Man Booker International Prize 2020

Jag brukar ha koll på litterära priser, men insåg att jag faktiskt missat Man Booker International Prize 2020 vars korta lista presenterades i början av april. Eftersom en geografisk spridning är något jag strävar efter är det här ett extra intressant pris.

De sex titlarna på den korta listan är:

The Enlightenment of The Greengage Tree av Shokoofeh Azar

Azars bok är skriven på farsi och översatt till engelska av en icke namngiven översättare. Berättelsen utspelar sig i Iran efter revolutionen 1979 och huvudpersonen är den 13-åriga Bahar. Författaren flydde 2011 till Australien. Det här är en bok om ett land i en tid som jag tycker är riktigt intressant.

The Adventures of China Iron av Gabriela Cabezón Cámara

Året är 1872 och China bor på Pampas i Argentina. Hon är gift, men hennes make gör militärtjänst och befinner sig långt borta. Boken är översatt från spanska av Iona Macintyre och Fiona Mackintosh. Ingen bok som känns klockren för mig, men vinner den får jag kanske omvärdera det.

Tyll av Daniel Kehlman

Tyll Ulenspiegel lever på 1600-talet och är en riktig player. En historisk skröna som jag spontant känner mig lite skeptisk till. Tyll ges ut på svenska i oktober av Albert Bonniers förlag.

Hurricane Season av Fernanda Melchor

Melchors bok utspelar sig på landsbygden i Mexico där en kropp hittas av en grupp barn. Under berättelsens gång avslöjas vem som dött och varför.

The Memory Police av Yoko Ogawa

Jag är mycket glad över en ny bok av Ogawa som jag tidigare läst den väldigt fina En gåtfull vänskap.Nya boken handlar om en ö där “minnespolisen” gör att människor glömmer en massa saker. Det låter som en riktigt märklig, men också intressant bok som gör mig nyfiken.

The Discomfort of Evening av Marieke Lucas Rijneveld

Marieke Lucas Rijnevelds debutroman har nått stora framgångar i hemlandet Nederländerna. Den handlar om Jas som bor på landsbygden i Nederländerna. När hennes bror åker iväg på en resa och aldrig återvänder förändras allt.

Böcker att se fram emot i juni

Snart juni och snart sommar. Jag hoppas på mycket lästid när det blir hemester för hela slanten. Lite orolig är jag dock, då mycket av läsflytet brukar dyka upp när jag inte kan göra något annat än att sitta i en solstol på stranden eller på balkongen i Spanien, dit vi åkt de flesta somrar i tio års tid. Där går det inte att göra mycket annat än att slappna av och inga måsten, ingen dator eller knappt någon tv tar tid ifrån läsningen.

Helt oberoende av min lästid är junis utgivning och jag har som vanligt gått igenom utgivningen och sammanställt en lista över böcker jag ser fram emot.

Löparklubben för cancersystrar, Josie Lloyd, [etta], juni

Ytspänning, Olivier Norek, [sekwa], juni

Den andra dottern, Alex Dahl, Norstedts förlag, 1 juni

Dockfabriken, Lena Karlin, Åsa Schwartz, Norstedts förlag, 1 juni

Lyckan finns i ett ögonblick, Kate Eberlen, Norstedts förlag, 1 juni

Kära Emmie Blue, Lia Louis, Lovereads, 1 juni

Om det regnar i Ahvaz, Nioosha Shams, Bonnier Carlsen, 1 juni

Sovsågott, Anders Roslund, Albert Bonniers Förlag, 1 juni

Ilkas arv, Sara Blæder, Bkförlaget Polaris, 5 juni

Rick, Alex Gino, Lilla Piratförlaget, 9 juni

En sommar att minnas, Elin Hilderbrand, Love Reads, 10 juni

Sweet Home Dalarna, Karin Janson, Printz Publishing, 10 juni

Rodham, Curtis Sittenfeld, Wahlströms & Widstrand, 11 juni

Hur man blir slängd överbord, Emmy Abrahamsson, Albert Bonniers Förlag, 12 juni

Jag glömmer dig aldrig, Sarah Dessen, Rabén & Sjögren, 12 juni

En nästan perfekt mamma, Lilly Emme, Historiska Media, 15 juni

Tyska huset, Annette Hess, Albert Bonniers Förlag, 16 juni

Goda grannar, Mattias Edvardsson, Bokförlaget Forum, 17 juni

Större än störst, Andreas Roman, LB förlag, 17 juni

Långt bortom havet, Isabel Allende, Norstedts förlag, 22 juni

Tänk snabbt! (vecka 23)

Några veckor kvar av terminen, för som lärare lever jag efter just läsårstider och de närmaste veckorna är spurten innan en välförtjänt ledighet. Att jag är extra trött den här våren är kanske inte så konstigt med tanke på läget i världen, men klart är att det ska bli väldigt, väldigt skönt att varva ner. Helst hade jag velat åka till Spanien som vi brukar och lämna alla måsten hemma, men det får av naturliga skäl bli en hemester istället.

Första frågan handlar om hur du brukar planera din sommar och om du helst tillbringar den hemma eller borta. Borta behöver absolut inte vara långt bort, men vara en annan plats än där du bor till vardags.

Syrenerna blommar här utanför och tiden mellan hägg och syren gick utan att jag märkte den. Vilket träd är vackrast tycker du, hägg eller syren?

I helgen läste jag ut en av årets absoluta snackisar nämligen Där kräftorna sjunger och jag blev så beskriven. Det händer ibland med böcker som hypas totalt. Hur hanterar du böcker som “alla” verkar läsa och älska, läser du direkt eller väntar du tills hypen är över?

Jag har den senaste tiden läst flera böcker som avslutas med en epilog och jag är inte helt säker på vad jag tycker om greppet. Vill du ha ett direkt avslut, eller föredrar du en epilog?

Titlar på böcker kan ibland bli exakt lika och i veckan uppmärksammades att två ganska nyutkomna böcker båda fått titeln Svärmodern. Den ena är skriven av Moa Herngren och den andra av Sally Hepworth. Vilken av dem lockar dig mest?

Veckans fem snabba lyder alltså:

hemma eller borta?

hägg eller syrén?

läsa direkt eller vänta tills hypen är över?

direkt avslut eller epilog?

Svärmodern av Moa Herngren eller Sally Hepworth?

 

Jag väljer så här:

hemma eller borta? Jag vill gärna byta miljö för att riktigt slappna av, men i sommar får jag nöja mig med att gå ut till växthuset.

hägg eller syrén? Det går inte riktigt att bortse ifrån att syréner är såväl vackra som väldoftande. De lila är finast.

läsa direkt eller vänta tills hypen är över? För första gången så kan jag faktiskt inte välja. Antingen vill jag nämligen läsa direkt eller vänta länge. Att läsa när i princip alla har läst och hyllningarna finns överallt är egentligen alltid dumt.

direkt avslut eller epilog? Det är sällan jag uppskattar epiloger om jag ska vara ärlig.

Svärmodern av Moa Herngren eller Sally Hepworth? Jag väljer Herngren för att jag redan läst och uppskattat den, medan den bok jag tidigare läst av Hepworth var okej, men inte mycket mer.

 

Nu är det din tur. Vad väljer du? Tänk snabbt!

Där kräftorna sjunger

Där kräftorna sjunger av Delia Owens är en internationell succé och en snackis även här. Boken är till exempel en av de nominerade till Årets bok 2020. Förväntningarna var därför ganska höga och de uppfylldes inledningsvis. Grundberättelsen om flickan Kya som är uppvuxen utanför samhället i en dysfunktionell familj är verkligen fin. Som liten flicka ser hon syskonen lämna hemmet ett efter ett och när faderns misshandel blir för svår försvinner även mamman bort. Under några år försöker Kyas pappa leva ett bättre liv, men det dröjer inte många år innan hon är helt ensam. Människorna i det lilla närbelägna samhället kallar henne Träskflickan och ser henne som obehaglig och konstig. De enda som stöttar henne är Jumpin’ som äger en liten butik och hans fru Mabel. De ser till att Kya får mat i magen och nya kläder ibland genom att köpa musslor och rökt fisk från henne. Tate, en barndomsvän som nu blir hennes förtrogne och pojkvän är också viktig. De delar ett intresse för djur och natur och det är Tate som lär Kya läsa. Jag tycker väldigt mycket om skildringen av Kyas kamp för att överleva och hur hon lär sig med och mer om de djur och växter som finns runt henne.

Där kräftorna sjunger hade kunnat bli en fantastisk roman om Kya och hennes fascination för naturen hade fått stå i centrum. Nu blir det istället en tafflig mordhistoria och de två kärleksförhållanden Kya har, främst det med Chase som är den som hittas död i inledningen, är så gräsligt skildrade att Jean M Auel framstår som en författare värdig Nobelpriset. Beskrivningarna av Kyas utseende känns gammaldags och ganska sunkigt, något som förstör min läsupplevelse. Att boken avslutas med en epilog som är onödig och smörig gör inte saken bättre. Nu mår jag mest lite dåligt och förstår faktiskt inte alls hur alla kan hylla helt okritiskt. Det här är definitivt inte årets bok, möjligen hade jag tyckt det om jag läst den ungefär samtidigt som jag läste Grottbjörnens folk och alla andra mer eller mindre sliskiga böcker om utsatta kvinnor som hittar en mening med livet genom en man. Då var jag typ tolv, nu vill jag gärna slippa sådant.

De nominerade till Barnradions bokpris 2020

Tidigare i veckan avslöjades de nominerade till Barnradions bokpris 2020 och eftersom jag bara läst en av dem blev min läslista genast längre.

De nominerade är:

I väntan på mitt ovanliga liv av Per Sahlin, Ordalaget Bokförlag, (2020)

Vi går varvet av Ina Lagerwall, Rabén & Sjögren, (2019)

Den falska rosen av Jakob Wegelius, Bonnier Carlsen, (2020)

Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, (2019)

Familjen av Cecilia Lidbeck, Lilla Piratförlaget, (2020)

 

Läs mer om priset och de nominerade böckerna här.

 

Foto: Micke Grönberg

Vad är en Bokmässa i Göteborg?

Självklart är det inte alls oväntat, men inte desto mindre sorgligt, att det inte blir någon Bokmässa i år. Fyra dagar när jag umgås med vänner jag sällan träffar och då jag upplever så mycket intressant kultur att jag har boksmälla i dagar efteråt. Lite märkligt är det att jag som egentligen avskyr stora folksamlingar och trängsel ändå älskar Bokmässan. Det handlar om människorna, om seminarierna och om alla fina möten som ger mig så mycket.

Nu blir det en digital variant i dagarna fyra, 24-27 september, uppdelade på två dagars “digital bildningshubb” och två dagars Litteraturfestival också den digital självklart. Även om jag verkligen älskar att gå på seminarier så har jag svårt att tänka mig att sitta fyra dagar framför datorn för att ta del av digitala alternativ. Jag må vara introvert, men Bokmässan är ingenting utan det myller av människor och intryck som jag lärt mig att älska.

Jag saknar redan mina fina vänner i #boblmaf och tycker att det är så väldigt sorgligt att inte få träffas i september, Förhoppningsvis får vi snart mingla och dricka bubbel ihop.

 

Smaken gör mig kluven

Jag läste Smaken av Muriel Barbery för en digital bokcirkel (som jag tyvärr inte lyckades delta i) och det är en bok jag tänkt läsa länge. Inledningsvis var jag väldigt tveksam, men till slut måste jag säga att jag tyckte om den. Vad jag förstår var det få av deltagarna i bokcirkeln som gjorde det.

Smaken är en samling berättelser som alla på något sätt kopplas till mat. Just att låta sinnesförnimmelser, i detta fallet smakupplevelser, få karaktärer att minnas saker är ett grepp jag tycker om. Det får mig att tänka på Marcel Prousts som genom lindblomste och madeleinekakor låter sin huvudperson förflytta sig till barndomen i Swanns värld, den första delen i mastodontverket På spaning efter den tid som flytt. I Smaken står Pierre Arthens i centrum. Han är en känd matkritiker och mat har alltid varit en stor del av hans liv. Nu ligger han för döden i sin lägenhet på 7 Rue de Grenelle där även Igelkottens elegans utspelar sig. Det är när jag inser det och när portvakten Renée får sitt kapitel som jag fastnar i Smaken på riktigt.

Vissa kapitel handlar om att Pierre Arthens berättar ett smakminne från sitt liv. Andra om hur människor kring honom ser på denne mäktige, men vad det verkar, riktigt otrevlige man. Det är i alla fall inga positiva hyllningsberättelser vi bjuds på. Jag gillar dock idén att låta korta minnesbilder från olika personer berätta om samma huvudkaraktär och att också få höra honom själv berätta om sitt liv. Det funkar inte riktigt helt ut, men vissa av berättelserna är fina. Något jag också tycker mycket om är hur Barbery återvänder till samma hus i Igelkottens elegans och även där nämner Pierre Arthens död i lägenheten på fjärde våningen. Nu blir jag lite sugen på att läsa om en av mina största favoritböcker någonsin, men det gör mig lite väl nervös, så jag vet faktiskt inte om jag vågar.

Working mums är underhållande

Just nu tittar jag på Working mums på Netflix och har hittills sett hela första och halva andra säsongen. Totalt finns fyra säsonger och CBC, det kanadensiska tv-bolag som skapat serien har bekräftat att det blir en femte. Seriens skapare är Catherine Reitman, som också spelar en av huvudrollerna som karriärmamman Kate.

Working mums utspelar sig i Toronto och vi får följa några mammor i samma föräldragrupp som leds av den minst sagt överdrivet positiva och därmed ganska läskiga Val. Två av kvinnorna, Anne och Kate har varit vänner länge och nu har de blivit mammor samtidigt. Anne för andra gången och Kate för första. Båda fokuserar ganska mycket på sin karriär och framför allt Kate har svårt att se sig själv som hemmamamma. I gruppen finns också Frankie och hennes partner Giselle, Jenny, som försvinner lite under säsong två då det istället är hennes man Nathan som deltar i gruppens möten, samt den på ytan superperfekta unga mamman Alicia, som aldrig riktigt klickar med de andra.

Min favorit är nog Anne, som är den jag känner igen mig mest i, men jag gillar även Kate och Frankie. Det är tydligt att serien är gjord i Kanada och inte i USA, då den är mer frispråkig och rakt på sak än vad amerikanska serier brukar vara. Viktiga frågor tas upp på ett ganska osentimentalt sätt och jag gillar hur karaktärerna får lov att utvecklas. Något jag också uppskattar är att mammalivet definitivt inte glorifieras, men ändå inte målas upp som helt nattsvart. Livet är tufft ibland, men inte hela tiden och inte för alltid är budskapet. Jag kommer helt klart att titta vidare och förhoppningsvis håller Working mums hela vägen.

10 klassiska noveller

I den kurs om litteraturundervisning och litteratururval som jag läser just nu är en av uppgifterna att läsa noveller och bland de jag valt att läsa finns många skrivna av författare vars verk räknas till klassikerna. Här följer tio bra, och för mig nya, klassiska noveller som jag tror skulle fungera bra med gymnasieelever. Några av dem kommer mina elever att få möta redan i vår.

Det här är alltså inte en lista med de bästa klassiska noveller, inte heller en förteckning av klassiska noveller som jag brukar använda i min undervisning, utan helt enkelt tio bra noveller som jag läst den senaste tiden.

“Snäckorna” av Karin Boye, Novellix (2015)

En fin berättelse om en tioårig pojke som mist sin mor som fyraåring. När han är tio träffar hans far en ny kvinna som heter Sigrid, men som fadern vill att han kallar mamma. Istället för att skapa en stor konflikt verkar Sigrid nöja sig med att befinna sig i bakgrunden och snart känns hon inte lika mycket som ett hot. En stillsam och fin novell som känns tidlös och säkerligen kan engagera eleverna.

“Fjäderbrevet” av Moa Martinsson, Novellix (2015)

Novellen “Fjäderbrevet” är hämtad ur novellsamlingen Armén vid horisonten (1942) och tar som Martinssons texter brukar göra kvinnornas perspektiv. Novellens berättare är en flicka som föddes utanför äktenskap. Inledningsvis får vi veta hur det gick till när flickan blev döpt och hennes morfar knekten tog henne till prästen. Det var den 7 november 1890 och dimman var lika svår som under slaget vid Lützen en dag men många år tidigare. Vi får sedan läsa om ett julfirande när flickan är nio år och åker med sin mor, styvfar, morbror och moster, samt några kusiner för att besöka mormor och knektmorbror i knekttorpet. Jag fastnade verkligen för novellen, både innehållsmässigt och språkligt och kommer utan tvekan att använda den i undervisningen.

“Ett dockhem” av August Strindberg, Novellix (2012)

Det här är en faktiskt både rolig och intressant replik till Ibsens pjäs som i novellen spelar en avgörande roll för huvudpersonernas äktenskap. Novellen publicerades första gången i samlingen Giftas (1884) och då måste den verkligen ansetts vass. Äktenskapet mellan Gurli och Pall är i alla fall enligt den senare väldigt lyckligt. Han är borta på låga seglatser, men när han är i hamn kommer hans unga hustru och hälsar på. När vi träffar dem första gången har de varit gifta i flera år, men är fortfarande förälskade. De får barn och allt verkar frid och fröjd, tills Gurli träffar en väninna som får henne att förstå hur ojämlikt äktenskapet är.

“Palatset” av Carl Jonas Love Almqvist ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Den här novellen från 1838 är härligt skum med tydliga drag från romantiken. Huvudpersonen Richard berättar om en resa till en engelsk stad och hur han där såg en affisch med ord på ett främmande språk, blev informerad om ett kontor som säljer biljetter till åkturer i en storslagen och märklig vagn. Han köper biljetter under flera dagar och träffar en rad mystiska personer. Han besöker också ett palats. En svår novell rent språkligt, men samtidigt väldigt fascinerande och som gemensam läsning i Svenska 2 för att få ett exempel på svensk romantik tror jag att den hade fungerat fint.

“Stamfrun” av Sophie von Knorring ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En riktigt härlig läskig novell som doftar skräckromantik. Härliga miljöer med stora, mörka byggnader, damer i vackra kläder och inte minst ett magiskt porträtt. Novellen är skriven 1841, men språket är lättare att ta till sig än Almqvists. För mig är Sophie von Knorring en helt ny bekantskap och jag vill gärna att mina elever ska få stifta bekantskap med henne i Svenska 2.

“Lappin och Lapinova” av Virginia Woolf, Novellix (2016)

Novellen publicerades första gången 1938 och är en riktigt bra, men väldigt märklig skildring av ett äktenskap där i alla fall frun fantiserar om att maken är en kanin vid namn kung Lappin. Det verkar som att maken är med på leken, men till slut blir det oklart om så verkligen är fallet. En rätt svår, men samtidigt intressant text.

“Madame de Breyves melankoliska sommar” av Marcel Proust, Novellix (2014)

En berättelse om Françoise de Breyves som först inte alls är intresserad av monsieur de Laléande, men efter att han bjudit hem henne och hon tackat nej utvecklar någon slags besatthet gentemot honom. En novell som blir ett bra sätt för eleverna att möta Proust i kortformat.

“Sesam öppna dig” av Anne Charlotte Leffler ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

En novell från 1882 som handlar om en man som just gift sig och först tänker igenom sitt liv med en känsla av att ha misslyckats, men sedan inser att han trots allt fått en hustru han håller av. Ett liv som kanske kan ses som vardagligt och trivialt, men som för honom känns nytt och fängslande.

“Ställ ut armeniern!” av Sophie Elkan ur Svenska noveller från Almqvist till Stoor, Albert Bonniers förlag (2018)

Elkans novell ingår i novellsamlingen Från östan och västan som publicerades för första gången 1908. Berättelsen utspelar sig på ett hotell i Brumana, Libanon och i centrum står ett syskonpar. Brodern är endast 26 år, men helt vithårig och får ibland svåra anfall. Hans liv förändrades när han blev vittne till en massaker på armenier i Konstantinopel. En gripande berättelse i spännande miljö.

“Horatio Sparkins” av Charles Dickens, Novellix (2016)

Berättelsen om den mystiske Horatio Sparkins publicerades första gången 1834 i tidningen The Monthly Magazine, men återfinns också i Sketches by Boz som bestod av texter som Dickens fått publicerade i olika tidningar under pseudonymen Boz. “Horatio Sparkins” handlar om hur en familj bjuder hem en gäst som de tror är både framgångsrik, bildad och rik, men som senare visar sig vara en helt annan än de trott.

 

Tänk snabbt! (vecka 22)

Måndag efter långhelg och jag hoppas att ni har haft en skön sådan. Den här veckan blir det bokfokus bland de fem valen i Tänk snabbt!

Jag bloggar ju också på Kulturkollo och där har vi de senaste veckorna skrivit om det overkliga och övernaturliga. Föredrar du fantasy eller science-fiction?

Om du nu läser verklighetsbaserade böcker i form av sakprosa väljer du då helst biografier eller memoarer?

Snart är det sommar och då finns det förhoppningsvis mycket tid till läsning. Brukar du ha läsprojekt under sommaren, eller föredrar du fri läsning?

Hur håller du redan på det du läser? Använder du digitala tjänster likt Goodreads eller klassiska anteckningsböcker?

Lite odling måste det allt bli även denna vecka. Jag har nämligen tryckt ner frön från luktärter och solrosor i krukor. Vad väljer du?

 

Veckans fem snabba lyder så här

fantasy eller science-fiction?

biografier eller memoarer?

läsprojekt eller fri läsning?

Goodreads eller läsdagbok?

luktärter eller solrosor?

 

Själv svarar jag så här:

fantasy eller science-fiction? Spontant väljer jag bort båda, men jag gillar urban fantasty, för så heter det väl när det övernaturliga tar sig in i vår helt vanliga värld?

biografier eller memoarer? Memoarer eller självbiografier blir ofta rätt smöriga och märkliga, i alla fall om de är rent kronologiska och börjar i barndomen. Egentligen gillar jag inte kronologiska biografier heller, men de är oftast bättre.

läsprojekt eller fri läsning? Egentligen läser jag vad som faller mig in, men jag gillar att ha läsprojekt på gång trots allt.

Goodreads eller läsdagbok? Jag har ju min läslista på bloggen också, men ingen analog sådan längre. Faktiskt inte sedan 1998. Därför väljer jag Goodreads, främst för att jag gillar deras läsutmaning.

luktärter eller solrosor? Svårt val! Jag älskar luktärter och hoppas att de kommer att växa fint i växthuset, men det är allt något speciellt med solrosor.

 

Vad väljer du? Tänk snabbt!

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: