Ungdomsböcker

Kulla-Gulla för en ny generation

I år är det 75 år sedan Martha Sandwall-Bergström vann första pris i en barnbokspristävling arrangerad av Bonniers och det uppmärksammar Bonnier Carlsen genom att ge ut de tre första böckerna i serien i nyutgåva. Det handlar alltså om titlarna Kulla-Gulla, Kulla-Gulla håller sitt löfte, Kulla-Gulla vinner en seger med omslagen från 60-talet gjorda av Elisabeth Kugelberg Christoffersson. Flickan som satt modell var illustratörens dotter Åsa. Boken Kulla-Gulla innehåller också ett efterord skrivet av Maria Nilson, lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Böckerna släpps 15 april.

Kulla-Gulla var en stor del av min barndom och den upplaga av serien jag har i min ägo tillhörde min mamma och första boken fick hon på julafton 1958, då hon var åtta år gammal. Omslagen är andra, men jag hittar ingen information om vem som gjort dem. Dessutom är det så att serien består av färre böcker än den nyare som kom på 60-talet, sju böcker totalt istället för elva. Senare kom också en prequel (så himla modernt) som hette Kulla-Gulla på Blomgården och berättade om Gullas tid innan hon kom till Kullatorpet.

Inte som du

Inte som du är en ungdomsbok skriven av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall där de föreställningar vi har kring kön och makt ifrågasätts på ett snyggt sätt. Vi får följa med till en värld som är precis som vår, men ändå helt annorlunda. En värld där konståkningstjejerna är skolans och samhällets idoler och därmed får alla sponsorer och självklart de bästa träningstiderna. Hockeykillarna får istället nöja sig med de ofräscha omklädningsrummen och de kassa halltiderna. Det är trots allt inom konståkningen de stora pengarna finns och självklart måste tjejerna därför prioriteras.

Vincent är en vanlig, anonym hockeykille som inte riktigt räknas. I vår riktiga värld hade han med säkerhet haft en helt annan status, då han är både bra på hockey och dessutom rätt snygg. I den värld han lever i blir han istället sexuellt utnyttjad på en fest av Amanda, en av konståkningstjejerna. Det var första gången för Vincent, men det som skulle bli ett fint minne slutade istället med förnedring. Amanda är inte intresserad av något annat än ett ligg och dessutom sprider hon en bild av en avklädd Vincent i sociala medier. En bild han själv tagit och skickat till henne. Hon får status, han kallas billig.

Något stöd av sina kompisar får han inte heller, utan de tycker att han får skylla sig själv. Alla såg ju hur full han var på festen och han följde ju med Amanda hem en gång till. Självklart ville han ha sex då. Inte konstigt att andra uppfattar honom som slampig. Å andra sidan är det troligen så att Amanda kommer att sätta på någon annan kille snart och då kommer Vincent vara glömd både av henne och de andra på skolan.

Något senare träffar Vincent skolans och konståkningslagets stjärna Ester, som också är Amandas bästa vän.  Ester behöver hjälp med matten och Vincent ställer upp. Hon är redan förälskad, men han är bränd och mycket tveksam. Nästa gång han blir kär och väljer att ha sex ska det vara på riktigt. Han har inte råd att förstöra sitt rykte ännu mer. Långsamt, långsamt växer någonting speciellt fram mellan Ester och Vincent, men det är inte lätt att våga stå för den sanna kärleken.

Inte som du vänder på ett intressant och inte sällan humoristiskt sätt på allt som vi är vana vid och genom att låta tjejer vara mer som killar och tvärtom är det lätt att se hur galna många av de könssteroetyper som råder är. Det gäller både bland tjejer och killar, men också hos deras föräldrar. Det är fruarna som gör karriär och männen som håller ställningarna hemma. Visst kan det ibland bli lite övertydligt, men jag gillar ändå idén och samhällskritiken i kombination med den fina kärleksberättelsen där Vincent och Ester försöker navigera i en värld som redan bestämt vad de får lov att göra och vilka de får lova av vara ger en extra dimension.

Självklart går läraren i mig igång och jag hade gärna läst Inte som du med mina elever. Gärna i kombination med Jessica Schiefauers Pojkarna där könsstereotypa föreställningar också ifrågasätts, men på ett helt annat sätt. Jag hoppas att pocketutgåvan kommer snabbt, så att det går att införskaffa en klassuppsättning av Schreiber och Ömalm Ronvalls bok då jag tror att den kan väcka många tankar och skapa intressanta samtal. Det här är nämligen ingen bok som lämnar läsaren oberörd och det är också svårt att acceptera alla de stereotypa delar som beskrivs. Jag kan tänka mig Inte som du kan få känslorna att svalla hos mina tonårselever. Läsning när den är som bäst.

Jag klyver er itu

Jag klyver er itu är Tamara Mivellis debut om Mary vars familj splittras. Hennes pappa har en ny familj, medan mamman och lillebrodern hittat ett nytt liv i en ny lägenhet. Utan Mary. Hon bor istället hemma hos pojkvännen Filip och hans familj, en ny familj även för henne, men en som trots allt inte är hennes. Mary är nämligen Maryam, men kan inte riktigt vara det. Att hon kämpar med att hitta den som är hon är tydligt. En vilja att passa in som krockar med längtan efter att bara få vara sig själv. Vem det nu är.

Mivelli skriver vackert och poetiskt om svåra frågor och jag imponeras av hennes språk. Samtidigt blir jag lite frustrerad över alla tomrum och hade önskat att vi fått veta mer om främst Mary, men även om vad som egentligen hänt. Jag fattar att tanken inte är att skriva en roman där allt blir tydligt, men jag behöver mer. Samtidigt går det kanske inte att läsa Jag klyver er itu som en roman. Det är snarare en poetisk och fragmentarisk berättelse som liknar prosalyrik eller kanske micronoveller och som sådan funkar den även om texten ställer fler frågor än den ger svar. Ingen bok för den ovana läsaren, men kanske en som kan utmana de som redan läser.

De afghanska sönerna

De finns där som en oformlig grupp, ungdomarna som fötts i Afghanistan, men flytt från Iran till Sverige. De flesta av dem pojkar som nu blivit unga män. En grupp som får ta en hel del skit och som av många anses sakna asylskäl, trots att landet de kommer ifrån räknas som ett av världens farligaste. För mig är gruppen fylld av individer och många av dem har lyckats oväntat bra i sitt nya hemland. Trots detta riskerar de att utvisas.

De afghanska sönerna är Elin Perssons debutbok och den berättar om tre pojkar på ett HVB-hem där Rebecka arbetar. Från början är de tre i mängden, men snart lär hon känna dem mer och blir en del av deras liv, samtidigt som de blir en viktig del av hennes. Ahmed, Hamid och Zaher är individer och det är så sällan som dessa individer får synas. Det märks att Elin Persson förstår människorna bakom namnen. De människor som alla som arbetar i HVB-hem och i skolor lärt känna och engagerat sig i.

På ett sätt är det synd att Persson skrivit en ungdomsbok, inte för att det inte är en bra och relevant bok för unga, för det är det verkligen, utan för att få vuxna läser böcker för unga och därmed når boken en mindre publik. Som vanligt är det också så att de som verkligen hade behövt lära känna Ahmed, Hamid och Zaher inte gör det varken i verkligheten eller i bokform. Det är synd.

Jag hoppas trots allt att Elin Perssons debutbok når många läsare och att fler inser att vi behöver göra fler för flyktingar i allmänhet och de unga i synnerhet. Både för att de behöver oss och för att vi faktiskt behöver dem. Jag känner till exempel ett helt gäng unga människor med rötterna i Afghanistan som snart är färdiga undersköterskor och snickare. Som redan arbetar extra i vården och i restaurangbranschen. Som fått mycket här i Sverige, men som redan börjar betala tillbaka. Debatten om dem behöver verkligen nyanseras och Elin Persson bidrar verkligen till det.

10 bra ungdomsböcker jag läste 2019

I år har jag läst ovanligt många ungdomsböcker och flera riktiga guldkorn, vilket gjorde det extra svårt att vaska fram en lista med endast tio böcker. Det här är mina favoriter från året som gått utan inbördes ordning. Utgivningsår på svenska inom parentes.

Alla suger och det är ingens fel (2018) av Ebba Hyltmark, Brombergs förlag

Mitt första möte med denna unga författare, som var 17 år då debuten kom ut. Berättelsen om Li som drömmer om att gå på MIT är charmig och annorlunda. En bok som jag tror skulle passa bra att läsa i år nio eftersom den handlar mycket om att välja gymnasiet och att våga göra ett val utifrån sig själv och inte för att anpassa sig till andra.

Beröringen (2019) av Gustav Tegby, Rabén & Sjögren

Elin är 16 år och har bott isolerad med sin pappa så länge hon kan minnas. Detta  för att hon enligt fadern lider av en förbannelse som gör att de hon rör vid och sedan kommer mer än några hundra meter ifrån tycks dö. Det här är en spännande och ganska obehaglig berättelse som får en att fundera på vem man kan lita på.

Bli kvar (2019) av Maja Hjertzell, Gilla Böcker

En mycket välskriven kortroman om Lucas och Sophie som utspelar sig under en enda dag. Hon ska lämna deras lilla hemort för att studera i Göteborg. Han har bestämt sig för att stanna kvar. Många funderingar kring vad som egentligen är rätt och vad som är det mest självständiga beslutet.

Välj mig (2019) av Christina Lindström, B Wahlströms

En mycket annorlunda berättelse om Silje som försöker leva vidare efter sin pappas död. Det som skaver mest är att mycket tyder på att han själv valt att avsluta sitt liv och det är något som alla runt Silje tycks viska om. Bästa kompisen Mia glider iväg och istället börjar Silje umgås med Alvin som är medlem i en lokal frikyrkan. Kärlek, sorg, vänskap och religiösa grubblerier i en härlig blandning.

Hej då, vi ses väl? (2019) av Linda Åkerström, Rabén & Sjögren

En av de absolut bästa böcker för unga läsare som jag läst i år. Nora har just tagit studenten från vård- och omsorgsprogrammet, ett program hon egentligen inte ville gå, men sökte för att andra gjorde det och för att få en “riktig” utbildning. Helst hade hon velat gå Estetiska programmet, men det var otänkbart. Nu har hon fått sommarjobb inom hemtjänsten och träffar där en konstnär som inspirerar henne att våga följa sitt hjärta.

Så jävla kallt (2019) av Lova Lakso, Rabén & Sjögren

En sanslös berättelse om Karla som drar söderut med sin sjuka hund innanför jackan och sin pojkvän och en kompis som sällskap. En fantastisk språkkreativ bok som förtjänar många läsare. Karla är en fantastisk huvudperson att följa och lämnar ingen oberörd.

En ocean av kärlek (2019) av Tahereh Mafi, B Wahströms

Berättelsen om Shirin utspelar sig 2002, ett år efter attacken mot World Trade Center och att leva som muslim i USA är långt ifrån enkelt. Som nyinflyttad är det dessutom extra svårt att passa in. En ocean av kärlek handlar om att sticka ut och att försöka passa in, utan att för den delen anpassa bort sig själv. Det är också en kärlekshistoria som verkligen berör.

Sommarplåga (2019) av Hanna Jedvik, Rabén & Sjögren

En härlig bok om skejtaren Alma som bor i Majorna med sin pappa och som vanligt åker ut till sommarstugan när det är lov. Där finns kompisen Mira som hon är hemligt förälskad i. Vi får följa Alma under en sommar när mycket förändras och det är en fin skildring av hur det kan vara när man går från att vara barn till att bli mer vuxen. En bok som jag tror hade passat perfekt att läsa i år 6-7.

Är det nu allt börjar? (2019) av Siri Spont, Rabén & Sjögren

En riktigt bra och väldigt obehaglig skildring av en språkresa med allt vad en sådan kan innebära. Tilda vill så gärna höra till och det gör hon definitivt inte hemma i sin lilla tråkiga ort. När hon åker på språkresa med kompisen Emmy, som hon aldrig träffat, men chattar med varje dag, hoppas hon att livet ska vända. Så blir det inte riktigt. En välskriven bok om det svåra i att vara tonåring.

Moxie (2019) av Jennifer Mathieu, Gilla Böcker

En härligt feministisk bok om hur tjejer (och några killar) gör uppror mot sexismen som accepteras på deras skola i småstaden East Rockport, där skolans fotbollslag är allt och spelarna tillåts göra lite som de vill. Ledaren är Vivien, men det är det ingen som vet. Hon startar nämligen sin fanzine Moxie i hemlighet och uppmanar andra att protestera. Det är en bok full av pepp och jäklar anamma som till och med gör den här 45-åringen inspirerad.

 

Fler bra ungdomsböcker från i år och några år tidigare hittar du på min just uppdaterade sammanställning av bra böcker att läsa med ungdomar. Inte helt nya, men också bra ungdomsböcker hittar du här.

 

 

Hästpojkarna

Hästpojkarna av Johan Ehn handlar om Anton som just tagit studenten och fått ett jobb inom hemtjänsten. En av hans brukare är Alexander Kovac en äldre man från Tjeckoslovakien, som slutat prata och som vägrar lämna sitt kök. Efter några besök börjar han kommunicera med Anton genom att slå sin käpp i golvet och mellan den yngre och den äldre mannen växer en märklig vänskap fram.

Parallellt med berättelsen om Anton och hans jobbrelation till den äldre mannen, som senare utvecklas till något mer, får vi reda på hur Alexanders tidigare liv varit. Som barn kallades han Sasha och växte upp på ett barnhem tillsammans med sin bästa vän Janek. På barnhemmet får de träna gymnastik, något som de ska visa sig få stor nytta av. Efter en konflikt rymmer de två pojkarna och efter att ha visat ett hästtrick för en cirkusdirektör, får de jobb på hans cirkus. När 30-talet kommer och Hitlers makt ökar blir det svårare för dem att leva det liv de vill.

Hästpojkarna är en bok jag verkligen vill älska och berättelsen är på många sätt fantastisk. Tyvärr stör jag mig stundtals på det lite predikande och övertydliga sättet att berätta, som gör att jag som läsare känner mig lite idiotförklarad. Det är en viktig historia Johan Ehn delar med oss och jag förstår att det ligger en hel del research bakom den. Inte konstigt då att det ibland blir lite väl undervisande. Samtidigt är boken inte skriven för mig, utan för en annan målgrupp och jag har bett några elever att läsa och återkoppla. Mycket troligt dras de med i den spännande historien utan att vara den gnälliga tanten jag tycks ha blivit. Hur som helst har Alexander stannat kvar i mina tankar flera veckor efter läsningen och det är trots allt ett väldigt bra betyg.

Alla suger och det är ingens fel

Alla suger och det är ingens fel är boken som Ebba Hyltmark debuterade med endast 17 år gammal. Den handlar om Li som går sista terminen i nian och är en härligt udda bekantskap som jag mest av allt vill krama om. Hon drömmer om att studera på MIT och vägen dit går via ett exklusivt gymnasium i Stockholm. Att just nu tvingas gå på högstadiet tillsammans med en massa människor som hon mer eller mindre föraktad är däremot ungefär så långt från den drömmen som det går att komma.

Li umgås inte med någon jämnårig. Istället är det grannen Olivia nio år som är hennes bästis och när hon lär känna änkemannen Sigvard har hon två ganska annorlunda vänner. Allt förändras när Max börjar i klassen. Plötsligt finns det ett skäl att vara i skolan och trots att jag som läsare förstår att det här inte är någon bra kille är Li förblindad och störtkär. Hon sviker Olivia och glömmer bort Sigvard, för när Max kallar kommer Li som ett skott. Hon börjar till och med ge upp drömmen om MIT och låter Max överskugga allt annat i livet.

Det är riktigt spännande att läsa en bok av en så ung debutant. Om jag inte visste det skulle jag tänka att Alla suger och det är ingens fel inte är någon trovärdig tonårsskildring, men självklart är den det. Den är bara så väldigt ovanlig. Lite påminner den om Ragga som du shoppar av Lin Jansson, som också är en befriande ärlig och chosefri debutroman. Det som är kanske mest uppfriskande med Hyltmarks debut är att hon bara verkar ha skrivit på precis som hon själv vill och det finns en säkerhet i berättandet som överraskar. Det finns några scener som jag kommer att bära med mig länge, som Olivias bröllop och Lis första möte med Sigvard.

När jag berättade om Ebba Hyltmark för mina elever som älskar att skriva blev de riktigt peppade. Det är skönt för jämnåriga skrivande tonåringar att få se att det faktiskt går att bli publicerad. Det som krävs är en egen idé och ett språk som håller och det har Hyltmark definitivt. Nu är jag sugen på att läsa senaste boken Jag kan nästan känna solen, som utspelar sig på samma högstadieskola som den Li och Max går på, men med andra huvudpersoner. Jag hoppas verkligen att Hytmark vågar utveckla sin personliga stil ännu mer. Då blir hon definitivt en författare att räkna med.

Beröringen av Gustav Tegby

Elin är sexton år och har levt sitt liv isolerad i en liten lägenhet tillsammans med sin pappa. Hon har aldrig gått i skolan, aldrig ens varit utanför hemmet och har bara en enda vän som hon umgås med via sin dator. Anledningen till isoleringen är att Elin, i alla fall enligt sin pappa, är drabbad av en förbannelse som innebär att de människor hon rör vid dör och de förflyttar sig mer än trettio meter ifrån henne.

När det en dag knackar på dörren och det till slut inte finns någon annan möjlighet än att öppna tar Elins liv en vändning hon helt klart hade klarat sig utan. Två poliser står utanför och det tar efter en stund med hennes pappa. När de kommer ner till bilen dör han och Elin är nu helt övertygad om att förbannelsen verkligen är på riktigt. När hon nu tvingas ut i världen, blir placerad i en fosterfamilj och dessutom ska börja skolan är det ganska självklart att hon är ständigt rädd. Tänk om hon råkar röra någon och dödar personen i fråga. Spänning i massor alltså, men också en hel del “vanligt” tonårsliv bjuds i Beröringen och jag gillar kombinationen av ett tonårsdrama i skolmiljö och det totala mörker som Elins förbannelse för med sig.

Beröringen är en välskriven bok som är omöjlig att lägga ifrån sig. Självklart måste du som läsare köpa de något otroliga förutsättningarna, men det är förvånansvärt enkelt. Jag tycker mycket om det rappa språket och hur Gustav Tegbys bakgrund som pjäsförfattare påverkar sättet som historien berättas på. Möjligen kan jag tycka att det blir lite väl mycket extra allt i slutet, men jag kan köpa det. Allt för spänningen och underhållningen. Beröringen är Gustav Tegbys debut som romanförfattare, men han har som sagt skrivit en hel del innan. Dels har han skrivit ett tjugotal pjäser som satts upp av bland annat Riksteatern, men det är som avsnittsförfattare till radioserien De dödas röster jag mött honom tidigare. Serien som skapades av Sara Bergmark Elfgren är helt briljant.

Vi har ägnat veckan åt spänning och skräck på Kulturkollo och bland annat diskuterat just Beröringen. Läs gärna inlägget här och missa inte Tegbys läskiga kulturtips.

Jack väcker känslor

Jack av Christina Lindström är en bok om Jack från Göteborg som går sista året på gymnasiet. Han bor med sin mamma och har väldigt lite kontakt med sin mamma. Tidigare har Jack varit en ganska stökig kille och han har dessutom varit på några möten med Nordiska motståndsrörelsen. Nu har han lugnat sig lite, men han har definitivt svårt att komma på vem och hur han vill vara, egentligen. Så här skrev jag om boken när jag läste den 2016.

Förhållandet mellan Jack och Freja är centralt. När boken börjar ser Jack Freja för första gången. Hon ligger på spårvagnsspåret framför den spårvagn han sitter på och de får ögonkontakt när hon springer därifrån. Nästa möte är i ett badrum på en fest. Freja är inte som andra tjejer Jack träffat och han faller pladask. Det ska dock visa sig att deras förhållande blir ganska komplicerat.

I år är Jack den första gemensamma bok vi läser i Svenska 1.  Jag bestämde mig för den eftersom jag aldrig testat den i helklass förut och för att det är en bok som jag hoppades skulle leda till många intressanta samtal. Det jag hade glömt var hur rolig Jack är och det är något som både jag och eleverna uppskattat.  Balansen mellan det roliga och lättsamma och det mer komplicerade och svarta är bra. Eleverna har varit oense i sina åsikter om Jack. Vissa identifierar sig mycket med honom, medan andra tycker att han är ett riktigt svin. Det intressanta är hur han utvecklas och det är också något vi diskuterat mycket.

Ur ett svensklärarperspektiv är det också bra att det finns tydliga motiv och teman i Jack. Två på ytan väldigt olika personer träffas och blir kära, det finns hinder på vägen och det uppstår konflikter. Den frånvarande fadern är också ett klassiskt motiv, liksom det tidigare okända syskonet som dyker upp. Rolf, den trofasta hunden är också ett tydligt motiv. Teman som kärlek, vänskap, svek och identitet är centrala.

När jag förberedde de uppgifter eleverna ska göra och de frågor de ska diskutera utgick jag ifrån Känn på litteraturen 4 av Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg. Jag var inte helt såld på frågorna, medan slutuppgifterna var mer användbara. Jag vill gärna att samtalen inte bara ska handla om innehållet, utan också om analys av texten och då behövs frågor som går mer på djupet. Nu tror jag att det till viss del handlar om att mina elever läser Svenska 1. Hade de gått på högstadiet skulle jag kunnat använda mycket mer av materialet.

En utmaning med gemensam klassläsning är alltid att få alla elever att läsa. Nackdelen med att börja med bokläsning tidigt i ettan är att alla elever inte hunnit få tillgång till hjälpmedel som Legimus, men de flesta har löst det. Fördelarna överväger helt klart, då jag lärt mig mycket om eleverna genom att följa deras samtal och läsa deras texter och de har också lärt känna varandra. Jag får också en chans att upptäcka vilket tempo eleverna har och hur jag behöver stötta dem framöver. Redan från början fick de ett lektionsschema där det framgick vilka sidor som ska vara lästa till vilken lektion och där även skrivuppgifter under läsningen finns med. Många har klarat det fint, men att läsa en bok är en utmaning för en del. Det är också därför jag gav eleverna en del lästid på lektionstid inledningsvis.

Totalt har eleverna haft fyra boksamtal, där det första utgick från en Chambers-analys där de sammanställt vad det tycker om, inte tycker om, vad de undrar och slutligen de mönster och kopplingar de upptäckt. Fokus under det andra samtalet var platta och runda karaktärer, samt Jacks utveckling och hur han förändras beroende på vem han umgås med. Tredje samtalet handlar mycket om Enar och Jacks relation till sina föräldrar och till andra runt omkring honom. Det sista samtalet fokuserade mest på analysbegrepp som teman, motiv och budskap, men också favoritscener. För att också kunna veta vad varje elev fått med sig från läsningen har de vid två tillfällen fått svara skriftligt på frågor kopplade till boken.

Klart är att Jack är en bok som engagerar och den senaste tidens debatt om centrala teman i ungdomsböcker och huruvida de ska styra vilka böcker eleverna får möta i undervisningen försöker framhålla detta som något dumt. Det kan jag hålla med om när det gäller lättlästa böcker som ofta vänder sig till de som är läsovana och som förenklar så mycket att varje karaktär förblir platt. Där finns invandrarkillen som är värsting, den superreligiösa pappan som begränsar sina barn, den missuppfattade horiga tjejen för att nämna några. I Jack finns istället komplexa karaktärer som går att vända och vrida på. Det är alltså inte teman i sig som gör en bok varken bra eller dålig, utan hur komplex den är och hur mycket den berör.

Slutligen bjuder jag på några kommentarer från eleverna som jag snappat upp när jag “tjuvlyssnat” på deras inledande samtal och sedan de inspelade avslutande samtalen när hela boken var utläst.

Om Jack

Jag hatar Jack!

Nej, har är ju fett cool.

Han är en sådan skit. Det funkar inte att säga “mums” om tjejer. Så sleazy.

Jag tycker att han är rätt gullig ändå.

Alltså, jag kan ändå identifiera mig med honom.

Det är verkligen inte okej att ha två tjejer samtidigt.

Jag tycker att han är en manipulativ karaktär.

 

Om hans pappa

Tänk att din pappa aldrig brydde sig och sedan bryr han sig helt plötsligt om någon annan.

Det är helt normalt att Jack söker bekräftelse av sin pappa.

Pappan bara utnyttjar honom som barnvakt. Det är inte okej.

Den där väskan som är packad gör mig ledsen.

 

Om andra karaktärer

Rolf, vilken bro liksom! Men Rolf är inte en person. Han är en KARAKTÄR!

Jag gillar ändå mamman. Hon är ganska chill.

Och Ola, jag älskar Ola. Han är mogen och har bra inflytande på Jack.

Jag har träffat många Abrahamsson.

Jag tycker om Freja. Jag vet inte, hon är bara älskvärd.

Hon är så himla cool och vägrar ändra sig för en kille.

Helt rätt, Freja. Keep it up.

 

Om Jacks relationer till andra

Alla hans relationer går liksom åt helvete.

Inte med Rolf, relationen till honom är bra.

En brorsa kan ändå vara coolt att få.

Jag tror att han inser hur Freja känner sig när han själv får en bror.

Tror ni att Jack verkligen ångrar det han gjorde mot Tor, eller handlar det bara om att få tillbaka Freja?

Jag hoppas verkligen att Freja kan förlåta honom.

 

Om Jacks förändring

Alla kan förändras och alla är värda en andra chans.

Jo, alltså jag tror att folk kan förändras, men bara inte på 267 sidor.

De är faktiskt 321.

Inte av text.

Jojo du. (båda börjar räkna)

Han hade kunnat fastna ännu mer i motståndshålet.

Eller blivit alkoholist. Han använder alkohol för att få bort ångesten.

Det är ändå inte så att han föddes ont.

Nej, han var väl mest dum. Ung och dum.

Jag tror verkligen att alla har som olika personer i sig.

 

Om språk och främlingsfientlighet

Men va´? Får man inte säga z-ordet? Det gjorde vi alltid på min gamla skola.

Det fattar du väl att det inte är okej?!

Nej, men det är väl okej, eller? Eller?

NEEEEJ!

Men det är väl ändå inte samma sak som n-ordet?

Fast vi har en maktposition mot romer. Det är inte okej att använda z-ordet.

Men alla kallar varandra sådant. Om man är vänner måste det väl vara okej?

Skulle du säga det om någon på riktigt tog åt sig?

Alltså, jag kommer inte att använda det nu.

 

Om läsningen

Jag älskar den här boken.

Den var så himla trög först, men i slutet blev den jättebra.

Det här är den första boken jag faktiskt läst på riktigt.

 

Om språket

Ibland är det realistiskt, men de pratar lite för mycket vuxenspråk, typ “att ana ugglor i mossen”, ingen säger så. Jag har hört det typ en gång när min morfar sa det.

För att vara skrivet av någon som är typ gammal skriver hon väldigt bra.

Man känner igen sig i språket, tycker jag.

Det är nog mest trovärdigt när han pratar med sin mamma. De tjafsar ibland, men kan prata om allvarliga saker också.

 

Om Christina Lindström och fler böcker

Hon, Christina, har skrivit en annan bok som heter Hälsningar från havets botten. Den är ännu bättre.

Jag vill att hon ska skriva en fortsättning som heter Freja.

Nej, Ola är bäst, tänk en hel bok om Ola.

Jag skulle vilja veta hur Jacks föräldrar träffades. Kan hon inte skriva en bok om när de var unga.

Rolf då, jag vill läsa om Rolf.

Planeten Frank

Planeten Frank är David Yoons debutbok, som på engelska har den mer intressanta titeln Frankly in love. På Goodreads markeras den som första delen i en serie och så får det gärna vara.

Huvudpersonen i boken heter Frank Li och som den svenska titeln antyder lever han som på en egen planet. Det handlar inte om att han på något sätt är galen, även om hans omvärld riskerar att göra honom just det. Frank lever nämligen i det han kallar Limbo, en slags parallell värld som sydkoreanska föräldrar skapar åt sina barn för att de inte ska bli för amerikaniserade. Det spelar ingen roll att barnen är födda i USA. Det är deras skyldighet att föra det sydkoreanska arvet vidare.

Frank bör med sin mamma och pappa som äger en affär och arbetar hårt, men som är allt annat än integrerade i det amerikanska samhället. De umgås bara med sina sydkoreanska vänner och är nöjda med det. Dottern har de brutit kontakten med efter att hon flyttat ihop med en enligt dem olämplig man och med olämplig menar de icke-korean. Inte konstigt att Frank inte vågar berätta för dem att han blivit kär i Brit Meads, som definitivt inte är lämplig i deras ögon.

Så vad ska Frank göra? Han väder sig till den grupp med sydkoreanska ungdomar som han lärt känna genom sina föräldrar och sluter ett avtal med Joy Song. De ska låtsas vara tillsammans, men när de säger sig gå på dejt ihop träffar de istället sina respektive opassande partners. Självklart blir båda föräldrapar överlyckliga när Joy och Frank berättar att de är ett par. De verkar ha kommit på den perfekta planen.

Planeten Frank är en bok som kombinerar mer lättsamma och allvarliga ämnen. Frank är en trevlig person att lära känna och det liv han lever är tillräckligt annorlunda för att vara intressant. Samtidigt står kärleken i centrum och det gör Planeten Frank till en ganska vanlig ungdomsbok. Bra, välskriven, men också ganska förutsägbar. Jag anar att den passar väldigt mycket bättre för de läsare den faktiskt är skriven för, men själv älskade jag första halvan och kände sedan att det blev lite segt. Med det sagt skulle jag ändå gärna läsa mer om Frank om det nu är så att det blir en uppföljare.  Något som gärna får ta mer plats i nästa bok är systerns nya liv och varför hon valde att lämna familjen för kärleken. I slutet av Planeten Frank får vi veta mer och föräldrarna får också komma till tals. Då blir det intressant igen. Bra, men inte wow alltså.

%d bloggare gillar detta: