Ungdomsböcker

Pojken som följer sin skugga

I vårt allt mer svart-vita samhälle saknar jag ofta de personer som faktiskt beskriver de många gråskalor som ändå existerar. Kanske är det därför jag blev så glad när jag läste Kadir Merals bok Pojken som följer sin skugga, som på ett respektfullt och bra sätt försöker beskriva de kulturkrockar som kan uppstå om man som invandrare går utanför sin sfär.

Huvudpersonen Memo bor i Angered i Göteborg med sin familj. Familjen flydde från Kurdistan när Memo var tonåring och nu, sex år senare tar han studenten. Därefter väntar förhoppningsvis universitetsstudier. Memos föräldrar håller hårt på de kurdiska traditionerna och accepterar hans studier, men deras största dröm är ändå att han ska gifta sig med en bra, kurdisk flicka och föra sitt arv vidare.

Memo funderar mycket kring vad det är som gjort hans föräldrar så traditionella och en förklaring tror han är att det faktiskt inte finns något Kurdistan i egentlig mening och att de flydde från Turkiet för att de inte fick leva enligt sin kultur där. När de i Sverige är fria att leva som de vill väljer de att leva på kurdiskt vis. Kadir Meral försvarar inte segregation, men konstaterar att den finns och försöker förmedla en nyanserad bild av varför ens kultur kan bli så väldigt viktig i ett främmande land. För Memos föräldrar är Sverige fortfarande främmande, kanske för att de inte riktigt hör till. De har inte studerat annat än SFI, modern är hemmafru och fadern har småjobb på Partihallarna. Det är lätt att tro att livet inte blev som de tänkt sig och det är egentligen inte så konstigt att de klamrar sig fast vid sin kultur och sina landsmän. Det som gör dem trygga och som gör dem till en del av en gemenskap.

Vi får följa Memo från studentdagen då han och kompisarna Yusuf och Xalil tar studenten. Yusuf får stipendie och Memo klarar sig ganska bra. Han hoppas i alla fall att betygen ska räcka för att komma in på lärarutbildningen. Xalil har egentligen inget riktigt mål i livet och det är inte helt otippat att det är han som efter studenten dras till extremismen. Pojken som följer sin skugga handlar om att försöka passa in. Dels som invandrare på universitetet, men också som försvenskad son till traditionella föräldrar. Det blir inte direkt bättre när sonen testar alkohol och blir förälskad i en svensk tjej.

Pojken som följer sin skugga är en bok jag hoppas når många. Kanske hade det varit lättare att nå ut om boken getts ut av ett större förlag och jag tycker verkligen att många förlag borde vara intresserad av författare som Kadir Meral och det han har att berätta. Vi behöver få höra så många olika röster som det bara går och gärna sådana som vågar vrida och vända på saker, istället för att ge ett enkelt svar. Sådana finns självklart inte, men vi har blivit lurade att tro att allt är enkelt. Välj bort din kultur, bli svensk, tala bara svenska. Så låter allt fler förslag till lösning på problem med segregation och integration. Vi måste lyfta blicken och inse att alla människor har rätt att vara den de är, men också hjälpa fler att kombinera olika kulturer för att faktiskt bli just den person de vill vara.

Bara för att det finns EN annan bok om en kurdisk kille som blir bortgift mot sin vilja av en traditionell far betyder det inte att det inte behövs en till. Bara för att det finns EN annan bok om en kurdisk kille som blir bortgift mot sin vilja av en traditionell far betyder det inte heller att dessa två böcker ska jämföras. Jag måste ändå göra det. Jag tycker om Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad, men Pojken som följer sin skugga är på många sätt bättre. Dels är det tydligt att Kadir Meral verkligen försöker förstå sina föräldrar och hans huvudperson vill också göra rätt. Eftersom vi får följa huvudpersonen Memo mer i det liv han lever i Sverige, men också för att han bodde längre i Kurdistan innan han kom hit, förmedlar han en bild av dessa båda kulturer på ett bra sätt. Boken är kanske inte lika dramatisk som Stjärnlösa nätter, men det beror mest på att Memo försöker fånga gråskalan och dessutom är mer säker på vem han är och vill vara.

Pojken som följer sin skugga vänder sig främst till unga vuxna, men passar för alla åldrar. Jag har dock tagit fasta på målgruppen och väljer att lägga till den på mina tipslistor för bra böcker att läsa med ungdomar i skolan.  Möjligen är språket lite överlastat, men jag gillar ändå Merals användande av bildspråk. Alla metaforer och liknelser gör att vi verkligen förstår hur Memo känner sig och han är en huvudperson som är lätt att engagera sig i. På gymnasiet tror jag att den skulle passa perfekt.

 

Fler tankar om representation i ungdomsböcker

Min tipslista från tidigare igår må vara lång, men det är trots allt lite klurigt att hitta bra böcker om killar, speciellt sådana som handlar om “vanliga” killar som dessutom är skrivna av en man. Enligt en sammanställning av barnboksinstitutets Bokprovning 2018 (tack för tipset Ingela Korsell) var det endast 26% av ungdomsböckerna som gavs ut under året skrivna av män. Fördelningen är lite bättre för svenska författare (34% och 66%) än de översatta (22% och 78%).

När det gäller huvudpersoner är fördelningen väldigt jämn i bilderböcker, kapitelböcker och mellanårsböcker, men sedan händer något och när det handlar om ungdomsböcker är det precis dubbelt så många böcker som handlar om tjejer än om killar (84 böcker mot 42 böcker). Nu kanske vi inte ska stirra oss blinda på just kön, då det finns en massa andra parametrar som avgör huruvida en huvudperson går att identifiera sig med eller inte, många av mina elever gillar t.ex. fantasy och dystopier och genren är viktigare för dem än huvudpersonens kön, men det är ändå önskvärt att fördelningen blir jämnare.

Jag tänker mycket på kön, både författarens och huvudpersonens, när jag väljer böcker att läsa tillsammans med mina elever. Däremot tror jag inte att vi får underskattar killar för mycket och tro att de måste läsa böcker men killar i huvudrollen för att kunna identifiera sig, när vi sällan reflekterar över att tjejer inte skulle kunna läsa böcker med killar i huvudrollen. Litteraturhistorien vimlar av verk av män om män och då tar vi för givet att även kvinnor ska läsa dessa böcker. “Män läser böcker av män och kvinnor läser böcker av män och kvinnor” är ett uttalande jag läst, men minns inte vem som sa/skrev det och kan inte heller svära på att det är sant. Känslan är dock att männens röster dominerar och fakta är att män oftare prisas för sina böcker än kvinnor. I alla fall när det kommer till priser som Nobelpriset, Bookerpriset och andra statuspris. När det handlar om Augustpriset är fördelningen ganska jämn, men kvinnor får oftare pris för bästa barn- och ungdomsbok än i de andra kategorierna.

Men nu handlar det inte om prisade vuxenböcker eller klassiker, utan om ungdomsböcker. Kön är en sak att ta hänsyn til, men det finns annat att ta hänsyn till. Jag tycker till exempel att det är viktigt att inte bara läsa böcker med heteronormativa förhållandet och att inte endast möta huvudpersoner som har svenskt ursprung. Ett annat mål är att böckerna ska vara skrivna av författare utanför de vanligaste litteraturländerna, som Sverige och den anglosaxiska världen. Det är inte heller lätt när det gäller ungdomsböcker. Här finns ändå stöd i kursplanerna.

En av de absolut viktigaste sakerna för mig när jag väljer böcker är ändå att de inte är allt för stereotypa och om de har sådana inslag vill jag gärna att det problematiseras. När det gäller hur invandrare skildras i ungdomslitteratur känner jag dock att jag behöver skriva ett separat inlägg någon gång, för hjälp vad många kriminella och vad få “vanliga” invandrare vi möter i ungdomsböcker och i andra böcker också för den delen.

Mycket att tänka på helt klart och jag försöker att tänka att variationen får komma under de tre svenskkurserna som jag har med mina elever. I Svenska 1 blir det oftare så att jag väljer ungdomsböcker som är svenska eller amerikanska, eller böcker skrivna för vuxna med unga huvudpersoner. I Svenska 2 är det fokus på klassiker och ibland har jag läst sakprosa i form av t.ex. biografier, självbiografier och populärvetenskapliga böcker. Ganska ofta har jag också fokuserat på en genre som t.ex. dystopier. I Svenska 3 vill jag ge eleverna mer att bita i och då har vi dels läst någon mer krävande bok i helklass och någon bok från ett mer ovanligt litteraturland i mindre läsgrupper. Kön är viktigare i ettan än senare upplever jag och när eleverna mognar mer inser de att just könsskillnader kanske inte är det viktigaste. Jag tror ändå att det är viktigt att göra medvetna val, så att alla böcker eleverna möter inte är skriva av det ena könet.

Hur tänker du när du väljer böcker att läsa med dina elever?

 

 

 

PS. Jag har gjort en bloggsida med listan som publicerades igår som du hittar här. Tanken är att uppdatera den när jag läser någon bok som platsar. Jag har också andra listor på bloggen med böcker att läsa med ungdomar som du hittar här och här, samt bra och lättlästa böcker som du hittar här. DS.

 

Photo by Christian Wiediger on Unsplash

Ungdomsböcker om killar

Ganska ofta lyfts killars läsning och läsförmåga som mer bristfällig och mer bekymmersam än tjejernas. Då brukar det också påpekas att ungdomsböcker skrivs av kvinnor för tjejer och även om det är ett vanligt scenario tycker jag att det är en förenkling. Däremot tror jag att många av de böcker som lockar killar inte är sådana böcker som lärare väljer att läsa i skolan. Det kan handla om att genren är “fel” eller att böckerna anses hålla låg kvalitet. Också det stämmer i vissa fall, men jag skulle säga att det också är en förenkling.

Dagens lista består av ungdomsböcker som har personer som definierar sig som killar i (i alla fall en av) huvudrollerna. De är i olika genrer och för olika  åldrar. Däremot påverkas listan självklart av de böcker jag väljer att läsa, men jag har också tagit hjälp av mina söner som snart slutar sexan och sjuan. Fokus ligger trots allt på böcker som passar högstadiet och gymnasiet. Jag har försökt ordna dem så att de böcker som kommer först passar de yngsta och de senare de lite äldre. Totalt finns fler än 30 böcker på listan.

 

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld 

Berättelsen om elvaårige Måns är på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig. Den handlar om en kille gillar att åka skateboard och som tillbringar en sommar i Malmö. Det är bara det att Måns är född med snippa och det har i alla fall hans pappa svårt att acceptera.

Undret av R. J. Palacio

En bok som jag tror passar bäst för år 6-7 eller ännu tidigare som högläsningsbok. Den handlar om mobbning och om en mycket annorlunda pojke. Lite amerikanskt och rosenrött ibland, men jag tror att den kan väcka många intressanta tankar.

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson är en ganska vanlig tonårskille, men med ett liv som många skulle se som ovanligt. Han bor nämligen med sin pappa och hans nya man. Som nyinflyttad i Luleå behöver han skaffa nya vänner och försöka passa in i en ny klass.

Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long

Det är skolavslutning och tre killar genomför ett rån. De krockar med flyktbilen och en av dem skadas svårt. När de snor en ny bil inser de försent att det sitter en liten flicka i baksätet. En bok som är lättläst utan att vara banal.

Min bror monstret av Mårten Sandén

Huvudpersonen Benjamin är lillebror som efter att fadern försvunnit måste ta hand om sin storebror. Storebror är stor och stark, vilket har gett honom smeknamnet Monstet, men han klarar sig definitivt inte själv.

Böcker av Rick Riordan

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska.

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Huvudpersonen Kevin bor i östra Göteborg med sin familj och får ofta ta ett stort ansvar för sin bror Charlie. När föräldrarna åker bort ska Kevin passa sin bror, men ett besök på Liseberg med sina nya gymnasiekompisar lockar väldigt mycket.

Som om jag frågat  av Johanna Lindbäck

Huvudpersonen John har just börjat nian och hans liv har förändrats mycket. Bästa vännen Lukas har blivit kär i barndomsvänner Saga och dessutom har hans pappa flyttat ut.

Legend av Marie Lu

Första boken i en trilogi om Day och hans liv. I samhället han lever i får alla tioåringar göra ett prov som bestämmer hur deras fortsatta liv ska se ut.

Half bad — Ondskans son av Sally Green

En riktigt bok om Nathan som på ytan är en ganska vanlig grabb, men egentligen är häxa. Han är dessutom till hälften vit häxa och till hälften svart häxa, vilket gör att många är ute efter honom.

Inte din bror av Malin Stehn

Abbe är en ganska vanlig kille, men han är ensam och de kompisar han får är egentligen inte sådana han vill umgås med. De är till exempel ganska rasistiska och det blir märkligt när Abbes familj tar hand om Hossain från Afghanistan.

Huset mittemot av Alex Haridi

Mitt emot Joel finns det så kallade Ödehuset, där tonåringen Jonathan bodde för många år sedan, innan han tog livet av sig. Det visar sig att huset inte alls är tomt och Joel börjar besöka den som bor där.

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Den här boken handlar om Josh och Emma som hittar Facebook många år innan det finns och inser att de både kan se in i och påverka framtiden. Lättläst, men med mycket att diskutera.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Första delen i en triologi om Emanuel Kent som inledningsvis går i nian och i senare böcker går på gymnasiet. En rolig men också välskriven bok om att våga vara sig själv, trots att det inte alltid är så lätt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

En mysrysig spökhistoria om Lukas och Sam som varit ihop ett tag och nu äntligen ska göra ett avbrott i sitt distansförhållande och bo ihop en hyrd stuga under sommar. En stuga där det börjar hända märkliga saker.

Kartor för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck

Rasmus och Julia turas om att berätta om en stugsemester på en ö under ett sommarlov som är precis som vanligt, men ändå helt annorlunda. En bra bok som bland annat tar upp hur det känns att inte kunna göra allt som kompisar gör för att familjens ekonomin inte tillåter.

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

En berättelse om Harry som äntligen fått det eftertraktade uppdraget som chefredaktör för skoltidningen. Den nya och väldigt udda tjejen Grace blir också en del av redaktionen och hon är inte direkt lätt att samarbeta med. Någonting med Grace, kanske hennes vresiga personlighet eller käppen hon behöver för att gå, gör ändå att Harry blir nyfiken.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

En bok som ni alla säkert känner till, men jag vill ändå ha med den på listan eftersom Isak är en väldigt intressant person att läsa om. Det finns en anledning till att boken tilldelades Augustpriset.

Jack av Christina Lindström

En bok om Jack som försöker bli en bättre människa, men inte kan fly ifrån sitt förflutna. Här finns mycket att diskutera kring identitet och hur svårt det kan vara att leva det liv man vill.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

En berättelse om två udda personer som träffas på skolbussen. De två huvudpersonerna turas om att berätta om sitt liv och hur viktiga de till slut blir för varandra.

Vända världen rätt av Jennifer Niven

Det här är berättelsen om Jack, som tillhör de coolaste av de coola och Libby som definitivt inte gör det. Jack gör allt för att dölja att han lider av sjukdomen prosopagnosi (ansiktsblindhet) medan Libby är mer än nöjd om ingen ser henne alls.

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Aristoteles och Dante träffas en sommar vid poolen och blir vänner. Två ganska udda killar, men tillräckligt lika för att finna varandra. När Dante vill mer än att vara vänner blir det komplicerat, men de lyckas ändå förbli vänner.

Wallflower av Stephen Chbosky

Huvudpersonen Charlie är en lite udda kille vars bästa vän just har dött. Nu är han väldigt, väldigt ensam. Boken består av brev skrivna till en hemlig vän där Charlie berättar om sitt liv.

Moonrise av Sarah Crossan

En fantastisk bok skriver på prosalyrik om Joe vars äldre bror Ed väntar på att bli avrättad. Mycket känslor och mycket tankar om identitet och skuld. Tyvärr finns den inte översatt till svenska ännu.

Idag är allt av Nicola Yoon

En bok utspelar sig under en enda dag då Natasha och Daniel möts. Hon är på väg till Migrationsverket (eller den amerikanska motsvarigheten) för att försöka förhindra att hon och hennes familj utvisas. Han ska på en viktig collegeintervju.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

En berättelse där tvillingarna Noah och Jude, men mest Noah, berättar om hur livet förändras efter en tragedi. En väldigt bra och välskriven bok, som kräver sin läsare. 

Du, bara av Anna Ahlund

En berättelse om John som är ensam hemma med sin syster under sommaren. Sommaren som de båda förälskar sig i Frank.

Slutet av Mats Strandberg

Om ungefär fyra veckor kommer jorden att gå under och vi får följa några ungdomar och deras familjer under de sista veckorna av världen som vi känner den. En tjock, men lättläst bok, vars innehåll kan leda till många, intressanta samtal.

Breathe av Sara Crossan

En mycket välskriven dystopi om tre ungdomar i en framtida värld där syret är ransonerat. Tyvärr finns det inte översatt ännu.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra av Johanna Nilsson

Kung B och Queen O är ett osannolikt, men inte desto mindre perfekt, kärlekspar. De lever utanför samhället, men försöker göra det mesta av livet. Det här är en bok som kändes som ett knytnävsslag i magen. Så vacker och så sorglig.

Down Under av Johan Ehn 

Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara.

Onanisterna av Patrik Lundberg

Räds inte titeln. Det här är en bra och angelägen bok om att våga vara sig själv. Huvudpersonen är kompis med killarna som var coola på högstadiet och gymnasiet, men efter att ha sumpat sina betyg är det komvux som gäller. Inte fullt lika coolt.

Djupa ro av Lisa Bjärbo

Fem vänner som vuxit upp tillsammans har skingrats. David och Ludde rensar fisk i Norge, Paula läser litteraturvetenskap i Uppsala, medan Tove och Jonathan varit kvar. Nu återförenas fyra av vännerna för att begrava den femte. Jonathan är död.

David är den som berättar om såväl vänskap som sorg i denna viktiga och välskrivna bok.

Döden är inget skämt av Karl Modig

På ytan en enkel berättelse om en destruktiv ung man som vill bli komiker, men under ytan finns mycket, mycket mer. En berättelse om sorg och avsked, men också om att våga visa sina känslor.

 

 

Har du exempel på fler bra ungdomsböcker med killar i huvudrollen? Skriv gärna en kommentar, så uppdaterar jag listan och/eller läser dem för att sedan ta ett beslut.

 

Bild: Karolina Grabowska Kaboompics

Onanisterna av Patrik Lundberg

Patrik Lundbergs Onanisterna är en riktigt bra ungdomsbok som verkligen borde få mer uppmärksamhet. Visserligen fanns den i toppen då fantastiska bokpodden Allt vi säger är sant röstade fram 2014 års bästa ungdomsbok, men i övrigt har jag läst och hört väldigt lite om den. Det är synd, då det här är en av de bästa böckerna för unga vuxna jag läst på länge. Låt inte den utmanande titeln skrämma dig, utan läs.

Kim och hans polare var ganska coola på gymnasiet, men nu är skoltiden över, eller borde vara det. Kim borde vara på väg bort från Sölvesborg, börjat ett nytt liv, blivit något stort  Istället är det komvux i Bromölla som gäller för honom och hans totalt sex- och könsordsfixerade kompis Simon. En nystart förvisso, men en ganska deprimerande sådan, då de ska plugga svenska och matte tillsammans med andra ganska misslyckade figurer. In i klassrummet kliver också Robin, han som var Kims bästa vän fram till högstadiet, som han svek och som flydde Sölvesborg inför gymnasiet. Kanske hade Kim blivit en annan om han fortsatt vara vän med Robin. Men han valde inte honom, utan sina fotbollspolare. De som han trodde skulle skydda honom och ge status.

Gänget han umgås med är verkligen helt sanslöst. Hypergrabbiga och skräniga likt fjortisar håller de på rutinerna. De avslutar varje kväll med korv på Statoil, festar på den lokala krogen varje helg, äter kebabpizza varje söndag och tränar i samma fotbollslag. Det finns ändå något rörande över deras kantiga vänskap. Kim drömmer ändå om något mer, men vet inte riktigt hur han ska komma vidare. Jobbet som tidningsutdelare är inte direkt något drömjobb, men han behöver pengar. Även där stöter han på Robin och de börjar umgås igen.

Kims frustration genomsyrar boken och hans vilja att börja om tillsammans med Robin är rörande på många sätt. Hans små markeringar som att välja en annan sorts pizza, till råga på allt en vegetatisk, är första steget mot ett nytt liv. För Kim önskar sig ett stort liv, han har drömmar att förverkliga och Robin blir hans ciceron i den politiskt korrekta sfären i Malmö. Samtidigt vill han inte sluta umgås med sina andra vänner, som trots att det kan tyckas plumpa är viktiga för honom.

Problemet är att kombinera de två världarna. I Malmö finns Robins syster och deras kompisar i ett kollektiv och de har ingenting gemensamt med Kims fotbollspolare i Sölvesborg. Visst önskar Kim att han ska få vara sig själv hela tiden, men frågan är vem han egentligen är. Han brottas med sig själv och det är riktigt trevligt att följa hans kamp för att faktiskt få en lyckad nystart. Jag rekommederar definitivt Onanisterna, som trots sin grabbighet stundtals funkar alldeles utmärkt att läsa. Det är en bok med stora känslor och jag både skrattar och gråter en skvätt. Beskrivningen av tidningsutdelarna och scenen då lagerarbetaren gråter av frustration under ett matteprov är sådant som kommer att stanna kvar. Så även Kims konstaterande att han egentligen inte utvecklats sedan han var elva. Han gillar fortfarande att spela fotboll och hänga med polarna.  Det är inte lätt att bli vuxen och definitivt inte att börja om, oavsett vilken ålder man uppnått.

 


Inlägget publicerades ursprungligen på Kulturkollo 2015-01-08

Nylästa ungdomsböcker

Under maj hade jag som mål att läsa ungdomsböcker och det har jag gjort. De flesta är från 2019, medan några kom ut under förra året. Jag har också haft tur, då alla titlar bjudit på fina läsupplevelser.

De böcker jag läst är:

 

Ditt hjärta är mitt, Shivaun Plozza

Döden är inget skämt, Karl Modig

Inte din bror, Malin Stehn

Kärleken vi inte förstår, Bart Moeyaert

Mitt hjärta borde slå någon annanstans, Mia Öberg

Så jävla kallt, Lova Lakso

 

Ditt hjärta är mitt

 

Tänk dig att du har ett hjärta i dig som en gång tillhörde en annan person. En person som dog för att du skulle kunna leva vidare. Tänk dig det dåliga samvete det ger. Tänk dig hur svårt det måste vara att vara tacksam för livet, samtidigt som det dåliga samvetet nästan tar över. Självklart vill du tacka någon för det du fått, men tänk om de som känt personen med ditt hjärta inte alls vill ha kontakt med dig.

Marlowe skulle ha dött utan ett nytt hjärta och nu är det nästan precis ett år efter transplantationen. Hon har skrivit flera brev till sin donators anhöriga, men fått beskedet att de vill förbli anonyma och inte ha någon som helst kontakt. Här borde hon kanske släppt det hela, men istället hittar hon en grupp på Facebook där personer som fått ett organ och anhöriga till de som donerat kan hitta varandra. Där finns ett meddelande från en pappa vars son Luis Castillejo dog precis när Marlowe fick sitt hjärta. Tänk om han är hennes donator.

Utan att berätta vem hon är söker Marlowe upp Luis syster Carmen som jobbar på en snabbmatsrestaurang i närheten. En som specialiserat sig på kyckling och dit går veganen Marlowe regelbundet. Hon lyckas ta reda på saker som Carmen ska göra och råkar stöta på henne gång på gång. Till slut blir de vänner, men Carmen vet inte att den person hon känner, som kallar sig Ray, egentligen heter Marlowe och troligen har hennes brors hjärta.

Ray ja, det är vad Leo kallar henne. Leo som är son till slaktaren som har sin butik precis bredvid Marlowes mammas vegan-ekologiska hälsobutik. Det är minst sagt motvilligt som Marlowe umgås med honom då han och hans pappa står för allt som hon tycker illa om.

Ditt hjärta är mitt av Shivaun Plozza är en välskriven och varm berättelse om att försöka hitta tillbaka till det liv som förut inte ens verkat möjligt. Marlowes jakt på sin donators familj och hennes vilja att få tacka någon för att hon lever är fin att följa. Bäst är kanske ändå alla de fantastiska karaktärer som Plozza skapat. Jag absolut älskar Marlowes excentriske lillebror Pip och faktiskt även hennes minst sagt udda mamma. Det finns en sådan vacker kärlek mellan dem som verkligen berör.

Mitt hjärta borde slå någon annanstans

I Mitt hjärta borde slå någon annanstans av Mia Öberg får vi lära känna Madeleine som bor på en gård på landet med sina föräldrar. En ganska vanlig tjej med ett ganska vanligt liv alltså. Det är bara det att Madeleine är helt säker på att hon befinner sig på fel plats. Att det blivit något fel på BB och att hon egentligen borde bo i en helt annan familj. Vad kan det annars finnas för förklaring till att hon inte på något sätt liknar sina föräldrar?

Innan jakten på de riktiga föräldrarna börjar måste Madeleine få tag på ett dagen-efter-piller. Hon vaknade nämligen upp på en höskulle tillsammans med klassens töntigaste kille Rune. Mycket troligt har inget hänt, men för att slippa fråga bestämmer hon sig för att ett piller är det som kan lösa situationen.

Det är inte så lätt som man kan tro att få tag på ett dagen-efter-piller. Madeleine och hennes kompis Alice drar in till stan och går in i närmaste apotek, men lyckas inte med sitt uppdrag. Som tur är träffar de Madeleines faster Anita. En faster hon inte sett på många år, men som inte tvekar att hjälpa till. Mycket praktiskt med en faster som jobbar på sjukhuset. Då blir det också lättare att få veta vilka barn som föddes samma dag som Madeleine och på så sätt hitta den familjen som skulle ha varit hennes. Anita spelar en viktig roll i berättelsen, men också för Madeleines identitetsskapande. Hon är nämligen helt annorlunda än sin bror och kan berätta saker om släkten som Madeleine inte vetat innan.

Det som gör Mia Öström till en så bra författare är inte bara det hon skriver om, utan hur hon skriver. I Mitt hjärta borde slå någon annanstans finns passager med voice over och såväl scenanvisningar, som beskrivningar av exteriör, interiör och kamerans funktion. Det är inte som att läsa ett filmmanus, men ger en extra dimension till texten. Vi ser personerna på riktigt. Vad de gör och vad de säger. Men vi får också veta vad de tänker och känner. Språket är också riktigt bra och helheten skapar en unik bok inte bara till innehåll utan också till form.

Kärleken vi inte förstår

Bart Moeyaert är 2019 års mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne och i samband med det ger Lilla Piratförlaget ut hans bok Kärleken vi inte förstår i en ny upplaga. Den har tidigare getts ut av Rabén & Sjögren 2001 med titeln Kärleken man inte förstår.

Bart Moeyaert föddes i Brügge 1964 och han var bara 19 år när han debuterade med den självbiografiska Duet met valse noten. Sedan dess har han gett ut en lång rad titlar för barn och unga i olika genrer som poesi, dramatik, bilderböcker, romaner och essäer. I motiveringen lyfts hans “förtätade och musikaliska” språk fram och beskrivs som ett språk som “vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar.”

Det märks att Moeyaert även skrivit manus för TV, då hans berättelse bygger på scener där vi läsare får betrakta det som händer. I Kärleken vi inte förstår beskrivs en familj utifrån tre korta scener och det är allt vi får. De tre scenerna är superba, det är de och språket är något extra, men jag kan inte hjälpa att jag känner en viss besvikelse när boken är utläst. Finns det inget mer?

Kärleken vi inte förstår är utan tvekan en bok som kommer att stanna kvar inom mig som en känsla och jag tyckte om den när jag läste den. Det som gör att jag inte jublar är distansen som genomsyrar boken och hur lite vi får veta om familjen som faller sönder. Det är snyggt, men inte så gripande. Jag är alltså ännu inte övertygad om att Moeyaert kommer att bli en favorit, men jag är definitivt inte färdig med honom. I höst ger Lilla Piratförlaget ut hans bok Alla är så ledsna nuförtiden och författaren besöker Bokmässan i september.

Så jävla kallt

Vad är en bra ungdomsbok för mig? Den har ett relevant innehåll, karaktärer som berör och ett bra, gärna kreativt språk. Så jävla kallt av Lova Lakso är en bra ungdomsbok. En bok där referenserna är många, språket snyggt och rappt, karaktärerna komplexa i sin enkelhet och tempot högt.

Det är vinter och det är så jävla kallt. Minus 38 grader. Att bo i Piteå längst upp i norr där kylan genomtränger allt är på ytan det som får huvudpersonen Karla att vilja dra söderut. Egentligen handlar det inte bara om den kyla som orsakar av årstiden, även om Karla hatar att kyla, utan också om en annan kyla. Karla har förvisso både en syster som bor i Brighton och två föräldrar som verkar helt okej, men det finns en tristess och en ensamhet som genomsyrar det mesta. Den som ger Karla någon slags trygghet och värme är hunden Hemingway. Pojkvännen Aziz, som bor i en annan stad, bjuder också på någon slags gemenskap. I alla fall får han Karla att känna att hon lever.

Och så finns Kaja, en nästan mytisk kompis som nästan verkar vara mer av en idol. En tonårsflicka med oklara hemförhållanden och en plats på IM. Hon förblir länge en slags skuggestalt, men hon fascinerar mig helt klart. Det är också hon och Aziz som får stå för balansen när Karlas hat mot Norrbotten går överstyr.

Det är när Karlas föräldrar börjar tala om att avliva den gamle och sjuke Hemingway, som hon bestämmer sig för att fly. Tillsammans med Aziz och Kaja drar hon söderut med hunden innanför jackan. Det är bara det är Norrland är så himla stort och Sverige så väldigt avlångt. Att ta sig till den varma södern är svårare än de tror.

Jag tycker verkligen om Så jävla kallt och gillar hur språket får lov att stå i fokus. Jag tycker också om samtalen kring den väldigt stora del av vårt land som ofta klumpas ihop, viftas bort och avfärdas som det oviktiga Norrland. Egentligen fördjupas karaktärerna inte jättemycket, men tillräckligt mycket för att jag ska ta till mig dem. Det räcker fint, då deras handlingar säger mer om dem än något annat. Mest tycker jag kanske om det sympatiska porträtten av Aziz, som får vara en ganska vanlig kille som flytt med sin familj från krig till paradiset.

Här ska läsas ungdomsböcker

Jag brukar lyfta vikten av att som lärare hålla koll på nyutgivna böcker som har unga läsare som målgrupp och att jag inte ens läst en handfull nya ungdomsböcker i år är verkligen inte alls bra. Så kan vi inte ha det och därför har jag lovat mig själv att göra ett läsryck som börjar precis nu. Nu är det betygstider och min läshjärna funkar väl sådär, men målet är ändå att få i mig några färska ungdomsböcker som jag på förhand tror ska hålla god kvalitet. Bland dem finns boken på bilden ovan av min stora favorit Mia Öström, vars två tidigare bok för unga vuxna varit riktigt bra.

Vilka bra, nya ungdomsböcker får jag inte missa?

%d bloggare gillar detta: