Virginia Woolf

10 klassiska noveller

I den kurs om litteraturundervisning och litteratururval som jag läser just nu är en av uppgifterna att läsa noveller och bland de jag valt att läsa finns många skrivna av författare vars verk räknas till klassikerna. Här följer tio bra, och för mig nya, klassiska noveller som jag tror skulle fungera bra med gymnasieelever. Några av dem kommer mina elever att få möta redan i vår.

Det här är alltså inte en lista med de bästa klassiska noveller, inte heller en förteckning av klassiska noveller som jag brukar använda i min undervisning, utan helt enkelt tio bra noveller som jag läst den senaste tiden.

“Snäckorna” av Karin Boye, Novellix (2015)

En fin berättelse om en tioårig pojke som mist sin mor som fyraåring. När han är tio träffar hans far en ny kvinna som heter Sigrid, men som fadern vill att han kallar mamma. Istället för att skapa en stor konflikt verkar Sigrid nöja sig med att befinna sig i bakgrunden och snart känns hon inte lika mycket som ett hot. En stillsam och fin novell som känns tidlös och säkerligen kan engagera eleverna.

“Fjäderbrevet” av Moa Martinsson, Novellix (2015)

Novellen “Fjäderbrevet” är hämtad ur novellsamlingen Armén vid horisonten (1942) och tar som Martinssons texter brukar göra kvinnornas perspektiv. Novellens berättare är en flicka som föddes utanför äktenskap. Inledningsvis får vi veta hur det gick till när flickan blev döpt och hennes morfar knekten tog henne till prästen. Det var den 7 november 1890 och dimman var lika svår som under slaget vid Lützen en dag men många år tidigare. Vi får sedan läsa om ett julfirande när flickan är nio år och åker med sin mor, styvfar, morbror och moster, samt några kusiner för att besöka mormor och knektmorbror i knekttorpet. Jag fastnade verkligen för novellen, både innehållsmässigt och språkligt och kommer utan tvekan att använda den i undervisningen.

“Ett dockhem” av August Strindberg, Novellix (2012)

Det här är en faktiskt både rolig och intressant replik till Ibsens pjäs som i novellen spelar en avgörande roll för huvudpersonernas äktenskap. Novellen publicerades första gången i samlingen Giftas (1884) och då måste den verkligen ansetts vass. Äktenskapet mellan Gurli och Pall är i alla fall enligt den senare väldigt lyckligt. Han är borta på låga seglatser, men när han är i hamn kommer hans unga hustru och hälsar på. När vi träffar dem första gången har de varit gifta i flera år, men är fortfarande förälskade. De får barn och allt verkar frid och fröjd, tills Gurli träffar en väninna som får henne att förstå hur ojämlikt äktenskapet är.

“Palatset” av Carl Jonas Love Almqvist ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Den här novellen från 1838 är härligt skum med tydliga drag från romantiken. Huvudpersonen Richard berättar om en resa till en engelsk stad och hur han där såg en affisch med ord på ett främmande språk, blev informerad om ett kontor som säljer biljetter till åkturer i en storslagen och märklig vagn. Han köper biljetter under flera dagar och träffar en rad mystiska personer. Han besöker också ett palats. En svår novell rent språkligt, men samtidigt väldigt fascinerande och som gemensam läsning i Svenska 2 för att få ett exempel på svensk romantik tror jag att den hade fungerat fint.

“Stamfrun” av Sophie von Knorring ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En riktigt härlig läskig novell som doftar skräckromantik. Härliga miljöer med stora, mörka byggnader, damer i vackra kläder och inte minst ett magiskt porträtt. Novellen är skriven 1841, men språket är lättare att ta till sig än Almqvists. För mig är Sophie von Knorring en helt ny bekantskap och jag vill gärna att mina elever ska få stifta bekantskap med henne i Svenska 2.

“Lappin och Lapinova” av Virginia Woolf, Novellix (2016)

Novellen publicerades första gången 1938 och är en riktigt bra, men väldigt märklig skildring av ett äktenskap där i alla fall frun fantiserar om att maken är en kanin vid namn kung Lappin. Det verkar som att maken är med på leken, men till slut blir det oklart om så verkligen är fallet. En rätt svår, men samtidigt intressant text.

“Madame de Breyves melankoliska sommar” av Marcel Proust, Novellix (2014)

En berättelse om Françoise de Breyves som först inte alls är intresserad av monsieur de Laléande, men efter att han bjudit hem henne och hon tackat nej utvecklar någon slags besatthet gentemot honom. En novell som blir ett bra sätt för eleverna att möta Proust i kortformat.

“Sesam öppna dig” av Anne Charlotte Leffler ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En novell från 1882 som handlar om en man som just gift sig och först tänker igenom sitt liv med en känsla av att ha misslyckats, men sedan inser att han trots allt fått en hustru han håller av. Ett liv som kanske kan ses som vardagligt och trivialt, men som för honom känns nytt och fängslande.

“Ställ ut armeniern!” av Sophie Elkan ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Elkans novell ingår i novellsamlingen Från östan och västan som publicerades för första gången 1908. Berättelsen utspelar sig på ett hotell i Brumana, Libanon och i centrum står ett syskonpar. Brodern är endast 26 år, men helt vithårig och får ibland svåra anfall. Hans liv förändrades när han blev vittne till en massaker på armenier i Konstantinopel. En gripande berättelse i spännande miljö.

“Horatio Sparkins” av Charles Dickens, Novellix (2016)

Berättelsen om den mystiske Horatio Sparkins publicerades första gången 1834 i tidningen The Monthly Magazine, men återfinns också i Sketches by Boz som bestod av texter som Dickens fått publicerade i olika tidningar under pseudonymen Boz. “Horatio Sparkins” handlar om hur en familj bjuder hem en gäst som de tror är både framgångsrik, bildad och rik, men som senare visar sig vara en helt annan än de trott.

 

Böcker som hör ihop

Ibland är det roligt att stanna i en litterär värld lite längre och kanske läsa flera böcker som hakar i varandra på något sätt. Jag har därför satt ihop en lista med bokkombinationer, några som jag läst och andra som jag skulle vilja läsa.

Mrs Dalloway av Virginia Woolf och Timmarna av Michael Cunningham

Virginia Woolfs roman Mrs Dalloway från 1925 utspelar sig under en dag i Clarissa Dalloways liv, en dag som ägnas åt att planera kvällens fest. Timmarna består av tre berättelser i tre tider. I den första får vi möta Virginia Woolf, i den andra en hemmafru som skulle kunna liknas vid Mrs Dalloway och i den tredje står blommor och en fest i centrum.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och Gregorius av Bengt Ohlsson

Doktor Glas är en av mina favoritklassiker och där är det bara huvudpersonens perspektiv som vi får ta del av. Bengt Ohlsson låter istället den enligt doktor Glas så fruktansvärde pastor Gregorius stå i centrum och jag tyckte mycket om boken när jag läste den.

Till det här paret kunde fler titlar lagts, som Mordets praktik av Kerstin Ekman och Jag, Helga Gregorius av Birgitta Lindén.

En fest för livet av Ernest Hemingway och Åren i Paris av Paula McLain

Paula McLain har skrivit en skönlitterär bok om Ernest Hemingway och hans första fru Hadley. Hon var åtta år äldre än honom och de träffades när han var 21 och hon 29. Romanen och Hemingways självbiografiska bok handlar om samma år i Paris i början av deras äktenskap, innan han lämnade henne och deras barn för en annan. Paula McLains bok är fantastisk, men trots flera försök har jag ännu inte kommit igenom Hemigways bok. Dags för ett nytt försök i sommar kanske.

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg och För Lydia av Gun-Britt Sundström

Den allvarsamma leken är en av mina absoluta favoritböcker, men Sundströms berättelse med Lydia i fokus står fortfarande oläst i bokhyllan.

Jane Eyre av Charlotte Brontë och Saragassohavet av Jean Rhys

I Jane Eyre finns den galna kvinnan på vinden, men vi får inte veta så mycket om henne. Jean Rhys väljer istället att lyfta fram Bertha Masons öde och jag är ganska nyfiken på hennes berättelse.

Iliaden av Homeros, Flickornas tystnad av Pat Barker och A Thousand Ships av Natalie Haynes

Jag vet inte om jag kommer att ge mig på projektet att läsa hela Iliaden, men jag är definitivt nyfiken på Flickornas tystnad och A Thousand Ships som ger kvinnornas perspektiv på Trojanska kriget.

Odysséen av Homeros, Penelopiaden av Margaret Atwood och Kirke av Madeline Miller

När Odysseus reser hem mot Ithaka träffar han Kirke, den första häxan i litteraturen, som är huvudperson i Madeline Millers bok. Hemma väntar hans fru och i Penelopiaden får vi veta hur hon har det.

Skattkammarön av Robert Louis Stevenson och Mary Jones historia av Elin Boardy

Det här är två böcker som jag tycker om och det är självklart extra roligt när både originalet och parafrasen är välskrivna och bra. I Boardys bok är det den okända kökspigan Mary Jones som berättar om livet i Silvers hushåll.

En vintersaga av William Shakespeare och Tidsklyftan av Jeanette Winterson

En klassiker och en modern version av den. Wintersons bok är något av det bästa jag läst och självklart är det en fördel att känna till Shakespeares ursprungshistoria. Wintersons tolkning av En vintersaga är en av flera nya versioner av Shakespeares verk som har släppts. Några till är också utlovade, men har ännu inte synts till. Läs mer här.

Stolthet och fördom av Jane Austen och Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

Även Jane Austens verk har och ska moderniseras i The Austen Project. Fyra titlar har det blivit hittills och två till ska vara planerade. I Sanning och skvaller är Liz journalist på ett livsstilsmagasin och bor med sin yogande syster Jane i New York.

Ett dockhem av Henrik Ibsen och Nora av Merete Pryds Helle

Ibsens klassiska pjäs tillhör mina favoriter. Jag är därför nyfiken på att läsa Merete Pryds Helles bok där Nora får berätta mer. Det är en av tre nyskrivna böcker utifrån Ibsens verk.

Frankenstein av Mary Shelley och Frankissstein av Jeanette Winterson

Frankenstein är en fascinerande berättelse, men en rätt tråkig bok. Däremot är jag riktigt pepp på att läsa Jeanette Wintersons bok som både anknyter till makarna Shelleys vistelse vid Genèvesjön tillsammans med Lord Byron och en nutida berättelse om AI och robotar.

Främlingen av Albert Camus och Fallet Meursault av Kamel Daoud

I Daouds bok får vi följa Meursault offer, den som kallas “araben” men är en människa av kött och blod som heter Moussa. Det är hans bror Haroun som berättar. För mig som just reagerade på att offret inte fick någon plats alls känns Kamel Daouds bok given.

Kallocain av Karin Boye och Det grönare djupet av Johanna Nilsson

Johanna Nilsson fortsätter Karin Boyes fantastiska berättelse om Leo Kall och vi får följa hans fru Linda Kall som i sin dagbok skriver om livet i Ökenstaden, en extremliberal stad som hon flytt till. Det låter som en riktigt intressant bok.

 

 

Photo by Kate Hliznitsova on Unsplash

 

 

Vad har böcker fått dig att göra?

Pippi Långstrump fyller 75 år i år och på Facebook hamnade jag i en diskussion om henne och Astrid Lindgrens andra figurer med fokus på hur de påverkat oss. Pippi har aldrig varit min favorit, men jag tänker på alla barn som har Pippi-perioder då de gärna tar på sig en orange peruk och kanske ännu mer alla ungar som har en egen mysse och bysse. Mina ungar gillade en period att tvätta golvet med trasor på fötterna, vilket jag skyller på Pippi.

Själv har jag nog påverkats mest av Lotta på Bråkmakargatan, som också är den av Astrid Lindgrens karaktärer som jag identifierar mig med mest. Liten, arg och envis som en gammal get. Att som Lotta bestämma sig för att inte göra något och sedan inte göra det är något jag kan relatera till. Liksom att klippa sönder kläder som inte lockar, i mitt fall ett nattlinne som jag sedan gömde undan. Även Lisabet i Madicken fick mig att ställa till det då jag rullade ihop en datumlapp från Scouternas almanacka och pillade upp den i näsan. Mamma slutar aldrig att berätta hur jag gick runt i väntrummet på akuten och berättade för alla vilket datum jag hade i näsan. Någon gång i februari var det tror jag, men datumet har jag faktiskt glömt.

Det är väl tur att jag är väldigt feg, för jag har aldrig balanserat på tak eller hoppat över något helvetesgap. Däremot har jag letat rumpnissar i skogen och drömt om en egen apa eller en pyssling under sängen. Något som jag också tyckte om var att leka fattigt barn och när jag kom hem från skolan kunde jag vissa dagar bestämma mig för att mellanmålet endast skulle bestå av ett knäckebröd och lite vatten. Det hade absolut ingenting med vikt att göra, utan om att jag ville vara som Kulla Gulla eller någon av de andra fattiga barnen som jag älskade att läsa om. Liksom Rasmus på Luffen önskade jag att någon skulle välja mig när de kom till barnhemmet, eller att någon rik släkting skulle komma och rädda mig som i just Kulla Gulla och En liten prinsessa.

En annan karaktär som inspirerat mig mycket är L M Montgomerys Emily. Precis som henne skrev jag ett brev till mig själv som vuxen där jag påminde om de saker jag drömde om. Jag ville klappa en koala (det gjorde vi inte trots resa till Australien, för det var dyrt och kändes awkward) studera i Oxford (det gjorde jag inte men väl i Brighton) och bli journalist eller författare (bloggare och läromedelsförfattare får väl funka).

Som vuxen har jag snarare följt i författares fotspår och bland annat besökt Virginia Woolfs sommarhus i Rodmell. Sådana resor gör jag gärna fler av, men som det ser ut nu får det räcka med att planera och drömma.

Har du gjort något bara på grund av att du läst om det i en bok? Har du gjort några litteraturrelaterade resor?

Vem vill du sitta i karantän med?

Igår delade Helena Dahlgren en bild på Facebook med olika grupper med avlidna författare och uppmaningen “Choose your dead author quarantine house”. Jag valde ganska spontant hus två (var tvungen att googla Dale Carnegie och han skev tydligen tidiga självhjälpsböcker) och är ganska nöjd med valet. Virginia Woolf må ha varit deprimerad i perioder, men jag har alltid tänkt mig henne som en både smart och rolig person. Fitzgerald verkar ha varit en skit, men fascinerar mig och jag hade gärna hängt med såväl Jane Austen och Susan Sontag. Om jag inte hade avskytt Brecht med passion (fråga inte, helt ologiskt) hade kanske hus 1 kunnat vara något också och jag hade kunnat tänka mig att träffa några andra döda författare också som Dorothy Parker, Ernest Hemingway, Gertrude Stein och Maya Angelou.

Jag hittade bilden med tillhörande tråd via Reddit och där fanns också tillägget “substitutions and swaps are allowed och det tänker jag göra.

Mina fem är:

Virginia Woolf får vara med även i mitt “hus” då hon är en författare som länge fascinerat mig. Helst av allt hade jag velat hänga med hela Bloomsburygruppen, men de får tyvärr inte plats.

Ernest Hemingway kanske ställer till det rejält, men han kan också få igång diskussionerna på ett positivt sätt. Möjligen är han trevligare på avstånd, men jag chansar. Det är ju faktiskt rätt ofarligt. 😉

Selma Lagerlöf för att hon dels skrev fantastiska böcker, men också för att hon verkar ha varit en riktigt intressant och cool person.

Toni Morrison hade kunnat tillföra ett intressant perspektiv till samtalet om livet och kompletterat de andra två väl. Faktiskt skriver hon och Lagerlöf inte helt olikt.

Per Anders Fogelström är en stor favoritförfattare och en intressant person med ett socialt patos. Han kan passa in i gruppen fint.

 

Nu utmanar jag er att skapa den perfekta karantänvistelsen med fem nu icke levande författare. De kan finnas på bilden ovan eller inte, så länge du håller dig till fem personer får du blanda som du vill.

Vilka författare väljer du och varför?

 

PS. Om sanningen ska fram hade denna rätt introverta person ALDRIG fixat att sitta i karantän med främmande människor en ett par dagar, men det är en helt annan historia. DS.

100 böcker som format vår värld

Listor är kul, men som alltid är det svårt att ens på en lång sådan sammanfatta litteraturhistoriens viktigaste verk. Nu har BBC Arts skapat en lista med 100 böcker som format vår värld och med vår värld tycks de mena västvärlden, något som i princip alltid är fallet i vår etnocentriska värld. Det är trots detta en hyfsat varierad lista med många spännande titlar och jag gillar att böckerna delats in i olika kategorier. Jag har försökt översätta dem, men har i något fall valt att behålla den

Jag har däremot inte översatt titlarna, men väl länkat dem till sidor där du kan läsa mer om dem, såväl den här bloggen, som andra sidor (jag svor lite att jag började med det, för hjälp vilken tid det tog). Dessutom har jag självklart markerat vilka böcker jag läst och vilka författare jag läst någon annan bok av, genom att fetmarkera. En asterisk efter betyder att jag vill läsa boken.

 

Identitet

Beloved – Toni Morrison
Days Without End – Sebastian Barry
Fugitive Pieces – Anne Michaels*
Half of a Yellow Sun – Chimamanda Ngozi Adichie
Homegoing – Yaa Gyasi
Small IslandAndrea Levy*
The Bell JarSylvia Plath*
The God of Small Things – Arundhati Roy*
Things Fall Apart – Chinua Achebe
White Teeth – Zadie Smith

Kärlek, sex och romance

Bridget Jones’s Diary – Helen Fielding
Forever Judy Blume
Giovanni’s Room – James Baldwin
Pride and Prejudice – Jane Austen
Riders – Jilly Cooper
Their Eyes Were Watching God – Zora Neale Hurston
The Far Pavilions – M. M. Kaye*
The Forty Rules of LoveElif Shafak*
The PassionJeanette Winterson
The Slaves of Solitude – Patrick Hamilton

Äventyr

City of Bohane – Kevin Barry*
Eye of the NeedleKen Follett
For Whom the Bell TollsErnest Hemingway
His Dark Materials Trilogy – Philip Pullman
Ivanhoe – Walter Scott
Mr Standfast – John Buchan
The Big Sleep – Raymond Chandler
The Hunger Games – Suzanne Collins
The Jack Aubrey Novels – Patrick O’Brian
The Lord of the Rings Trilogy – J.R.R. Tolkien (påbörjad, ej utläst)

Liv, död och andra världar

A Game of Thrones – George R. R. Martin
Astonishing the Gods – Ben Okri
Dune – Frank Herbert
Frankenstein – Mary Shelley
Gilead – Marilynne Robinson (påbörjad, ej utläst)
The Chronicles of Narnia – C. S. Lewis
The Discworld Series – Terry Pratchett
The Earthsea Trilogy – Ursula K. Le Guin
The Sandman SeriesNeil Gaiman
The Road – Cormac McCarthy (påbörjad, ej utläst)

Politik, makt och protest

A Thousand Splendid Suns – Khaled Hosseini
Brave New World – Aldous Huxley
Home Fire – Kamila Shamsie
Lord of the Flies – William Golding
Noughts & Crosses – Malorie Blackman*
Strumpet City – James Plunkett*
The Color Purple – Alice Walker*
To Kill a Mockingbird – Harper Lee
V for Vendetta – Alan Moore*
UnlessCarol Shields

Klass och samhälle

A House for Mr BiswasV. S. Naipaul
Cannery Row John Steinbeck
Disgrace – J.M. Coetzee
Our Mutual FriendCharles Dickens
Poor Cow – Nell Dunn*
Saturday Night and Sunday Morning – Alan Sillitoe
The Lonely Passion of Judith Hearne – Brian Moore
The Prime of Miss Jean Brodie – Muriel Spark*
The Remains of the Day – Kazuo Ishiguro
Wide Sargasso Sea – Jean Rhys*

Coming of Age

Emily of New Moon – L. M. Montgomery
Golden Child – Claire Adam*
Oryx and CrakeMargaret Atwood*
So Long, See You Tomorrow – William Maxwell*
Swami and Friends – R. K. Narayan*
The Country Girls – Edna O’Brien
The Harry Potter series – J. K. Rowling (dock inte hela serien)
The Outsiders – S. E. Hinton
The Secret Diary of Adrian Mole, Aged 13 ¾ – Sue Townsend
The Twilight Saga – Stephenie Meyer

Familj och vänskap

A Suitable Boy – Vikram Seth
Ballet Shoes – Noel Streatfeild*
Cloudstreet – Tim Winton
Cold Comfort Farm – Stella Gibbons
I Capture the Castle – Dodie Smith
Middlemarch – George Eliot
Tales of the City – Armistead Maupin
The Shipping News – E. Annie Proulx
The Tenant of Wildfell Hall – Anne Brontë
The Witches – Roald Dahl

Brottslighet och konflikt

American Tabloid James Ellroy
American War – Omar El Akkad*
Ice Candy Man – Bapsi Sidhwa*
Rebecca -Daphne du Maurier*
Regeneration – Pat Barker
The Children of MenP.D. James
The Hound of the BaskervillesArthur Conan Doyle
The Reluctant Fundamentalist – Mohsin Hamid
The Talented Mr RipleyPatricia Highsmith
The Quiet AmericanGraham Greene

Regel- och normbrytare

A Confederacy of Dunces – John Kennedy Toole
Bartleby, the Scrivener – Herman Melville
Habibi – Craig Thompson
How to be Both Ali Smith*
OrlandoVirginia Woolf
Nights at the Circus – Angela Carter*
Nineteen Eighty-Four – George Orwell
Psmith, Journalist – P. G. Wodehouse
The Moor’s Last SighSalman Rushdie
Zami: A New Spelling of My Name – Audre Lorde*

 

Sammanlagt har jag läst 26 av titlarna på listan och dessutom böcker av ytterligare 21 författare. Tre av böckerna har jag börjat läsa, men gett upp halvvägs. Av de olästa titlarna vill jag läsa 23.

 

Photo by Glen Noble on Unsplash

Vi besökte Vanessa och Virginia

Virginias sovrum på Monk’s House

Resan till Eastbourne med omnejd gick i systrarna Stephens fotspår. Eftersom deras sommarhus ligger nära, men ändå är lite kluriga att ta sig till, blev det ett hus om dagen i dagarna två. Vi hade också planerat en Bloomsbury-promenad i London, men den satte regnet stopp för. Det får bli nästa gång.

Till Virginia och Leonard Woolfs hur Monk’s House går det att ta tåget från Eastbourne till Lewes och därifrån till den lilla tågstationen Southease. Från stationen är det en vacker och lagom lång promenad till huset i den lilla byn Rodmell. Jag och Anette var där även förra året, men då gick inte tågen och vi tog oss från Lewes till Rodmell liftandes. Då blommade magnolian och alla vårens lökar, men nu var trädgården fylld av en massa vackra sommarblommor. Även om det var andra gången jag såg huset och Virginias skrivarstuga i trädgården, kändes det lite högtidligt att faktiskt få besöka den plats där hon levde och skrev.

Virginia Woolfs skrivarstuga
Skrivbordet står fortfarande kvar

Vanessa Bell och Duncan Grant bodde i huset Charleston från 1916 och det går att promenera mellan de två husen. 1939 flyttade även Clive Bell dit. Vanessa bodde där till sin död 1961 och Grant tills även han avled 1978. I huset hade de varsitt stort rum och när Clive Bell flyttade in och krävde rummet på andra våningen som tidigare varit Vanessas rum, blev hennes tillflykt istället på nedervåning där också hennes ateljé låg. Efter att ha besökt huset tycker jag allt att hon drog vinstlotten. Även ekonomen Manyard Keynes hade ett eget rum i huset.

Charleston Farmhouse

Charleston är mer av ett välordnat turistmål än Monk’s House med ett närliggande galleri och en restaurang i anslutning. Kanske tyckte jag att känslan i Monk’s House var mer autentisk, men jag är glad över att också ha besökt Charleston. Jag gillar också konceptet som båda husen har med guider som står i ett rum och berättar om just det. På vardagarna går det att gå mer traditionella guidade turer på Charleston, men jag är väldigt nöjd över att vi var där en söndag, då det går att vandra runt i sin egen takt.

Dagens kulturella VM-spaning England

Inte Storbritannien, utan England. Viktigt att komma ihåg i den här spaningen. England som alltid varit mitt andralag och som nu mötte Sverige i kvartsfinalen. Tyvärr slog de också ut Sverige, men det hindrar inte att jag hoppas att de får möta Frankrike i en final. Idag spelar de för en finalplats.

Ett kulturellt inlägg om England skulle kunna bli hur långt som helst, men jag har fått begränsa mig ordentligt.

Jag inleder med två fotbollsrelaterade böcker som jag gillar skarpt. Det finns bara två David Beckham av John O’Farrell handlar om ett bra mycket sämre engelskt landslag än årets upplaga. De förlorar till och med en kvalmatch mot Vatinkanstaten, men i VM i Qatar har det hänt något med spelarna. En riktigt rolig bok, som säkert passar bäst om man gillar fotboll.

Fever Pitch är en bok av Nick Hornby och en film av David Evans och ett av de få undantag där filmen är bättre än boken. Mycket tack vare Colin Firth, that is. Annars är nog min favorit av Hornby  Long way down, där fyra personer träffas en nyårsafton. Det vore ju inte alls konstigt om inte platsen var taket på en skyskrapa och att de alla planerat att hoppa.

Och så fotboll på film, där Skruva den som Beckham blev Keira Knightleys genombrott, men där jag tyckte mer om Parminder Nagra, som sedan dök upp i Cityakuten.

Jag älskar brittiska kostymdramer och två favoriter är Downton Abbey och The Crown. Jag var inte alls redo för att släppa familjen Crawley när serien var slut, men har hört ryktas om en långfilm. När det gäller The Crown har jag fortfarande andra säsongen kvar och en tredje ska vara på väg.

En annan riktigt bra tv-serie som utspelar sig under samma tid som Downton Abbey är Huset Eliott om systrarna Bee och Evie som startar ett företag när deras far dör. Från att sy ett fåtal plagg till ett fåtal kunder bygger de sedan upp ett helt modehus.

Mrs Dalloway av Virginia Woolf är en klassiker som jag gillar av en författare som fascinerar mig. I våras var jag och Annette och besökte makarna Woolfs sommarhus Monk’s House, vilket gjorde mig sugen på att få veta ännu mer om henne.

En nygammal engelsk bekantskap är Jane Fallon, vars Foursome är en riktigt charmig historia. Fallon har tidigare skrivit manus till de fantastiska tv-serierna This Life och Teachers.

Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck är en riktigt charmig bok om Charlotte som ärver en bokhandel i London. En bok som är som en riktigt mysig film av Richard Curtis, en  Fyra bröllop och en begravning eller en  Notting Hill. Curtis själv är förvisso från Nya Zeeland, men filmerna andas London.

 

Min anglofila april

Målet i april var att en gång för alla komma ut som anglofil genom en Anglofil april. Mitt i månaden reste jag till Brighton och bjöd på inlägg både från staden och från Monk’s House i Rodmell, utanför Lewes.

En del anglofil läsning har det också blivit, med fokus på Brighton. En tur till 50-talets bjuder Elly Griffiths på i charmiga The Zig-zag girl, medan Allie Rogers placerar sin debutbok Little Gold 1982 och Starlings av Erinna Mettler i både nutid och dåtid. Tre ganska olika böcker, som har det gemensamt att de är väldigt välskrivna.

Och sen var hon borta av Lisa Jewell utspelar sig också i Storbritannien. Ingen stor favorit, men en okej spänningsroman. Jag hoppas dock att Jewell snart byter genre igen, från spänning till feelgood, för i den genren är hon inte okej, utan en stjärna.

Bokhandeln på Riverside Drive tar Frida Skybäck oss med till världen kanske mysigaste bokhandel i London. Riktigt trevlig läsning!

Eftersom månadens läsning mest kan liknas vid uttrycket “upp som en sol, ner som en pannkaka” har ett par påbörjade böcker förblivit halvlästa. Det är Love you dead av Peter James och The House of new beginnings av Lucy Diamond. Båda utspelar sig i Brighton och båda är halvvägs in riktigt bra. Det är “bara” lästid och koncentration som behövs för att de ska bli utlästa.

Visiting Virginia

 

Virginia och Leonard Woolf förknippas främst med stadsdelen Bloomsbury i London, men utanför Lewes i det lilla samhället Rodmell i East Sussex ligger deras sommarhus Monk’s House. Ett vackert hus i en ännu vackrare trädgård. En plats att landa på och att bli lugn av. Jag förstår verkligen att författarparet ville tillbringa tid där.

Just den söndag jag och Annette besökte Monk’s House gick inga tåg, vilket gjorde resan lite mer strapatsrik än den behöver bli. Med hjälp av ett trevligt par från Oxford lyckades vi dock ta oss från Lewes till Rodmell. Annars går det smidigt att åka tåg från Brighton (eller London), gå av vid Southease Station och sedan promenera till Rodmell.

Monk’s House byggdes redan på 1600-talet och man trodde länge att det bestod av tre separata hus, efter men för bara några år sedan efter en undersökning/renovering är teorin att det var byggt som ett hus. När paret Woolf köpte huset tog de ner väggar och satte in fönster. De målade också om en del och det syns att Virginias favoritfärg var grönt. Både väggar, lister och andra trädetaljer är målade i olika nyanser av grönt.

Vissa delar av huset är inrett med tidstypiska möbler och föremål, som inte använts av paret Woolf, men just den här stolen och bokhyllan är original. Böckerna i hyllan är verk av Shakespeare, som Virginia slagit in i skyddspapper och därefter skrivit titlarna för hand på.

Leonard och Virginia hade separata sovrum och guiden ansvarade för Virginias sovrum, som ligger i den del av huset som byggdes till 1929, menade att det var oklart om Leonard och Virginia någonsin hade ett sexuellt förhållande, eller om äktenskapet var platonskt. Hur som helst trivdes de i varandras sällskap och Leonards liv efter Virginias död var många gånger svårt. Han hade senare ett förhållande med konstnären Marjorie Tulip Richie, även kallad Trekkie. Hon bodde hos honom under veckorna och hos sin man Ian på helgerna. Ett annorlunda arrangemang, men de struntade helt i vad andra tyckte. I Monk’s House finns flera tavlor av Trekkie, bland annat ett porträtt av Leonard Woolf i matsalen.

Porträttet av Virginia Woolf som också hänger i huset är gjort av Vanessa Bell. Tydligen bjöds flera konstnärer in för att måla av henne samtidigt då hon hatade att sitta modell.

På tomten finns en skrivarstuga där Virginia skrev större delen av sina böcker. Ibland skrev hon för hand i sovrummet, men hon gick sedan ut i skrivarstugan och skrev rent på skrivmaskinen där. Att se hennes skrivbord var verkligen något speciellt. Det såg ut som att hon när som helst skulle komma tillbaka och sätta sig för att skriva vidare.

 Det går att promenera från Rodmell till Virginias syster Vanessas hus i Charleston, där hon bodde tillsammans med konstnären Duncan Grant, som hon hade dottern Angelica med, hans älskare David Garnett (som Angelica senare gifte sig med) och Vanessas två barn med Clive Bell. De köpte huset 1916 och det blev en ny samlingsplats för Bloomsburygruppen. Läs gärna mitt inlägg på Kulturkollo från tidigare i veckan om systrarna Vanessa och Virginia.

En litterär promenad i Brighton

Det blev en rejäl långhelg i Brighton för mig och Annette förra veckan. Vi flög tidigt på torsdagen och kom hem sent på måndagen. Fem intensiva och för mig väldigt nostalgiska dagar. Hösten 1993 var jag 19 år och hade just tagit studenten. Mitt första möte med universitetsstudier var på Sussex University utanför Brighton, som Göteborgs universitet fortfarande har ett samarbete med. Jag bodde i Hove och torsdagen tillbringade jag i mina gamla kvarter. En trivsam walk down Memory Lane som varade i 23000 steg.

Under fredagen anlände fler litteraturtanter och då var det de mer centrala delarna av Brighton som gällde. Förvånansvärt mycket var sig likt, men självklart hade en hel del hänt på nästan 25 år. Gamla West Pier som brann 2003 var det inte mycket kvar av och Palace Pier gav mig nästan panik med alla sina attraktioner. För första gången var jag också i Kemptown, bortom piren, ett område som verkligen hade blommat upp.

Som det brukar vara när Breakfast Bookclub ordnar resor är det lördagen som är den stora gemensamhetsdagen. Klockan 11 möttes vi utanför Royal Pavilion och vår guide Gill påbörjade den litterära vandringen med att berätta om Jane Austens förhållande till Brighton och byggnaden vi stod framför. Svaret är att hon hatade båda, något som framgick med all önskvärd tydlighet i de citat från brev som Gill läste upp.

Royal Pavilion uppfördes av prinsregenten George (sedermera kung George IV) och är en minst sagt överdådig byggnad. Tyvärr blev det inte heller denna gång något besök på insidan. Jag måste helt enkelt komma tillbaka.

Under andra världskriget bombades stora delar av staden, men inte Royal Pavilion, som enligt legenden räddades av Hitler som ville ha den som högkvarter när kriget var vunnet. Under Victoria-eran användes byggnaden inte och förfallet var ett faktum. Nu är det renoverat till ursprungsskick.

En bit från palatset ligger det hus där Mrs Fitzherbert bodde. George gifte sig med henne, men äktenskapet erkändes inte då hon varit gift flera gånger och dessutom var katolik. De fortsatte dock sitt förhållande och det sägs att det ska finnas tunnlar mellan hennes hus och Royal Pavilion. Just dessa tunnlar är inte bekräftade, andra finns dock, t.ex. mellan Royal Pavilion och det närliggande stallet. I området kring Royal Pavilion fanns en rad samlingsplatser för författare. Stadens äldsta hotell The Old Ship Hotel var en av dem. Dickens bodde på där när han var i Brighton.

Även The Royal Albion Hotel är mytomspunnet och där bodde det fina folket när de reste till kusten för att förbättra sin hälsa. Brighton kan tacka en viss dr Russel för att staden växte under senare delen av 1700-talet, då hans rekommendationer att bada i saltvatten gjorde att det blev trendigt att åka till kusten. Där hjälptes aristokraterna ner i vattnet av så kallade “dippers”, damer som ledde dem ner i vatten och tillbaka. Det var alltså inte tal om att simma, utan ett dopp räckte gott. The Royal Albion har också haft många litterära gäster. Bland annat bodde Oscar Wilde här med sin älskare när han besökte staden.

En annan författare som förknippas med Brighton är Graham Greene, vars Brighton Rock (döpt efter polkagrisliknande godisstänger) beskriver stadens mindre trevliga delar. När han var i Brighton bodde han på puben The Cricketers i stadens gamla kvarter The Lanes.

Vi gick också förbi The Sussex grill, en restaurang där Virginia Woolf var ofta på 30-talet när hon besökte sin psykolog. Hon åt lunch här under sitt sista besök i Brighton. Dagen efter tog hon sitt liv.

En annan mytomspunnen plats är Hippodrome, en nöjeslokal där 60-talets stora band spelade. Byggnaden invigdes 1897, men har nu förfallit. Houdini uppträdde här och blev vän med författarn Conan Doyle. Paret Doyle älskade det ockulta och frun höll i seanser. Vänskapen tog slut då fru Doyle gav Houdini ett meddelande från hans mamma som måste varit hemskt.

Guiden Gills absoluta favorit bland författare verksamma i Brighton var den för mig okända Fanny Burney (1752-1840) som var dotter till musikern dr Charles Burney och debuterade (anonymt) med romanen Evelina 1778. När hennes identitet avslöjades blev det inte den skandal som hon fasade, utan hon hyllades tvärtom för sin realistiska stil som var ovanlig för tiden. Virginia Woolf lär ha kallat henne “The mother of English Literature”.

Lewis Carroll bodde ofta hos sin vän vid Sussex square och enligt vissa historien ska han ha hittat inspirationen till Alice i Underlandet från trädgården där som har en tunnel till havet. Datumen stämmer dock inte, då boken skrevs innan han besökte Sussex square. Å andra sidan bodde hans syster i Brighton, så det skulle kunna vara sant ändå.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: