Tomas Tranströmer

Veckans kulturfråga v.41 2020

Jag har fokus på pristagare i oktober och trots allt tillhör ändå Nobelpriset de största priserna. Många märkliga pristagare har det blivit genom åren, men också många riktigt bra. Imorgon avslöjas vem som får priset 2020.

Veckan kulturfråga handlar dock om de som redan prisats och lyder:

Vem är din favorit bland tidigare Nobelpristagare i litteratur? 

 

Om jag måste välja en blir det Tomas Tranströmer som fick priset 2011. Jag grät när hans namn avslöjades och hade elever runt mig som en gång för alla övertygades om att jag är lite, lite galen. Men det finns många bra författare bland pristagarna, det gör det. Får jag nämna några till? Klart jag får, regler är till för att tänjas. Då måste jag lyfta fram Pearl S Buck, som jag tror var den första Nobelpristagare jag läste något av och Olga Tokarczuk som var den senaste för mig nya pristagare som jag läste något av.

 

10 poeter jag älskar

 

Lyriktema i september och självklart måste jag lista mina absoluta favoriter. Det blir en samling författare som i de flesta fall följt mig länge, men några nykomlingar har kvalat in. Att begränsa sig till tio har verkligen inte varit lätt ska sägas, men de här tio har något extra.

Per Wästberg har skrivit såväl poesi som romaner och noveller, men det var hans dikter jag upptäckte först. Diktsamlingen Förtöjningar från 1995 är min favorit och den har jag läst så många gånger att jag nästan kan vissa av dikterna utantill.

Bodil Malmsten är i en klass för sig och jag tycker om allt jag läst av henne, såväl poesi, som pjäser och romaner liksom hennes loggböcker. Det här är hjärtat blev hennes sista bok och den är fantastisk. Malmsten kan som få andra skildra alla sorters känslor så att de verkligen känns.

Nils Ferlin var troligen den poet jag hittade först då jag fick hans samlade verk av min mamma någon gång i de tidiga tonåren. Hans namn lärde jag mig långt tidigare då jag var väldigt förtjust i statyn av honom sittandes på en bänk i Filipstad. Det fanns två vägar att välja mellan då vi åkte till farmors hus i Dalarna och jag föredrog den som innebar ett stopp i Filipstad.

Carol Ann Duffy är Storbritanniens hovpoet och långt ifrån hur i alla fall jag föreställer mig hur en sådan ska vara. Jag hade förmånen att få höra henne läsa sina dikter på Stockholm Literature 2014 och det var en mäktig upplevelse.

Tomas Tranströmer är en av de största, det går inte att komma ifrån. Fortfarande minns jag mitt första möte med hans dikter då Gunnar D Hansson, en annan fin poet och min lärare på GU under en kurs, spelade Östersjöar på en raspig LP-skiva. Metaforernas mästare brukar Tranströmer kallas och en mästare är han utan tvekan. Bäst är nästan att hans dikter går att förstå på så många olika plan.

Karin Boye måste finnas med på min lista, trots att det egentligen var ganska länge sedan jag läste hennes dikter aktivt. Senast har det främst varit Kallocain jag läst och läst om för att använda i undervisningen, men hon har verkligen skrivit fantastiska dikter.

Wislawa Szymborska är ännu en nobelpristagare och en välförtjänt sådan. Hon är också en av få pristagare som jag både känt till och läst något av innan hon fick priset.

Ko Un har länge varit en favorit och trots att anklagelser gjordes mot honom under #metoo väljer jag att fokusera på hans verk och inte person. Un är en unik poet som bland annat beskrivit det sydkoreanska folket i sitt livsverk Maininbo (Tiotusen fotspår)

Kristina Lugn måste få vara med på listan, trots att jag ännu läst allt för lite av henne. Det jag läst har dock varit fantastiskt och jag vill särskilt nämna Hej då, ha det så bra.

Inger Christensen borde ha fått Nobelpriset. Att hon inte fick det handlar kanske om att poeter sällan uppmärksammas, men Christensen var utan tvekan en poet utöver det vanliga. Texterna finns kvar och de är fantastiska. Bäst tycker jag om Alfabet som jag läst många gånger och alltid blir lika förundrad över.

 

Vilka är dina favoritpoeter? Har du någon du återkommer till ofta?

 

 

Photo by Suzy Hazelwood from Pexels

10 dikter för undervisningen

Varje år tänker jag att dikter ska få ta större plats i min undervisning och i år har jag verkligen bestämt mig för att det är dags. Jag har inventerat de texter jag brukar använda och valt ut tio favoriter som har funkat fint att använda med mina gymnasieelever.

“Vimmelkantig” av Wislawa Szymborska från diktsamlingen Nära ögat (1996). Den handlar om slumpen som gjorts oss till just den vi är och att vi hade kunnat tilldelas eller valt en annan dräkt i “naturens garderob”. En dikt fylld av bildspråk och metaforer, men ändå en ganska lättläst dikt om livet och hur det blev som det blev. Jag rekommenderar den och tycker att den leder till många fina samtal.

“Flykten valde oss” av Stig Dagerman är en av de dagsedlar han skrev för Arbetaren och är daterat till 21.4.1953. Dikten handlar om flyktingar som ingen egentligen vill kännas vid och som faktiskt inte har valt att fly. En dikt som inte är ny, men som är ständigt aktuell.

“C-dur” av Tomas Tranströmer är en favorit. Jag använder flera av Tranströmers dikter i undervisningen, men den här är kanske den som är lättast för eleverna att ta till sig. Dikten om en förälskad person som vandrar genom staden på väg från ett kärleksmöte är enkel, men samtidigt så välformulerad och precis som allt Tranströmer skrev.

“Fragment 31” av Sapfo är en klassiker i ordets rätta bemärkelse och en av de roligaste uppgifter jag brukar göra (tycker jag) är att låta eleverna läsa flera översättningar/tolkningar av dikten och jämföra dem. Ofta är det den klassiska tolkningen av Emil Zilliacus från 1928 vara den eleverna uppskattar mest, tätt följd av Jesper Svensbros tolkning från 1986. Den första för att den är vackrast och den senare för att den är lättast att förstå.

“Slutet och början” av Wislawa Szymborska från samlingen med samma namn (1993) måste få vara med också, trots att jag egentligen brukar försöka hålla mig till ett verk per författare i sådana här listor. Det här är en dikt om vad som händer när ett krig inte längre är intressant för journalisterna och därmed inte heller för omvärlden. Om allt arbete som finns kvar och hur tydligt det är att kriget inte alls tagit slut.

“Vierge moderne” av Edith Södergran ur Dikter (1916) är en klassiker som på ytan är enkel, men samtidigt så komplex. Vilka är vi egentligen? Det är något vi alla behöver fundera över.

“Det är vackrast när det skymmer” av Pär Lagerqvist ur Kaos (1919) är en vacker och sorglig, men på något konstigt sätt också hoppfull dikt om det vackra som trots allt finns runt omkring oss. En svensk nobelpristagare som jag vill att eleverna ska känna till och en skicklig poet som känns tidlös.

“När vinden vänt och värmen kommer åter” av Malte Persson ur Underjorden (2011) är en av 60 sonetter i samlingen och får här sin titel efter den första raden. Sonetter är en tacksam diktform och egentligen ska Perssons samling läsas som en helhet, men det här är en av mina favoriter.

“Äktenskapsfrågan” av Gustaf Fröding ur Gitarr och dragharmonika (1891) är en av många dikter av honom som passar i undervisningen. Den här är extra kul att läsa högt och det blir fina samtal kring vad dagens par egentligen önskar sig. Knappast en harv eller gris i alla fall.

“Morgon” av Karin Boye ur Moln (1922) är en av många Boye-dikter som jag tycker om. En kort och hoppfull dikt som innehåller en hel del språkliga finesser, men också kan leda till samtal om vad som ger glädje.

 

 

Nästa mål är att sätta ihop en lista med 10 dikter jag vill använda i undervisningen och jag tar gärna emot tips från er. Tanken är ju också att jag ska läsa en del samlingar den närmaste tiden och jag hoppas hitta nya favoriter.

O spanar på bokrean 2020

Jag är inte jätteimpad av bokrean som den sett ut de senaste åren, men jag vet ju att jag kommer att köpa ett gäng böcker och självklart har jag klickat runt på diverse sajter och bläddrat i kataloger. Däremot har jag inte så mycket koll att jag kan garantera att mina länkar leder dig till det bästa priset, men jag tror det.

Det finns några titlar jag verkligen tycker att du ska köpa!

Jag absolut älskade Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid, men jag har insett att vissa verkligen avskyr den. En bok som väcker starka känslor är det utan tvekan och jag rekommenderar den varmt.

En annan favorit är Mellan himmel och Lou av Lorraine Fouchet. Om du inte läst den tycker jag definitivt att du ska investera i den. Fantastisk miljö och en gripande berättelse om att leva vidare utan sitt livs kärlek.

Dikter och prosa 1952-2004 av Tomas Tranströmer är en bok att äga. Om du inte gör det så tycker jag att du borde ändra på det. Det är nästan en order.

Slaget om Troja av Theodor Kallifatides är en berättelse om andra världskriget i Grekland och en lärarinna som ser till att hennes elever är säkra och återberättar Illiaden för att tiden ska gå. Läsvärd och välskriven.

En av de bästa böcker jag läste 2019 var Pachinko av Min Jin Lee. En helt fantastisk släktkrönika om en sydkoreansk familj som med tiden flyttar till Japan. En tegelsten, men en intressant, allmänbildande och faktiskt lättläst sådan.

Vill du läsa välskrivna och underhållande berättelser med en allvarlig touch? Då rekommenderar jag Överraska mig av Sophie Kinsella och En annan Alice av Liane Moriarty.

Har du någon i din närhet som snart blir tonåring eller kanske just blivit det? Då rekommenderar jag Note to self: Rutiga byxor funkar inte här av systrarna Marie Hammar och Abbe Wahlqvist. Det är berättelsen om Ottilia, kallad Otto, som flyttar från Linköping till Lidingö och desperat försöker passa in.

För de lite äldre tonåringarna och alla vuxna är Slutet av Mats Strandberg ett måste i bokhyllan. Om du inte läst den tycker jag verkligen att du ska göra det.

Nu är det ju så att jag absolut inte ska köpa något, men om jag ångrar mig, vilket jag självklart inte kommer att göra, skulle jag kunna tänka mig att köpa följande böcker.

På Akademibokhandeln finns Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm på rean, men det krävs att du blir medlem i Akademibokhandelns vänner, vilket du kan bli utan kostnad. Jag vet egentligen inte om jag tycker att 149 kronor är sådär superbilligt, men det här är en bok jag vill läsa och äga.

Jag har ju, pinsamt nog, varken läst Tjänarinnans berättelse eller Gileads döttrar av Margaret Atwood och de finns både till ganska vettiga reapriser.

Bleknande berg av Kazuo Ishiguro lockar också. Som historielärare vill jag självklart lära mig mer om andra världskriget och som svensklärare är det alltid kul att läsa böcker av författare som fått Nobelpriset.

Cilla Naumann är en av mina absoluta favoritförfattare, men märkligt nog har jag tappat bort henne lite och faktiskt inte läst senaste boken Den oändliga familjen. Måste erkänna att jag blir lite köpsugen.

 

Vilka böcker lockar dig på årets bokrea?

Ett läsprojekt om Nobelpriset och några litteraturpristagare

Ibland återanvänder jag arbetsområden som jag är nöjd med om som jag tror fungerar även med nuvarande klasser, men andra gånger vill jag jobba med något nytt som jag inte redan prövat. I år har jag läst Jack i helklass i Svenska 1 för första gången och i Svenska 3 har jag just genomfört ett läsprojekt med kortare texter skrivna av nobelpristagare i litteratur. Vi kommer att läsa hela romaner senare i kursen också (faktiskt har vi börjat med Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler) men just det här projektet handlade mer om allmänbildning än läsning egentligen. Målet var att eleverna skulle få veta mer om Nobelpriset i litteratur och dessutom få smaka lite på några av författarnas texter.

Som förberedelse läste jag kortare texter av flera pristagare, varav några nya för mig och valde ut några som jag trodde skulle passa mina elever. Eftersom mitt mål är att läsa texter av alla pristagare har förberedelserna för det här arbetsområdet verkligen varit ett exempel på hur jag som svensklärare faktiskt kan förena nytta med nöje.

Första texten vi läste tillsammans var en klassisk novell, nämligen “Berg som vita elefanter” av Ernest Hemingway som fick priset 1954. Jag läste novellen högt och eleverna fick sedan i par fundera kring frågeorden var, när, vilka och vad? Just vad som egentligen hände var det som stod i fokus. Vi pratade isbergsteknik och de fick beskriva vad som fanns över och under ytan. Det här är en novell som på ytan är enkel, men som var en utmaning för flera elever. Det finns en sannolik tolkning som de flesta också hittade och höll med om, men några hade svårt att läsa mellan raderna, eller hitta den dolda delen av isberget.

Novell nummer två var “Fadren” av Bjørnstjerne Bjørnson som fick priset 1903. Jag inledde med att berätta att jag själv tyckte om novellen när jag läste den, men att jag fortfarande funderade över vad som egentligen hände och vad slutet betyder. Elevernas uppgift var att först läsa novellen enskilt och fundera kring detta själva. Därefter fick de göra en Chambersanalys i grupper om 2-3 och dessutom fundera kring slutet, novellens teman och dess budskap. Jag var lite orolig att de skulle ge upp, då det verkligen finns väldigt många sätt att tolka novellen på, men det blev riktigt bra samtal i de mindre grupperna där de flesta verkligen närläste och försökte tolka det som stod. Frågor som kom upp var t.ex. Var är barnets mor?, varför vill fadern att sonen ska döpas ensam?, vad menade prästen när han sa att sonen var en välsignelse?, finns sonen på riktigt, eller är det en metafor för en mans förändring?, är han så ensam att han hittar på en son? Några fastnade i det religiösa temat och andra jämförde med Selma Lagerlöf och Kejsarn av Portugallien som också porträtterar en far som lever för sitt barn. Det blev en oväntat bra lektion.

Vi fortsatte med dikten “Vimmelkantig” av Wizlawa Szymborska från diktsamlingen Nära ögat från 1996. Den handlar om slumpen som gjorts oss till just den vi är och att vi hade kunnat tilldelas eller valt en annan dräkt i “naturens garderob”. En dikt fylld av bildspråk och metaforer, men ändå en ganska lättläst dikt om livet och hur det blev som det blev. Jag rekommenderar den och tycker att den leder till många fina samtal.

En lektion ägnades åt de svenska nobelpristagarna i litteratur, men fokus på Tomas Tranströmer. Det jag inte hade koll på var hur många av pristagarna som också satt i Svenska Akademien när de fick priset. Lite märkligt.

Vi lyssnade på, läste och analyserade två dikter av Tomas Tranströmer gemensamt. Först den klassiska “Romanska bågar” och därefter “C-dur”. Analysen gjordes utifrån Joakim Stenshälls (Riksteaterns) modell för scenkonst som kallas “En väv av tecken“. Första steget är att beskriva det man ser, eller i det här fallet det man hört och läst. Jag gick varvet runt och alla elever fick bidra med något de iakttagit. Det kunde handla om form, ordval, karaktärer eller diktjaget. Någon räknade helt enkelt raderna, andra såg upprepningar och/eller metaforer. De som ville fick säga pass, men de flesta valde att säga något. Dikten projekterades på white-boarden och jag kunde stryka under, ringa in och anteckna nyckelord utifrån deras kommentarer.

Steg två handlar om att tolka. Det kan handla om stämningen, känslor som väcks, betydelsen av ordvalen, hur situationen kan tolkas, vilka teman som texten innehåller, vilken betydelse dikten har och vad författarens budskap är. Här lät jag eleverna säga det de tänkte på rakt ut och det funkade fint. Ovanligt många bidrog, kanske för att de redan var inne i dikten efter den mer beskrivande delen.

Tredje och sista steget handlar om reflektion. Då går samtalet lite utanför texten och eleverna får associera, koppla och blanda in egna tankar, känslor och åsikter. De två sista stegen gick ihop lite, men samtalet flöt ändå på ganska bra. Ibland flikade jag in en följdfråga för att få analysen att gå djupare.

Speciellt samtalet kring “Romanska bågar” blev väldigt intressant. Vi fastnade i funderingar kring att vara färdig och om det är detsamma som att vara nöjd eller inte. Är det alltid en fördel att ständigt försöka utvecklas, eller skapar det stress?

Två noveller av Herta Müller “Kungen sover” och “Äppelträdet” blev underlaget till en lektion, tillsammans med Harold Pinters korta text “Spegeln”. Alla tre ur boken Fler Nobeller. Eleverna fick sitta i grupper om fyra och turas om att läsa texterna högt. Uppgiften de fick till Müllers texter var att dels fundera över symboliken som är väldigt tydlig speciellt i “Äppelträdet”, men också analysera hennes språk. Vi gjorde sedan en grammatisk analys av “Kungen sover” och det blev tydligt att den i princip bara innehöll huvudsatser och att nominalfraserna var väldigt enkla. Ändå upplevde eleverna att de fick tydliga beskrivningar och en bra bild av vad som hände. Att använda grammatisk analys för att sätta ord på hur en författare använder språket är något jag gör allt för sällan, men tänker att jag borde göra. Istället för den mycket oprecisa beskrivningen “språket känns hackigt” kunde vi tillsammans hitta ett mycket tydligare sätt att beskriva Müllers språk.

Herta Müller var nog den författare hittills som splittrade gruppen mest. Några absolut älskade hennes sätt att skriva och hur hon använde språket. En elev påpekade t.ex. att hon använde ordet “inte” på ett oväntat sätt och en annan tyckte om de många bibliska kopplingar i “Äppelträdet”.

Pinters text “Spegeln” är väldigt kort och eleverna enades till slut om att den nog ska ses som en monolog. Någon novell tyckte de i alla fall inte att det var och de uppfattade den inte heller som en dikt. Texten handlar om en man som ser sig själv i spegeln och inte känner igen sig själv. Han menar att han “bytt ansikte”, vilket ledde till intressanta samtal kring förändring.

Skolbiblioteket har köpt in ett antal av de noveller av Nobelpristagare som Novellix gett ut och dessa fick eleverna använda när de valde varsin författare att fördjupa sig i. Mest populära valet var Kazuo Ishiguro, följd av Tomas Tranströmer, Bob Dylan, Toni Morrison och John Steinbeck. Uppgiften var att läsa om “sin” författare och sedan presentera hen och någon/några av hens texter i liten grupp. Valet av en ganska enkel uppgift kom sig av att många av klassens elever varit borta då de deltagit i skolan cabaret. Det här var något de kunde fixa själva ganska enkelt och rent krasst var det inte heller någon katastrof att vissa inte hann. Jag är egentligen stenhård med att uppgifter ska göras och det i tid, men här fick jag helt enkelt välja bort strid.

Huvudexaminationen var istället en lyrikanalys. Lektionen innan analyserade eleverna dikter i par och själva provet skrevs i DigiExam. De dikter jag hade valt ut till övningslektionen var “Det är vackrast när det skymmer” av Pär Lägerkvist och “Slutet och början” av Wizlawa Szymborska och på provet fick de välja mellan att analysera  “Nocturne” av Tomas Tranströmer eller “Somliga gillar poesi” av Wizlawa Szymborska, två dikter som de (med 99% säkerhet) såg för första gången.

Alla läsprojekt behöver utvärderas och när jag ser tillbaka på det här är jag ändå ganska nöjd. Kanske hade jag kunnat välja ut några författare och djupdyka lite mer i deras texter och då fått djup, men å andra sidan förlorat bredden. Jag vet inte heller om jag kommer att behålla elevernas författarpresentationer om jag kör projektet igen, då det var mer av en praktisk lösning utifrån de förutsättningar jag hade just i år. Det som gjort mig glad är att de flesta av texterna faktiskt gått hem hos eleverna och vi har haft många intressanta samtal kring text. Nu återstår bara att läsa och bedöma lyrikanalyserna.

 

 

Check på Nobelpristagare?!

Jag har en plan.

Tanken är att jag någon gång ska läsa någonting av alla som mottagit Nobelpriset i litteratur. Att jag läser en hel bok av alla känns osannolikt men en novell eller några dikter borde jag fixa. Kanske mer kvantitet än kvalitet, men det struntar jag faktiskt i. Jag har lånat novellsamlingarna Nobeller och Fler Nobeller och hoppas hitta något intressant i dem.

Första målet i år är att läsa något av de kvinnor som fått priset som jag ännu inte läst något av. De som är kvar att upptäcka är Svetlana Aleksijevitj (2015) och Grazia Deledda (1926). Här räcker det med en kortare text per författare, men eftersom jag just nu läser Kriget har inget kvinnligt ansikte av Aleksijevitj  blir det mycket troligt så att den får representera henne. Det verkar dock vara en bok som behöver läsas i små portioner.

Tanken är sedan att jag ska ta ett årtionde i taget och jobba mig bakåt. De senaste åren ser det ut så här:

2019 Peter Handke, Österrike Är inte en författare som lockar och jag söker något kort.

2018 Olga Tokarczuk, Polen Lånade Spel på många små trummor i onsdags, så den ska jag försöka läsa snarast.

2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien Läst Återstoden av dagen och Never let me go, så check på honom.

2016 Bob Dylan, USA Läst några av hans dikter och självklart lyssnat på hans musik. Check på honom.

2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland Har förvisso läst ett gäng artiklar från GP av henne, men det här är en författare jag vill läsa något “riktigt” av. Läsning pågår, men det går väldigt, väldigt långsamt.

2014 Patrick Modiano, Frankrike Har läst en del av Lilla Smycket, men gett upp och lyssnat på Nätternas gräs, som var helt okej.

2013 Alice Munro, Kanada Läst samlingen Kärlek, vänskap, hat och några andra, enstaka noveller. 

2012 Mo Yan, Kina Är så vansinnigt osugen på att läsa något av honom, men trots att jag sett filmatiseringen av hans bok Det röda fältet får jag bita i det sura äpplet. Det får bli en novell. Hoppas han skrivit någon sådan.

2011 Tomas Tranströmer, Sverige En stor favorit som jag läst mycket av. 

2010 Mario Vargas Llosa, Peru Ännu en författare som jag egentligen klarar mig bra utan, men jag ska läsa, jag ska. Tipsa gärna om något kort.

 

Sex författare att upptäcka alltså, innan de första etapperna mot att ha läst något av alla litteraturpristagare är gjord. När första etappen ska vara slutförd? Ingen kommentar. Jag har ju hela livet på mig.

Lindas korta kanon för studenter

En kanon brukar vara en megalång lista med en massa mer eller mindre gamla klassiker och en sådan har jag gjort också. Idag tänkte jag istället presentera tio böcker som jag valt ut till mina kära elever som tar studenten imorgon. Det är böcker jag tycker att de borde läsa, då de berättar en hel del om livet. De flesta är ganska nya och vän av ordning skulle kanske säga att jag använder begreppet kanon slarvigt, det må så vara, men det här är i alla fall kanOnbra böcker. Har du någon student i din närhet är detta böcker jag tycker att du ska ge dem i studentgåva.

Lasermannen av Gellert Tamas

Det kan tyckas att 90-talet är en evighet sedan. Dagens studenter var till exempel inte ens födda då. Ändå är berättelsen om John Ausonius, som efter en rad fruktansvärda brott, blev känd som Lasermannen läskigt aktuell. Det här är en av de bästa och viktigaste biografier jag läst.

The hate u give av Angie Thomas

Det här är en ganska ny bok som vänder sig till ungdomar och som handlar om orättvisor i samhället, men också om det svåra i att passa in i de olika sammanhang man som tonåring rör sig i. Huvudpersonen Starr bor i en så kallad utsatt förort, men åker till en helt annan del av staden för att gå i en fin skola. Hennes mamma är läkare, medan hennes pappa äger den lokala mataffären.

På stranden, av Nevil Shute

Det här är en klassisk dystopi som utspelar sig efter katastrofen är ett faktum. När resten av världen gått under efter ett vätebombskrig, väntar invånarna i Melbourne på att dö. De är de sista levande människorna i världen och att följa dem är riktigt fascinerande. Läs också Slutet av Mats Strandberg, som är en modern bok på samma tema. Där väntar människor i Sverige på att jorden ska förstöras av kometen Foxworth, som närmar sig sakta men säkert.

Den hemliga historien av Donna Tartt

Denna moderna klassiker utspelar sig på ett universitet i USA. Huvudpersonen Richard Papin har egentligen inte råd att gå där, men lockas av en flashig broschyr. Väl där lyckas han tjata sin in på den mytomspunne professorn Julian Morrows kurs i grekiska. En liten grupp får tillträde och villkoret är att de släpper alla andra kurser.

Anteckningar från en orolig planet av Matt Haig

En helt ny bok där författaren skriver om sin ångest och depression kopplad till den värld han och vi lever i. En värld där den bild vi ger av oss själva i sociala medier blir allt viktigare och där stressen av att hinna med allt gör att vi mår sämre och sämre.

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg

Det här är en reportagebok där Jenny Nordberg bland annat intervjuar Azita, en politiker i Afghanistan som bara fått döttrar och därför låter en av dem växa upp som pojke. Nordberg inser att det här är ganska vanligt i Afghanistan, där flickor inte är värda någonting och där kvinnor som bara får döttrar ser som värdelösa. Dessa flickpojkar kallas Bacha Posh och berättelsen om dem är både spännande och tragisk.

Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström

Lite svensk historia är alltid bra och i Fogelströms Stad-serie berättas historien om vår huvudstad och dess invånare från andra hälften av 1800-talet till 1960-talet. Inte actionfylld, men fylld av kunskap. I första boken får vi följa Henning, en pojke som lämnar sitt hem på landet och tar sig till Stockholm där han försöker skapa sig ett bättre liv.

Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer

Många ungar arbetar inom vården och Sara Beischers bok om 19-åriga Moa som egentligen ska bli skådespelare men arbetar tillfälligt inom äldrevården är en gripande berättelse om livet. Patienterna får namn efter de rum de bor i, A4, C3 och D5, men trots att Moa försöker se dem som just bokstäver och siffror är det svårt för henne att hålla distansen.

Vända hem av Yaa Gyasi

Min teori är som ni vet att litteratur kan lära oss att förstå världen. Yaa Gyasis fantastiska bok handlar om två systrar i 1700-talets Ghana och deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn berättar historien om ett afrikanskt land, men också om den amerikanska södern.

Samlade dikter 1954-1996 av Tomas Tranströmer

Det här är en av våra största poeter. Dessutom den ende som fått Nobelpriset. Att känna till honom tillhör allmänbildningen, men mest av allt är hans dikter fantastiska. De är vackra, tänkvärda, briljanta. Att Tranströmer kallas “metaforernas mästare” kommer att bli tydligt för er.

 

 

BIld av congerdesign från Pixabay

Grattis på Världspoesidagen, eller nåt …

Idag är det Världspoesidagen och jag hade stora planer inför den ska sägas. Nu blev det möjligen en liten tummetott och den tummetotten är några favoritstrofer ur några fina dikter.

Carolina påminde mig i måndags om en strof av Tomas Tranströmer som jag tycker mycket om. Den lyder så här:

Mitt i livet händer det att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

Just det där med kostymer som sys, mer eller mindre synligt, är något jag insett det senaste. Vi vet inte när vår blir klar och kanske är det tur.

Tranströmer är en av mina stora favoriter och den här klassiska strofen är väldigt fin:

En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

En annan strof som jag tycker mycket om är skriven av Werner Aspenström:

Regnar gör det alltid.
Ibland våldsamt. Ibland duggande,
nästan omärkligt.
Hemkomna eller hemlösa ruskar vi på oss
som våta terrier.
Eller försynt, så att ingen märker
att vi gråtit.

Och så en fantastisk strof av vår nyblivna akademiledamot Jila Mossaed:

Allt var vitt när jag
vaknade och satte mig på sängkanten
Vek ihop drömbilderna
och lade dem under kudden

Karin Boye skriver om kärlekens starka känslor:

Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Slutligen en annan fin strof om kärlek av Lars Forsell:

I ljumsken har du en narighet
Som du skäms för lite
Den må du ha
För mig är den en smula morgon

 

Har du några favoritstrofer som du vill dela med dig av såhär på Världspoesidagen?

 

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Sammanställning av Kanonkalendern 2.0

Snart är det december igen och dags för en ny julkalender på bloggen. Innan jag avslöjar årets tema bjuder jag på en sammanställning av förra årets. Mest för att jag själv vill ha en för att få överblick, men kanske kan det glädja någon annan också.

1/12 1984 av George Orwell

2/12 Allt går sönder av Chinua Achebe

3/12 Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

4/12 Alfabet av Inger Christensen

5/12 Pappa Goriot av Honoré de Balzác

6/12 Andarnas hus av Isabelle Allende

7/12 Hägring 38 av Kjell Westö

8/12 Ett dockhem av Henrik Ibsen

9/12 Hur man botar en fanatiker av Amos Oz

10/12 Samlade dikter 1954-1996 av Tomas Tranströmer

11/12 Att leva av Yu Hua

12/12 Frankenstein, Mary Shelley

13/12 Trollvinter av Tove Jansson

14/12 Anne Franks dagbok och 1947 av Elisabeth Åsbrink

15/12 Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald

16/12 Skuggan över stenbänken av Maria Gripe

17/12 Lasermannen av Gellert Tamas

18/12 Att föda ett barn av Kristina Sandberg och Bara en mor av Ivar Lo-Johansson

19/12 Rötter av Alex Haley och Vända hem av Yaa Gyasi

20/12 The Awakening av Kate Chopin

21/12 Konspirationen mot Amerika av Philip Roth

22/12 Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist

23/12 En vintersaga av William Shakespeare och Tidsklyftan av Jeanette Winterson

24/12 Juloratoriet av Göran Tunström

 

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermanson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer
Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: