Viktor Rydberg

Om arbete, liv och arbetsliv

Veckans tema på Kulturkollo är arbete, liv och arbetsliv och i veckans utmaning uppmanas vi att tipsa oss om en bok, en pjäs, en dikt, en novell, en opera, en film, ett TV-program eller en låt som ni kommer att tänka på när ni hör ordet arbetsliv.

Vi kör!

En galen bok om arbete är Ich bin ein Bibliothekar! av Christer Hermansson. Där får vi följa den minst sagt udda bibliotekarien Oliver C. Johansson, som arbetar på Södetälje bibliotek.

Pjäsen Dom av Mattias Andersson i regi av Jasenko Selimovic handlar egentligen inte alls om arbetsliv, utan om diskoteksbranden i Göteborg och ett dom eller en dom, beroende på hur man vill se det. Bland skådespelarna märktes Fares Fares och Torkel Peterson. Jag minns väldigt lite av pjäsen, men en sak som fastnade var en man med ett yrke som krävde utbildning, som här i Sverige inte fick något annat än ett jobb han var överkvalificerad av. Just avsaknaden av jobb som matchar ens CV måste vara frustrerande.

En dikt om arbete är Katarina von Bredows tolkning av Viktor Rydbergs klassiska tomten, som heter “Nattskift på palliativen” och så här går första strofen:

 

Tildes rygg gör ont och är stel

ändå går hon runt och fixar

Medicin som har hamnat fel

Tilde ordnar och trixar

Någon har inte städat upp

Tilde granskar allt under lupp

Dagpersonal har missat

Greta Huldén har kissat

 

Vad vore vårt land utan lågbetalda kvinnor (och män) som gör ett fantastiskt jobb trots galna villkor. Deras arbetsliv borde definitivt förbättras och deras insatser lyftas och premieras.

En novell om arbete är Jonas Karlssons fantastiska novell “Rummet”, som handlar om en mycket annorlunda man vid namn Björn, som arbetar på någon svensk myndighet. Han tar sin tillflykt till ett rum som ingen annan har hittat. Faktiskt visar det sig att ingen annan kan se det vilket orsakar kalabalik på arbetsplatsen. Många upplever Björn som obehaglig och jag förstår dem. En spännande person att följa helt klart.

Det är väl tveksamt om Sweeney Todd kan räknas som opera, men sång och musik är det helt klart. Jag såg den för många år sedan i en lokal som Storan hade under en kort tid i biografen Cosmorama, där Lagerhouse ligger nu, med Hans Josefsson i huvudrollen. Småläskigt om barberaren som tar livet av kunderna och använder dem i pajer.

Som lärare går det inte att komma ifrån alla filmer om lärare som frälser om inte världen, så i alla fall sin klass. Det bor en liten Mr Keating i mig och säkert i många andra. Inte för att jag så ofta river bort delar av böcker, eller ställer mig på katedern inspireras jag mer eller mindre omedvetet av Döda poeters sällskap.

Jag gillar tv-serier som utspelar sig i sjukhusmiljö. Favoriterna är klassikern Cityakuten och långköraren Grey’s Anatomy.

Ett tv-program som hela familjen gillade då det hade nypremiär för ett tag sedan är Upp till bevis, där de tävlande ska para ihop personer med rätt yrke. Ibland stämmer fördomarna om vilka som jobbar med vad, men långt ifrån alltid. Ibland lönar det sig att definiera normen och sedan gissa på den som befinner sig så långt från den som möjligt. Det är rätt fördomsfullt det också.

Och så en låt. Jag valde Workingclass hero med John Lennon från 1970.

 

 

 

God jul önskar Tomten

Jönköpingsposten har låtit en rad författare tolka klassikern Tomten av Viktor Rydberg och jag tänkte saxa några väl valda strofer. Parafraserna i sin helhet hittar du här.

Först den klassiska inledningsstrofen av Rydberg:

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

Som Malte Persson väljer att tolka på detta sätt:

Midvinternatten är inte så kall,
tack vare växthuseffekten.
Staden har somnat i alla fall,
offer för julklappsjäkten.
Månen lyser blek och dan;
liksom en efterlyst följd av Span
flyr den bort över taken.
Tomten finns och är vaken.

 

Magnus Utvik väljer istället att frångå formen och fokusera på innehållet. Hans inledande stycke låter så här:

December 1984 och midvinternattens köld är hård i Rumänien. På en säng i ett hus ligger en ensam trettioettårig kvinna under en ständigt lysande måne. Säkerhetstjänsten sover men hör och ser allt. Till och med hennes andetag spelas in. Endast Herta Müller är vaken.

 

Johanna Thydell väljer också att lyfta fram någon annan än tomten, nämligen mamman som kämpar hårt för att julen ska bli precis så bra som den bara kan bli. Thydells dikt är en favorit. Hela kan du läsa här.

Dan före dan och mamma är trött
En himmel med hål som lyser
Inne en unge som sover sött
Ute en mamma som fryser
Hunden som rastas vägrar gå
Mamma försöker skynda på
Snön lyser vit på taken
Endast mamma är vaken

 

Katarina von Bredows dikt heter “Nattskift på palliativen” och börjar hos Tilde som jobbar där. Den slutar när Tilde på väg hem och möter en uteliggare som visar sig vara tomten.

Skägget är grått och rocken med
men ögonen är snälla
mannen har levt i många led
allt i ordning fått ställa
Det är tomten som Tilde mött
Liksom Tilde är han ganska trött
Ingen av dem lär knysta
De jobbar i det tysta

 

Och så slutligen UKON som ger oss polisens fakta om tomten, som inleds med dessa ord:

Att bedriva tomteverksamhet
– att utan någon motprestation ge julgåvor
eller ekonomiskt understöd –
är inte i sig straffbart eller annars otillåtet enligt svensk lag.

6 december Nikolaus, Niklas

Nikolaus, jo men det är ju tomten. Och Niklas, det är min man. Inte samma person direkt, men båda får vara med på ett hörn.

Jag absolut älskar Tomten av Viktor Rydberg. Dikten som ger mig julkänslor utöver det vanliga. Och det säger en hel del, då jag inte är något stort fan av juligheter.

Min man Niklas är dagens boktipsare och han vill tipsa om Synden av Björn Ranelid. Romanen utspelar sig på Österlen och gavs ut första gången 1994. Förra året kom den i nyutgåva och den finns dessutom som e-bok. Jag har inte läst den. Faktum är att jag bara läst en bok av Björn Ranelid, nämligen Tusen kvinnor och en sorg, som också kom i nyutgåva förra året. Jag absolut älskade den. Sedan dess har den mediala personen Ranelid stått i vägen för mitt läsande. Det är synd egentligen.

Synden borde vara bra då Ranelid tilldelades Augustpriset 1994 för just denna bok. Samma år var dessutom en av mina absoluta favoritböcker Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån av Bodil Malmsten nominerad. En bok som vann över den måste vara fantastisk.

Min Niklas, och säkert många med honom, kallas ofta för Nicke. Alltså får Nicke Nyfiken vara med idag. En favorit från barndomen, som även grabbarna O gillar.

Niklas Orrenius är en viktig författare. Hans bok om Sverigedemokraterna har fått den fantastiska titeln Jag är inte rabiat. Jag äter pizza och är mycket tänkvärd. Han har också bland annat skrivit Sverige forever in my heart som jag ännu inte läst, men definitivt vill läsa.

Har du någon Nikolaus eller Niklas du vill fira idag?

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: