Astrid Lindgren

Tänk snabbt! (vecka 25)

I dagarna fyller Pippi Långstrump 75 år och det är ganska svårt att se det på henne. Även Mumin fyller 75 i år och frågan är vad du väljer, Pippi eller Mumin?

I förra veckan avslöjades årets sommarvärdar i Sommar i P1. Brukar du lyssna eller hoppa över?

Två av de sommarpratare som uppmärksammats mest är Greta Thunberg och Anders Tegnell. Vem lyssnar du helst till?

Pocketböcker hör sommaren till och två av de författare vars böcker är nya i pocket är Anders Roslund och Frida Skybäck. Vem väljer du? Som bonus får du gärna berätta vilket bok du ser mest fram emot att läsa i sommar.

På fredag är det midsommarafton. Vad är viktigast då för dig, jordgubbar eller sill (eller kanske något helt annat)?

Veckans fem snabba lyder:

Pippi eller Mumin

Lyssna på Sommar i P1 eller hoppa över?

Greta Thunberg eller Anders Tegnell?

Anders Roslund eller Frida Skybäck?

jordgubbar eller sill?

 

Så här svarar jag:

Pippi eller Mumin Som vuxen är Mumin större, inte minst för att jag påminns om familjen varje dag när jag dricker kaffe. Som barn var Pippi mycket större även om hon inte är min favorit bland Astrid Lindgrens karaktärer.

Lyssna på Sommar i P1 eller hoppa över? Jag brukar lyssna på sommarpratare i bilen och på promenaden, så beroende på hur mycket jag rör på mig lyssnar jag på fler eller färre program.

Greta Thunberg eller Anders Tegnell? Greta Thunberg är fantastisk, men just nu väljer jag Anders Tegnell och jag kommer definitivt inte att missa hans sommarprogram.

Anders Roslund eller Frida Skybäck? Egentligen är det två författare jag läst väldigt lite av, men den bok jag läst av Skybäck gillar jag bättre än den bok jag läst av Roslund.

jordgubbar eller sill? Sill är gott, men jordgubbar är godare. Just på Midsommar är kanske sillen viktigare ändå, mest för att jordgubbarna brukar vara löjligt dyra.

 

Vad har böcker fått dig att göra?

Pippi Långstrump fyller 75 år i år och på Facebook hamnade jag i en diskussion om henne och Astrid Lindgrens andra figurer med fokus på hur de påverkat oss. Pippi har aldrig varit min favorit, men jag tänker på alla barn som har Pippi-perioder då de gärna tar på sig en orange peruk och kanske ännu mer alla ungar som har en egen mysse och bysse. Mina ungar gillade en period att tvätta golvet med trasor på fötterna, vilket jag skyller på Pippi.

Själv har jag nog påverkats mest av Lotta på Bråkmakargatan, som också är den av Astrid Lindgrens karaktärer som jag identifierar mig med mest. Liten, arg och envis som en gammal get. Att som Lotta bestämma sig för att inte göra något och sedan inte göra det är något jag kan relatera till. Liksom att klippa sönder kläder som inte lockar, i mitt fall ett nattlinne som jag sedan gömde undan. Även Lisabet i Madicken fick mig att ställa till det då jag rullade ihop en datumlapp från Scouternas almanacka och pillade upp den i näsan. Mamma slutar aldrig att berätta hur jag gick runt i väntrummet på akuten och berättade för alla vilket datum jag hade i näsan. Någon gång i februari var det tror jag, men datumet har jag faktiskt glömt.

Det är väl tur att jag är väldigt feg, för jag har aldrig balanserat på tak eller hoppat över något helvetesgap. Däremot har jag letat rumpnissar i skogen och drömt om en egen apa eller en pyssling under sängen. Något som jag också tyckte om var att leka fattigt barn och när jag kom hem från skolan kunde jag vissa dagar bestämma mig för att mellanmålet endast skulle bestå av ett knäckebröd och lite vatten. Det hade absolut ingenting med vikt att göra, utan om att jag ville vara som Kulla Gulla eller någon av de andra fattiga barnen som jag älskade att läsa om. Liksom Rasmus på Luffen önskade jag att någon skulle välja mig när de kom till barnhemmet, eller att någon rik släkting skulle komma och rädda mig som i just Kulla Gulla och En liten prinsessa.

En annan karaktär som inspirerat mig mycket är L M Montgomerys Emily. Precis som henne skrev jag ett brev till mig själv som vuxen där jag påminde om de saker jag drömde om. Jag ville klappa en koala (det gjorde vi inte trots resa till Australien, för det var dyrt och kändes awkward) studera i Oxford (det gjorde jag inte men väl i Brighton) och bli journalist eller författare (bloggare och läromedelsförfattare får väl funka).

Som vuxen har jag snarare följt i författares fotspår och bland annat besökt Virginia Woolfs sommarhus i Rodmell. Sådana resor gör jag gärna fler av, men som det ser ut nu får det räcka med att planera och drömma.

Har du gjort något bara på grund av att du läst om det i en bok? Har du gjort några litteraturrelaterade resor?

Novellkalender enligt O del 1-24

Här kommer en sammanställning av årets Novellkalender enligt O med 24 bra noveller. Det har varit lite av en utmaning för mig att sammanställa den här kalendern, men jag är ändå ganska nöjd med utfallet. Visst finns det favoriter kvar som inte fick plats den här gången, men jag tycker om de texter som blev valda.

  1. Ett halvt ark papper, August Strindberg
  2. Annabelle, Claire Castillon
  3. Fettot, Etgar Keret
  4. I hjärtat av den gyllene triangeln, Petina Gappah
  5. Fakturan, Jonas Karlsson
  6. Den gula tapeten, Charlotte Perkins Gilman
  7. Stjärnklart, Chiep Kim Héang
  8. Det osynliga barnet, Tove Jansson
  9. Smycket, Guy de Maupassant
  10. Tröst, Alice Munro
  11. Berg som vita elefanter, Ernest Hemingway
  12. Början, Gun-Britt Sundström
  13. Tjejen, John Ajvide Lindqvist
  14. En privat angelägenhet, Chimamanda Ngozi Adichie
  15. En kopp te, Katherine Mansfield
  16. Nyårsnovell, Jonas Hassen Khemiri
  17. De blå skorna, Linda Olsson
  18. Den andre, Rubem Fonseca
  19. Den skänkta timmen, Juli Zeh
  20. Mirabell, Astrid Lindgren
  21. Johnny Panic och drömbibeln, Sylvia Plath
  22. Pälsen, Hjalmar Söderberg
  23. Liten julnovell, Mattias Göransson
  24. Julklappsboken, Selma Lagerlöf

 

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash

 

Novellkalender enligt O del 20

Jag absolut älskar Astrid Lindgrens novellsamling Nils Karlsson pyssling och har fortfarande kvar mitt barndomsexemplar i hyllan. När jag skulle välja en av novellerna till den här kalendern var jag först osäker på om jag skulle gå på grabbarna O:s favorit eller min egen. Den novell jag läste om och om för dem var “I skymningslandet”, men själv älskade jag berättelsen om den levande dockan “Mirabell”. Åh, så jag längtade efter en sådan docka.

Huvudpersonen Britta-Kajsa får ett mystiskt frö av en gubbe som kör förbi hennes hus i sin vagn. Han ber henne att plantera detta frö och en docka växer upp ur jorden. Eftersom Britta-Kajsa är en fattig flicka är dockan en fantastisk gåva, men som om det inte vore nog är dockan Mirabell levande. Rent krasst verkar det svinjobbigt att ta hand om och underhålla den levande dockan, men det hindrade inte mig från att drömma om en alldeles egen Mirabell.

Grattis till Astrid och Lisa

Igår skulle Astrid Lindgren fyllt 111 år och just på hennes födelsedag tilldelades Lisa Bjärbo Astrid Lindgrens pris. Både har sina rötter i Småland, Astrid i Vimmerby och Lisa i Ingelstad utanför Växjö.

Lisa Bjärbo har skrivit en rad böcker för såväl barn som unga och dessutom vegetariska kokböcker, som står även i familjen Odéns kök. Senaste boken Inuti huvudet är jag kul handlar om Liv är jätte, jätteblyg och nu ska börja i en ny skola när bara tanken på att prata med någon ger henne panik. En mycket bra bok och jag måste säga att jag är förvånad över att den inte knep en nominering till Augustpriset. Den av hennes böcker som berört mig mest är dock Djupa ro om ett kompisgäng som återförenas när en av vännerna tagit livet av sig och ska begravas. En av de absolut bästa böcker om självmord och sorg som jag läst. Om barnen hade varit yngre skulle vi säkert läst hennes dinoböcker tillsammans. Senaste heter Ivar träffar en triceratops och har ett fantastiskt omslag av Emma Göthner, vars illustrationer i boken säkerligen är lika fina.  Ibland är det lite sorgligt att barnböckernas tid är förbi.

 

 

Tre fina hundar

Det är hundtema på Kulturkollo och veckans utmaning handlar om att lyfta fram en fiktiv favorithund. Jag hade som alltid svårt att begränsa mig och valde tre hundar, som också får symbolisera tre olika kategorier av litterära (och kulturella) hundar.

Sammy i Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian, som blir pojken Willies vän. Att komma som krigsbarn till en helt främmande plats blir lite enklare när han har sällskap. Sammy får symbolisera hunden som räddar människan. Ett vanligt motiv i litteraturen.

Jack i Det lilla huset på prärien av Laura Ingalls Wilder travar tappert under vagnen när familjen Ingalls ger sig västerut från det lilla huset i stora skogen, till sitt nya hem mitt på prärien. Han simmar till och med över en flod och håller på att stryka med, men klarar sig. En hund med minst nio liv som får symbolisera hunden som alltid är trogen sin husse.

Svipp i Alla vi barn i Bullerbyn av Astrid Lindgren, som är den arga hunden som ägs av den elaka skomakaren och skrämmer barnen när de går förbi. Olle är dock säker på att han egentligen är en fin hund, som bara behöver kärlek. Svipp får symbolisera den misskötta hunden som får ett bättre liv hos rätt ägare.

 

Photo by Matthew Henry on Unsplash

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Olikhetsutmaningen: flipp eller flopp?

Den här veckan inspireras ordparet av ett inslag från det klassiska radioprogrammet Metropol med Ingvar Storm och Niklas Levy där en programpunkt hette “Flipp eller flopp”. Ett koncept som återanvänds i flera andra sammanhang. Det handlade om att en panel skulle avgöra om en nysläppt låt skulle flippa eller floppa.

I bakhuvudet har jag också av kvällens semifinal inför Eurovision-finalen på lördag. Benjamin Ingrosso tävlar för Sverige och det var väl inte direkt min favoritlåt i den svenska tävlingen. Inte flopp kanske, men inte heller flipp. Nu behöver eller flippar och floppar absolut inte handla om musik, det kanske som vanligt ges exempel från all möjlig kultur.

Veckans ordpar är alltså flipp och flopp!

En total flipp som inledningsvis refuserades var J. K. Rowlings serie om Harry Potter. Även Astrid Lindgrens första bok om Pippi Långstrump refuserades innan den blev utgiven. Tänk vad förlagen måste ha grämt sig efter att ha sagt nej till sådana megaflippar. Här finns en lista på fler författare till storsäljare som förlagen trodde skulle floppa.

Ibland blir otippade böcker stora succéer, som t.ex. 50 shades of Grey som var populär att lyfta under Kulturkollos förra vecka när temat var “jag fattar inte grejen”. Jag tillhör en av dem som bara orkade läsa några sidor i denna riktigt dåligt skrivna bok. En succé betyder dock att en våg av liknande böcker ges ut. Ibland hypas en bok sönder redan innan den getts ut, vilket inte på något sätt är en garanti för att den inte floppar.

Ofta blir jag lite skeptisk när “alla” verkar gilla något och inte sällan undviker jag att läsa eller se boken, filmen eller tv-serien av just den anledningen att de blivit totala flippar i form av masshysteri. En bok som jag dock tycker var fantastiskt och som alla andra verkar älska också är En man som heter Ove av Fredrik Backman. Jag tyckte också mycket om filmen med Rolf Lassgård som den buttre Ove. Sedan försökte Backman kopiera sig själv i ett par böcker och det var väl sådär, men Björnstad gillade jag skarpt.

Vilka flippar och floppar vill du lyfta fram?

En veckoutmaning om syskon

Den här veckan är temat på Kulturkollo syskon och då handlar veckoutmaningen självklart om just syskonrelationer i kulturens värld.

Tvillingar skildras ofta på rätt märkliga sätt, vilket kanske har att göra med att det finns något fasinerande med syskon som kan ses som en enhet. Som enäggstvillingar har de så många likheter att det är lätt att tro att de är samma person. Tvillingarna Mary och Anne i Christin Ljungqvists Kaninhjärta är sådana tvillingar. De kallas till och med Maryanne, som om de vore en och samma person. De representerar också olika delar av denna person och de har övernaturliga förmågor som i kombination blir mycket användbara.

Astrid Lindgrens böcker vimlar av syskonrelationer, men de som inte har syskon får istället en nära vän som t.ex. Ronja och Birk. Birk kallar till och med Ronja för sin syster. Barnen i Bullerbyn är istället en enda röra av syskon och vänner, som bildar en gemenskap som jag avundades som barn.

Syskonen von Trapp i Sound of Music är verkligen många, vilket inledningsvis överväldigar Maria när hon kommer som mycket oerfaren guvernant. Det här var min absoluta favoritfilm som barn och jag kunde den i princip utantill. Som musikal har jag faktiskt inte sett den, men jag kan inte tänka mig att det kan vara samma sak utan Julie Andrews och Christopher Plummer.

Musiker som är syskon är inte ovanligt och de första jag kom att tänka på är syskonbandet The Corrs, som består av syskonen Andrea, Sharon, Caroline och Jim Corr. Inte mitt favoritband direkt, men jag fascinerades av deras perfekta, nästan docklika utseende. Lite dockvarning var det även på mina tonårsidoler Luke och Matt Goss i bandet Bros, som från början också innehöll Craig Logan, som dock hoppade av redan efter första skivan. Bröderna körde en återföreningsvända förra året och fyllde o2 i London, men ställde sedan in större delarna av den planerade turnén.

Jag hade kunnat skriva om många, många fler syskon, men det får räcka med det här. Nu ska jag kika runt och se vilka syskon som andra bloggare har skrivit om.

 

Photo by Fallon Michael on Unsplash

 

Konsten att väcka läsglädje

Allt som oftast diskuteras barns och ungdomars läsning på olika ställen i sociala medier. I helgen har det dels handlat om huruvida lärare verkligen måste läsa böcker själva innan de läser dem för eleverna och hur en bra litteraturförmedling för elever kan se ut.

Två saker gör mig en aning upprörd. Dels att så många inte verkar tycka att det är viktigt att läsa böcker innan de låter eleverna möta dem och att så väldigt många tycker att böcker de själva läste som barn för sisådär 30 år sedan (i bästa fall) är boktips som är relevanta idag.

Visst kan det vara så att det finns en funktion i att uppleva en bok man inte läst tillsammans med sina elever, men då har du som lärare ingen som helst kontroll över innehållets kvalitet. Tänk om du sitter där med en bok vars budskap går helt emot det som du och läroplanen står för, eller innehåller händelser som kan uppröra vissa elever? Ja, det ger bra tillfällen för samtal och nej, det går inte att skydda eleverna emot allt, men det går att förbereda dem och dessutom förbereda sig själv. Det är en lärares skyldighet.

Gamla böcker kan vara fantastiska. Däremot kan språket vara föråldrat, vilket kan göra att en ovan läsare ger upp. Om du som lärare väljer en sådan bok måste du också vara beredd att stötta eleverna i läsningen. Att släppa en ovan läsare själv med en bok som du inte läst på många år och som dessutom är svår ger dåliga förutsättningar för läsglädje.

Nu har mina gymnasietvåor visserligen precis avslutat ett klassikerprojekt där böckerna i flera fall varit för svåra för eleverna, så visst kan även jag utmana dem lite väl mycket ibland. Då hade jag dock förberett dem genom ett gemensamt läsprojekt i höstas där de läste kortromaner av Selma Lagerlöf och dessutom tipsat om förhållandevis lättlästa klassiker tillsammans med vår skolbibliotekarie. Eftersom jag också läst dessa böcker var det lättare för mig att samtala med eleverna under läsningen och genom detta kunna stötta dem lite. Det är stor skillnad mellan att själv vara förberedd och ha läst böckerna som eleverna tar sig an, än att bara släppa dem själva med en bok som bjuder en hel del motstånd.

När det gäller böcker för yngre elever förstår jag faktiskt inte varför gamla böcker skulle vara att föredra framför nyare, mer relevanta sådana. Det finns helt klart författare som inte bör glömmas bort, som Astrid Lindgren och Katarina Taikon, för att nämna några, men många gamla böcker för målgruppen saknar relevans idag. Vårt primära uppdrag som lärare är dessutom att göra barn och unga till läsare, inte att tvinga i dem böcker som inte talar till dem.

Det finns ingen garanti att nya böcker automatiskt är bra, därför behöver lärare vara läsare. Ja, det handlar självklart om tid, men som med allt annat handlar det också om prioriteringar. Jag prioriterar en god litteraturundervisning och då behöver jag göra medvetna val gällande vilken litteratur mina elever ska möta. De som undervisar yngre elever än jag har ett ännu större ansvar, då det är långt tidigare än på gymnasiet som läsvanan måste grundas. Det finns få saker som är så effektivt som att ge en elev ett personligt boktips. En bok som du läst och tror skulle passa just denna elev. Att bara slentrianmässigt välja böcker som funkat förr eller som man själv älskat som barn är oansvarigt.

Jag är medveten om att jag sticker ut hakan nu, men det här är något jag brinner för. Den som arbetar i skolbibliotek eller som svensklärare måste värna läsningen och det görs bäst genom att faktiskt ha koll på nya böcker som släpps. Kanske är det ändå så att du väljer att läsa en gammal goding, men då ska det vara ett medvetet val och inte ett icke-val.

Här finns en lista med böcker som är nya, bra och relevanta.

Här finns fler inlägg om läsning.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: