Läsning i skolan

Mycket fokus på undervisning just nu

För en vecka sedan fick jag som gymnasielärare helt lägga om min undervisning då vi meddelades att eleverna skulle undervisas på distans. Presskonferensen var på tisdagen, undervisningen på distans började på onsdagen. En kort genomgång av skolans IKT-ansvarige genomfördes för några från varje program och sedan fick vi i uppdrag att föra informationen och kunskapen vidare. Snabba ryck och snart var även våra bild- musik och teaterlärare uppkopplade. För mig som lärare i svenska och historia är det egentligen enklare, men omställningen har inte varit helt lätt. Läs gärna mina tankar om de senaste dagarna på min skolblogg Ordklyverier.

I alla mina svenskkurser blir det nu läsprojekt i mindre grupper. Ettorna ska läsa böcker som kan kopplas till tema vänskap och de får välja mellan Naiv. Super av Erlend Loe, Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn, No och jag av Delphine de Vigan, Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt  och Stål av Silvia Avallone.

I tvåan är det klassiker som gäller utifrån urvalet “böcker som är hyfsat tunna och som Linda tycker är okej att läsa/läsa om” nämligen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Pengar av Victoria Benedictsson, Förvandlingen av Franz Kafka, Kallocain av Karin Boye och Djurfarmen av George Orwell.

I trean blir det läsning jorden runt där eleverna får välja mellan Vända hem av Yaa Gyasi, Memorys bok av Petina Gappah, Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid, Vi av Kim Thúy och När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka. Några av dessa böcker utspelar sig förvisso helt eller delvis i USA, men perspektivet är ett annat än det vi brukar få till oss genom kulturen. Mer om ett tidigare liknande projekt kan du läsa om här.

Är du intresserad av fler inlägg om läsning i skolan rekommenderar jag att du kikar på den här listan.

Vill du ha boktips är det istället här du ska klicka.

 

 

BIld av Mystic Art Design från Pixabay

Ett läsprojekt om Nobelpriset och några litteraturpristagare

Ibland återanvänder jag arbetsområden som jag är nöjd med om som jag tror fungerar även med nuvarande klasser, men andra gånger vill jag jobba med något nytt som jag inte redan prövat. I år har jag läst Jack i helklass i Svenska 1 för första gången och i Svenska 3 har jag just genomfört ett läsprojekt med kortare texter skrivna av nobelpristagare i litteratur. Vi kommer att läsa hela romaner senare i kursen också (faktiskt har vi börjat med Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler) men just det här projektet handlade mer om allmänbildning än läsning egentligen. Målet var att eleverna skulle få veta mer om Nobelpriset i litteratur och dessutom få smaka lite på några av författarnas texter.

Som förberedelse läste jag kortare texter av flera pristagare, varav några nya för mig och valde ut några som jag trodde skulle passa mina elever. Eftersom mitt mål är att läsa texter av alla pristagare har förberedelserna för det här arbetsområdet verkligen varit ett exempel på hur jag som svensklärare faktiskt kan förena nytta med nöje.

Första texten vi läste tillsammans var en klassisk novell, nämligen “Berg som vita elefanter” av Ernest Hemingway som fick priset 1954. Jag läste novellen högt och eleverna fick sedan i par fundera kring frågeorden var, när, vilka och vad? Just vad som egentligen hände var det som stod i fokus. Vi pratade isbergsteknik och de fick beskriva vad som fanns över och under ytan. Det här är en novell som på ytan är enkel, men som var en utmaning för flera elever. Det finns en sannolik tolkning som de flesta också hittade och höll med om, men några hade svårt att läsa mellan raderna, eller hitta den dolda delen av isberget.

Novell nummer två var “Fadren” av Bjørnstjerne Bjørnson som fick priset 1903. Jag inledde med att berätta att jag själv tyckte om novellen när jag läste den, men att jag fortfarande funderade över vad som egentligen hände och vad slutet betyder. Elevernas uppgift var att först läsa novellen enskilt och fundera kring detta själva. Därefter fick de göra en Chambersanalys i grupper om 2-3 och dessutom fundera kring slutet, novellens teman och dess budskap. Jag var lite orolig att de skulle ge upp, då det verkligen finns väldigt många sätt att tolka novellen på, men det blev riktigt bra samtal i de mindre grupperna där de flesta verkligen närläste och försökte tolka det som stod. Frågor som kom upp var t.ex. Var är barnets mor?, varför vill fadern att sonen ska döpas ensam?, vad menade prästen när han sa att sonen var en välsignelse?, finns sonen på riktigt, eller är det en metafor för en mans förändring?, är han så ensam att han hittar på en son? Några fastnade i det religiösa temat och andra jämförde med Selma Lagerlöf och Kejsarn av Portugallien som också porträtterar en far som lever för sitt barn. Det blev en oväntat bra lektion.

Vi fortsatte med dikten “Vimmelkantig” av Wizlawa Szymborska från diktsamlingen Nära ögat från 1996. Den handlar om slumpen som gjorts oss till just den vi är och att vi hade kunnat tilldelas eller valt en annan dräkt i “naturens garderob”. En dikt fylld av bildspråk och metaforer, men ändå en ganska lättläst dikt om livet och hur det blev som det blev. Jag rekommenderar den och tycker att den leder till många fina samtal.

En lektion ägnades åt de svenska nobelpristagarna i litteratur, men fokus på Tomas Tranströmer. Det jag inte hade koll på var hur många av pristagarna som också satt i Svenska Akademien när de fick priset. Lite märkligt.

Vi lyssnade på, läste och analyserade två dikter av Tomas Tranströmer gemensamt. Först den klassiska “Romanska bågar” och därefter “C-dur”. Analysen gjordes utifrån Joakim Stenshälls (Riksteaterns) modell för scenkonst som kallas “En väv av tecken“. Första steget är att beskriva det man ser, eller i det här fallet det man hört och läst. Jag gick varvet runt och alla elever fick bidra med något de iakttagit. Det kunde handla om form, ordval, karaktärer eller diktjaget. Någon räknade helt enkelt raderna, andra såg upprepningar och/eller metaforer. De som ville fick säga pass, men de flesta valde att säga något. Dikten projekterades på white-boarden och jag kunde stryka under, ringa in och anteckna nyckelord utifrån deras kommentarer.

Steg två handlar om att tolka. Det kan handla om stämningen, känslor som väcks, betydelsen av ordvalen, hur situationen kan tolkas, vilka teman som texten innehåller, vilken betydelse dikten har och vad författarens budskap är. Här lät jag eleverna säga det de tänkte på rakt ut och det funkade fint. Ovanligt många bidrog, kanske för att de redan var inne i dikten efter den mer beskrivande delen.

Tredje och sista steget handlar om reflektion. Då går samtalet lite utanför texten och eleverna får associera, koppla och blanda in egna tankar, känslor och åsikter. De två sista stegen gick ihop lite, men samtalet flöt ändå på ganska bra. Ibland flikade jag in en följdfråga för att få analysen att gå djupare.

Speciellt samtalet kring “Romanska bågar” blev väldigt intressant. Vi fastnade i funderingar kring att vara färdig och om det är detsamma som att vara nöjd eller inte. Är det alltid en fördel att ständigt försöka utvecklas, eller skapar det stress?

Två noveller av Herta Müller “Kungen sover” och “Äppelträdet” blev underlaget till en lektion, tillsammans med Harold Pinters korta text “Spegeln”. Alla tre ur boken Fler Nobeller. Eleverna fick sitta i grupper om fyra och turas om att läsa texterna högt. Uppgiften de fick till Müllers texter var att dels fundera över symboliken som är väldigt tydlig speciellt i “Äppelträdet”, men också analysera hennes språk. Vi gjorde sedan en grammatisk analys av “Kungen sover” och det blev tydligt att den i princip bara innehöll huvudsatser och att nominalfraserna var väldigt enkla. Ändå upplevde eleverna att de fick tydliga beskrivningar och en bra bild av vad som hände. Att använda grammatisk analys för att sätta ord på hur en författare använder språket är något jag gör allt för sällan, men tänker att jag borde göra. Istället för den mycket oprecisa beskrivningen “språket känns hackigt” kunde vi tillsammans hitta ett mycket tydligare sätt att beskriva Müllers språk.

Herta Müller var nog den författare hittills som splittrade gruppen mest. Några absolut älskade hennes sätt att skriva och hur hon använde språket. En elev påpekade t.ex. att hon använde ordet “inte” på ett oväntat sätt och en annan tyckte om de många bibliska kopplingar i “Äppelträdet”.

Pinters text “Spegeln” är väldigt kort och eleverna enades till slut om att den nog ska ses som en monolog. Någon novell tyckte de i alla fall inte att det var och de uppfattade den inte heller som en dikt. Texten handlar om en man som ser sig själv i spegeln och inte känner igen sig själv. Han menar att han “bytt ansikte”, vilket ledde till intressanta samtal kring förändring.

Skolbiblioteket har köpt in ett antal av de noveller av Nobelpristagare som Novellix gett ut och dessa fick eleverna använda när de valde varsin författare att fördjupa sig i. Mest populära valet var Kazuo Ishiguro, följd av Tomas Tranströmer, Bob Dylan, Toni Morrison och John Steinbeck. Uppgiften var att läsa om “sin” författare och sedan presentera hen och någon/några av hens texter i liten grupp. Valet av en ganska enkel uppgift kom sig av att många av klassens elever varit borta då de deltagit i skolan cabaret. Det här var något de kunde fixa själva ganska enkelt och rent krasst var det inte heller någon katastrof att vissa inte hann. Jag är egentligen stenhård med att uppgifter ska göras och det i tid, men här fick jag helt enkelt välja bort strid.

Huvudexaminationen var istället en lyrikanalys. Lektionen innan analyserade eleverna dikter i par och själva provet skrevs i DigiExam. De dikter jag hade valt ut till övningslektionen var “Det är vackrast när det skymmer” av Pär Lägerkvist och “Slutet och början” av Wizlawa Szymborska och på provet fick de välja mellan att analysera  “Nocturne” av Tomas Tranströmer eller “Somliga gillar poesi” av Wizlawa Szymborska, två dikter som de (med 99% säkerhet) såg för första gången.

Alla läsprojekt behöver utvärderas och när jag ser tillbaka på det här är jag ändå ganska nöjd. Kanske hade jag kunnat välja ut några författare och djupdyka lite mer i deras texter och då fått djup, men å andra sidan förlorat bredden. Jag vet inte heller om jag kommer att behålla elevernas författarpresentationer om jag kör projektet igen, då det var mer av en praktisk lösning utifrån de förutsättningar jag hade just i år. Det som gjort mig glad är att de flesta av texterna faktiskt gått hem hos eleverna och vi har haft många intressanta samtal kring text. Nu återstår bara att läsa och bedöma lyrikanalyserna.

 

 

Jack väcker känslor

Jack av Christina Lindström är en bok om Jack från Göteborg som går sista året på gymnasiet. Han bor med sin mamma och har väldigt lite kontakt med sin mamma. Tidigare har Jack varit en ganska stökig kille och han har dessutom varit på några möten med Nordiska motståndsrörelsen. Nu har han lugnat sig lite, men han har definitivt svårt att komma på vem och hur han vill vara, egentligen. Så här skrev jag om boken när jag läste den 2016.

Förhållandet mellan Jack och Freja är centralt. När boken börjar ser Jack Freja för första gången. Hon ligger på spårvagnsspåret framför den spårvagn han sitter på och de får ögonkontakt när hon springer därifrån. Nästa möte är i ett badrum på en fest. Freja är inte som andra tjejer Jack träffat och han faller pladask. Det ska dock visa sig att deras förhållande blir ganska komplicerat.

I år är Jack den första gemensamma bok vi läser i Svenska 1.  Jag bestämde mig för den eftersom jag aldrig testat den i helklass förut och för att det är en bok som jag hoppades skulle leda till många intressanta samtal. Det jag hade glömt var hur rolig Jack är och det är något som både jag och eleverna uppskattat.  Balansen mellan det roliga och lättsamma och det mer komplicerade och svarta är bra. Eleverna har varit oense i sina åsikter om Jack. Vissa identifierar sig mycket med honom, medan andra tycker att han är ett riktigt svin. Det intressanta är hur han utvecklas och det är också något vi diskuterat mycket.

Ur ett svensklärarperspektiv är det också bra att det finns tydliga motiv och teman i Jack. Två på ytan väldigt olika personer träffas och blir kära, det finns hinder på vägen och det uppstår konflikter. Den frånvarande fadern är också ett klassiskt motiv, liksom det tidigare okända syskonet som dyker upp. Rolf, den trofasta hunden är också ett tydligt motiv. Teman som kärlek, vänskap, svek och identitet är centrala.

När jag förberedde de uppgifter eleverna ska göra och de frågor de ska diskutera utgick jag ifrån Känn på litteraturen 4 av Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg. Jag var inte helt såld på frågorna, medan slutuppgifterna var mer användbara. Jag vill gärna att samtalen inte bara ska handla om innehållet, utan också om analys av texten och då behövs frågor som går mer på djupet. Nu tror jag att det till viss del handlar om att mina elever läser Svenska 1. Hade de gått på högstadiet skulle jag kunnat använda mycket mer av materialet.

En utmaning med gemensam klassläsning är alltid att få alla elever att läsa. Nackdelen med att börja med bokläsning tidigt i ettan är att alla elever inte hunnit få tillgång till hjälpmedel som Legimus, men de flesta har löst det. Fördelarna överväger helt klart, då jag lärt mig mycket om eleverna genom att följa deras samtal och läsa deras texter och de har också lärt känna varandra. Jag får också en chans att upptäcka vilket tempo eleverna har och hur jag behöver stötta dem framöver. Redan från början fick de ett lektionsschema där det framgick vilka sidor som ska vara lästa till vilken lektion och där även skrivuppgifter under läsningen finns med. Många har klarat det fint, men att läsa en bok är en utmaning för en del. Det är också därför jag gav eleverna en del lästid på lektionstid inledningsvis.

Totalt har eleverna haft fyra boksamtal, där det första utgick från en Chambers-analys där de sammanställt vad det tycker om, inte tycker om, vad de undrar och slutligen de mönster och kopplingar de upptäckt. Fokus under det andra samtalet var platta och runda karaktärer, samt Jacks utveckling och hur han förändras beroende på vem han umgås med. Tredje samtalet handlar mycket om Enar och Jacks relation till sina föräldrar och till andra runt omkring honom. Det sista samtalet fokuserade mest på analysbegrepp som teman, motiv och budskap, men också favoritscener. För att också kunna veta vad varje elev fått med sig från läsningen har de vid två tillfällen fått svara skriftligt på frågor kopplade till boken.

Klart är att Jack är en bok som engagerar och den senaste tidens debatt om centrala teman i ungdomsböcker och huruvida de ska styra vilka böcker eleverna får möta i undervisningen försöker framhålla detta som något dumt. Det kan jag hålla med om när det gäller lättlästa böcker som ofta vänder sig till de som är läsovana och som förenklar så mycket att varje karaktär förblir platt. Där finns invandrarkillen som är värsting, den superreligiösa pappan som begränsar sina barn, den missuppfattade horiga tjejen för att nämna några. I Jack finns istället komplexa karaktärer som går att vända och vrida på. Det är alltså inte teman i sig som gör en bok varken bra eller dålig, utan hur komplex den är och hur mycket den berör.

Slutligen bjuder jag på några kommentarer från eleverna som jag snappat upp när jag “tjuvlyssnat” på deras inledande samtal och sedan de inspelade avslutande samtalen när hela boken var utläst.

Om Jack

Jag hatar Jack!

Nej, har är ju fett cool.

Han är en sådan skit. Det funkar inte att säga “mums” om tjejer. Så sleazy.

Jag tycker att han är rätt gullig ändå.

Alltså, jag kan ändå identifiera mig med honom.

Det är verkligen inte okej att ha två tjejer samtidigt.

Jag tycker att han är en manipulativ karaktär.

 

Om hans pappa

Tänk att din pappa aldrig brydde sig och sedan bryr han sig helt plötsligt om någon annan.

Det är helt normalt att Jack söker bekräftelse av sin pappa.

Pappan bara utnyttjar honom som barnvakt. Det är inte okej.

Den där väskan som är packad gör mig ledsen.

 

Om andra karaktärer

Rolf, vilken bro liksom! Men Rolf är inte en person. Han är en KARAKTÄR!

Jag gillar ändå mamman. Hon är ganska chill.

Och Ola, jag älskar Ola. Han är mogen och har bra inflytande på Jack.

Jag har träffat många Abrahamsson.

Jag tycker om Freja. Jag vet inte, hon är bara älskvärd.

Hon är så himla cool och vägrar ändra sig för en kille.

Helt rätt, Freja. Keep it up.

 

Om Jacks relationer till andra

Alla hans relationer går liksom åt helvete.

Inte med Rolf, relationen till honom är bra.

En brorsa kan ändå vara coolt att få.

Jag tror att han inser hur Freja känner sig när han själv får en bror.

Tror ni att Jack verkligen ångrar det han gjorde mot Tor, eller handlar det bara om att få tillbaka Freja?

Jag hoppas verkligen att Freja kan förlåta honom.

 

Om Jacks förändring

Alla kan förändras och alla är värda en andra chans.

Jo, alltså jag tror att folk kan förändras, men bara inte på 267 sidor.

De är faktiskt 321.

Inte av text.

Jojo du. (båda börjar räkna)

Han hade kunnat fastna ännu mer i motståndshålet.

Eller blivit alkoholist. Han använder alkohol för att få bort ångesten.

Det är ändå inte så att han föddes ont.

Nej, han var väl mest dum. Ung och dum.

Jag tror verkligen att alla har som olika personer i sig.

 

Om språk och främlingsfientlighet

Men va´? Får man inte säga z-ordet? Det gjorde vi alltid på min gamla skola.

Det fattar du väl att det inte är okej?!

Nej, men det är väl okej, eller? Eller?

NEEEEJ!

Men det är väl ändå inte samma sak som n-ordet?

Fast vi har en maktposition mot romer. Det är inte okej att använda z-ordet.

Men alla kallar varandra sådant. Om man är vänner måste det väl vara okej?

Skulle du säga det om någon på riktigt tog åt sig?

Alltså, jag kommer inte att använda det nu.

 

Om läsningen

Jag älskar den här boken.

Den var så himla trög först, men i slutet blev den jättebra.

Det här är den första boken jag faktiskt läst på riktigt.

 

Om språket

Ibland är det realistiskt, men de pratar lite för mycket vuxenspråk, typ “att ana ugglor i mossen”, ingen säger så. Jag har hört det typ en gång när min morfar sa det.

För att vara skrivet av någon som är typ gammal skriver hon väldigt bra.

Man känner igen sig i språket, tycker jag.

Det är nog mest trovärdigt när han pratar med sin mamma. De tjafsar ibland, men kan prata om allvarliga saker också.

 

Om Christina Lindström och fler böcker

Hon, Christina, har skrivit en annan bok som heter Hälsningar från havets botten. Den är ännu bättre.

Jag vill att hon ska skriva en fortsättning som heter Freja.

Nej, Ola är bäst, tänk en hel bok om Ola.

Jag skulle vilja veta hur Jacks föräldrar träffades. Kan hon inte skriva en bok om när de var unga.

Rolf då, jag vill läsa om Rolf.

Att välja böcker till undervisningen

Malin & Cissi Svensklärare emellan är en ny podd med Cecilia Peña och Malin Larsson, två lärare som jag följt en del i sociala medier. Cecilia var jag på en nyttig, men kanske inte så rolig skattekurs med förra året, men Malin har jag aldrig träffat. Poddar är ju inte min grej, jag läser hellre än att lyssna, men det här är tillräckligt intressant för att jag ska fastna och för mig är det en riktigt bra betyg.

Avsnitt två handlar om vilka böcker de använder i undervisningen om och om igen. Ett ämne som jag går igång på.

Cissi börjar med att berätta om Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (finns som lättläst med titeln Vampyren i Blackeberg), som hon brukar läsa med eleverna i nian. En vuxenbok som ungdomar kan klara av, med barn som huvudpersoner. Det är också en bok som hon älskar och det är viktigt att läraren som undervisar gör det. Att boken innehåller relevanta teman är också viktigt, vilket också tas upp i avsnittet. Ett tacksamt tema är identitet, som jag brukar arbeta kring i Svenska 1.

Jag gillar boken, men har faktiskt aldrig läst den med elever. Den är lång, vilket Cissi också påpekar och gemensamma böcker får gärna vara lite kortare. Sedan förstår jag argumentet att läsa en bok som utspelar sig i elevernas närmiljö. Det påminner mig om att leta efter en bok som utspelar sig i Göteborg. Om jag hade jobbat på högstadiet skulle jag valt Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström, där Liseberg spelar en viktig roll. Flera elever har också läst hennes bok Jack i Svenska 1 med gott resultat.

Malin återkommer ständigt En man som heter Ove av Fredrik Backman, en bok som hon älskar (och jag också). En vuxenbok om en gammal man, som tonåringar ändå kan känna igen sig i. Jag tycker att det är intressant att lyssna till hur eleverna tar sig an denna bittra man med hjälp av frågor från Malin. I boken lyfts ämnen som homosexualitet, vänskap, kärlek, sorg, död och den är fylld av starka kvinnor. Boken finns också i en lättläst version.

Roligt också att Malin påpekar att eleverna efter att ha läst boken och sett filmen är helt överans om att boken är bättre. Det är min erfarenhet också när vi arbetat med både bok och film och det är så himla gött som svensklärare att reaktionen alltid blir som jag vill.

Att språket i boken är viktigt tycker både Cissi och Malin och jag håller med. I just En man som heter Ove finns en hel del bildspråk, som Malin brukar använda som inspiration för elevernas egna skrivande. Att sno och härma är både kul och lärorikt. Det borde jag använda mig mer av i undervisningen.

Ett bra tips är att ta reda på bokens LIX, något jag inte ens visste att man kan. Nu kanske det inte är jätteaktuellt för mig när jag har svenskkurser på estetiska programmet, men det kan finnas tillfälle när det är bra. Sedan är inte bara språket viktigt, utan också berättartekniken och tidsperspektivet. När mina treor läste Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler pratade vi mycket om just den ordning som historien berättades i med början i mitten. Många gillade, men vissa tyckte att det var klurigt.

Det här med klassuppsättningar och hur vi som lärare ska få tillgång till nya böcker diskuteras i programmet. En lärare har skrivit in och berättar att hon köper böcker själv på loppis, vilket låter helt galet. Vi har inte jättemånga klassuppsättningar där jag jobbar, då de flesta lärare hos oss inte läser gemensamma böcker, utan föredrar att använda flera böcker i en klass och låta eleverna läsa i grupp.

Jag gillar att variera läsning och läser ofta i alla fall en bok gemensamt i varje kurs, någon i grupp och sedan någon som eleverna väljer själva utifrån ett tema. Jag kombinerar också alltid bokläsningen med andra, kortare texter. Ibland noveller, ibland artiklar och ofta en kombination. Sommar i P1 är också en guldgruva som inspiration.

I år kommer jag att börja med Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad i Svenska 1. Det är en bok jag läst flera med elever och den brukar fungera bra. Vi kombinerar läsningen med att lyssna på Asaads sommarprogram från 2015 och ibland har jag också använt utdrag ur Blod rödare än rött, som är berättelsen om Asaads pappa. I höst kommer en tredje bok Bortom solens strålar, som handlar om tiden efter flykten till Sverige och före resan till Kurdistan i Stjärnlösa nätter. Stjärnlösa nätter finns också i en bearbetad version.

Förra året läste ettorna också När hundarna kommer av Jessica Schiefauer och den är fantastiskt bra, men nu har jag läst den med elever så många gånger att jag börjar tröttna på den. Jag är lite sugen på att testa något helt nytt, men vet inte riktigt vad ännu. Jag får botanisera i skolbiblioteket och vid behov tigga mig till en ny klassuppsättning. Det hade varit spännande att läsa The Hate U give av Angie Thomas tillsammans. Eller så stannar jag hos Schiefauer och läser Pojkarna. Eftersom jag arbetar på estetiska programmet hade det annars varit roligt att läsa Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren eller Saker ingen ser av Anna Ahlund, som båda handlar om estetelever.

Tvåorna får läsa Lagerlöf inledningsvis. Det är tredje året jag läser kortromaner av henne med eleverna och jag fortsätter för att böckerna är såväl bra och relevanta. Jag tycker verkligen att Lagerlöf är en författare eleverna ska känna till. En stor kvinna mitt i en massiv massa av män. Just balansen mellan män och kvinnor är viktig för mig och kanske extra viktig när det gäller litteraturhistoria, för att balansera upp det lite.

I trean har jag inte riktigt tänkt färdigt. Jag funderar lite på att testa “Fakturan” av Jonas Karlsson ur Spelreglerna. En längre novell om saker vi får gratis, men som helt plötsligt börjar kosta och det är långt ifrån billigt. En text som känns väldigt aktuell. Sedan hade jag tänkt att samarbeta med mig själv i historia, men kursen går inte i höst som det var tänkt, så jag får tänka några varv till.

Några andra tips från programmet:

När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson

Flyga drake av Khaled Hosseini

Du! Hitta rytmen av Daniel Möller

Gatukatten Bob av James Bowen

“Fulet” av John Ajvide Lindqvist (novell ur Låt de gamla drömmarna dö)

Här reagerar jag lite på att alla böcker är skrivna av män. Att variera de texter eleverna möter gällande kön, geografi och tid är superviktigt för mig (och säkert något som Cissi och Malin tänker på också, men inte just i detta program) och jag försöker även tänka på ett normkritiskt perspektiv, vilket är riktigt viktigt för mina elever.

Hur urvalet blir mer mångfacetterat är viktigt att diskutera. Inte minst på högstadiet är det lätt att välja böcker av män om män, då killarna ska lockas till läsning. De är inte sällan mer skeptiska än tjejer. Dessutom finns det en (kanske omedveten) uppfattning om att killar inte vill läsa böcker där tjejer är huvudpersoner, men att tjejer lätt kan identifiera sig med killar. På samma sätt som män läser böcker skrivna av män och kvinnor böcker av män och kvinnor.

Så vad styr mitt urval?

Boken ska finnas tillgänglig på skolan/biblioteket, tråkigt men sant.

Den ska behandla relevanta teman.

Den ska vara välskriven.

Elevgruppen ska kunna relatera till den och utmanas av den.

Jag ska tycka om den och inspireras att skapa ett läsprojekt kring den.

Den ska vara en viktig pusselbit i den mångfald eleverna ska möta under läsåret.

 

 

Böcker jag rekommenderar att läsa med ungdomar i olika åldrar finns här. Jag har också skrivit en rad inlägg om läsning som du hittar här.

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash

 

 

 

%d bloggare gillar detta: