Läst 2022

Löpa varg

Det är något konstigt med min relation till Kerstin Ekmans böcker. Jag har fått för mig att det är svåra böcker som kräver en piggare hjärna än jag har och därför drar jag mig för att läsa något av henne. Detta trots att jag tycker väldigt mycket om alla böcker jag läst av henne och inte alls upplevt dem som tunga att ta sig igenom. Tvärtom finns en lätthet både i språket och intrigen som gör det lätt att läsa. Jag kan inte för mitt liv förstå varför jag har så svårt att minnas det.

När zoombokklubben Bokhörnan diskuterade Löpa varg i förra veckan hade jag äntligen fått tummen ur att (nästan) läsa den. Jag hade några sidor kvar, men jag hade läst och gillat resten och läste ut boken samma kväll. Samtalet rörde sig kring (köns)roller, naturen, åldrande och Ekmans sätt att berätta där vargen och huvudpersonen nästan blir ett. Den äldre mannen Ulf, kallad Uffe av sin fru Inga, är jägare och leder jaktlaget. Platsen han tar sig till för att få lugn är en gammal husvagn i skogen och det är där han för första gången ser vargen som han ger namnet Högben. Både Ulf och vargen börjar bli gamla och vid tiden för detta första möte borde den förstnämnda egentligen göra sig färdig för sitt 70-årsfirande.

Löpa varg är en fantastisk bok där naturen får ta stor plats. Åldrandet med allt vad det innebär undersöks också, något som i Ulfs fall innebär att de andra i jaktlaget börjar se honom som en gammal stofil. Det handlar förvisso om ålder, men kanske ännu mer om att synen på djuren och på jaktens syfte skiljer sig åt. Roger, som är den som vill ta över, är inte en man som Ulf tycker förtjänar någon respekt och eftersom det är Ulf som berättar historien är det ganska självklart att som läsare tycka detsamma. Relationerna mellan Ulf och de andra jägarna, liksom den mellan Ulf och hans fru är väldigt fint skildrade. Ännu en gång konstaterar jag att Kerstin Ekman är en fantastisk författare. Påminn mig gärna om det nästa gång jag tvekar inför att läsa något av henne.

Jag hoppas verkligen att vi får fler verk av Kerstin Ekman. Löpa varg är första romanen på tio år, då biografierna fått ta större plats i hennes författarskap. Ekman fyller 89 år i augusti, men jag hoppas att hon skriver ännu. Annars har jag en massa av hennes gamla verk att upptäcka, men det som gör Löpa varg så speciell är att den lyckas befinna sig mitt i nutiden och ändå vara tidlös.


Om boken

Löpa varg av Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag, (2021), 150 sidor

Mad about you

Det är helt klart så att Mhairi McFarlane är en av de absolut bästa i feelgoodgenren och även senaste boken Mad about you är mycket bra om än lite spretig. Huvudpersonen Harriet är bröllopsfotograf och mitt under ett bröllop som hon jobbar på överger brudgummen sin brud precis innan det är dags för vigselceremonin. Harriet hamnar själv i en liknande situation när henne fästman Jon friar till henne. Han har valt situationen med omsorg och ställer frågan framför hela hans familj. På så sätt hoppas han att Harriet ska strunta i sin skepsis mot äktenskap och tacka ja. Självklart fungerar det inte och Harriet lämnar honom. Dels handlar det om att hon inte vill gifta sig, men mest av allt kanske det är så att hon inte vill gifta sig med honom. En händelse med en tidigare pojkvän har påverkat hennes syn på kärlek.

En vän till Harriet ordnar ett rum åt henne hos en ensamstående man som behöver en hyresgäst. När hon kommer dit förstår hon snart att hyresvärden Cal är samma man som övergav sin blivande brud. Det gör att han inte står så högt i kurs inledningsvis, men de kommer överens tillräckligt bra för att kunna bo i samma hus. Harriet har dessutom annat att fokusera på än kärlek. Jobbet tar all tid och även om folk alltid gifter sig är det inte alltid enkelt att försörja sig som fotograf.

På många sätt är Mad about you en typisk feelgoodbok, men det som skiljer den från många andra är att den innehåller en del mer allvarliga teman än vad som är vanligt i genren. När vi får veta mer om Cals och Harriets tidigare förhållanden blir de mer komplexa och dessutom läggs större fokus på vänskap, både mellan dem och andra, än på kärlek. Som alltid mixar Mhairi McFarlane humor och allvar på ett bra sätt. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig en smula besviken. Det här är en bra bok, men McFarlane brukar vara lysande och riktigt så känner jag inte för Mad about you. Egentligen har jag svårt att sätta fingret på varför. Huvudkaraktärerna Cal, Harriet och deras bästa vänner är lätta att tycka om och jag vill veta hur det går för dem. Sidospåren om tidigare förhållanden funkar, men kanske är det här det blir lite för svart-vitt. Missförstå mig rätt, det är viktiga ämnen som tas upp, men det blir ibland lite krystat. Det är tydligt att de teman som tas upp är viktiga för författaren och att hon är ivrig att få med allt, men det funkar inte helt.

I augusti kommer Mad about you på svenska med titeln Galen i dig och självklart ska du kasta dig över den då, eller ännu hellre ännu tidigare på originalspråk. Att den inte är fullt lika fantastisk som förra boken Sanningen kommer om natten, senaste boken på svenska, innebär trots allt att den är riktigt, riktigt bra. Nästa bok kommer jag att ha vettigare förväntningar på och jag kommer garanterat att läsa den så snabbt det bara går.


Om boken

Mad about you av Mhairi McFarlane, Harper Collins, (2022), 432 sidor

Svarta segel

Vad passar bättre som sommarläsning än en spänningsroman som utspelar sig bland segelbåtar och semesterfirare? Svarta segel är första delen i en planerad serie om Sjöräddarna där Annika står i centrum. I den inledande prologen får vi veta att hon och en kollega hittat en övergiven segelbåt i Möjafjärden, därefter backar historien och två kvinnor, Annika och Joanna, turas om att berätta vad som hände under de föregående fem dagarna. Vill du läsa boken under rätt tid ska du börja den 18 juli. Det är då Joanna mönstrar på sina föräldrars gamla båt Tarantella som nu ägs av hennes bror Zack. Hon är egentligen inte så sugen på att segla, faktiskt inte ens på att lämna sitt hem, men hennes bror insisterar. Troligen för att han är orolig för sin syster som inte varit sig själv efter en tragisk händelse några år tidigare.

Annikas syster Sofie är också ute på båtsemester med sin nya kärlek Peter som också visar sig vara en gammal bekant till Joanna. Annika får dåliga vibbar direkt, faktiskt innan de träffas, på sättet hennes syster talar om honom. De bestämmer att träffas och på Grinda strålar bokens seglande karaktärer samman mitt i sommaridyllen. Den soliga sommarmiljön står i bjärt kontrast till de ibland obehagliga minnen som delas med oss. Men långt ifrån allt är obehagligt, mycket är vackert, somrigt och trevligt. Den som seglar själv får säkert en annan upplevelse av miljöbeskrivningarna. Själv skrattar jag mest åt eländet, men så är jag inget fan av båtlivet heller.

Sjöräddarna med den äldre Gunnar i spetsen är fina att läsa om och jag är glad att Rebecka Edgren Aldén bestämt sig för att återvända till dem i fler böcker. Annika är utan tvekan en trevlig bekantskap. Utan några större tragedier i bagaget (som vi vet om i alla fall) och inget missbruk heller som det verkar, är hon befriande vanlig. I en tid då kvinnor i deckargenren skruvas minst ett varv för mycket tycker jag att det är otroligt skönt att läsa om Annika och hennes kollegor. Gunnar som är hennes mentor och börjar bli till åren, hans son Markus som verkar vara något av en streber och Simon som är nykomlingen. Han studerar biologi och planerar att arbeta som sjöräddare på deltid. Honom läser jag gärna mer om. Och Nadia, henne fick vi veta för lite om. Vid närmare eftertanke läser jag gärna mer om dem alla, de är ett gäng som fastnar.

Svarta segel är inte i första hand en deckare, utan en relationsroman som råkar innehålla ett brott. Vi följer inte någon brottsutredning och även om det finns poliser med på ett hörn är det karaktärerna och deras berättelser som står i centrum. Lite påminner sättet att berätta om Christoffer Carlssons två senaste böcker, men miljön är glassigare och på samma gång nattsvart. Ännu mer tänker jag på Elly Griffiths serie om Harbinder Kaur där speciellt första boken Främlingen är en roman om människor kring ett brott snarare än en kriminalroman. Oavsett vilka böcker jag tänker på när jag läser Svarta segel kan jag konstatera att det här är en riktigt bra bok i genren. Jag engageras i karaktärernas öden och även om jag tyckt om Rebecka Edgren Aldéns tidigare böcker är den här den absolut bästa. Riktigt bra sommarläsning som är lättläst och välskriven, med ett innehåll som berör.


Om boken

Svarta segel av Rebecka Edgren Aldén, Romanus & Selling, (2022), 373 sidor

Foto: Linda Broström

Du kommer alltid ha Paris

I den tredje boken om Alma av Hanna Jedvik får vi hänga med på tågluff. Hedvig skulle dock inte kalla det något så simpelt som tågluff, utan hon är självklart ute på en bildningsresa. I den ingår också att de under resan ska ha ett fritt förhållande. Hon frågar inte Alma, men om hon gjort det skulle hon troligen ändå inte fått ett ärligt svar. Hedvig styr, men hon gör det för att Alma tillåter henne. Redan i förra boken På andra sidan bron var det tydligt att tendenserna fanns. Alma vill vara andra till lags och konflikter är enligt henne bäst att undvika. Hedvig är verkligen ingen elak människa, men hon vet vad hon vill och eftersom Alma inte säger emot tar hon för givet att hon vill samma sak. Det gäller resans stopp, men också vad de ska göra till hösten. I Hedvigs världs ska de flytta ihop i Göteborg, medan Alma i hemlighet drömmer om att gå på skrivarskola.

Du kommer alltid ha Paris är en bok som innehåller stora känslor, precis som det ska vara när du drar på tågluff, förlåt bildningsresa, efter gymnasiet. Efter att ha läst om Alma i två böcker och lärt känna henne är det inte konstigt att hon får min sympati. Samtidigt kan jag bli förbannad över att hon aldrig vågar höja rösten. Under resan möter hon dock människor som gillar henne för den hon är och som uppmanar henne att våga välja väg i livet. Kanske är det Tommy som fascinerar henne mest. Han som reser ensam dit han vill med sin buss och sin surfbräda. Alma vill men vågar inte vara spontan och hon varken vågar eller vill förlora Hedvig. Frågan är bara om deras förhållande tål två personer som vill bestämma.

Jag tycker så otroligt mycket om Hanna Jedvigs tre böcker om Alma och även om jag kanske håller På andra sidan bron högst är Du kommer alltid ha Paris en bok som sticker ut och behandlar frågor som sällan tas upp. Jag gillar bildningssamtalen, äventyret, ärligheten och att få besöka olika platser i Europa. Det här är en bok jag skulle vilja använda i undervisningen, då den inte är så nattsvart som många andra ungdomsböcker, utan fokuserar på att våga följa sin egen väg. Det känns som om Jedvig lämnar Alma här, men om hon vill skriva mer om henne kommer jag utan tvekan att läsa. Det är något speciellt att få följa en karaktär från barn till typ vuxen. Boken rekommenderas för högstadiet, men med tanke på att karaktärerna tagit studenten skulle jag nog säga att den funkar minst lika bra på gymnasiet. Kanske bättre.


Om boken

Du kommer alltid ha Paris av Hanna Jedvik, Rabén & Sjögren, (2022), 12-15 år, 215 sidor

Tredje boken i serien om Alma som också innehåller Sommarplåga och På andra sidan bron.

Kaffe med mjölk

Ella-Maria Nuttis debutbok Kaffe med mjölk har hyllats sedan den kom ut. Nu har jag äntligen kommit mig för att läsa och ja, jag tyckte om den. Berättelsen om mamman och dottern, de namnlösa som inte riktigt vet hur de ska närma sig varandra, är vacker och innerlig. Sättet att beskriva dem är på samma gång distanserat och nära. Vi får veta en hel del om vad de tänker, men ganska lite blir sagt.

En mamma, en namnlös sådan, är sjuk. Så sjuk att hon är döende. En dotter, hennes dotter, vet ingenting men snart måste hon berätta. Vi får följa dem under några dagar då mamman besöker dottern. De har båda ansträngt sig, men har svårt att komma varandra nära. Gamla minnen ligger som en blöt filt över deras tillvaro. Situationen är ansträngd och relationen trevande. Jag tycker om att läsa om dem. Det är vackert att få följa dem, men också så otroligt sorgligt.

Det är svårt att beskriva Nuttis bok. På samma gång innehåller den väldigt mycket och ganska lite. Liksom karaktärerna befinner sig väldigt nära och oändligt långt borta från varandra. Det handlar om att de är olika och lever helt olika liv, men också om att de varit tysta så länge att det inte längre går att hitta orden. På ett sparsmakat och lågmält sätt skriver Nutti om en mamma som reser från Gällivare till Stockholm för att träffa sin dotter och berätta att allt snart är över. Frågan är hur hon på bara några dagar ska kunna överbrygga gapet mellan dem och hitta ett tillfälle att verkligen berätta hur det är och varför det blev som det blev.

När året sammanfattas kommer Kaffe med mjölk att finnas på många topplistor. Om den finns med även på min återstår att se. Även om jag inte blev lika golvad som många andra, imponerades jag av Nuttis språk. Berättelsen berörde, men grep ändå inte riktigt tag. Om den håller sig fast är svårt att veta, men det känns som att det här kan vara en bok som kommer att skvalpa runt i minnet länge. Likt mamman lågmält pockande på uppmärksamhet.


Om boken

Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti, Wahlström & Widstrand, (2022), 192 sidor

Foto: Sofia Runarsdotter

Drömmar till salu

Det går inflation i feelgoodböcker och nya författare lanseras ständigt. Kul på ett sätt, men det betyder också att man som läsare behöver leta för att hitta guldkornen. När Ada Wester, som startade de fantastiska förlagen X-publishing (med Hanna Larsson) och Gilla Böcker (med Anna Danielsson Levin) debuterar känns det på förhand ganska självklart att jag har en läsvärd bok framför mig. Drömmar till salu är på pappret en väldigt klassisk feelgoodroman med motiv som känns igen från många andra böcker. Ung kvinna ärver hus på landet som hon planerar att sälja, men förälskar sig i både hus och lokal man. Ni fattar och tänker säkert att det här är en bok ni redan läst flera gånger. Det som gör att den här debuten trots allt sticker ut är Westers språk och humor. Kärleken till litteraturen som löper som en röd tråd genom boken tillför också något alldeles extra.

Kvinnan som ärver huset heter Anni och det är hennes faster Gilda som bott där tillsammans med Annis farmor Ester som varit död i ganska många år. Det är ett klassiskt rött hus med vita knutar i det lilla samhället Stjärnhov. Eftersom Anni är singel och dessutom inte har något fast jobb bestämmer hon sig för att ägna sommaren åt att renovera huset för att därefter sälja det och köpa en liten lägenhet i Stockholm. Planen är också att få in lite extra pengar på att sälja antikviteter som det finns gott om både i huset och lokala loppisar. Anni startar instagramkontot Drömmar till salu och sätter igång.

Parallellt med den nutida berättelsen om Anni får vi följa hennes farmor Ester från den första skoldagen tills hon blir mamma till Annis pappa Gunnar. Ester växer upp i en familj som inte kan kallas annat än fattig, men efter att hon räddat en flicka från att drunkna förändras hennes liv. Elizabeth är dotter till en förmögen familj som bestämmer sig för att betala för Esters utbildning. Modern i familjen lånar också ut en rad böcker till Ester, som mer än gärna flyr in i böckernas värld. Hon suger åt sig av all kunskap och bildning som erbjuds.

Även Anni älskar böcker och när hon målar om huset är det med en ljudbok i öronen. Det är sommar på landet, huset ska renoveras, trädgården fixas, loppisar besökas, en och annan äpplekaka ätas och självklart ska det också läsas böcker. Stämningen som byggs upp är härlig och jag trivs i sällskap av både Anni och Ester. Min enda invändning mot Ada Westers debut är kanske att det går lite snabbt ibland och att slutet lämnar mig med en rad frågor. Även om Drömmar till salu fungerar utmärkt fristående och jag egentligen är lite allergisk mot alla bokserier som skapas, skulle jag faktiskt gärna återse både Anni och hennes farmor.

Jag tycker om Drömmar till salu som bjuder på mer än de flesta feelgoodböcker mycket tack vare berättelsen om Ester som knyter samman två generationer. Det är perfekt sommarläsning och av de böcker jag hittills läst som nominerats till Årets feelgood 2022, ligger Westers bok i topp tillsammans med Åsa Liabäcks Längtan över Ådala, också det en perfekt sommarbok.


Om boken

Drömmar till salu av Ada Wester, Piratförlaget, (2022), 290 sidor

Den glömda kokboken

Kanske är huvudpersonen i Christoffer Holsts nya bok Den glömda kokboken faktiskt maten, för oj vad det lagas och äts genom hela boken. Huvudpersonen Max är restaurangkritiker och en ansedd sådan, men på senare tid har alkoholen kanske fått ta mer plats än maten. Hans supande har eskalerat sedan hans flickvän gjorde slut och nu har han tappat kontrollen. Det har gått så långt att mostern, som han bor hos, inte vill ha honom kvar och dessutom får han sparken från sitt jobb. Det är ingen överdrift att säga att Max befinner sig på botten.

Max flyttar in i sin mosters ateljé och någonstans vill han väl ta tag i sitt liv, men han förmår inte riktigt. Bland böckerna hittar han en gammal receptbok som tillhört hans mamma. Spännande recept som verkar ha varit långt före sin tid. När det gäller mat gillar Max både det nyskapande och det traditonella och en av hans favoritkrogar är den anrika bistron Lilla Champen. Där träffar han servitrisen Olga, som får stor betydelse för berättelsen.

Parallellt med Max ganska eländiga liv får vi följa hur Kicki år 1989 lämnar småstaden för ett sommarjobb på just Lilla Champen. Hon ska bo hos sin faster Elise och är så bortkommen när hon når Stockholms central att hon inte ens vet hur hon ska ta en taxi. Istället ringer hon Elise från en telefonkiosk och blir upphämtad direkt. Det är också Elise som ordnat jobbet åt Kicki. Hennes vän Gaston driver Lilla Champen och de behöver fler servitriser. Att träda in på Lilla Champen är att träda in i en ny värld för Kicki och hennes liv förändras helt under några sommarveckor.

Det är något speciellt med Christoffer Holsts sätt att skriva. Karaktärerna blir levande, kanske för att de har fel och brister men också fina sidor. Vissa saker som händer är helt otroliga och ganska ologiska, men jag accepterar dem utan att tveka. Det är trevligt att läsa om den värld Holst skapar, även om jag aldrig hade klarat av att befinna mig där i verkligheten. Max är t.ex. intressant att läsa om, men att umgås med? Nej, aldrig. För den som söker en lättläst bok med ett rejält innehåll och massor med god mat är Den glömda kokboken perfekt läsning. Jag rekommenderar den varmt!


Om boken

Den glömda kokboken av Christoffer Holst, Lovereads, (2022), 320 sidor

The Memory Thief

The Memory Thief är första delen i serien Thirteen Witches av Jodi Lynn Anderson. En fantasybok för mellanåldern som kanske kan passa i engelskundervisningen på högstadiet. Huvudpersonen Rosie bor med sin mamma, en mamma som aldrig riktigt brytt sig om henne och som verkar oförmögen att visa kärlek. Största tryggheten i Rosies liv är istället bästa vännen Gemma, kallad Germ som hon känt sedan förskolan.

En natt vaknar Rosie av att någon viskar utanför huset. Det visar sig vara ett spöke som har en hel del spännande att berätta. När Rosie föddes stals alla hennes mammas minnen av The Memory Thief, en häxa som är en av de tretton häxor som bestämmer i världen. Ett spädbarn blev stulet från sjukhuset och troligen är detta Rosies tvillingbror. Hennes mamma har däremot lyckats gömma Rosie från häxorna. Riktigt hur det gått till vet ingen och eftersom mammans minnen raderas varje natt kan hon inte berätta något.

Runt Rosies hus finns en massa spöken som hon tidigare inte kunnat se. Ett av dem, pojkspöket Ebb, är den som försöker få Rosie att inse att hon måste leta upp ett vapen för att kunna slåss mot häxan som tagit hennes mammas minnen. Det blir en spännande jakt där Rosie och Germ tillsammans med Ebb försöker hitta ett sätt att rädda Rosies familj. En klassisk fantasyberättelse med andra ord, men en välskriven och bra sådan. Just spökena och deras öden är kanske det jag gillar mest att läsa om, men även Rosies släkthistoria. Den hoppas jag att vi får veta ännu mer om i de följande böckerna. Andra delen The Sea of Love har just kommit ut.


Om boken

The Memory Thief av Jodi Lynn Anderson, 9-12 år, Aladdin, (2021)

Första delen i serien Thirteen Witches

Berätta tre saker

Vilken fantastiskt fin bok Berätta tre saker av Callum Bloodworth är. Välskriven, fylld av känslor och med kulturella referenser som får mig att läsa med ett leende på läpparna. Innan dessa leenden ersätts av tårar. Det är känslosam läsning han bjuder på, Bloodworth, och jag blir berörd när ensamma själar får finna en gemenskap där det faktum att de är udda är en merit. En gemenskap där de lär sig att de snarare är unika och att det finns en plats för dem.

Huvudpersonen Liv anser sig vara omöjlig att älska. Det är snart körsbärsblommornas tid, men hon kommer inte att beundra dem i Kungsträdgården med sin mamma, för hennes mamma är död. När hon förlorade henne försvann också hennes pappa in i sorg och depression. Nu bor Liv inneboende i sin systers etta där klädkammaren blivit hennes rum. Det hade väl funkat om hennes relation med systern var minst sagt svår. Den enda som finns där för Liv är hennes coola mormor, men hon bor långt bort på ett äldreboende i Piteå. Dessutom är det våren 2020 och vi vet hur det var då med äldreboenden och besöksförbud.

Med tanke på hur ensam Liv är känns det minst sagt ironiskt att hon av misstag kysser en kille på en fest och därefter får veta att han smittats av corona. Liv måste alltså hålla sig isolerad i ett par veckor och testa sig för vara säker på att inte föra smittan vidare. Hennes syster kommer dit med märkliga varor som blodpudding och burkskinka, men håller sig sedan hos sin pojkvän som hon pendlar mellan att älska och avsky.

Så slumpar det sig så att någon bankar på Livs dörr och söker kontakt. De börjar prata genom dörren och det tar bara några minuter innan Liv känner att det här är någon som är speciell. Just det första slumpartade möte är något du som läsare bara måste köpa för att kunna läsa vidare, men det går ganska lätt även om det verkligen är osannolikt att två personer skulle mötas på det här sättet. Den som befinner sig utanför heter Dag och snart slutar de prata genom dörren och går över till sms. Ytterligare ett steg tas när de ses i ett videomöte och därefter har picknick tillsammans. Liv på sin balkong och Dag vid ett campingbord nedanför. När Liv bjuds in till klubben Lonely hearts club 2.0 träffar hon också Elle och Matteo via Skype. För första gången är hon en del av en gemenskap och de verkar gilla henne.

Jag läste Berätta tre saker i ett svep och blev helt uppfylld av språket, charmen och karaktärerna. Jag har svårt att hitta ord för att beskriva hur fantastisk den här boken är. Liv är en av de finaste karaktärer jag läst om på mycket länge och hon känns så verklig. Det här är Callum Bloodworths första ungdomsbok och jag hoppas verkligen att den når många läsare och att han skriver många fler. Bra ungdomsböcker är otroligt viktiga och jag kommer att tipsa varenda ung läsare jag känner om att läsa Berätta tre saker. Det gäller förresten även de läsare som liksom jag inte alls kan räknas som unga. Det här är en riktigt bra bok, missa den inte.


Om boken

Berätta tre saker av Callum Bloodworth, Bonnier Carlsen, (2022), 360 sidor, Unga vuxna

Säkerhetsklass tre

De bästa dystopierna är de som utspelar sig en värld som ligger så nära vår egen att verkligheten blir skrämmande. Säkerhetsklass tre av Kerstin Loenberg är en sådan dystopi. Huvudpersonen Linn lever utanför samhället med sina bröder Samuel och Vidar. Deras föräldrar försvann i en mystisk olycka och nu är syskonen ensamma. De tillhör det så kallad utanförfolket och gör allt för att inte kontrolleras av de som styr samhället. Alla människor i det samhälle som beskrivs i boken har fått en chip inopererat under huden. Med chipen kan du identifiera dig, betala lokaltrafik och annat du behöver. Det är också på chipet dina inkomster registreras. Myndigheterna använder självklart samma chip för att övervaka sina invånare. De som lever utanför samhället har inga rättigheter, men eftersom de avlägsnat sina chip har de i alla fall en viss frihet. Linn har tagit bort sitt chip två gånger och när myndigheterna med tvång sätter in ett tredje chip placeras de vid pulsådern för att inte kunna avlägsnas.

Samhället innanför är bra för vissa. De som har pengar och status lever gott. Alla andra tvingas arbeta för Bemanningen och blir i det närmaste livegna. Å andra sidan finns det mat och sjukvård, vilket utanförfolket saknar. Inte lika bra sjukvård för de med lägre status såklart, för samhället gör definitivt skillnad på folk och folk. Hos utanförfolket växer ett motstånd och de gör allt för att slippa inrätta sig i leden. Så görs en razzia i området och många tillfångatas. Linn försöker fly och lyckas ta sig till ett hus där en bekant bor. Han heter Alex och lovar att hjälpa henne. Det är bara det att hans pappa Gustav tillhör Myndigheten för säkerhet och Linn tvingas in i samhället. Hon får ett nytt chip, Gustav som övervakare, en familj att bo hos och ett skitjobb. Till en början är hennes chip dessutom programmerat så att hon inte kan röra sig hur som helst. En av de stora fördelarna med arrangemanget är att Linn får sjukvård. Hon har nämligen stora problem med smärtor i magen och ibland kan hon inte fungera alls. David, en läkare som tillhör innanförfolket, men hjälper utanförfolket i hemlighet, hjälper henne att få vård.

Säkerhetsklass tre är en ovanlig dystopi där det finns ett visst hopp och dessutom människor som inte bara är goda eller onda. Det samhälle som skildras påminner (tyvärr) om vårt eget och är en påminnelse om vad som kan hända om kontrollen ökar och ojämlikheten blir större. Att leva i ett parallellsamhälle som Linn och hennes bröder gör, innebär en viss frihet att bestämma sina egna regler, men också ett hårt och fattigt liv präglat av kriminalitet. De med lägst status i innanförsamhället saknar å andra sidan såväl pengar som frihet. Status krävs för ett gott liv. Samtidigt får Linn en chans att utbilda sig och därmed få möjlighet att själv förändra sitt liv. Valet mellan att stanna eller att fly är inte alldeles enkelt.

Det här är en välskriven och spännande dystopi som väcker många tankar. Möjligen är den lite för tjock och mångordig, men å andra sidan flyter läsning bra och jag vill verkligen både veta hur det går för Linn och försöka förstå hur samhället i boken är strukturerat.


Om boken

Säkerhetsklass tre av Kerstin Loenberg, Rabén & Sjögren, (2021), Unga vuxna, 447 sidor

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: