanens rand av Grégoire Delacourt (fick nästan följa med hem från mässan, men jag läser e-boken istället)

Den som är värd att bli älskad av Abdellah Taïa (efter det fantastiska samtalet på Stadsbiblioteket)

Den stora utställningen av Marie Hermansson (köpte ett signerat exemplar på Bokmässan)

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri (signerad bok finnes)

Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg (ännu ett signerat inköp)

Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink (hon är alltid bra)

Innanför murarna av Maria Ernestam (har redan hört mycket bra om den)

Göteborgs schamaner av Johan Nilsson (Göteborg + 90-tal = ett måste)

Inte längre min av Ann-Helén Laestadius (kan inte bli annat än bra)

Bortom solens strålar av Arkan Asaad (ser mycket fram emot att läsa)

Slutet av Mats Strandberg (för att kolla om Lilla O ska få läsa)

 

Vilka böcker finns i din TBR-hög?

 

Läsning som demokratisk rättighet

Lina Nordstrand från Vilja förlag samtalar tillsammans med författarna Patrik Lundberg, Susanne Boll, Arkan Asaad och Theodor Kallifatides om lättlästa böcker. Fyra författare vars böcker jag skrivit handledningar till för förlaget. Det finns gratis handledningar till hela Viljas utgivning och det är en fantastisk service för lärare och deras elever.

Viljas bearbetningar är riktigt bra och användbara i undervisningen. Som Nordstrand säger kan den lättlästa versionen vara vägen till originalboken och förhoppningsvis ett helt författarskap.

Vad spelar egentligen läsförmågan för roll i ett demokratiska samhället? Det är den första frågan Lina Nordstrand ställer.

Patrik Lundberg talar om hur mycket viktigare det blivit att kunna läsa och skriva, då samtalen försvinner mer och mer. Istället måste vi skriva för att ställa frågor och läsa för att få information.

Arkan Asaad talar också om hur viktigt det är att kunna kommunicera i skrift för att kunna vara en del av samhället. Vi kan inte gå till posten och fråga något längre. Fler och fler samtal försvinner.

Susanne Boll berättar om ett besök på vårdcentralen där patienterna behövde checka in själva, svårt både för de med annat språk eller som kanske tillhör en annan generation. Där tekniken är ny och främmande. Hon lyfter också fram hur viktigt det är att kunna läsa dagstidningar för att lära känna sitt samhälle.

Theodor Kallifatides berättar om sin uppväxt i ett samhälle där de flesta var analfabeter och bara de med makt hade tillgång till språket. Folket visste inte vad de som bestämde gjorde, då de inte kunde ta till sig skriftlig information.

Kärnan i lättläst

Ungefär 1 av 5 är i behov av lättläst litteratur idag, säger Susanne Boll. Det tar 5000 timmar att träna upp läsförmågan. Läser vi 1 timme 5 dagar i veckan tar det alltså 20år att bli en god läsare, därför krävs det genvägar för t.ex. nyanlända.

Varför är det då viktigt att läsa just skönlitteratur?

Susanne Boll lyfter att skönlitteratur kan utveckla empati och förståelse för andra människor. Kallifatides håller med och berättar om när han kom till Sverige och lärde känna sitt nya land genom skönlitteraturen. Den svenska blicken finns i skönlitteraturen, säger han och uppmanar till läsning av giganter som Söderberg och Stridsberg, men påpekar att alla böcker, oavsett kvalitet förmedlar något om Sverige som facklitteratur inte kan ge.

Patrik Lindberg berättar att han faktiskt inte lärde känna sitt ursprungliga land Sydkorea förrän han läste Han Kans böcker. Sedan vill han också lyfta hur viktigt det är att det får vara ”gött” att läsa. Att hitta en bra bok och sedan få läsa en till och en till. Här tänker jag på eleverna på IM som sällan läst en bok tidigare och som fick lov att läsa helt utan att behöva prestera och hur de efter att ha läst varje morgon faktiskt blev läsare eller i alla fall personer som har hittat lugnet som läsning kan ge.

Arkan Asaad vill lyfta fantasin och upplevelserna böcker kan ge. Fantasi är så otroligt viktigt och något som nästan försvinner när barn och unga matas med färdiga berättelser istället för att få komma på egna.

Att skriva en lättläst bok är en utmaning, berättar Susanne Boll. Det tog många vändor innan den text hon skrivit blev en lättläst bok.

Patrik Lundberg berättar om processen när hans Onanisterna blev bearbetad, eller översatt, till lättläst och att det mycket handlade om att välja spår. Han jämför det med att filmatisera en bok. Det går inte att få med allt, då blir det inte bra.

Kallifatides talar om Per Lagerqvist och Hjalmar Söderberg som två väldigt lättlästa författare, sett till de ord de använder, men djupet finns där ändå. Det gäller att ha kvar känslan trots att en bok bearbeta. Kvalitet handlar om mycket och den behöver finnas kvar. Det ska vara de meningar som behövs som är kvar. Han är glad över att hans böcker bearbetats, även om de amputerats och blivit en annan bok.

Syftet med böcker är ändå att nå läsare med ett budskap, säger Arkan Asaad och det gäller att lägga författaregot åt sidan och inse vikten av att nå ut. Han var ganska svårövertalad och författarkollegor sa till honom att hans legitimitet som författare och hans anseende skulle försämras. Till slut kom han ändå fram till att en bearbetning skulle göra mer nytta än skada. Dessutom har han mött många som börjat med att läsa dem bearbetade versionen och sedan läser vidare och utmanas att läsa svårare böcker. Då blir lättlästa böcker en bro över till annan litteratur.

Jag upplever att den lättlästa litteraturen fått högre status den senaste tiden och jag skulle säga att Lina Nordstrand och Vilja förlag har gjort mycket för att förbättra och utveckla genren. Jag säger som Patrik Lundberg att Vilja är störst och bäst.

Identitet och intolerans

Dagens sista seminarium för min del var ett med tre män som skrivit böcker och fantastiska Parisa Amiri som moderator.

De tre var:

Robert Hannah, riksdagsledamot för L från Göteborg. Aktuell med debutromanen Potatisskallen, beskrivning av en person som är född i Sverige, men med utländska föräldrar och som är ”för” svensk. Ingen begrepp jag hört, men jag fattar grejen.

Arkan Asaad, författare till två självbiografiska (eller i alla fall semisjälvbiografiska) böcker och aktuell med en tredje som heter Bortom solens strålar.

Joel Mauricio Isabel Ortiz, debutant med boken Sången om en son, om en skådespelare som till stor de, liknar honom själv.

Tre författare som beskrivit sitt liv i Sverige, ett land som är deras men ändå inte.

Robert Hannah ville berätta om de som bor i förorten, som är svenska, men inte räknas som det. Bland annat om krocken mellan kraven hemifrån och det samhället de lever i. De tre huvudpersonerna kämpar alla för att få bli den de vill vara, fri från kraven för olika håll. Vi talar ofta om förorten, men inte om de ”vanliga” ungdomar som bor där. De som inte är sportstjärnor eller värstingar. Robert i boken växer upp i en väldigt konservativ, assyrisk familj och är gay. Han drabbas av vardagsheder, som är ett begrepp han vill lägga till hedersförtryck och hedersvåld.

Det patriarkala systemet är något som även Arkan Asaad känner till. Han växte visserligen upp på ett väldigt svenskt sätt, med föräldrar som kom till Sverige för att söka frihet och de förvaltade den. De var aldrig uteslutna i samhället, men det förändrades när föräldrarna separerade och de flyttade från villaområdet till en förort. Kanske fanns det ett utanförskap även bland villorna, men Asaad upplevde det aldrig. Förorten gav honom ett utanförskap.

Bortom solens strålar handlar om Amars liv i Sverige från hans första steg, till hans föräldrars liv slås sönder när deras förflutna kommer ikapp dem. Barnen ärver föräldrarnas sorg och påverkas av den.

Joel Mauricio Isabel Ortiz debuterar i den skönlitterära världen, men har en bakgrund inom teatern och musikalscenen, vilket påverkat hans sätt att skriva. Det är mycket dialog och karaktärerna gestaltas genom det de säger. Det började med ett teatermanus som heter Den svenske sonen, där fragment blev början till en roman. Han skickade in sitt manus och Norstedts svarade inom några dagar. Boken tar upp teman som adoption, sexualitet och konflikten mellan far och son. Något som även är centralt i de två andra författarnas böcker.

Huvudpersonen i boken är Angel, en ickebinär person som växer upp i Växjö. Adoptivmamman dör tidigt och han uppfostras av sin adoptivpappa, som är en mycket destruktiv person.

Svenskhet, tillhörighet och identitet. Tre teman som författarna skriver om. Hannah funderar över varför vi måste hitta en definition av svenskhet som handlar om vad vi äter och vilka högtider vi firar. Vissa grundläggande värderingar, som demokrati, jämställdhet och allemansrätt räcker för att bli svensk. Att bli behandlad med respekt, som svensk, oavsett vilken sorts svenskhet man representerar är viktigt. Min svenskhet är vem jag är, säger Asaad. Att vara en god medborgare och en del av samhället är viktigt. Färgen på håret borde inte spela någon roll.

Vi är besatta av att definiera svenskhet, säger Ortiz. Det går inte att definiera den på ett enkelt sätt och ju mer vi pratar om den, desto mer försvinner den. De som kämpar för att definiera svenskhet är just de som vill höra till och den som vill exkludera, påpekar Parisa Amiri, som modererar. Amiri talar om ett Moment 22, där det inte spelar någon roll hur mycket någon anstränger sig för att bli svensk, då det inte går att bli svensk i allas ögon. Vi säger i Sverige att vi inte ska dela upp oss i vi och dom, säger Hannah, men vi gör det ändå. Inte sällan är det vita som talar om integration och om ”dom andra” som är utanför. Kanske är det också en förklaring till att vi diskuterar förorten från ett utifrånperspektiv. Det är då det känns tryggast. Jag tänker t.ex. på drevet som gick mot Leila Ali Elmi, som hade mage att ta klivet från förorten till Riksdagen.

Vi accepterar problem i förorten, som vi inte accepterar på andra platser, säger Hannah. Skolor med så dåliga resultat som vissa förortsskolor skulle inte få finnas på andra platser. Inte heller det våld som finns i förorten. Vi har dubbla måttstockar och ungdomar på olika platser har olika möjligheter. Det gör att vi skapar ett utanförskap och de som bor i vissa områden räknas inte som svenskar och känner sig inte så heller. Det handlar inte bara om socioekonomiska aspekter, utan om ett utanförskap rent kulturellt.

Som nyanländ har du det svårare idag, påpekar Asaad. Vägen in handlar om skolan, men också om föreningslivet och att få en plats som skapar integration, inte segregation. Integration handlar om att alla behöver ta ansvar. Arkan Asaad talar mycket om hur viktigt det är att alla försöker, oavsett vilka vi är och vilken grupp vi tillhör.

Planer inför Bokmässan 2018

Nästa vecka är mässvecka och det är både underbart och lite skrämmande. Jag älskar ju Bokmässan på många sätt, men brukar bli helt utmattad av alla människor och alla ljud. Efter fyra dagar där brukar jag vara totalt slut. I år när jag är utmattad redan innan är det kör igång känner jag mig lite orolig. Ett sätt att hantera de fyra superintensiva dagarna är att prioritera det sociala med trevliga bloggare och gå så mycket som möjligt på lugna seminarier istället för att vandra runt på mässgolvet.

Egentligen är det helt meningslöst att lista seminarier jag vill gå på, men jag gör det ändå. Planen är dock att inte stressa upp mig över det jag missar, utan göra det jag hinner. Det är fysiskt omöjligt att göra allt man vill under Bokmässan. Så är det bara. Ibland kan det dessutom vara trevligare att gå på ett seminarium oplanerat med trevligt sällskap, än det som är bokat. Ibland har jag också struntat i att stå i kö och istället valt seminariet bredvid utan kö. Det kan bli bra det med.

Torsdag

12.00-12.45 Hur överröstas populismens locktoner?,  Masha Gessen och Jörgen Huitfeldt.

14.00-14.45 Sorg och hopp med ALMA-pristagaren, Jacqueline Woodson och Maria Lassén-Seger.

16.00-16.45 Identitet och intolerans, Arkan Asaad, Robert Hannah, Joel Mauricio Isabel Ortiz och Parisa Amiri.

17.00-17.45 Att ta hand om sina vuxna, Christina Herrström, Sara Kadefors, Moni Nilsson och Jessica Schiefauer.

Fredag

10.00-10.45 Läsning — en demokratifråga, Arkan Asaad, Theodor Kallifatides, Susanne Boll, Patrik Lundberg och Lina Nordstrand.

12.00-12.45 Att skriva om döden och hylla livet, Maggie O’Farrell och Anneli Dufva.

13.00-13.45 Identitet hos unga — varför är det viktigt i litteraturen?, Christina Lindström, Malin Stehn och Pekka Heino.

14.00-14.45 Vad hände med den arabiska våren?, Nawal El Saadawi och Johar Bendjelloul.

Lördag

10.00-10.45 Khemiri och Stridsberg om tio händelserika litteraturår, modererator Jonas Eklöf.

11.00-11.45 En av Sveriges mest beryktade politiker, Gudrun Schyman, Johanna Palmström och Moa Elf Karlén.

12.00-12.45 Från författardrömmar till succé, Jojo Moyes och Titti Schultz.

13.00-13.45 Går det att omförhandla pappaklausulen?, Jonas Hassen Khemiri och Björn Wiman.

14.00-14.45 Att fånga historisk tid, Ida Jessen, Marie Hermansson, Mia Franck, Kerstin Wixe.

16.00-16.45 Det typiskt svenska, Elisabeth Åsbrink, Göran Everdahl, Henrik Berggren, Björn Wiman

Söndag

10.00-10.45 Metoo i deckarvärlden, Lina Bengtsdotter, Kicki Sehlstedt, Sara Larsson och Karin Linge Nordh.

11.00-11.45 Popkulturen är död — leve den!, Fredrik Strage, Martin Aagård, Natalia Kazmierska och Ika Johannesson.

12.00-12.45 Vems språk talar jag?, Johannes Anyuru, Kayo Chingonyi, Rakel Chukri.

13.00-13.45 Factfulness — förstå världen!, Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

14.30-14.50 Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell.

15.00-15.45 Den frånvarande modern, Anna Fredriksson, Jenny Jägerfeld, Sofia Lundberg och Caroline Säfstrand.

20 bra författare under 40 fem år senare

Granta har med tio års mellanrum 1983, 1993, 2003 och 2013 listat 20 författare under 40 som de tror kommer att bli stora och influera den litterära världen. De fokuserar självklart på brittiska författare. För fem år sedan gjorde jag en egen lista med 20 författare under 40 som skriver på svenska. Även om det egentligen är fem år kvar till nästa lista enligt Grantas regler tycker jag att det är dags för en uppdatering. Men först en utvärdering av vad jag och Granta tyckte 2013.

Av de 20 författare Granta hade med på sin lista 2013 skulle jag säga att Naomi Alderman verkligen levt upp till förväntningarna. Hon vann Women’s Prize for Fiction för sin fjärde roman som snart kommer ut på svenska med titeln Makten. Nadifa Mohammed slog igenom med Förlorade själar och även Kamila Shamsie har nått framgångar med sin senaste bok Home fire. Vad som gör mig lite sorgsen är att Taye Delasi inte publicerat något mer efter den fantastiska debuten Ghana must go. Jag skulle så gärna vilja läsa mer av henne.

Och så min lista då, där vissa blivit äldre och andra fallit i glömska. När jag nu satt samman en ny lista med lovande svenska författare under 40 har jag valt att inte ta med de som är födda 1978 och därmed fyller 40 i år. Av dem är jag glad över att Therese Bohman verkligen slagit igenom. En favorit helt klart, som jag förväntar mig mycket av framöver. Även Jonas Hassen Khemiri är född 1978 och fyller därmed 40 i år. Han var definitivt ett bra val på listan från 2013. Jessica Schiefauer är en annan 78:a som skulle kunnat platsa även nu, men faller för ålderstrecket, medan Helena Österlund kanske snarare fallit i någon slags glömska.

Nu har jag sökt efter nya, unga författare och kommit fram till ett gäng som jag tycker förtjänar att lyftas fram. Vissa har skrivit många böcker, andra bara en, men de har alla fått mycket uppmärksamhet och därmed påverkat många läsare.

Flera av de som fanns med på listan 2013 finns med även denna gång, medan andra har försvunnit av andra skäl än just ålder. De som inte skrivit något sedan 2013 och kanske bara skrev den där enda debuten har fått lämna plats för nya förmågor.

Hur mycket jag än försökt att välja författare efter vad de objektivt uträttat, går det inte att undvika att en lista av detta slag blir subjektiv. Det blir det å andra sidan oavsett vem som gör en lista av detta slag, då ett urval alltid måste ske. Jag har däremot försökt att bredda författarnas genrer, något som sällan sker när “seriösa” tidningar gör listor, men inser att könsbalansen blivit väldigt sned.

Det här är mina 2o bra författare under 40 version 2018:

Johannes Anyuru är född 1979 och debuterade 2003 med Det är bara gudarna som är nya. Med senaste boken De kommer att drunkna i sina mödrars tårar fick han sitt stora genombrott och tilldelades Augustpriset för bästa skönlitterära bok. Anyuru är definitivt här för att stanna och fanns med på min lista även 2013.

Elin Boardy född 1979 nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2008 för sin debut Allt som återstår. Sedan dess har hon skrivit tre böcker och måste ses som etablerad på allvar. Fortfarande saknas det breda genombrottet, men jag är säker på att det kommer.

Ester Roxberg föddes 1987 och har sedan 2013 fått ett större genombrott i och med boken om sin pappa Ann-Christine från 2014. Senaste boken heter Barnvagnsblues och den har jag tänkt läsa sen den var ny.

Sami Said föddes 1979 och uppmärksammades rejält för sin debut Väldigt sällan fin. Trots flera böcker hamnade han lite i skymundan, men i höst kommer nya Människan är den vackraste staden.

Sara Bergmark Elfgren föddes 1980 och slog igenom med Engelsforstrilogin som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg. Därefter har hon klarat sig utmärkt själv och senaste boken Norra Latin var riktigt, riktigt bra.

Nanna Johansson föddes 1986 och har med sina seriealbum gått från klarhet till klarhet. Min favorit är Hur man botar en feminist från 2014, men även Välkommen till din psykos är riktigt vass och bra. Senaste boken heter Naturlig skönhet och kom 2017.

Johanna Thydell född 1980 borde egentligen varit med på listan redan 2013, men nu har hon definitivt förtjänat sin plats. Hon debuterade 2003 med I taket lyser stjärnorna och senaste boken (M)ornitologen är absolut lysande. Thydell skriver också barnböcker, bland annat Dumma teckning som nominerades till Augustpriset 2017.

Tove Folkesson född 1981 är kanske mest känd för debuten Kalmars jägarinnor, som nominerades tillbland annat Borås Tidnings Debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios Romanpris. Hon har har följt upp den med böckerna Sund och Ölandssången, som bildar en trilogi.

Christoffer Carlsson född 1986 är deckarförfattare och kriminolog. Han har hittills publicerat fem böcker för vuxna och en för unga. För sig trilogi om Leo Junker, som inleds med Den fallande detektiven har han fått flera priser och ungdomsboken Oktober är den kallaste månaden belönades med Spårhunden.

Agnes Lidbeck född 1981 debuterade med Finna sig 2017 och tilldelades Borås tidnings debutantpris. I boken undersöker hon kvinnans tre roller. Nu är Lidbeck aktuell med Förlåten, där hon fortsätter att utforska hur det är att vara kvinna idag.

Stina Stoor född 1982 slog igenom med dunder och brak 2015 med sin debut Bli som folk. Novellsamlingen nominerades till Augustpriset och Stoor tilldelades Borås tidnings debutantpris. Liten reservation för att ingen ny bok kommit sedan dess, men jag hoppas att Stoor ska övervinna sin skrivkamp.

Arkan Asaad är född 1980 och fanns med på min lista 2013, trots att han då bara skrivit Stjärnlösa nätterSedan dess har han även gett ut Blod rödare än rött och i höst kommer tredje boken Bortom solens strålar.

Athena Farroukhzad född 1983 uppmärksammades för sin debut Vitsvit, som är en otroligt stark diktsamling, nominerad till både Augustpriset och Borås tidnings debutantpris. Därefter har Farroukhzad gett ut Trado tillsammans med den rumänska poeten Svetlana Cârstean, en poet hon också översatt.

Elin Bengtsson född 1987 debuterade 2013 med Mellan vinter och himmel. Med andra boken Ormbunkslandet slog hon igenom ordentligt och nominerades till Augustpriset. I höst är hon aktuell med Rosenregimen.

Isabelle Ståhl född 1988 har bara skrivit en bok, men debuten Just nu är jag här blev ett rejält genombrott. Att ta med någon på listan som bara skrivit en bok är något av en chansning, men det är svårt att gå förbi en debutant som nomineras till såväl Augustpriset och Borås tidnings debutantpris.

Jonas Brun född 1979 debuterade 2004 med Den andra tiden och slog igenom ordentligt med Skuggland, som tilldelades Sveriges Radios romanpris 2013. Boken har också blivit pjäs och satts upp på Dramaten. Brun är aktuell med Ingen jämfört med dig, som kom i våras och som jag just läst och uppskattat.

Ida Linde född 1981 debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, som just getts ut på nytt. Genombrottet kom 2014 med romanen Norrut åker man för att dö. I våras kom Mördarens mamma, en roman om en mamma vars son begår ett brott.

Amanda Svensson född 1987 har skrivit flera uppmärksammade romaner sedan debuten 2008 med Hey Dolly. Senaste boken Allt det där jag sa till dig var sant kom 2014 och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan Svensson är tillbaka.

Elise Karlsson född 1981 debuterade med romanen Fly, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Genombrottet kom med Linjen 2015 och sedan dess har hon också gett ut Klass (2017) och är just nu aktuell med Gränsen, som är en fortsättning på Linjen.

Fredrik Backman född 1981 tillhör inte de författare som vinner de litterära priserna, men han tillhör definitivt de som berör många. Backmans En man som heter Ove är en bok “alla” har läst och den har dessutom blivit film. Senaste böckerna Björnstad och Vi mot dom utspelar sig i en fiktiv by där hockeylaget är allt.

Bubblare

Lyra Koli (fd Ekström Lindbäck) fött 1990 tillhör inte mina personliga favoriter, men att hon är en ung författare som har betydelse råder det ingen tvekan om. Hon nominerades till Augustpriset 2014 för andra boken Ett så starkt ljus. I höst kommer fjärde boken Allting växer.

Patrik Lundberg född 1983 är författare och kolumnist på Aftonbladet. Han slog igenom med den självbiografiska Gul utanpå, om sig resa tillbaka till födelselandet Sydkorea och har också skrivit fina ungdomsromanen Onanisterna. Lundberg är aktuell med boken Berättelsen om Sverige.

Lisa Bjärbo född 1980 har skrivit flera riktigt bra böcker för unga, som min favorit Djupa ro och en rad böcker för barn, bland annat med dinosaurietema. Senaste boken Inuti huvudet är jag kul är otroligt bra och väl värd en nominering till Augustpriset.

Anna Ahlund född 1987 har framtiden för sig. Hennes debut Du, bara från 2016 är en fin och välskriven bok om kärlek. Andra boken Saker ingen ser är också väldigt bra, men kanske lite försiktigare än debuten.

Elin Olofsson född 1979 hade kunnat platsa på listan om jag inte googlat, läst slarvigt och fått för mig att hon var född 1978. Nu vill jag inte plocka bort någon, men lägger till Olofsson som bubblare. Hon debuterade 2013 med Då tänker jag på Sigrid, men  väntar på sitt riktigt stora genombrott, men som är på god väg. Den av hennes böcker jag tycker bäst om är Gånglåt.

 

Det här var mina 20 författare under 40 (med fem bubblare, ja jag vet att det är lite fusk, men jag kunde inte låta bli). Saknar du några? Är det några du vill byta ut?

Photo by Giammarco Boscaro on Unsplash

 

Nytt och lättläst

Nu börjar det närma sig utgivning för de böcker jag gjorde arbetsmaterial till i början av sommaren. Flera är riktigt, riktigt bra och de vill jag lyfta fram.

Vi två mot världen är andra boken om Linn och Mandi av Mian Lodalen. De har nu varit tillsammans ett tag, men Linn är fortfarande väldigt rädd för vad andra ska tycka och vågar inte berätta för människor runt omkring henne. Boken fokuserar mycket på det svåra med att komma ut och är väldigt, väldigt bra.

En annan serie som jag tycker mycket om är Moa Eriksson Sandbergs om vännerna Azra, Linn och Nico. En serie som ångar av girl power och som dessutom är otroligt aktuell. I höst kommer andra boken som heter Linns bok och det är dags för vännerna att ta studenten. Så himla bra.

Martin Palmqvists serie om det fiktiva lilla samhället Måla är väldigt charmig. Inget för elever på Språkintroduktion kanske, men jag tror att de kan vara kanon på SFI. I höst kommer bland annat Polisen och kärleken, som är en av mina absoluta favoriter i serien. Huvudpersonen är Målas polis Maggan, som är riktigt sur och vresig. När hon oväntat hittar kärleken blir hon förändrad.

Susanne Boll debuterar som lättlästförfattare med boken Hemlösa hjärtan. En modig och viktig bok som behandlar svåra ämnen som hemlöshet och psykisk ohälsa. Det är också en fin kärlekshistoria mellan Leia och Jens. En bok som jag tror kan leda till många intressanta samtal och definitivt en bok att läsa tillsammans.

Att göra bra bearbetningar av böcker är en konst. Tomas Dömstedt är riktigt bra på det och hans bearbetning av Theodor Kallifatides Det sista ljuset fick mig att gråta. Det är en så känslosam och tragisk berättelse om en familj och hur det kan gå när en son inte vågar lita på sina föräldrar och sin omgivning. Nu vill jag verkligen läsa den ursprungliga romanen, som gavs ut 2013 på Albert Bonniers förlag. När jag arbetar med bearbetade romaner i skolan, brukar jag kombinera läsningen med delar av originalversionen. Det gör att läsningen får ett annat djup. Just i det här fallet tycker jag dock att Dömstedt lyckats otroligt bra med att behålla nerven i sin bearbetning, även om det säkert finns mer att hämta i den bok Kallifatides skrivit.

Även Snabba Cash av Jens Lapidus ges ut i en bearbetad version i höst och även den bearbetningen är gjord av Tomas Dömstedt. Tror nästan att han är min nya idol. När Snabba Cash var ny läste jag den tillsammans med en elev. Han hade aldrig läst en bok innan, men fastnade helt. Jag tror att även den bearbetade versionen kan få en stor publik, då det är en berättelse att dras med i. I kombination med originalversionen och filmen kan det lätt göras ett riktigt bra läsprojekt kring den här boken.

Den som gillar Snabba Cash skulle troligen också tycka om Mer bror än du av Magnus Ljungren där huvudpersonen Joel försöker bryta med sin bror Samir och skapa ett nytt och bättre liv. En spännande bok, men också en berättelse fylld av känslor och drömmar. Det är inte lätt att leva ett liv som kombinerar alla delar som finns i det. Viktigt med komplexa böcker även för de som behöver en lättare text.

Även Arkan Asaads Blod rödare än rött kommer i en bearbetad version i höst. Barbetningen är gjord av Carina Gabrielsson Edling och är också mycket bra. Sedan tidigare finns Asaads debutbok Stjärnlösa nätter i snabbläst version och till den har jag och författaren sammanställt ett arbetsmaterial som är betydligt mer omfattande än förlagets andra arbetsmaterial. Bland annat finns en tydlig handledning om hur ett arbete med den bearbetade och originalversionen i kombination kan se ut. Jag skriver om ett sådant läsprojekt här.

Du hittar hela höstens katalog här.

Här hittar du en lista med fler bra och lättlästa böcker.

%d bloggare gillar detta: