Johanna Thydell

10 bra noveller för undervisningen

I senaste avsnittet av podden Malin och Cissi Svensklärare emellan bjuder Malin och Cissi på tio favoritnoveller var som de använder i undervisningen. Hyper-PK-Linda reagerade självklart på att en av listorna innehöll 10 noveller skrivna av män och att alla novellerna har ett västerländskt perspektiv. Nu ska jag säga att även min lista nedan innehåller fler noveller skrivna av män än av kvinnor och den geografiska bredden är inte jätteimponerande, men jag tycker ändå att det är viktiga saker att ha i bakhuvudet när du väljer texter att läsa med elever. Det händer allt för ofta att jag ser listor som lärare publicerar på t.ex. sociala medier med texter de tar upp i litteraturundervisningen där precis alla texter är skrivna av män. När det gäller riktigt gamla texter kan det vara klurigt, nästan omöjligt, att bredda läsningen, men när det gäller moderna texter handlar det mest om att vara uppmärksam och medveten.

Viktigast för mig är att mina elever får möta olika perspektiv och röster och nej, alla män är inte likadana, men chansen är större att du får en varierad litteraturundervisning om du går utanför dina bekvämlighetszoner. Jag letar ständigt efter nya texter som kan passa min undervisning. Faktiskt så mycket att jag har svårt att läsa novellsamlingar, då jag förknippar dem med jobb. Bra därför att få tips från andra. Av de noveller som finns på Malins och Cissis listor är flera även mina favoriter, medan andra är helt nya för mig.

Jag är nyfiken på:

“Sebastian och trollet” av Fredrik Backman

“Skummisar” av Jonas Karlsson. Ur Det andra målet

“Shuno” av Dogge Doggelito

“Rut” av Cilla Naumann. Ur Kulor i hjärtat

“Över spåret” av Majgull Axelsson. Ur Färdlektyr 2002

“Juan-les-pins” av Sandra Beijer

Malin och Cissi arbetar på högstadiet och jag på gymnasiet, vilket gör att mitt perspektiv är lite annorlunda.  Det är dessutom skillnad på noveller jag tycker mycket om och noveller som funkar i undervisningen. Självklart vill jag att båda sakerna ska sammanfalla, men viktigast är egentligen att eleverna fastnar. Jag har också fått döda många älsklingar för att kunna begränsa mig till tio, men det lyckades till slut. Många av de noveller jag slutligen valde fanns med i min novellkalender 2018.

Min novellista (utan inbördes ordning)

“Honey” av Johanna Thydell, om en alldeles speciell vänskap. Ur Färdlektyr från 2007.

“Tjejen”, John Ajvide Lindqvist om en riktigt skum tjej med en mörk hemlighet. Ur Låt de gamla drömmarna dö

“Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri. Gamla fiender möts igen i en novell med fantastiskt bildspråk. Ur Invasion! 

“Stjärnklart”, Chiep Kim Héang, en novell som utspelar sig i Kambodja och handlar om vad som egentligen är ett bra liv. Ur Kambodja berättar

“Kinderägg” av Etgar Keret handlar om ett riktigt dilemma och hur det kan lösas. Ur Åtta procent av ingenting.

“I hjärtat av den gyllene triangeln”, Petina Gappah. Handlar om en kvinna som är rik, men väldigt olycklig. Ur Sorgesång för Easterly.

“Kartongmannen” av Katarina Mazetti. Parallell berättelse om två personer som tolkar en situation på helt olika sätt. Ur Noveller för världens barn 2010.

“Pälsen”, Hjalmar Söderberg, en riktig klassiker som håller.

“Stulet nyår” av Agnes von Krusenstjerna, om att bländas av en tjuv. Finns också som novellfilm.

“Huvudsaken” av Jonas Karlsson. En av många helt fantastiska noveller av den här favoritförfattaren. Någon gång skulle jag vilja grotta ner mig i hans författarskap i Svenska 3. Ur Spelreglerna 

 

Det jag saknar är bra noveller på norska och danska. Det hade varit fint att kunna använda i Svenska 2. Har ni några tips?

Vilka andra favoritnoveller har ni använt med elever?

Här kan du lyssna på avsnittet!

20 bra författare under 40 fem år senare

Granta har med tio års mellanrum 1983, 1993, 2003 och 2013 listat 20 författare under 40 som de tror kommer att bli stora och influera den litterära världen. De fokuserar självklart på brittiska författare. För fem år sedan gjorde jag en egen lista med 20 författare under 40 som skriver på svenska. Även om det egentligen är fem år kvar till nästa lista enligt Grantas regler tycker jag att det är dags för en uppdatering. Men först en utvärdering av vad jag och Granta tyckte 2013.

Av de 20 författare Granta hade med på sin lista 2013 skulle jag säga att Naomi Alderman verkligen levt upp till förväntningarna. Hon vann Women’s Prize for Fiction för sin fjärde roman som snart kommer ut på svenska med titeln Makten. Nadifa Mohammed slog igenom med Förlorade själar och även Kamila Shamsie har nått framgångar med sin senaste bok Home fire. Vad som gör mig lite sorgsen är att Taye Selasi inte publicerat något mer efter den fantastiska debuten Ghana must go. Jag skulle så gärna vilja läsa mer av henne.

Och så min lista då, där vissa blivit äldre och andra fallit i glömska. När jag nu satt samman en ny lista med lovande svenska författare under 40 har jag valt att inte ta med de som är födda 1978 och därmed fyller 40 i år. Av dem är jag glad över att Therese Bohman verkligen slagit igenom. En favorit helt klart, som jag förväntar mig mycket av framöver. Även Jonas Hassen Khemiri är född 1978 och fyller därmed 40 i år. Han var definitivt ett bra val på listan från 2013. Jessica Schiefauer är en annan 78:a som skulle kunnat platsa även nu, men faller för ålderstrecket, medan Helena Österlund kanske snarare fallit i någon slags glömska.

Nu har jag sökt efter nya, unga författare och kommit fram till ett gäng som jag tycker förtjänar att lyftas fram. Vissa har skrivit många böcker, andra bara en, men de har alla fått mycket uppmärksamhet och därmed påverkat många läsare.

Flera av de som fanns med på listan 2013 finns med även denna gång, medan andra har försvunnit av andra skäl än just ålder. De som inte skrivit något sedan 2013 och kanske bara skrev den där enda debuten har fått lämna plats för nya förmågor.

Hur mycket jag än försökt att välja författare efter vad de objektivt uträttat, går det inte att undvika att en lista av detta slag blir subjektiv. Det blir det å andra sidan oavsett vem som gör en lista av detta slag, då ett urval alltid måste ske. Jag har däremot försökt att bredda författarnas genrer, något som sällan sker när “seriösa” tidningar gör listor, men inser att könsbalansen blivit väldigt sned.

Det här är mina 2o bra författare under 40 version 2018:

Johannes Anyuru är född 1979 och debuterade 2003 med Det är bara gudarna som är nya. Med senaste boken De kommer att drunkna i sina mödrars tårar fick han sitt stora genombrott och tilldelades Augustpriset för bästa skönlitterära bok. Anyuru är definitivt här för att stanna och fanns med på min lista även 2013.

Elin Boardy född 1979 nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2008 för sin debut Allt som återstår. Sedan dess har hon skrivit tre böcker och måste ses som etablerad på allvar. Fortfarande saknas det breda genombrottet, men jag är säker på att det kommer.

Ester Roxberg föddes 1987 och har sedan 2013 fått ett större genombrott i och med boken om sin pappa Ann-Christine från 2014. Senaste boken heter Barnvagnsblues och den har jag tänkt läsa sen den var ny.

Sami Said föddes 1979 och uppmärksammades rejält för sin debut Väldigt sällan fin. Trots flera böcker hamnade han lite i skymundan, men i höst kommer nya Människan är den vackraste staden.

Sara Bergmark Elfgren föddes 1980 och slog igenom med Engelsforstrilogin som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg. Därefter har hon klarat sig utmärkt själv och senaste boken Norra Latin var riktigt, riktigt bra.

Nanna Johansson föddes 1986 och har med sina seriealbum gått från klarhet till klarhet. Min favorit är Hur man botar en feminist från 2014, men även Välkommen till din psykos är riktigt vass och bra. Senaste boken heter Naturlig skönhet och kom 2017.

Johanna Thydell född 1980 borde egentligen varit med på listan redan 2013, men nu har hon definitivt förtjänat sin plats. Hon debuterade 2003 med I taket lyser stjärnorna och senaste boken (M)ornitologen är absolut lysande. Thydell skriver också barnböcker, bland annat Dumma teckning som nominerades till Augustpriset 2017.

Tove Folkesson född 1981 är kanske mest känd för debuten Kalmars jägarinnor, som nominerades tillbland annat Borås Tidnings Debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios Romanpris. Hon har har följt upp den med böckerna Sund och Ölandssången, som bildar en trilogi.

Christoffer Carlsson född 1986 är deckarförfattare och kriminolog. Han har hittills publicerat fem böcker för vuxna och en för unga. För sig trilogi om Leo Junker, som inleds med Den fallande detektiven har han fått flera priser och ungdomsboken Oktober är den kallaste månaden belönades med Spårhunden.

Agnes Lidbeck född 1981 debuterade med Finna sig 2017 och tilldelades Borås tidnings debutantpris. I boken undersöker hon kvinnans tre roller. Nu är Lidbeck aktuell med Förlåten, där hon fortsätter att utforska hur det är att vara kvinna idag.

Stina Stoor född 1982 slog igenom med dunder och brak 2015 med sin debut Bli som folk. Novellsamlingen nominerades till Augustpriset och Stoor tilldelades Borås tidnings debutantpris. Liten reservation för att ingen ny bok kommit sedan dess, men jag hoppas att Stoor ska övervinna sin skrivkamp.

Arkan Asaad är född 1980 och fanns med på min lista 2013, trots att han då bara skrivit Stjärnlösa nätterSedan dess har han även gett ut Blod rödare än rött och i höst kommer tredje boken Bortom solens strålar.

Athena Farroukhzad född 1983 uppmärksammades för sin debut Vitsvit, som är en otroligt stark diktsamling, nominerad till både Augustpriset och Borås tidnings debutantpris. Därefter har Farroukhzad gett ut Trado tillsammans med den rumänska poeten Svetlana Cârstean, en poet hon också översatt.

Elin Bengtsson född 1987 debuterade 2013 med Mellan vinter och himmel. Med andra boken Ormbunkslandet slog hon igenom ordentligt och nominerades till Augustpriset. I höst är hon aktuell med Rosenregimen.

Isabelle Ståhl född 1988 har bara skrivit en bok, men debuten Just nu är jag här blev ett rejält genombrott. Att ta med någon på listan som bara skrivit en bok är något av en chansning, men det är svårt att gå förbi en debutant som nomineras till såväl Augustpriset och Borås tidnings debutantpris.

Jonas Brun född 1979 debuterade 2004 med Den andra tiden och slog igenom ordentligt med Skuggland, som tilldelades Sveriges Radios romanpris 2013. Boken har också blivit pjäs och satts upp på Dramaten. Brun är aktuell med Ingen jämfört med dig, som kom i våras och som jag just läst och uppskattat.

Ida Linde född 1981 debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, som just getts ut på nytt. Genombrottet kom 2014 med romanen Norrut åker man för att dö. I våras kom Mördarens mamma, en roman om en mamma vars son begår ett brott.

Amanda Svensson född 1987 har skrivit flera uppmärksammade romaner sedan debuten 2008 med Hey Dolly. Senaste boken Allt det där jag sa till dig var sant kom 2014 och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan Svensson är tillbaka.

Elise Karlsson född 1981 debuterade med romanen Fly, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Genombrottet kom med Linjen 2015 och sedan dess har hon också gett ut Klass (2017) och är just nu aktuell med Gränsen, som är en fortsättning på Linjen.

Fredrik Backman född 1981 tillhör inte de författare som vinner de litterära priserna, men han tillhör definitivt de som berör många. Backmans En man som heter Ove är en bok “alla” har läst och den har dessutom blivit film. Senaste böckerna Björnstad och Vi mot dom utspelar sig i en fiktiv by där hockeylaget är allt.

Bubblare

Lyra Koli (fd Ekström Lindbäck) fött 1990 tillhör inte mina personliga favoriter, men att hon är en ung författare som har betydelse råder det ingen tvekan om. Hon nominerades till Augustpriset 2014 för andra boken Ett så starkt ljus. I höst kommer fjärde boken Allting växer.

Patrik Lundberg född 1983 är författare och kolumnist på Aftonbladet. Han slog igenom med den självbiografiska Gul utanpå, om sig resa tillbaka till födelselandet Sydkorea och har också skrivit fina ungdomsromanen Onanisterna. Lundberg är aktuell med boken Berättelsen om Sverige.

Lisa Bjärbo född 1980 har skrivit flera riktigt bra böcker för unga, som min favorit Djupa ro och en rad böcker för barn, bland annat med dinosaurietema. Senaste boken Inuti huvudet är jag kul är otroligt bra och väl värd en nominering till Augustpriset.

Anna Ahlund född 1987 har framtiden för sig. Hennes debut Du, bara från 2016 är en fin och välskriven bok om kärlek. Andra boken Saker ingen ser är också väldigt bra, men kanske lite försiktigare än debuten.

Elin Olofsson född 1979 hade kunnat platsa på listan om jag inte googlat, läst slarvigt och fått för mig att hon var född 1978. Nu vill jag inte plocka bort någon, men lägger till Olofsson som bubblare. Hon debuterade 2013 med Då tänker jag på Sigrid, men  väntar på sitt riktigt stora genombrott, men som är på god väg. Den av hennes böcker jag tycker bäst om är Gånglåt.

 

Det här var mina 20 författare under 40 (med fem bubblare, ja jag vet att det är lite fusk, men jag kunde inte låta bli). Saknar du några? Är det några du vill byta ut?

Photo by Giammarco Boscaro on Unsplash

 

Bäst 2017 enligt O

Hur rankar man läsupplevelser? Elin Nilsson sa i podden Bladen brinner att en bra bok gör att man efter läsningen tittar upp och ser på världen och människorna lite annorlunda, (eller ungefär så i alla fall, jag lyssnade i bilen och antecknade inte). Jag håller med henne om att det är en bra definition av vad en bra bok är. Men det finns böcker som är bra på olika sätt. Vissa är helt fantastiska redan från första sidan och håller dig i ett järngrepp. Världen utanför försvinner och du vill bara läsa och läsa. Andra smyger sig på och kräver en hel del ansträngning innan de tar tag i dig. Och så finns de som växer långt efter läsningen. Som du tänker på med jämna mellanrum dagar, veckor och ibland till och med år efter läsningen. Det finns böcker som du minns detaljerat och andra där bara en känsla dröjer sig kvar. Sedan finns de som du veta att du verkligen gillade, men inte kan komma ihåg någonting av.

Så vad är det egentligen jag försöker säga? Att det är sjukt svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta ihop en lista med årets bästa läsupplevelser (alltså inte årets böcker för många har kommit ut mycket tidigare än så). Ändå har jag gjort en sådan, för det ska man liksom i slutet av året om man är en riktig bokbloggare och det vill jag ju vara.

Jag började med att lägga till alla böcker från min läslista. Det blev 32 stycken och kunde blivit ännu fler om jag inte hejdat mig i alla fall lite. Sedan rensade jag och de här 20 finns kvar. Mer kan jag inte rensa, så det får bli en 20-i-topp från mig i år. Böcker som fängslade mig för stunden, blandade med böcker som jag fortfarande tänker på väldigt ofta. De är listade efter den ordning jag läste dem i, med början i januari och avslutning i december.

 

Vi är en, Sarah Crossan

Vända hem, Yaa Gyasi

(M)ornitologenJohanna Thydell

Ordbrodösen, Anna Arvidsson

Here are the young men, Rob Doyle

The Woman next door, Yewande Omotoso

Memorys bok, Petina Gappah

Det hänger en ängel ensam i skogen, Samuel Bjørk

Ett litet liv, Hanya Yanagihara

Annabelle, Lina Bengtsdotter

Hetta, Jane Harper

The Hate U give, Angie Thomas

Vakuum, Mia Öström

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru

Ta det som en man, Hampus Nessvold

Ditt liv är mitt, Majgull Axelsson

Hej syster, Navid Modiri

Exit West, Mohsin Hamid

Norra Latin, Sara Bergmark Elfgren

Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò

 

14 kvinnor

6 män

9 romaner

7 ungdomsböcker

2 sakprosaböcker (en som även finns med bland ungdomsböckerna)

3 deckare

9 svenska författare

3 från andra länder i Europa (Norge och Irland)

3 författare från Nordamerika (Barbados och USA)

3 författare från Afrika (Ghana, Nigeria och Zimbabwe)

1 författare från Asien (Pakistan)

1 författare från Australien

 

Årets vinnare av Augustpriset

Ikväll avslöjades vilka som tilldelades Augustpriset i tre kategorier, samt Lilla Augustpriset under en gala på Konserthuset i Stockholm. Du kan läsa mer om de nominerade här och om de böcker jag hade önskat skulle funnits bland de nominerade här, men nu är det fokus på vinnarna (och några oprisade favoriter).

Lilla Augustpriset delades ut först och den som utsågs som vinnare av de 457 bidragen var Saga Miketinac för Den röda cykeln en berättelse om bland annat en pojke, en cykel och en olycka, som jag är nyfiken på. Något att använda med eleverna kanske?! Saga tackade sin syster och sin svensklärare, vilket kändes väldigt fint.

Saga Miketinac hade två texter bland de nominerade och är förhoppningsvis ett namn som vi kommer att höra igen. Bland tidigare vinnare finns Katarina Sandberg som nominerades tre gånger och sedan debuterade med fina Vi är inte sådana som i slutet får varandra, Lyra Ekström Lindbäck som nominerades 2007, vann 2008 och faktiskt nominerades till det stora Augustpriset 2014 för sin andra bok Ett så starkt ljus och Ester Roxberg som vann priset 2004.

Kategorin Årets svenska fackbok innehöll några riktigt spännande titlar, men jag har bara läst en av dem nämligen Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried, som är en riktigt viktig bok om än kanske inget litterärt storverk. Jag vill dock läsa Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal samt Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater av Per Wirtén och hade gärna sett någon av dem som vinnare, men favoriten var faktiskt den bok som vann. Jag blev riktigt, riktigt glad över att  Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer valdes till vinnare. En bok jag verkligen vill läsa och en del av trenden att faktiskt lyfta fram kvinnor som redan borde vara en stor del av vår historia. Det är hög tid att Ester Blenda Nordström och fler med henne får den uppmärksamhet de förtjänar.

Bland de nominerade till årets svenska barn- och ungdomsbok fanns som vanligt böcker för alla möjliga åldrar och jag har i år faktiskt inte läst någon av dem. Inte heller har jag varit så väldigt sugen på att läsa och därför har ingen av dem heller blivit läst. Jag saknade många titlar och var besviken på den enda ungdomsbok som fanns med bland de nominerade.

Min favorit, utan att ha läst den, var Johanna Thydells och Emma Adbåges Dumma teckning! helt baserat på att det är två författare jag tycker mycket om. Boken verkar dessutom så himla fin, relaterbar och rolig. En annan favoritförfattare är Elin Nilsson och hennes Anrop från inre rymden ska jag nog faktiskt få tummen ur att läsa. Kanske läser jag också Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson som Linda Skugge beskriver som såväl läskig som rolig.

Nu vann ingen av dem, utan istället Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg utgiven av Mirando Bok, som startades hösten 2013 av Jenny Franke Wikberg. Det är en bilderbok om konstnärinnan Berta Hansson som beskrivs som en allåldersbok, men som utifrån beskrivningen låter mer som en bok för vuxna än en för barn. En konstnär som få känner till och ett format som är ovanligt, säger en rörd Lundberg och är märkbart glad över att den nu fått uppmärksamhet och med det säkerligen en del läsare. Kul med en vinst för en udda bok, men ingen bok som lockar mig så mycket.

Och så den kategori som brukar få mest uppmärksamhet, Årets svenska skönlitterära bok där jag höll alla tummar för Johannes Anyuru och hans De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. En bok som inte tog mig med storm direkt, men som har fastnat i mig. Så himla glad att han vann priset. Även Anyuru tackar en speciell lärare och påpekar hur viktigt det är med bra lärare som ser och når sina elever. Han har själv elever och även de får ett tack.

Nu är det förvisso Johannes Anyurus bok den enda av de nominerade titlarna jag har läst, så jag kan inte garantera att den är bäst, men bra är den och väldigt viktig. Dessutom är den väldigt annorlunda och kreativ. Några av de andra nomineringarna lockar också, som Hastigheten av Jörgen Gassilewski, Just nu är jag här av Isabelle Ståhl och Rosor skador av Jenny Tunedal. De två sistnämnda väntar på min läsplatta och blir förhoppningsvis lästa i jul.

Stort grattis till Saga Miketinac, Fatima Bremmer, Sara Lundberg och Johannes Anyuru.

 

 

Konsten att skrämma sig själv

Idag läste jag John Ajvide Lindqvists novellen “Tjejen”, från samlingen Låt de gamla drömmarna döhögt för mina elever i ettan. Det är en berättelse som börjar med att en flicka går fram till en pojke efter en konsert och berömmer hans klarinettspel. Killen, som heter Mattias, samlar mod och frågar om hon vill fika, de fortsätter sedan träffas och blir ett par. Första delen av novellen är som vilken kärlekshistoria som helst. I alla fall nästan. Vi får veta att Gabriella, som hon heter, har ett ärr på handleden, men i övrigt verkar hon vara väldigt vanlig.

Gabriella och Mattias träffas ofta och han är verkligen kär. Vändpunkten i novellen kommer när de för första gången har sex och han märker alla de ärr hon har på kroppen. Gabriella berättar att hon varit sjuk, men mår bättre nu.

“Tjejen” är helt klart en skräcknovell, men det tar lång tid innan skräckelementen kommer. Det är när Mattias till slut får komma hem till Gabriella och träffa hennes mamma som vi förstår att någonting är väldigt fel. Det som är tydligt är dock att väldigt lite står uttryckligen, medan det som finns mellan raderna är så mycket mer. I diskussionen om novellen blev det tydligt vad läsaren kan göra med den text hen läser.

Under Crimetime talade Gregg Hurwitz om att det ibland kan bli mycket mer skrämmande att sluta skriva när det börjar bli läskigt, lämna en antydan om att något ska hända och sedan låta läsaren fantisera vidare. Precis så gör Ajvide Lindqvist, då han låter Gabriella lägga sina tummar på Mattias ögon precis då novellen om dem slutar. Med de små ledtrådar vi fått under läsningen blir detta något otroligt obehagligt. Det var väldigt intressant att lyssna till de olika teorier som eleverna hade om vad som egentligen hänt och vad de tror kommer att hända. Till slut hade de skrämt upp varandra så mycket att de var livrädda. När jag frågade hur mycket av det läskiga som egentligen stod i novellen insåg de att det inte var mycket alls.

Mitt mål med just den här novellen var just att eleverna skulle bli medvetna om hur viktigt det är att läsa aktivt för att få en bra läsupplevelse. Vi talade om att fylla ut tomhål genom att leta mellan raderna, men också om vikten av att träna på att framkalla inre bilder för att förtydliga det lästa.

Noveller, som jag brukar hävda inte är min grej, är det verkligen när det kommer till undervisning. Vi har nu läst tre noveller, förutom “Tjejen” även “Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri och “H-O-N-E-Y” av Johanna Thydell. Alla tre finns i Färdlektyr från 2007. Slutuppgifterna blir att dels skriva en novellanalys av en av novellerna efter en mall som vi testat gemensamt under lektionerna och sedan skriva en reflektera, jämförande text där två eller tre av novellerna jämförs.

Månadens bästa: mars

Det är inte det att jag inte läser, för det gör jag. Däremot ligger jag efter när det gäller att skriva inlägg om böckerna jag läst. Det blir alltså ännu en månadsuppdatering utan länkar till det jag läst. Jo, några länkar finns allt, men några saknas.

I mars läste jag tio böcker:

  1. En väktares bekännelse, Elin Säfström
  2. Allt som blir kvar, Sandra Beijer
  3. After Hello, Mhairi McFarlane
  4. Om du såg mig nuSofia Nordin
  5. AVANTI!Christer Hermansson
  6. (M)ornitologenJohanna Thydell
  7. Here’s looking at you, Mhairi McFarlane
  8. Det måste vara här, Maggie O’Farrell
  9. Min bästa väns fru, Peo Bengtsson (recensionsdag 22/4)
  10. Fröet, Jennie Ekström

 

En bra läsmånad, men många trevliga läsupplevelser. Som vanligt är det svårt att välja den bästa, men valet föll på Here’s looking at you av Mhairi McFarlane, tätt följd av AVANTI! och (M)ornitologen. Tre böcker jag verkligen rekommenderar. Även Peo Bengtssons nya bok var riktigt bra. Mer om den efter recensionsdagen.

 

På svenska: 8

På engelska: 2

 

Romaner: 5

Ungdomsböcker: 4

Grafiskt: 1

 

Sverige: 7

Storbritannien: 3

 

Läget i mina utmaningar är oförändrad:

Klassiker 1/10

Länder 9/26

 

Olikhetsutmaningen: fågel och fisk

Veckans olikhetsutmaning blir en liten blinkning till påsken och orden är därför fågel och fisk. Kanske lite klurigt, men det går ju också att tänka på hur orden används som en markering för om något finns högt upp eller långt ner.

Fågel får hos mig representeras av Johanna Thydells senaste bok (M)ornitologen, där huvudpersonen Moa låtsas att hon har ett skolprojekt om fåglar för att på så vis hitta en rimlig förklaring till att åka till sin mamma som hon inte sett på många år. En riktigt bra bok.

Och så fisk. Lax är ju min grej i påsk och alla andra högtider, men någon bok eller film om just fisken hittar jag inte. Om nu inte den gigantiska fisken i Erlend Loes helt galna barnbok Kurt och fisken faktiskt är en lax. Historien om hur Kurt och hans familj reser runt jorden och livnär sig på en gigantisk fisk är dock helt sanslöst rolig.

Nu är det er tur. Stort lycka till!

 

Istället för I taket lyser stjärnorna

Jag har tidigare tipsat om alternativ till Ondskan och nu är det dags för alternativ till en annan bok som väldigt många läser tillsammans med sina elever. Missförstå mig rätt, jag tycker att I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell är en bra bok, men det är en bok som har några år på nacken. Den har också blivit film, vilket gör att många elever säkert lockas att se filmen istället för att läsa boken. På nätet går det dessutom lätt att hitta andra elevers texter om den här och andra böcker som använts i undervisningen under många år. Eftersom jag tycker att det är viktigt att de böcker som elever läser i skolan är aktuella och att skolbiblioteken ständigt förnyas och uppdateras, skulle jag vilja ge tips på alternativa böcker att läsa.

I taket lyser stjärnorna handlar om Jenna, som är 13 år och har en dödssjuk mamma. Relationen till morföräldrarna är viktig, liksom det “vanliga” tonårslivet med vänner, ovänner och förälskelser.

Vill du att dina elever ska läsa en bok av Johanna Thydell, som är en lysande författare, så tycker jag att de ska få läsa hennes senaste bok (M)ornitologen, som är minst lika bra som debutboken. Även här har relationen mellan en dotter och en mamma stor betydelse.

Om det är tonårslivet du vill att dina elever ska läsa om skulle jag rekommendera ett mer stillsamt sådant som skildras i Ann-Helén Laestadius Sms från Soppero, eller hennes nya bok Tio över ett. Om huvudpersonen ska vara 13 år som Jenna väljer du den förstnämna, men båda är bra. Det intressanta är också att Laestadius böcker utspelar sig i en del av Sverige som sällan tar plats i litteraturen. Sms från Soppero och de andra böckerna om Agnes, som söker sin samiska identitet, utspelar sig i Soppero och Solna, men Tio över ett låter oss följa med till Kiruna, staden som håller på att flyttas.

Om du tycker att det är viktigt att dina elever läser om en relation mellan morföräldrar och deras barnbarn är Laestadius båda böcker också passande, liksom Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo, där huvudpersonen Alicia har en mycket speciell relation till sin mormor.

Är det effekten av sjukdom som är det du söker tycker jag att du ska läsa Ingenting och allting av Nicola Yoon som handlar om Maddy som lider av en sjukdom som gör att hon är allergisk mot i princip allt och tvingas leva isolerad. Ännu en bok där relationen mellan dotter och mamma är betydelsefull.

Är det just mamman som ska vara sjuk och dö rekommenderar jag istället Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum eller Jag ger dig solen av Jandy Nelson. Den senare kräver mer av läsarna, så den kan vara svår för elever som är ovana läsare. Tre saker jag inte vet om dig handlar om Jessie, vars mamma har dött. Nu har pappan träffat en ny kärlek och tar med sig Jessie till Los Angeles. Jag ger dig solen utspelar sig före och efter tvillingarna Judes och Noahs mamma dör. Det blir väldigt tydligt hur mycket en familjemedlems död förändrar livet.

En annan bra bok om sorg är Huset mittemot av Alex Haridi. Här står en mor som förlorat en son i centrum, men huvudpersonen är pojken som bor i huset mittemot. Han som tog sitt liv 20 år tidigare. Historien om honom låter ungefär så här: ”Den nittonde oktober 1992 cyklade Jonathan Andersson hem från skolan. Han åt sitt mellanmål och gjorde sina läxor. Sedan gick han upp på vinden och hängde sig. Han var bara tretton år gammal.”

Sorgen har också förändrat Grace i Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland. Huvudpersonen Harry blir galet förälskad i henne, men en trasig själ med ett brustet hjärta har svårt att besvara sådana känslor.

Jag hoppas att jag kan inspirera något till att byta ut en gammal favorit till något som kan bli en ny favorit. Självklart är det okej att läsa I taket lyser stjärnorna, det är en gripande bok på många sätt, men se till att du gör ett genomtänkt val som passar just dina elever.

 

(M)ornitologen är Thydells bästa

Johanna Thydell har skrivit fler böcker än debutboken I taket lyser stjärnorna och (M)ornitologen är den bästa ungdomsboken hon skrivit sedan den. Kanske den bästa hon skrivit.

Vi får träffa Moa, som bor med sin pappa, hans nya partner Susanne och deras gemensamma barn Lucas. Hon har ett ganska bra liv på många sätt, förutom att före detta pojkvännen Vispen måste undvikas och dessutom att bästisen Otto inte ska bli pojkvän till någon som snor hela honom. Ett ganska vanligt tonårsliv kanske om det inte vore det där med mamma Hedvig. Hon som lämnade Moa och hennes pappa när oa var två år. Nu har Moa har snart gått ett år på gymnasiet och plötsligt vill Hedvig ha kontakt.

Ottos mamma är död på riktigt, men Moas har också varit det på många sätt. Det är inte det att Moa önskar livet ur sin mamma, men hon är inte heller direkt sugen på att träffa henne. Efter mycket funderande bestämmer hon sig dock för att träffa henne för att kanske få svar på vad det var som gjorde att hon övergav sin dotter. Samtidigt är det så himla skönt att ingen på gymnasiet vet något om att hennes mamma försvunnit och hon känner inte riktigt för att behöva prata om det igen.

Till slut svara Moa på Hedvigs meddelande och föreslår en träff. Hon ljuger ihop en historia om att hon måste fotografera fåglar till ett skolprojekt och bestämmer att hon ska åka till Hedvig under midsommarhelgen. Hon ska bli ornitologen som spanar på fåglar, men också en mornitolog som spanar på sin mamma. Att träffa sin mamma är något Moa både vill och inte vill. Hon har det bra med sin pappa och Susanne och vill egentligen inte förändra någonting. Ändå reser hon till moderns avlägsna stuga utan mobilteckning.

Det jag gillar mest med Johanna Thydells sätt att skriva är att det aldrig blir smörigt och sentimentalt. Stilen är humoristisk och konstaterande, nästan lite torr. Ingenting är rosenskimrande, men väldigt realistiskt och väldigt bra. Jag tycker att (M)ornitologen har fått på tok för lite uppmärksamhet och det är väldigt synd. Thydell är mer än den där boken hon skrev 2003.

Laddar för läslov …

Klart att alla lov är läslov. Det är det i alla fall för mig och jag försöker uppmuntra mina elever att tänka detsamma. Det är därför de har läsprojekt som inleds nu, eller avslutas veckan efter lovet. Alltid lockar jag någon till läsning.

Själv ska jag plugga lite. Jag studerar en 7,5-poängskurs på distans på Mälardalens Hägskola som heter Litteratur i ett andraspråksperspektiv. Tyvärr har de senaste veckorna varit så intensiva att jag knappt hunnit börja läsa. Jag har snabbt läst om de skönlitterära böcker jag redan läst, men nu är det sakprosa som gäller.

Förutom det är jag sugen på att läsa ungdomsböcker, för att kunna tipsa mina elever om riktigt färska sådana efter lovet. Näst på tur står Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland och därefter väntar (M)ornitologen av Johanna Thydell. Jag är också sugen på Everything, everything av Nicola Yoon.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: