Ester Roxberg

Läsning utifrån tema vänskap

I år är andra året jag låter mina elever i Svenska 1 gruppläsa böcker utifrån tema vänskap och jag tänkte berätta lite om upplägg och texter. Båda åren har jag och vår skolbibliotekarie tagit fram ungefär tio titlar som vi presenterat för eleverna. Därefter har de fått välja bok i första och andra hand och jag har sedan konstruerat grupper utifrån deras val.

Det här är inte första läsprojektet klassen har och efter att ha läst både noveller och en roman i helklass har jag kunnat stötta dem rejält tidigare. Nu har de fortfarande stöd av sin läsgrupp, men jag ger dem inga bokspecifika frågor under läsningen. Istället handlar det om frågor som kan användas till alla böcker, vilket självklart sätter höga krav på eleverna. Två samtal under läsningen sker i grupperna utan att jag gör annat än att stötta dem med samtalspunkter och det tredje slutsamtalet spelas in så att jag kan lyssna. Inför det samtalet var jag väldigt tydlig med att den som inte läst ut boken måste säga till mig, då det påverkar de andra i samtalet. En elev hörde av sig och jag placerade hen i en större grupp så att hen kunde delta, men inte “förstörde” för någon annan. Efter att ha lyssnat på samtalen är det tydligt att de andra har läst.

De böcker eleverna valde i år och förra året:

Allt ska brinna av Sofia Nordin En stark bok om en ganska destruktiv vänskap. En av eleverna som läste den lyfte hur lätt den var att läsa för att hen hela tiden ville veta hur det skulle gå och flera i gruppen berättade om hur de grät i slutet. “Fulgrät”, som en uttryckte det. Två absolut älskade, medan en är lite mer skeptisk över hur svart den är. De talar om återfödelse och tragedi, men också om hur trovärdigt tonåringar skildras även om dialogerna är lite väl vuxna.

Så jävla kallt av Lova Lakso En berättelse om Karla som flyr söderut för att rädda sin hund och för att komma ifrån kylan hemma. Resan är både fysisk och mental konstaterar eleverna som läst. De har också reagerat på att huvudpersonens röriga tankar gör att boken blir lite rörig, men de förstår varför och påpekar att det reder ut sig när Karlas tankar gör det. Den karaktär som väcker flest känslor är Kaja, som de både irriterar sig på och vill ta hand om. Hunden Hemingways öde engagerar också.

Naiv. Super av Erlend Loe En bok som egentligen är skriven för vuxna och har några år på nacken. Den funkar ändå ganska bra och samtalen kring boken handlar mycket om att våga bli vuxen och att ta ansvar för sig själv. Bokens huvudperson har en 25-årskris och hanterar den dels genom att fly, men också genom att bli vän med ett barn.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn Vänskapen mellan Emanuel och Tore står i centrum. De har varit vänner länge, men nu tycker Emanuel att Tore är väl töntig och han vill ha andra, coolare vänner. Är det verkligen okej att svika en gammal vän så? Är det trovärdigt? Nej och ja, är svaren på frågorna. En lättläst och rolig bok som kanske passar ännu bättre på högstadiet, men som ändå funkar.

No och jag av Delphine de Vigan Huvudpersonen Lou är en lillgammal 13-åring som eleverna tar till sitt hjärta. Det är en bok som inte primärt vänder sig till unga, men som fungerar bra att läsa på gymnasiet. Vänskapsfokuset är tydligt. Dels blir Lou vän med grannen Lucs och senare med uteliggaren No. Ovanlig, lite märklig, men bra var elevernas betyg.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt Junes morbror och gudfar Finn dör och hon saknar honom massor. Att Finn var homosexuell och sambo med Toby vill ingen kännas vid. Det är 80-tal och homosexualitet är långt ifrån lika accepterat som nu. Toby tar kontakt med June och en annorlunda vänskap växer fram. Det här är en bok som vissa tycker väldigt mycket om och andra inte alls gillar. Jag tror att svårigheten ligger i förståelsen för hur annorlunda samhället var när boken utspelar sig. Tempot är också en utmaning.

Stål av Silvia Avallone Här möter vi ett Italien som är långt ifrån turiststråken. Huvudpersonerna Anna och Francesca bor i området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum. Ett samhälle där könsrollerna är fasta och stereotyperna många. Vänskapen mellan flickorna skildras samtidigt som deras väg mot vuxenlivet beskrivs. Det här är en bok som kräver sin läsare, men de elever som ger sig på den brukar oftast ha en god läsförmåga.

Jag kallade honom Slipsen av Milena Michiko Flašar Huvudpersonen Taguchi Hiro är en så kallad hikikomori, dvs en person som isolerat sig hemma i sitt rum under flera år. När han vågar sig ut i parken träffar han en äldre man som han kallar Slipsen. Slipsen har fått sparken, men vågar inte berätta det för sin fru. En annorlunda vänskap växer fram mellan de två ganska udda personerna. Eleverna tyckte att den var annorlunda och intressant och funderade mycket över vad i boken som handlade om det japanska samhället och vad som handlade om karaktärerna specifikt. De gillar cirkelkompositionen och huvudkaraktärens “återfödelse” är också något eleverna fokuserade på och de gillade beskrivningen av den.

Tschick av Wolfgang Herrndorf En bok om en annorlunda bilresa som två tonårskillar gör. Maik blir vän med den nya killen Tschick och vi får följa dem under en kort och intensiv period. Tänker alla 14-åriga killar så här, undrar en av tjejerna och ja, så är det bekräftar killarna, men lugnar de andra med att det går över. Språket, som ska vara ungdomligt har inte åldrats väl konstaterar de, men de gillar ändå. Kanske är de vuxna för stereotypt beskrivna, men ungdomarna är trovärdiga. Även här beskrivs resan både som en rent fysisk resa och en inre sådan.

 

Slutsamtalet handlade om hur vänskap skildras i boken, om arketypiska grundberättelser och karaktärer, teman och motiv. Jag uppmanar eleverna att välja citat att bygga sitt samtal kring för att verkligen stanna i texten. Genom att ge exempel på meningar och ord som har betydelse kan de både exemplifiera språk och innehåll. Egna erfarenheter kan också få plats i ett litteratursamtal, men jag vill att fokus ska vara just på det lästa. Löst tyckande hör inte hemma i ett litteratursamtal. När det gäller just trovärdigheten i hur ungdomar och vuxna porträtteras gör eleverna dock en hel del kopplingar till sig själva och då är det ju relevant. Extra roligt är det när de läst så mycket att de faktiskt diskuterar “på riktigt” och vågar argumentera för sin sak. Det hände i flera samtal i år och det är fint när texter engagerar.

 

Exempel på frågor som elever diskuterade i slutsamtalet:

 

Vilken arketypisk grundberättelse skulle ni säga att er bok passar bäst in på? Varför?

Hur porträtteras unga och vuxna? Är porträtten trovärdiga? Varför/varför inte?

Vilka karaktärer har mycket och lite makt? Vad ger hög respektive låg status i miljön som skildras?

Vad tycker ni om karaktärerna? Finns det någon ni identifierar er med? 

Vilka är era favoritscener? Presentera en var och diskutera?

Diskutera er bok utifrån temat vänskap. Vilka exempel på bra och dålig vänskap finns i boken?

Vilka andra centrala teman finns i boken?

Hur kan teman kopplas till motiv?

Hur är berättarperspektivet? Vilken effekt får det?

Hur är tidsperspektivet? Vilken effekt får det?

Ungdomsböcker är ofta så kallade “utvecklingsromaner” där huvudkaraktären genomgår en förändring/utveckling. Hur passar er bok in i den genren?

 

De frågor som de fastnade mest kring var nog trovärdigheten, status och scener som de fastnat för. Även vänskapsskildringar och effekter av bokens form ledde till intressanta samtal. Det tar tid att lyssna på litteratursamtal, men jag får goda kunskaper om elevernas läsning och förståelse av densamma. Frågan om hur läsningen gått har jag inte använt tidigare och eleverna kunde väl beskriva både det som var lätt och svårt. Det är en fråga jag kommer att använda igen.

 

Noveller som passar in i temat:

Förutom böcker läser eleverna noveller om vänskap, för att sedan kunna göra jämförelser av t.ex. olika sorters vänskap. Följande noveller har jag använt i Svenska 1:

“Den perfekte vännen” av Jonas Karlsson, ur Den perfekte vännen (2010)

“Honey” av Johanna Thydell, ur Färdlektyr från 2007

“Pälsen” av Hjalmar Söderberg (1898)

“Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri, ur Invasion! (2008)

“Vänner” av Ester Roxberg, ur Korridorer (2020)

“Väskhållaren” av Ninni Holmqvist, publicerad i novellsamlingen Färdlektyr (2004)

 

Jag tar gärna emot tips på både böcker och noveller som passar in på temat och kan fungera för elever på gymnasiet.

 

 

Photo by Hannah Rodrigo on Unsplash

Fler bra noveller för undervisningen

Mitt tidigare inlägg 10 bra noveller för undervisningen (som lite ologiskt innehåller fler novelltips än så) är ett av mina absolut mest lästa inlägg någonsin. Idag på Världsbokdagen tar jag tillfället i akt att tipsa om ytterligare noveller som lämpar sig bra i litteraturundervisningen.

Att läsa noveller för nöjes skull är lite svårt, då jag så ofta använder noveller i just undervisningssammanhang och läsning av noveller gränsar därför till jobb. Läser noveller gör jag alltså, men sällan novellsamlingar från pärm till pärm. Istället läser jag de kortaste först och hoppas att de är riktigt bra och dessutom passar mina elever. I det här inlägget tänkte jag tipsa om några riktigt bra noveller som passar på gymnasiet.

“Apollo” av Chimamanda Ngozi Adichie, Novellix, (2019)

Berättelsen om en pojke som nu blivit man och påminns om Rafael, en av all kökspojkar som familjen haft. Just Rafael var speciell och minnet av honom väcker känslor. En gripande historia om klass, vänskap och svek.

“Att titta ut genom fönstret” av Orhan Pamuk, Novellix (2016)

En novell som utspelar sig i Istanbul i slutet av 50-talet. Vi får följa två syskon, Ali och Cevat, som ägnar mycket av sin tid åt att samla på och spela om idolbilder som de köper i Alaaddins diversebutik. Mitt i beskrivningen av vardagen packar deras pappa en väska och försvinner till Paris. En novell jag ännu inte använt, men definitivt kommer att använda i Svenska 3.

“Det gröna odjuret” av Haruki Murakami ur Elefanten som gick upp i rök, Norstedts, (2013)

Magisk realism eller i alla fall både magisk och realistisk är novellen där en kvinna hittar ett hemskt monster i trädgården. Ett monster som dessutom försöker förföra henne och som hon istället vill förgöra. Mina elever brukar ha massor att prata om när de läser den här texten.

“En familjemiddag” av Kazuo Ishiguro, Novellix (2018)

Novell om en familj med öppet slut och mycket mellan raderna. Vad är det egentligen som hänt deras mamma och vad händer med de övriga? Jag har använt novellen i Svenska 3, men den kan säkert fungera även i år 1 och 2. Det som kan göra den lite svår är att så mycket är implicit.

“Handkraft” av Torgny Lindgren ur Skolbagateller medan jag försökte skriva till mina överordnade, Norstedts, (1972)

En novell i skolmiljö som handlar om Tomas vars liv förändras till det bättre när han blir av med ena handen i en olycka. Från att ha varit i det närmaste osynlig i klassen blir han istället dess centrum. När hans kraft börjar försvinna gör han något drastiskt för att få den tillbaka.

“Min son blir inte snickare” av Karin Boye ur Bebådelse, Albert Bonniers Förlag, (1941)

Berättelsen om Karl-Gunnar som efter ett besök på ett snickeri där Åström arbetar när en dröm om att få bli snickare. Något hans pappa definitivt inte accepterad. Om klass, förutfattade meningar och synen på yrken.

“Omstart” av Boel Bermann ur Maskinblod 3, Affront, (2014)

En kort och ganska vacker novell som utspelar sig efter katastrofen när aska faller som snöflingor över människorna. Här finns ett hopp om en bättre värld uttalat av en ängel. Jag har använt novellen i Svenska 2 och 3, men den skulle troligen fungera även med yngre elever. Då krävs nog en närläsning då mycket står skrivet mellan raderna.

“Slut på läsåret” av Mariana Enriquez ur Det vi förlorade i elden, Norstedts, (2017)

Det här är något av det mest obehagliga jag har läst, men samtidigt är det “bara” en berättelse om en elev på gymnasiet, men Marcela är en person som utan tvekan är en aning ur balans. Jag hade nog tvekat att använda den på högstadiet, men på gymnasiet passar den.

“Vänner” av Ester Roxberg, ur Korridorer (2020)

En novell om två vänner som semestrar ihop med den enas familj och deras förhållande förändras när en av dem får veta mycket mer om den andra. Roxberg bjuder på en fin och viktig novell om saker som vi brukar dölja. Klass är också ett viktigt tema. Den vänder sig till högstadiet, men som även fungerar i Svenska 1.

“Väskhållaren” av Ninni Holmqvist, publicerad i novellsamlingen Färdlektyr (2004)

En enkel och riktigt bra novell som utspelar sig under en utekväll då huvudpersonen som vanligt blir lämnad att vakta sina kompisars väskor. När hon träffar en annan tjej i samma situation förändras allt. Den här novellen har jag använt i Svenska 1, men skulle funka även i år 8-9.

 

Ett tidigare inlägg med tio favoritnoveller som jag brukar använda i undervisningen och tips om andra bra noveller från poddarna Malin och Cissi kan du läsa här.

 

Fem böcker om föräldrar

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri handlar om en son som blivit pappa, men som fortfarande är en son och har ett ganska komplicerat förhållande till sin pappa. Föräldrarollen jämförs och undersöks i denna fina berättelse om barn och föräldrar.

de av Helle Helle beskriver livet för en mamma och en dotter. Ett liv som inte alltid är så lätt. Det är 80-tal och dottern är i gymnasieåldern, men vi förstår att mamman och dottern levt ensamma länge och att de inte sällan haft det ganska så knapert. Samtidigt har kärleken mellan de två varit det stabila i en orolig värld.

Den som lever stilla av Leonora Christina Skov är en självbiografisk bok som är en uppgörelse med en mor som aldrig visat kärlek eller acceptans. En känslosam berättelse om att inte bli älskad som den man är och vad det gör med barnet och med kvinnan som barnet blir.

Min pappa Ann-Christine av Ester Roxberg är en ganska sårig berättelse om en pappa som inte trivs i sin kropp och en dotter som har ganska svårt att acceptera det. Det är också en kärleksskildring om en pappa som trots allt alltid kommer att finnas kvar, även om pappan numera heter Ann-Christine. Den ganska svarta boken har blivit en komisk film med Rolf Lassgård i huvudrollen som Min pappa Marianne.

Där framtidens fötter vandrar av Mattias Edvardsson handlar om Charlie som växer upp i Malmö på 80-talet. När vi träffar honom första gången får han ett samtal om att hans pappa har dött. En pappa som levt som uteliggare och som Charlie inte haft speciellt mycket kontakt med. Nu får han en plastsäck med sin pappas få tillhörigheter och flyttas tillbaka till sin barndom. I nutid har han själv blivit pappa och är rädd för det stora ansvaret. Två pappor beskrivs och de är både lika och olika.

 

Vilka föräldraskildringar skulle du vilja lägga till listan?

 

Bästa böckerna för barn och unga 2020

Under de närmaste dagarna kommer jag att utvärdera kulturåret 2020 på alla möjliga och omöjliga sätt. De bästa barn- och ungdomsböckerna förtjänar självklart ett eget inlägg. De är inte alla skrivna 2020, men lästa av mig i år. Nästan bara ungdomsböcker, eftersom jag läser färre barnböcker med tonårsungar både hemma och på jobbet. Tio bra böcker är det oavsett.

Alltid hejdå av Alma Thörn nominerades till Augustpriset för sin debut och det var välförtjänt. Fin grafisk roman om hur det känns när föräldrar skiljer sig.

De afghanska sönerna av Elin Persson kom i början av året och handlar om Rebecka som arbetar på ett HVB-hem. En viktig och välskriven bok.

En stark nolla av Sara Lövestam lyckas få med en massa viktiga frågor, utan att på något sätt bli krystad eller förmanande. Jag absolut älskar huvudpersonen Texas.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson handlar om tre väldigt olika tjejer som förenas i kampen mot de eller dem som ligger bakom instagramkontot @fulatjejer.

Ganska nära sanningen av Anna Ahlund är så här i efterhand hennes kanske bästa bok. Lite tunnare och lite mer stillsam än föregångarna, men riktigt bra.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson nominerades till Augustpriset och jag hade troligen missat den annars eftersom jag läser få böcker för barn numera. Jag är glad att jag fick lära känna Humlan Hansson.

Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall handlar om ett samhälle där könsrollerna är helt ombytta. Lite övertydlig ibland, men ändå bra och intressant.

Korridorer av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg är en riktigt bra novellsamling för högstadiet. Några av texterna är lite mer åldersneutrala och de har jag använt även i år 1 på gymnasiet med gott resultat.

På andra sidan bron av Hanna Jedvik är så otroligt bra att jag bara vill uppmana alla att läsa direkt.

Vi är lajon! av Jens Mattsson med illustrationer av Jenny Lucander tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomspris 2020 och det förvånar mig inte då detta är en helt fantastisk bok om en riktigt hemsk situation där fantasin lindrar något.

 

Vilka böcker för barn och unga är dina favoriter från 2020?

Min pappa Marianne

Det var snart sju år sedan Ester Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine kom ut och i år kom filmatiseringen med Rolf Lassgård i huvudrollen, som märkligt nog fått titeln Min pappa Marinne. Filmen är regisserad av Mårten Klingberg och nominerad till två Guldbaggar. Dels är det Rolf Lassgård som nominerats till bästa manliga huvudroll, men även Lena Endre, som spelar hans fru Eva nomineras för sin rollprestation. Två välförtjänta nomineringar, trots att min favorit är Klas Wiljergårds lite galna tolkning av sonen i familjen. Han får symbolisera de frispråkiga som kan tyckas fördomsfulla, men som finns där när det behövs. Finast är kanske kyrkoherden Gunnar, spelad av fantastiska Ralph Carlsson som alltid är bra. Jag hoppas att det finns många Gunnar där ute, som förstår att det viktigaste av allt är att människor får vara de de verkligen är.

Historien börjar när Hanna, spelad av Hedda Stiernstedt, flyttar hem till Alingsås efter att ha missat ett vikariat på DN och dessutom kommit på sin sambo med en kulturjournalist på samma tidning. Dubbelt förnedrad alltså, eller trippelt kanske då det inte är jättekul att flytta hem till sina föräldrar som 28-åring. Barndomsvännerna har både man och barn, vilket inte gör det lättare att relatera till dem. Hannas kloka pappa Lasse påpekar försynt att hon inte vill ha deras liv, men även om hon vet att det är sant vet hon att hon inte heller vill ha det liv hon har. Inte blir det bättre när hon märker att hennes föräldrar grälar och att namnet Marianne dyker upp. Är det så att hennes pappa har en älskarinna?

Min pappa Marianne är en trevlig film om en viktig fråga, lik många brittiska filmer som t.ex. Pride lyckas kombinationen väl. Syftet är inte att problematisera, utan att visa att det är möjligt att både våga vara sig själv och att faktiskt bli accepterad för den man är. Jag tror på konceptet att roa samtidigt som man visar vad som är rätt att göra och hoppas att Rolf Lassgårds Marianne kan få fler att acceptera människor som inte känner sig hemma i det biologiska kön de har tilldelats. Jag tror också att det är viktigt att dottern Hanna får vara precis så besviken och arg som hon är över att förlora sin pappa, för så upplever hon situationen. Om acceptans ska vara trovärdig kan den inte vara allt för enkel att nå.

 

Korridorer — 12 noveller om högstadiet

Korridorer med undertiteln “12 noveller om högstadiet” är en ny novellsamling av Ester Roxberg och Moa Eriksson Sandberg och det är en samling med många riktigt läsvärda texter som alla tar upp relevanta teman för målgruppen. Alla är skrivna i jag-form och ibland är det ganska oklart vem huvudpersonen egentligen är och vilket kön hen har, vilket kan leda till intressanta samtal.

Samlingen inleds med “Hål” av Ester Roxberg som är en av mina favoriter. Den handlar om en kille som bjuder hem en tjej som egentligen har för låg status för honom. När hon kommer för nära faller han för grupptrycket och dissar henne offentligt. En tydlig vändpunkt mot en ganska positiv upplösning där en hemlighet avslöjas. En av de noveller som lika gärna skulle kunna handla om gymnasiet.

“Tryckare” av Moa Eriksson Sandberg är lite mer förankrad i högstadiet, men kan funka även för äldre. Den fortsätter lite på samma tema som “Hål”, en tjej och en kille med olika status på skolan står i centrum. Tjejen drömmer om att killen, den äldre Davide Ferri som går i nian, ska få upp ögonen för henne, men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Trots det ett peppigt slut som osar girl power.

“Cigarettkyssar” av Ester Roxberg handlar om Levyh och Malik som går i nian och bor i samma småstad. Levyh är den coola rökaren, medan Malik är mer ordentligt. Hans föräldrar vill helst att han umgås med Carl som går i privatskola i stan, men Malik lockar. Teman som klass och ursprung är centrala.

“Skejtarhoror” av Moa Eriksson Sandberg handlar om två kompisar i nian som blir ihop med två skejtare på gymnasiet. En text fylld av tankar kring kön, sexualitet, svek och den svåra första kärleken.

“Mördare” av Ester Roxberg är en fantastisk hämndhistoria om en tjej som under en hemkunskapslektion drömmer om att sticka en kniv i klassens elakaste kille. Något gör hon i slutet, men vi vet inte riktigt vad.

“Vampyrer” av Moa Eriksson Sandberg om vänskap, att våga leka och hur svårt det är att bli vuxen innan man faktiskt inser att det går att bejaka barnet inom sig och ändå växa upp.

“Messengers” av Ester Roxberg är bland annat en rad meddelandet som skickats mellan Sibel och William som förklarar mycket av det som händer mellan dem. En fin novell om att våga bli kär.

“Kroppar” av Moa Eriksson Sandberg handlar om en mamma som ständigt tänker på sin vikt och hennes dotter som självklart påverkas av det.

“Vänner” av Ester Roxberg är min absoluta favorit i samlingen. Den handlar om berättaren och vännen Kitty, en kaxig brud som ingen sätter sig på. När de båda åker med Kittys mamma och hennes nya kille på husvagnssemester får vi veta väldigt mycket mer om Kittys liv.

“Drömmar” av Moa Eriksson Sandberg handlar om Amir som blir ihop med Lo, som är både äldre och mer erfaren. Han vill inte ha någon annan än henne, men blir riktigt svartsjuk när hon inte riktigt är lika hängiven. En bra novell om kärlek, svartsjuka och kontroll.

“Särskoletjejer” av Ester Roxberg är en novell om en skolshow och en tjej som kanske är snäll och peppig eller en elak mobbare. Hur det ligger till vet vi inte egentligen, men i slutet anar vi.

“Punkare” av Moa Eriksson Sandberg utspelar sig på en kurs för tjejer som vill starta rockband. Ledaren är en numera nästan flintskallig gammal hårdrockare och deltagarna är mer eller mindre bra på att spela. De bestämmer sig dock för att starta ett punkband och kör så det ryker.

Sammantaget är Korridorer en bra novellsamling som jag absolut skulle använda om jag arbetade på högstadiet. Texterna är relevanta utan att vara övertydliga och författarna tar verkligen ungdomar och deras liv på allvar. Jag tycker också väldigt mycket om hur novellerna hakar tag i varandra och bildar ett pärlband av enskilda, men samtidigt sammanlänkade texter. Några av novellerna passar även på gymnasiet och jag ska låta mina elever läsa “Vänner” i Svenska 1 under nästa vecka.

 

Böcker jag ser fram emot i mars

Som vanligt kommer en massa nya böcker under vårens första månad. Det finns en rad böcker på listan som jag verkligen ser fram emot, men jag kommer självklart inte hinna läsa mer än en bråkdel. I mars har jag gett mig själv en utmaning att återse gamla favoritförfattare. Några sådana kommer som av en händelse ut med  nytt i mars.

Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago, 1 mars

Mannen i bilen, Ilma Taska, Historiska Media, 2 mars

Han dör om du inte, Peter James, Harper Collins Nordic, 4 mars

Sidopersonen, Saara Turunen, Wahlström & Widstrand, 5 mars

Lärarinnans sång, Vigdis Hjorth, Natur & Kultur, 6 mars

Rippad, Josefine Adolfsson, Natur & Kultur, 6 mars

Albatross, Ann Cleeves, Albert Bonniers förlag, 10 mars

Museet för krossade drömmar, Elizabeth Buchan, ETTA, 10 mars

Efter solen, Jonas Eika, Modernista, 10 mars

Jungfrustigen, Philip Teir, Wahlström & Widstrand, 12 mars

Förhör, Magnus Dahlström, Albert Bonniers förlag, 13 mars

Min bror heter Jessica, John Boyne, B Wahlströms, 13 mars

Performance, Kajsa Grytt, Natur & Kultur, 13 mars

Den besvärliga Elin Wägner, Ulrika Knutson, Historiska Media. 13 mars

Gisslan, Nina Bouraoui, Elisabeth Grate Bokförlag, 16 mars

Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag, 16 mars

Cold Case: Väg 9, Tina Frennstedt, Bokförlaget Forum, 18 mars

Närmar dig mjukt, Jacqueline Woodson, Natur & Kultur, 20 mars

Längs den lila linjen, Deepa Anappara, Bokförlaget Polaris, 23 mars

Huvudstupa, Carsten Jensen, Albert Bonniers förlag, 24 mars

Någon som du, Marc Levy, Sekwa förlag, 24 mars

Den sista människan, Gianfranco Calligarich, Brombergs förlag, 25 mars

En sista vinter, Håkan Norebäck, Bokförlaget Forum, 25 mars

En rum av lögner, Nicci French, Printz Publishing, 25 mars

Mitt liv utan dig, Betlehem Isaak, Brombergs förlag, 25 mars

Det som väntar mig, Parinoush Saniee, Ordfront förlag, 26 mars

Ganska nära sanningen, Anna Ahlund, Rabén & Sjögren, 27 mars

Korridorer, Ester Roxberg, Moa Eriksson Sandberg, Rabén & Sjögren, 27 mars

Bakvatten, Maria Broberg, Norstedts förlag, 30 mars

Ormarna, Sadie Jones, ETTA förlag, 30 mars

Parisaren, Isabella Hammad, Norstedts förlag, 30 mars

20 bra författare under 40 fem år senare

Granta har med tio års mellanrum 1983, 1993, 2003 och 2013 listat 20 författare under 40 som de tror kommer att bli stora och influera den litterära världen. De fokuserar självklart på brittiska författare. För fem år sedan gjorde jag en egen lista med 20 författare under 40 som skriver på svenska. Även om det egentligen är fem år kvar till nästa lista enligt Grantas regler tycker jag att det är dags för en uppdatering. Men först en utvärdering av vad jag och Granta tyckte 2013.

Av de 20 författare Granta hade med på sin lista 2013 skulle jag säga att Naomi Alderman verkligen levt upp till förväntningarna. Hon vann Women’s Prize for Fiction för sin fjärde roman som snart kommer ut på svenska med titeln Makten. Nadifa Mohammed slog igenom med Förlorade själar och även Kamila Shamsie har nått framgångar med sin senaste bok Home fire. Vad som gör mig lite sorgsen är att Taye Selasi inte publicerat något mer efter den fantastiska debuten Ghana must go. Jag skulle så gärna vilja läsa mer av henne.

Och så min lista då, där vissa blivit äldre och andra fallit i glömska. När jag nu satt samman en ny lista med lovande svenska författare under 40 har jag valt att inte ta med de som är födda 1978 och därmed fyller 40 i år. Av dem är jag glad över att Therese Bohman verkligen slagit igenom. En favorit helt klart, som jag förväntar mig mycket av framöver. Även Jonas Hassen Khemiri är född 1978 och fyller därmed 40 i år. Han var definitivt ett bra val på listan från 2013. Jessica Schiefauer är en annan 78:a som skulle kunnat platsa även nu, men faller för ålderstrecket, medan Helena Österlund kanske snarare fallit i någon slags glömska.

Nu har jag sökt efter nya, unga författare och kommit fram till ett gäng som jag tycker förtjänar att lyftas fram. Vissa har skrivit många böcker, andra bara en, men de har alla fått mycket uppmärksamhet och därmed påverkat många läsare.

Flera av de som fanns med på listan 2013 finns med även denna gång, medan andra har försvunnit av andra skäl än just ålder. De som inte skrivit något sedan 2013 och kanske bara skrev den där enda debuten har fått lämna plats för nya förmågor.

Hur mycket jag än försökt att välja författare efter vad de objektivt uträttat, går det inte att undvika att en lista av detta slag blir subjektiv. Det blir det å andra sidan oavsett vem som gör en lista av detta slag, då ett urval alltid måste ske. Jag har däremot försökt att bredda författarnas genrer, något som sällan sker när “seriösa” tidningar gör listor, men inser att könsbalansen blivit väldigt sned.

Det här är mina 2o bra författare under 40 version 2018:

Johannes Anyuru är född 1979 och debuterade 2003 med Det är bara gudarna som är nya. Med senaste boken De kommer att drunkna i sina mödrars tårar fick han sitt stora genombrott och tilldelades Augustpriset för bästa skönlitterära bok. Anyuru är definitivt här för att stanna och fanns med på min lista även 2013.

Elin Boardy född 1979 nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2008 för sin debut Allt som återstår. Sedan dess har hon skrivit tre böcker och måste ses som etablerad på allvar. Fortfarande saknas det breda genombrottet, men jag är säker på att det kommer.

Ester Roxberg föddes 1987 och har sedan 2013 fått ett större genombrott i och med boken om sin pappa Ann-Christine från 2014. Senaste boken heter Barnvagnsblues och den har jag tänkt läsa sen den var ny.

Sami Said föddes 1979 och uppmärksammades rejält för sin debut Väldigt sällan fin. Trots flera böcker hamnade han lite i skymundan, men i höst kommer nya Människan är den vackraste staden.

Sara Bergmark Elfgren föddes 1980 och slog igenom med Engelsforstrilogin som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg. Därefter har hon klarat sig utmärkt själv och senaste boken Norra Latin var riktigt, riktigt bra.

Nanna Johansson föddes 1986 och har med sina seriealbum gått från klarhet till klarhet. Min favorit är Hur man botar en feminist från 2014, men även Välkommen till din psykos är riktigt vass och bra. Senaste boken heter Naturlig skönhet och kom 2017.

Johanna Thydell född 1980 borde egentligen varit med på listan redan 2013, men nu har hon definitivt förtjänat sin plats. Hon debuterade 2003 med I taket lyser stjärnorna och senaste boken (M)ornitologen är absolut lysande. Thydell skriver också barnböcker, bland annat Dumma teckning som nominerades till Augustpriset 2017.

Tove Folkesson född 1981 är kanske mest känd för debuten Kalmars jägarinnor, som nominerades tillbland annat Borås Tidnings Debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios Romanpris. Hon har har följt upp den med böckerna Sund och Ölandssången, som bildar en trilogi.

Christoffer Carlsson född 1986 är deckarförfattare och kriminolog. Han har hittills publicerat fem böcker för vuxna och en för unga. För sig trilogi om Leo Junker, som inleds med Den fallande detektiven har han fått flera priser och ungdomsboken Oktober är den kallaste månaden belönades med Spårhunden.

Agnes Lidbeck född 1981 debuterade med Finna sig 2017 och tilldelades Borås tidnings debutantpris. I boken undersöker hon kvinnans tre roller. Nu är Lidbeck aktuell med Förlåten, där hon fortsätter att utforska hur det är att vara kvinna idag.

Stina Stoor född 1982 slog igenom med dunder och brak 2015 med sin debut Bli som folk. Novellsamlingen nominerades till Augustpriset och Stoor tilldelades Borås tidnings debutantpris. Liten reservation för att ingen ny bok kommit sedan dess, men jag hoppas att Stoor ska övervinna sin skrivkamp.

Arkan Asaad är född 1980 och fanns med på min lista 2013, trots att han då bara skrivit Stjärnlösa nätterSedan dess har han även gett ut Blod rödare än rött och i höst kommer tredje boken Bortom solens strålar.

Athena Farroukhzad född 1983 uppmärksammades för sin debut Vitsvit, som är en otroligt stark diktsamling, nominerad till både Augustpriset och Borås tidnings debutantpris. Därefter har Farroukhzad gett ut Trado tillsammans med den rumänska poeten Svetlana Cârstean, en poet hon också översatt.

Elin Bengtsson född 1987 debuterade 2013 med Mellan vinter och himmel. Med andra boken Ormbunkslandet slog hon igenom ordentligt och nominerades till Augustpriset. I höst är hon aktuell med Rosenregimen.

Isabelle Ståhl född 1988 har bara skrivit en bok, men debuten Just nu är jag här blev ett rejält genombrott. Att ta med någon på listan som bara skrivit en bok är något av en chansning, men det är svårt att gå förbi en debutant som nomineras till såväl Augustpriset och Borås tidnings debutantpris.

Jonas Brun född 1979 debuterade 2004 med Den andra tiden och slog igenom ordentligt med Skuggland, som tilldelades Sveriges Radios romanpris 2013. Boken har också blivit pjäs och satts upp på Dramaten. Brun är aktuell med Ingen jämfört med dig, som kom i våras och som jag just läst och uppskattat.

Ida Linde född 1981 debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, som just getts ut på nytt. Genombrottet kom 2014 med romanen Norrut åker man för att dö. I våras kom Mördarens mamma, en roman om en mamma vars son begår ett brott.

Amanda Svensson född 1987 har skrivit flera uppmärksammade romaner sedan debuten 2008 med Hey Dolly. Senaste boken Allt det där jag sa till dig var sant kom 2014 och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan Svensson är tillbaka.

Elise Karlsson född 1981 debuterade med romanen Fly, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Genombrottet kom med Linjen 2015 och sedan dess har hon också gett ut Klass (2017) och är just nu aktuell med Gränsen, som är en fortsättning på Linjen.

Fredrik Backman född 1981 tillhör inte de författare som vinner de litterära priserna, men han tillhör definitivt de som berör många. Backmans En man som heter Ove är en bok “alla” har läst och den har dessutom blivit film. Senaste böckerna Björnstad och Vi mot dom utspelar sig i en fiktiv by där hockeylaget är allt.

Bubblare

Lyra Koli (fd Ekström Lindbäck) fött 1990 tillhör inte mina personliga favoriter, men att hon är en ung författare som har betydelse råder det ingen tvekan om. Hon nominerades till Augustpriset 2014 för andra boken Ett så starkt ljus. I höst kommer fjärde boken Allting växer.

Patrik Lundberg född 1983 är författare och kolumnist på Aftonbladet. Han slog igenom med den självbiografiska Gul utanpå, om sig resa tillbaka till födelselandet Sydkorea och har också skrivit fina ungdomsromanen Onanisterna. Lundberg är aktuell med boken Berättelsen om Sverige.

Lisa Bjärbo född 1980 har skrivit flera riktigt bra böcker för unga, som min favorit Djupa ro och en rad böcker för barn, bland annat med dinosaurietema. Senaste boken Inuti huvudet är jag kul är otroligt bra och väl värd en nominering till Augustpriset.

Anna Ahlund född 1987 har framtiden för sig. Hennes debut Du, bara från 2016 är en fin och välskriven bok om kärlek. Andra boken Saker ingen ser är också väldigt bra, men kanske lite försiktigare än debuten.

Elin Olofsson född 1979 hade kunnat platsa på listan om jag inte googlat, läst slarvigt och fått för mig att hon var född 1978. Nu vill jag inte plocka bort någon, men lägger till Olofsson som bubblare. Hon debuterade 2013 med Då tänker jag på Sigrid, men  väntar på sitt riktigt stora genombrott, men som är på god väg. Den av hennes böcker jag tycker bäst om är Gånglåt.

 

Det här var mina 20 författare under 40 (med fem bubblare, ja jag vet att det är lite fusk, men jag kunde inte låta bli). Saknar du några? Är det några du vill byta ut?

Photo by Giammarco Boscaro on Unsplash

 

10 böcker om kampen för rättigheter

Första maj är arbetarnas dag, men jag breddar det lite med en lista om kamp för rättvisa och ett bättre liv i olika tider och i olika länder. Upp till kamp för allas rätt till frihet och ett bra liv.

Kata Dahlström: Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk. En bok om kampen för kvinnors demokratiska rättigheter.

Pennskaftet av Elin Wägner. Roman som behandlar samma tid.

Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde. Handlar bland annat om revolutionen i Iran och kampen för demokrati.

Tunisian girl av Lina Ben Mhenni berättar om inledningen på den arabiska våren och kampen för demokrati.

Den som stannar, den som går av Elena Ferrante. Tredje boken om väninnorna fokuserar en hel del på arbetares rättigheter.

Yarden av Kristian Lundberg beskriver livet för arbetare som inte altid orkar kämpa oss slåss själva.

The Hate U give av Angie Thomas. Rätten att faktiskt dömas rättvist och inte utifrån hudfärg är ett tema i denna fantastiska ungdomsbok.

En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina. En påminnelse om att homosexuellas rättigheter ännu inte existerar över hela världen.

Min pappa Ann-Christine av Ester Roxberg. Kampen för att få vara sig själv, även om det enligt andra betyder att en blir en annan.

Malala -Flickan som stod upp för rätten att gå i skolan och förändrade världen av Malala Yousafzai och Patricia McCormick. Kampen för jämlikhet börjar med utbildning.

 

 

 

 

Årets vinnare av Augustpriset

Ikväll avslöjades vilka som tilldelades Augustpriset i tre kategorier, samt Lilla Augustpriset under en gala på Konserthuset i Stockholm. Du kan läsa mer om de nominerade här och om de böcker jag hade önskat skulle funnits bland de nominerade här, men nu är det fokus på vinnarna (och några oprisade favoriter).

Lilla Augustpriset delades ut först och den som utsågs som vinnare av de 457 bidragen var Saga Miketinac för Den röda cykeln en berättelse om bland annat en pojke, en cykel och en olycka, som jag är nyfiken på. Något att använda med eleverna kanske?! Saga tackade sin syster och sin svensklärare, vilket kändes väldigt fint.

Saga Miketinac hade två texter bland de nominerade och är förhoppningsvis ett namn som vi kommer att höra igen. Bland tidigare vinnare finns Katarina Sandberg som nominerades tre gånger och sedan debuterade med fina Vi är inte sådana som i slutet får varandra, Lyra Ekström Lindbäck som nominerades 2007, vann 2008 och faktiskt nominerades till det stora Augustpriset 2014 för sin andra bok Ett så starkt ljus och Ester Roxberg som vann priset 2004.

Kategorin Årets svenska fackbok innehöll några riktigt spännande titlar, men jag har bara läst en av dem nämligen Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried, som är en riktigt viktig bok om än kanske inget litterärt storverk. Jag vill dock läsa Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal samt Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater av Per Wirtén och hade gärna sett någon av dem som vinnare, men favoriten var faktiskt den bok som vann. Jag blev riktigt, riktigt glad över att  Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer valdes till vinnare. En bok jag verkligen vill läsa och en del av trenden att faktiskt lyfta fram kvinnor som redan borde vara en stor del av vår historia. Det är hög tid att Ester Blenda Nordström och fler med henne får den uppmärksamhet de förtjänar.

Bland de nominerade till årets svenska barn- och ungdomsbok fanns som vanligt böcker för alla möjliga åldrar och jag har i år faktiskt inte läst någon av dem. Inte heller har jag varit så väldigt sugen på att läsa och därför har ingen av dem heller blivit läst. Jag saknade många titlar och var besviken på den enda ungdomsbok som fanns med bland de nominerade.

Min favorit, utan att ha läst den, var Johanna Thydells och Emma Adbåges Dumma teckning! helt baserat på att det är två författare jag tycker mycket om. Boken verkar dessutom så himla fin, relaterbar och rolig. En annan favoritförfattare är Elin Nilsson och hennes Anrop från inre rymden ska jag nog faktiskt få tummen ur att läsa. Kanske läser jag också Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson som Linda Skugge beskriver som såväl läskig som rolig.

Nu vann ingen av dem, utan istället Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg utgiven av Mirando Bok, som startades hösten 2013 av Jenny Franke Wikberg. Det är en bilderbok om konstnärinnan Berta Hansson som beskrivs som en allåldersbok, men som utifrån beskrivningen låter mer som en bok för vuxna än en för barn. En konstnär som få känner till och ett format som är ovanligt, säger en rörd Lundberg och är märkbart glad över att den nu fått uppmärksamhet och med det säkerligen en del läsare. Kul med en vinst för en udda bok, men ingen bok som lockar mig så mycket.

Och så den kategori som brukar få mest uppmärksamhet, Årets svenska skönlitterära bok där jag höll alla tummar för Johannes Anyuru och hans De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. En bok som inte tog mig med storm direkt, men som har fastnat i mig. Så himla glad att han vann priset. Även Anyuru tackar en speciell lärare och påpekar hur viktigt det är med bra lärare som ser och når sina elever. Han har själv elever och även de får ett tack.

Nu är det förvisso Johannes Anyurus bok den enda av de nominerade titlarna jag har läst, så jag kan inte garantera att den är bäst, men bra är den och väldigt viktig. Dessutom är den väldigt annorlunda och kreativ. Några av de andra nomineringarna lockar också, som Hastigheten av Jörgen Gassilewski, Just nu är jag här av Isabelle Ståhl och Rosor skador av Jenny Tunedal. De två sistnämnda väntar på min läsplatta och blir förhoppningsvis lästa i jul.

Stort grattis till Saga Miketinac, Fatima Bremmer, Sara Lundberg och Johannes Anyuru.

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: