52 bra saker: Skrivjobb

Aktuellt / Av / 2 kommentarer / 25 juni, 2019

Jag tror faktiskt inte att jag kommer att byta bort läraryrket, för trots att jag ofta är alldeles för trött och stressad, tycker jag alldeles för mycket om yrkets kärnuppdrag för att ge upp. Däremot är jag väldigt glad över att jag haft och fortfarande har en del skrivjobb som ger utmaningar och dessutom lite extrainkomster. Just nu har jag inget större skrivprojekt på gång, men ett lite mindre ska slutföras just idag. Den här veckan skriver jag nämligen arbetsmaterial till ett antal titlar som kommer ut på Vilja förlag i höst. Det är ett roligt och viktigt jobb, då tillgången till lättläst litteratur är en hjärtefråga.

Någon skönlitterär författare blir jag aldrig, men jag tycker om att skriva läromedel och handledningar till böcker. Det är ett bra sätt att få tänka igenom min undervisning och sprida idéer som jag hoppas och tror ska funka för andra.

En glad skrivaronsdag önskar jag er alla!

 

 

Photo by Alex Knight on Unsplash

 

Dagens namn: David och Salomon

Bokaktiviteter / Av / Lämna en kommentar / 23 juni, 2019

 

Vårt sommartema på Kulturkollo heter Dagens namn och vi planerar ett inlägg om dagen kopplat till namnsdagarna. Jag hade tydligen namnsdag 20 juni, något som jag absolut inte hade koll på själv, men i sommar tänker jag hålla bättre koll och skriva namnsdagsinlägg i alla fall några dagar. Vill ni ha ett sådant inlägg om dagen är det däremot Kulturkollo som gäller.

Dagens namn är David och Salomon, två namn som fick mina tankar att irra iväg åt olika håll.

Den förste David jag tänkte på var David Nicholls, författare till megasuccén En dag, som sedan försvann lite. Visserligen var hans Vi en helt okej bok, men den kom på svenska redan 2014. Nu jag önskar mig en ny smaskig bok med lite mer feelgoodvibbar och gärna utan En dags hemska slut. Han kommer till Bokmässan i höst och ska framträda på den nya feelgoodscenen, vilket låter lovande.

När det gäller Salomon, så förflyttas jag till min barndom då jag läste en bibel för barn utgiven av Jehovas vittnen. Den var en gåva från en förälder till en av mammas elever och jag var helt besatt av framför allt bilderna i den. På en av de mest dramatiska stod den vise kung Salomo, eller någon av hans män och höll ett spädbarn i ena benet. Två kvinnor påstod att det var deras barn och kungen erbjöd sig att dela det och ge dem varsin halva. Den som istället gav bort barnet var självklart den riktiga modern. Jag drömde mardrömmar om bilden, men kunde inte låta bli att titta på den.

Jag tänker också på Salomons sång som var den första boken jag läste av Toni Morrison. En bok jag sträckläste och verkligen älskade.

 

 

Till månen och vidare

Boktankar / Av / Lämna en kommentar / 24 juni, 2019

Förra veckans tema på Kulturkollo var om rymden i allmänhet och månen i synnerhet.  Det valde vi självklart med tanke på att det i sommar var 50 år sedan den första mannen gick på månen. Neil Armstrong var först och Buzz Aldrin får symbolisera den ständiga tvåan. Månlandningen sändes på TV och måste helt klart varit ett av det viktigaste tv-ögonblicken för dem som fick uppleva det live.

Under hela veckan har jag gått och nynnat på Savage Gardens The moon and back och funderat över uttrycket att älska något till månen och tillbaka. Jag har alltid tyckt att det är rätt märkligt. Visserligen visar det kanske på någon slags storlek på kärleken, men oändlig är den verkligen inte.

Andra månrelaterad kultur är Sarah Dessens fina bok The Moon and more, som påminner mig om att införskaffa sommarens Dessen. Det blir nämligen inte sommar på riktigt utan en somrig Dessen-bok.

Jag vill också påminna om  Man on the moon med R.E.M. (från fantastiska Automatic for the people) som handlar om att människan faktiskt gått på månen, men också skulle kunna handla om den mytomspunne gubben i månen. En sådan finns bokstavligen i filmen Truman show, där huvudpersonen växt upp i en fiktiv värld som egentligen är en gigantisk tv-studio. Mannen som regisserar allt har sitt kontor inuti den fiktiva månen.

 

Photo by Ganapathy Kumar on Unsplash

 

Pojken som följer sin skugga

Ungdomsböcker / Av / Lämna en kommentar / 23 juni, 2019

I vårt allt mer svart-vita samhälle saknar jag ofta de personer som faktiskt beskriver de många gråskalor som ändå existerar. Kanske är det därför jag blev så glad när jag läste Kadir Merals bok Pojken som följer sin skugga, som på ett respektfullt och bra sätt försöker beskriva de kulturkrockar som kan uppstå om man som invandrare går utanför sin sfär.

Huvudpersonen Memo bor i Angered i Göteborg med sin familj. Familjen flydde från Kurdistan när Memo var tonåring och nu, sex år senare tar han studenten. Därefter väntar förhoppningsvis universitetsstudier. Memos föräldrar håller hårt på de kurdiska traditionerna och accepterar hans studier, men deras största dröm är ändå att han ska gifta sig med en bra, kurdisk flicka och föra sitt arv vidare.

Memo funderar mycket kring vad det är som gjort hans föräldrar så traditionella och en förklaring tror han är att det faktiskt inte finns något Kurdistan i egentlig mening och att de flydde från Turkiet för att de inte fick leva enligt sin kultur där. När de i Sverige är fria att leva som de vill väljer de att leva på kurdiskt vis. Kadir Meral försvarar inte segregation, men konstaterar att den finns och försöker förmedla en nyanserad bild av varför ens kultur kan bli så väldigt viktig i ett främmande land. För Memos föräldrar är Sverige fortfarande främmande, kanske för att de inte riktigt hör till. De har inte studerat annat än SFI, modern är hemmafru och fadern har småjobb på Partihallarna. Det är lätt att tro att livet inte blev som de tänkt sig och det är egentligen inte så konstigt att de klamrar sig fast vid sin kultur och sina landsmän. Det som gör dem trygga och som gör dem till en del av en gemenskap.

Vi får följa Memo från studentdagen då han och kompisarna Yusuf och Xalil tar studenten. Yusuf får stipendie och Memo klarar sig ganska bra. Han hoppas i alla fall att betygen ska räcka för att komma in på lärarutbildningen. Xalil har egentligen inget riktigt mål i livet och det är inte helt otippat att det är han som efter studenten dras till extremismen. Pojken som följer sin skugga handlar om att försöka passa in. Dels som invandrare på universitetet, men också som försvenskad son till traditionella föräldrar. Det blir inte direkt bättre när sonen testar alkohol och blir förälskad i en svensk tjej.

Pojken som följer sin skugga är en bok jag hoppas når många. Kanske hade det varit lättare att nå ut om boken getts ut av ett större förlag och jag tycker verkligen att många förlag borde vara intresserad av författare som Kadir Meral och det han har att berätta. Vi behöver få höra så många olika röster som det bara går och gärna sådana som vågar vrida och vända på saker, istället för att ge ett enkelt svar. Sådana finns självklart inte, men vi har blivit lurade att tro att allt är enkelt. Välj bort din kultur, bli svensk, tala bara svenska. Så låter allt fler förslag till lösning på problem med segregation och integration. Vi måste lyfta blicken och inse att alla människor har rätt att vara den de är, men också hjälpa fler att kombinera olika kulturer för att faktiskt bli just den person de vill vara.

Bara för att det finns EN annan bok om en kurdisk kille som blir bortgift mot sin vilja av en traditionell far betyder det inte att det inte behövs en till. Bara för att det finns EN annan bok om en kurdisk kille som blir bortgift mot sin vilja av en traditionell far betyder det inte heller att dessa två böcker ska jämföras. Jag måste ändå göra det. Jag tycker om Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad, men Pojken som följer sin skugga är på många sätt bättre. Dels är det tydligt att Kadir Meral verkligen försöker förstå sina föräldrar och hans huvudperson vill också göra rätt. Eftersom vi får följa huvudpersonen Memo mer i det liv han lever i Sverige, men också för att han bodde längre i Kurdistan innan han kom hit, förmedlar han en bild av dessa båda kulturer på ett bra sätt. Boken är kanske inte lika dramatisk som Stjärnlösa nätter, men det beror mest på att Memo försöker fånga gråskalan och dessutom är mer säker på vem han är och vill vara.

Pojken som följer sin skugga vänder sig främst till unga vuxna, men passar för alla åldrar. Jag har dock tagit fasta på målgruppen och väljer att lägga till den på mina tipslistor för bra böcker att läsa med ungdomar i skolan.  Möjligen är språket lite överlastat, men jag gillar ändå Merals användande av bildspråk. Alla metaforer och liknelser gör att vi verkligen förstår hur Memo känner sig och han är en huvudperson som är lätt att engagera sig i. På gymnasiet tror jag att den skulle passa perfekt.

 

Läslista för sommaren

Bokaktiviteter / Av / 2 kommentarer / 17 juni, 2019

Äntligen semester!  Jag ser fram emot en lång sommar med mycket lästid. Ganska ofta glömmer jag bort böcker som jag egentligen vill läsa och därför gör jag en lista med böcker jag (kanske) läser i sommar:

A Bollywood affair av Sonali Dev

A Good girl’s guide to murder av Holly Jackson

All den luft som omger oss av Tom Malmquist

An American Marriage av Tayari Jones

Celestial Bodies av Jokha Alharthi

Den som lever stilla av Leonora Christina Skov

Den återlämnade flickan av Donatella Di Pietrantonio

Det förlorade barnet av Elena Ferrante

Dödligt arv av Rachel Rhys

En cirkel av sten av Elly Griffits

Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson

Falleri, falleralla av Carin Gerhardsen

Henrys hemlighet av Kristina Olsson

Jagua Nana av Cyprian Ekwensi

Krokodilväktaren av Katrine Engberg

Manhattan Beach av Jennifer Egan

Mellan himmel och hav av Anna Fredriksson

Need you dead av Peter James

Normal people av Sally Rooney

Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink

Pachinko av Min Jin Lee

Pojken i snön av Samuel Bjørk

Poste restante — ett brev till Locmaria av Lorraine Fouchet

Själarnas ö av Johanna Holmström

Skäl att fortsätta leva av Matt Haig

The Last children of Tokyo av Yoko Tawada

The Lost Man av Jane Harper

Verkanseld av Louise Boije af Gennäs

Regnvakt — om ett översvämmat Paris

Romaner / Av / 2 kommentarer / 17 juni, 2019

Regnvakt av Tatiana de Rosnay handlar om en familj som träffas i Paris för att fira fadern Pauls 70-årsdag och föräldrarnas bröllopsdag. Paul är en man som egentligen trivs bäst bland sina träd och kanske är det därför han verkar lite lågmäld. Sonen Linden är den som berättar historien om vad som händer under några väldigt regniga dagar i den franska huvudstaden. Översvämningen hotar staden precis som den gjorde 1910 och det går snart inte att ta sig någonstans. På hotellet mår pappan sämre och sämre och även hans fru känner sig dålig. Deras vuxna barn försöker att finnas där för dem, men de har sina egna bekymmer att hantera. Linden längtar efter sin sambo och önskar att han var hos honom. Systern Tilia är istället rätt nöjd med att befinna sig långt bort ifrån sin man och reser tillsammans med sin dotter.

Regnvakt är en lågmäld, välskriven och gripande berättelse om en stad och en familj som långsamt drunknar. Tatiana de Rosnay bjuder på ett familjedrama som består av undertryckta känslor och där mycket står att läsa mellan raderna. Medan regnet vräker ner och Seines vatten stiger avslöjas familjehemligheter och relationer sätts på prov. Vi får också följa Linden ut på fototurer i staden och se förödelsen genom såväl hans ögon som hans kameralins. Jag tycker mycket om att få följa främst honom, men också hans familj. Det här är kanske de Rosnays vackraste bok och Paris glänser i huvudrollen. Jag kommer att bära med mig den länge.

Läs gärna Annas intervju med författaren på Kulturkollo.

Vi besökte Vanessa och Virginia

Bokaktiviteter / Av / 2 kommentarer / 17 juni, 2019
Virginias sovrum på Monk’s House

Resan till Eastbourne med omnejd gick i systrarna Stephens fotspår. Eftersom deras sommarhus ligger nära, men ändå är lite kluriga att ta sig till, blev det ett hus om dagen i dagarna två. Vi hade också planerat en Bloomsbury-promenad i London, men den satte regnet stopp för. Det får bli nästa gång.

Till Virginia och Leonard Woolfs hur Monk’s House går det att ta tåget från Eastbourne till Lewes och därifrån till den lilla tågstationen Southease. Från stationen är det en vacker och lagom lång promenad till huset i den lilla byn Rodmell. Jag och Anette var där även förra året, men då gick inte tågen och vi tog oss från Lewes till Rodmell liftandes. Då blommade magnolian och alla vårens lökar, men nu var trädgården fylld av en massa vackra sommarblommor. Även om det var andra gången jag såg huset och Virginias skrivarstuga i trädgården, kändes det lite högtidligt att faktiskt få besöka den plats där hon levde och skrev.

Virginia Woolfs skrivarstuga
Skrivbordet står fortfarande kvar

Vanessa Bell och Duncan Grant bodde i huset Charleston från 1916 och det går att promenera mellan de två husen. 1939 flyttade även Clive Bell dit. Vanessa bodde där till sin död 1961 och Grant tills även han avled 1978. I huset hade de varsitt stort rum och när Clive Bell flyttade in och krävde rummet på andra våningen som tidigare varit Vanessas rum, blev hennes tillflykt istället på nedervåning där också hennes ateljé låg. Efter att ha besökt huset tycker jag allt att hon drog vinstlotten. Även ekonomen Manyard Keynes hade ett eget rum i huset.

Charleston Farmhouse

Charleston är mer av ett välordnat turistmål än Monk’s House med ett närliggande galleri och en restaurang i anslutning. Kanske tyckte jag att känslan i Monk’s House var mer autentisk, men jag är glad över att också ha besökt Charleston. Jag gillar också konceptet som båda husen har med guider som står i ett rum och berättar om just det. På vardagarna går det att gå mer traditionella guidade turer på Charleston, men jag är väldigt nöjd över att vi var där en söndag, då det går att vandra runt i sin egen takt.

52 bra saker: Lästid

Bokaktiviteter / Av / Lämna en kommentar / 17 juni, 2019

Sommar betyder lästid för mig. Först behöver jag varva ner och sova ikapp, men sedan ägnas mycket tid åt just att förbättra lässtatistiken. Inledningsvis blir det enkla och lättsmälta böcker för att komma igång, men därefter brukar jag ha tid för de böcker jag inte haft ork att läsa under våren. Någon klassiker brukar också slinka ner, men i år har jag ingen tydlig plan för hur just den delen av läsningen ska se ut.

Egentligen borde det skrivas ut lästid på recept, precis som man nu ordinerar motion. För mig är det otroligt viktigt att orka fokusera på bara en sak och därmed uppnå ett fokus som jag aldrig får när jag är stressad. Härmed ordinerar jag mig själv daglig lästid. Det blir fint!

 

Photo by Kimberly Farmer on Unsplash

Fler tankar om representation i ungdomsböcker

Ungdomsböcker / Av / Lämna en kommentar / 18 juni, 2019

Min tipslista från tidigare igår må vara lång, men det är trots allt lite klurigt att hitta bra böcker om killar, speciellt sådana som handlar om “vanliga” killar som dessutom är skrivna av en man. Enligt en sammanställning av barnboksinstitutets Bokprovning 2018 (tack för tipset Ingela Korsell) var det endast 26% av ungdomsböckerna som gavs ut under året skrivna av män. Fördelningen är lite bättre för svenska författare (34% och 66%) än de översatta (22% och 78%).

När det gäller huvudpersoner är fördelningen väldigt jämn i bilderböcker, kapitelböcker och mellanårsböcker, men sedan händer något och när det handlar om ungdomsböcker är det precis dubbelt så många böcker som handlar om tjejer än om killar (84 böcker mot 42 böcker). Nu kanske vi inte ska stirra oss blinda på just kön, då det finns en massa andra parametrar som avgör huruvida en huvudperson går att identifiera sig med eller inte, många av mina elever gillar t.ex. fantasy och dystopier och genren är viktigare för dem än huvudpersonens kön, men det är ändå önskvärt att fördelningen blir jämnare.

Jag tänker mycket på kön, både författarens och huvudpersonens, när jag väljer böcker att läsa tillsammans med mina elever. Däremot tror jag inte att vi får underskattar killar för mycket och tro att de måste läsa böcker men killar i huvudrollen för att kunna identifiera sig, när vi sällan reflekterar över att tjejer inte skulle kunna läsa böcker med killar i huvudrollen. Litteraturhistorien vimlar av verk av män om män och då tar vi för givet att även kvinnor ska läsa dessa böcker. “Män läser böcker av män och kvinnor läser böcker av män och kvinnor” är ett uttalande jag läst, men minns inte vem som sa/skrev det och kan inte heller svära på att det är sant. Känslan är dock att männens röster dominerar och fakta är att män oftare prisas för sina böcker än kvinnor. I alla fall när det kommer till priser som Nobelpriset, Bookerpriset och andra statuspris. När det handlar om Augustpriset är fördelningen ganska jämn, men kvinnor får oftare pris för bästa barn- och ungdomsbok än i de andra kategorierna.

Men nu handlar det inte om prisade vuxenböcker eller klassiker, utan om ungdomsböcker. Kön är en sak att ta hänsyn til, men det finns annat att ta hänsyn till. Jag tycker till exempel att det är viktigt att inte bara läsa böcker med heteronormativa förhållandet och att inte endast möta huvudpersoner som har svenskt ursprung. Ett annat mål är att böckerna ska vara skrivna av författare utanför de vanligaste litteraturländerna, som Sverige och den anglosaxiska världen. Det är inte heller lätt när det gäller ungdomsböcker. Här finns ändå stöd i kursplanerna.

En av de absolut viktigaste sakerna för mig när jag väljer böcker är ändå att de inte är allt för stereotypa och om de har sådana inslag vill jag gärna att det problematiseras. När det gäller hur invandrare skildras i ungdomslitteratur känner jag dock att jag behöver skriva ett separat inlägg någon gång, för hjälp vad många kriminella och vad få “vanliga” invandrare vi möter i ungdomsböcker och i andra böcker också för den delen.

Mycket att tänka på helt klart och jag försöker att tänka att variationen får komma under de tre svenskkurserna som jag har med mina elever. I Svenska 1 blir det oftare så att jag väljer ungdomsböcker som är svenska eller amerikanska, eller böcker skrivna för vuxna med unga huvudpersoner. I Svenska 2 är det fokus på klassiker och ibland har jag läst sakprosa i form av t.ex. biografier, självbiografier och populärvetenskapliga böcker. Ganska ofta har jag också fokuserat på en genre som t.ex. dystopier. I Svenska 3 vill jag ge eleverna mer att bita i och då har vi dels läst någon mer krävande bok i helklass och någon bok från ett mer ovanligt litteraturland i mindre läsgrupper. Kön är viktigare i ettan än senare upplever jag och när eleverna mognar mer inser de att just könsskillnader kanske inte är det viktigaste. Jag tror ändå att det är viktigt att göra medvetna val, så att alla böcker eleverna möter inte är skriva av det ena könet.

Hur tänker du när du väljer böcker att läsa med dina elever?

 

 

 

PS. Jag har gjort en bloggsida med listan som publicerades igår som du hittar här. Tanken är att uppdatera den när jag läser någon bok som platsar. Jag har också andra listor på bloggen med böcker att läsa med ungdomar som du hittar här och här, samt bra och lättlästa böcker som du hittar här. DS.

 

Photo by Christian Wiediger on Unsplash

Ungdomsböcker om killar

Ungdomsböcker / Av / 11 kommentarer / 17 juni, 2019

Ganska ofta lyfts killars läsning och läsförmåga som mer bristfällig och mer bekymmersam än tjejernas. Då brukar det också påpekas att ungdomsböcker skrivs av kvinnor för tjejer och även om det är ett vanligt scenario tycker jag att det är en förenkling. Däremot tror jag att många av de böcker som lockar killar inte är sådana böcker som lärare väljer att läsa i skolan. Det kan handla om att genren är “fel” eller att böckerna anses hålla låg kvalitet. Också det stämmer i vissa fall, men jag skulle säga att det också är en förenkling.

Dagens lista består av ungdomsböcker som har personer som definierar sig som killar i (i alla fall en av) huvudrollerna. De är i olika genrer och för olika  åldrar. Däremot påverkas listan självklart av de böcker jag väljer att läsa, men jag har också tagit hjälp av mina söner som snart slutar sexan och sjuan. Fokus ligger trots allt på böcker som passar högstadiet och gymnasiet. Jag har försökt ordna dem så att de böcker som kommer först passar de yngsta och de senare de lite äldre. Totalt finns fler än 30 böcker på listan.

 

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld 

Berättelsen om elvaårige Måns är på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig. Den handlar om en kille gillar att åka skateboard och som tillbringar en sommar i Malmö. Det är bara det att Måns är född med snippa och det har i alla fall hans pappa svårt att acceptera.

Undret av R. J. Palacio

En bok som jag tror passar bäst för år 6-7 eller ännu tidigare som högläsningsbok. Den handlar om mobbning och om en mycket annorlunda pojke. Lite amerikanskt och rosenrött ibland, men jag tror att den kan väcka många intressanta tankar.

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson är en ganska vanlig tonårskille, men med ett liv som många skulle se som ovanligt. Han bor nämligen med sin pappa och hans nya man. Som nyinflyttad i Luleå behöver han skaffa nya vänner och försöka passa in i en ny klass.

Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long

Det är skolavslutning och tre killar genomför ett rån. De krockar med flyktbilen och en av dem skadas svårt. När de snor en ny bil inser de försent att det sitter en liten flicka i baksätet. En bok som är lättläst utan att vara banal.

Min bror monstret av Mårten Sandén

Huvudpersonen Benjamin är lillebror som efter att fadern försvunnit måste ta hand om sin storebror. Storebror är stor och stark, vilket har gett honom smeknamnet Monstet, men han klarar sig definitivt inte själv.

Böcker av Rick Riordan

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska.

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Huvudpersonen Kevin bor i östra Göteborg med sin familj och får ofta ta ett stort ansvar för sin bror Charlie. När föräldrarna åker bort ska Kevin passa sin bror, men ett besök på Liseberg med sina nya gymnasiekompisar lockar väldigt mycket.

Som om jag frågat  av Johanna Lindbäck

Huvudpersonen John har just börjat nian och hans liv har förändrats mycket. Bästa vännen Lukas har blivit kär i barndomsvänner Saga och dessutom har hans pappa flyttat ut.

Legend av Marie Lu

Första boken i en trilogi om Day och hans liv. I samhället han lever i får alla tioåringar göra ett prov som bestämmer hur deras fortsatta liv ska se ut.

Half bad — Ondskans son av Sally Green

En riktigt bok om Nathan som på ytan är en ganska vanlig grabb, men egentligen är häxa. Han är dessutom till hälften vit häxa och till hälften svart häxa, vilket gör att många är ute efter honom.

Inte din bror av Malin Stehn

Abbe är en ganska vanlig kille, men han är ensam och de kompisar han får är egentligen inte sådana han vill umgås med. De är till exempel ganska rasistiska och det blir märkligt när Abbes familj tar hand om Hossain från Afghanistan.

Huset mittemot av Alex Haridi

Mitt emot Joel finns det så kallade Ödehuset, där tonåringen Jonathan bodde för många år sedan, innan han tog livet av sig. Det visar sig att huset inte alls är tomt och Joel börjar besöka den som bor där.

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Den här boken handlar om Josh och Emma som hittar Facebook många år innan det finns och inser att de både kan se in i och påverka framtiden. Lättläst, men med mycket att diskutera.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Första delen i en triologi om Emanuel Kent som inledningsvis går i nian och i senare böcker går på gymnasiet. En rolig men också välskriven bok om att våga vara sig själv, trots att det inte alltid är så lätt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

En mysrysig spökhistoria om Lukas och Sam som varit ihop ett tag och nu äntligen ska göra ett avbrott i sitt distansförhållande och bo ihop en hyrd stuga under sommar. En stuga där det börjar hända märkliga saker.

Kartor för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck

Rasmus och Julia turas om att berätta om en stugsemester på en ö under ett sommarlov som är precis som vanligt, men ändå helt annorlunda. En bra bok som bland annat tar upp hur det känns att inte kunna göra allt som kompisar gör för att familjens ekonomin inte tillåter.

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

En berättelse om Harry som äntligen fått det eftertraktade uppdraget som chefredaktör för skoltidningen. Den nya och väldigt udda tjejen Grace blir också en del av redaktionen och hon är inte direkt lätt att samarbeta med. Någonting med Grace, kanske hennes vresiga personlighet eller käppen hon behöver för att gå, gör ändå att Harry blir nyfiken.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

En bok som ni alla säkert känner till, men jag vill ändå ha med den på listan eftersom Isak är en väldigt intressant person att läsa om. Det finns en anledning till att boken tilldelades Augustpriset.

Jack av Christina Lindström

En bok om Jack som försöker bli en bättre människa, men inte kan fly ifrån sitt förflutna. Här finns mycket att diskutera kring identitet och hur svårt det kan vara att leva det liv man vill.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

En berättelse om två udda personer som träffas på skolbussen. De två huvudpersonerna turas om att berätta om sitt liv och hur viktiga de till slut blir för varandra.

Vända världen rätt av Jennifer Niven

Det här är berättelsen om Jack, som tillhör de coolaste av de coola och Libby som definitivt inte gör det. Jack gör allt för att dölja att han lider av sjukdomen prosopagnosi (ansiktsblindhet) medan Libby är mer än nöjd om ingen ser henne alls.

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Aristoteles och Dante träffas en sommar vid poolen och blir vänner. Två ganska udda killar, men tillräckligt lika för att finna varandra. När Dante vill mer än att vara vänner blir det komplicerat, men de lyckas ändå förbli vänner.

Wallflower av Stephen Chbosky

Huvudpersonen Charlie är en lite udda kille vars bästa vän just har dött. Nu är han väldigt, väldigt ensam. Boken består av brev skrivna till en hemlig vän där Charlie berättar om sitt liv.

Moonrise av Sarah Crossan

En fantastisk bok skriver på prosalyrik om Joe vars äldre bror Ed väntar på att bli avrättad. Mycket känslor och mycket tankar om identitet och skuld. Tyvärr finns den inte översatt till svenska ännu.

Idag är allt av Nicola Yoon

En bok utspelar sig under en enda dag då Natasha och Daniel möts. Hon är på väg till Migrationsverket (eller den amerikanska motsvarigheten) för att försöka förhindra att hon och hennes familj utvisas. Han ska på en viktig collegeintervju.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

En berättelse där tvillingarna Noah och Jude, men mest Noah, berättar om hur livet förändras efter en tragedi. En väldigt bra och välskriven bok, som kräver sin läsare. 

Du, bara av Anna Ahlund

En berättelse om John som är ensam hemma med sin syster under sommaren. Sommaren som de båda förälskar sig i Frank.

Slutet av Mats Strandberg

Om ungefär fyra veckor kommer jorden att gå under och vi får följa några ungdomar och deras familjer under de sista veckorna av världen som vi känner den. En tjock, men lättläst bok, vars innehåll kan leda till många, intressanta samtal.

Breathe av Sara Crossan

En mycket välskriven dystopi om tre ungdomar i en framtida värld där syret är ransonerat. Tyvärr finns det inte översatt ännu.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra av Johanna Nilsson

Kung B och Queen O är ett osannolikt, men inte desto mindre perfekt, kärlekspar. De lever utanför samhället, men försöker göra det mesta av livet. Det här är en bok som kändes som ett knytnävsslag i magen. Så vacker och så sorglig.

Down Under av Johan Ehn 

Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara.

Onanisterna av Patrik Lundberg

Räds inte titeln. Det här är en bra och angelägen bok om att våga vara sig själv. Huvudpersonen är kompis med killarna som var coola på högstadiet och gymnasiet, men efter att ha sumpat sina betyg är det komvux som gäller. Inte fullt lika coolt.

Djupa ro av Lisa Bjärbo

Fem vänner som vuxit upp tillsammans har skingrats. David och Ludde rensar fisk i Norge, Paula läser litteraturvetenskap i Uppsala, medan Tove och Jonathan varit kvar. Nu återförenas fyra av vännerna för att begrava den femte. Jonathan är död.

David är den som berättar om såväl vänskap som sorg i denna viktiga och välskrivna bok.

Döden är inget skämt av Karl Modig

På ytan en enkel berättelse om en destruktiv ung man som vill bli komiker, men under ytan finns mycket, mycket mer. En berättelse om sorg och avsked, men också om att våga visa sina känslor.

 

 

Har du exempel på fler bra ungdomsböcker med killar i huvudrollen? Skriv gärna en kommentar, så uppdaterar jag listan och/eller läser dem för att sedan ta ett beslut.

 

Bild: Karolina Grabowska Kaboompics

%d bloggare gillar detta: