Majgull Axelsson

Böcker att se fram emot i oktober

Det är oktober och vi kan se fram emot ännu en månad med en rejäl utgivning. Nu börjar säsongens julböcker dyka upp, men de får vänta tills i december. Mest pepp är jag istället på nya böcker av Elly Griffiths, Yaa Gyasi, Helena von Zweigbergk, Hans Rosenfeldt, Matt Haig och Jessica Schiefauer, liksom Abi Darés, Naosie Dolan och Suad Alis debutböcker.

 

Bibliotekarien i Auschwitz, Antonio Iturbe, Bokförlaget Polaris, 1 oktober

Julen i strandhuset, Veronica Henry, Printz Publishing, 1 oktober

Domslut, Ulrika Mossberg, Albert Bonniers Förlag, 2 oktober

Arvtagaren, Camilla Sten, Norstedts förlag, 5 oktober

Dina händer var fulla av liv, Suad Ali, Norstedts förlag, 5 oktober

En annan framtid, Magnus Carlsson, Johanna Stål, Bokförlaget Forum, 6 oktober

Quichotte, Salman Rushdie, Albert Bonniers Förlag, 6 oktober

Dalenglitter, Wanda Bendjelloul, Weyler förlag, 7 oktober

Flickan som fick en röst, Abi Daré, Piratförlaget, 7 oktober

Jul i krinolin, Amanda Hellberg, Lovreads, 7 oktober

Kalla, vita, vinternätter, Christoffer Holst, Lovereads, 7 oktober

Mitt liv som dront, Helena von Zweigbergk, Norstedts, 7 oktober

Käre Edward, Ann Napolitano, Wahlström & Widstrand, 8 oktober

Gå med mig runt hörnet, Anneli Furmark, Galago, 10 oktober

Dagarna, dagarna, dagarna, Tove Schunnesson, Norstedts förlag, 12 oktober

Flickan i skogen, Sam Lloyd, Norstedts förlag, 12 oktober

Inte av denna värld, Yaa Gyasi, Norstedts förlag, 12 oktober

Vargasommar, Hans Rosenfeldt, Norstedts förlag, 12 oktober

Eden, Monica Sabolo, [sekwa], 13 oktober

Bärarna, Jessica Schiefauer, Romanus & Selling, 14 oktober

Om tiden och vattnet, Andri Snær Magnason, Norstedts förlag, 14 oktober

Poet X, Elizabeth Acevedo, Vox by Opal, 14 oktober

Vinterfjäril, Zinat Pirzadeh, Piratförlaget, 14 oktober

Det tredje kriget, Line Papin, Elisabeth Grate Bokförlag, 15 oktober

Genom märg och ben, Jacqueline Woodson, Natur & Kultur, 15 oktober

Paus i karriären, Maria Parkhede, Lind & co, 15 oktober

Midnattsbiblioteket, Matt Haig, Bokförlaget Polaris, 15 oktober

Rotvälta, Tove Alsterdal, Lind & co, 15 oktober

Återvändsgränder, Gabi Beltrán, Bartolomé Seguí, Galago, 15 oktober

Älskade jävla jul, Birgitta Bergin, Bokfabriken, 15 oktober

Sidenkatedralen, Sara Danius, Albert Bonniers Förlag, 16 oktober

Vinterbröllop, Sara Morgan, Harper Collins Nordic, 16 oktober

I morgon har vi andra namn, Patricio Pron, Norstedts förlag, 19 oktober

Inställd resa till Sabarmati, Majgull Axelsson, 19 oktober

Efterbörd, Rachel Cusk, Albert Bonniers Förlag, 20 oktober

Kvinnosaker, Karin Carlsson, Bonnier Fakta, 20 oktober

Sommaren på kanalen, Anne Youngson, [etta], 20 oktober

De osannolika systrarna Soong, Jung Chang, Norstedts förlag, 21 oktober

Mästaren, Anna Ihrén, LB förlag, 21 oktober

Att omfamna ett vattenfall, Ida Therén, Natur & Kultur, 22 oktober

Edith & Julian, Naosie Dolan, Wahlström & Widstrand, 22 oktober

Sällskapet för ofrivilliga drömmare, José Eduardo Agualusa, Bokförlaget Tranan, 22 oktober

En oönskad julklapp, Sara Molin, Norstedts förlag, 26 oktober

De kapabla, Klas Ekman, Bookmark förlag, 26 oktober

Grand union, Zadie Smith, Albert Bonniers Förlag, 27 oktober

Om hon inte lever är jag död, Claire Castillon, [sekwa], 27 oktober

Borde hålla käft, Johanna Holmström, Norstedts förlag, 28 oktober

Irrbloss, Elly Griffiths, Bokförlaget Forum, 28 oktober

Flicka, Edna O’Brien, Natur & Kultur, 29 oktober

 

20 böcker jag ser fram emot i höst

I gårdagens GP listade Victoria Greve de böcker hon ser fram emot mest i höst. Jag har också valt mina 20 favoriter varav några är gemensamma med Greve, men de flesta inte. Kanske för att författare som Lars Norén och Klas Östergren absolut är stora, men inte tilltalar mig nämnvärt. Hundparken av Sofi Oksanen hade kunnat platsa på listan om utgivningsdatumet inte flyttats till februari.

Tritonus av Kjell Westö

En ny bok av Kjell Westö är en stor händelse. Jag upptäckte honom ganska sent, när jag lyssnade på hans sommarprogram 2014 och därefter läste den fantastiska Hägring 38 från 2013. Mötet med honom på förlaget Schildts & Söderström våren 2015 tillsammans med stora delar av bokbloggarmaffian var en höjdpunkt i livet.

Nya boken handlar om stjärndirigenten Thomas Brander och beskrivs som ” en modern och oemotståndlig skärgårdsberättelse – om musik och gemenskap, framgång och ensamhet – tecknad med lika delar värme och allvar”.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 14 augusti

Övergivenheten av Elisabeth Åsbrink

Elisabeth Åsbrink skriver en roman och jag ser fram emot att läsa. En roman som kan definieras som autofiktion, då den handlar om hennes familjs historia. Vi får följa kvinnorna Rita, Sally och Katherine och ta del av hemligheter och lögner som förs vidare från en generation till en annan, som så ofta i familjer.

Ges ut av Bokförlaget Polaris, 25 augusti

Bikupan av Sarah Crossan

Jag absolut älskar Crossans prosalyriska ungdomsböcker och ser väldigt mycket fram emot att läsa denna bok som vänder sig till vuxna. En bok om otrohet, kärlek och sorg där vi får följa Ana som haft en hemligt förhållande med Connor under flera år när hon av en slump får veta att han dött.

Ges ut av [etta], 8 september

Fjärilsvägen av Patrik Lundberg

Ännu en författare som tidigare främst skrivit för ungdomar och vars böcker jag tyckt mycket om. Fjärilsvägen är berättelsen om hans mamma Birgitta och det tuffa liv hon levde. Ett liv som Lundberg först skrev om i krönikan Historien om mammas lidande bär många namn, där han diskuterar Édourd Louis bok Vem dödade min far och ställer frågan vem dödade min mor?

Fjärilsvägen ser på pappret ut som en av höstens viktigaste böcker.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 11 september

Handbok för språkpoliser av Sara Lövestam

Jag absolut älskar Sara Lövestams grammatikböcker och ser verkligen fram emot hennes nya Handbok för språkpoliser. Att jag som svensklärare också är något av en språkpolis är kanske inte så oväntat. Inte så trevligt heller om jag ska vara ärlig, då språkpoliser helt ärligt är rätt irriterande besserwissrar. Med detta sagt är jag peppad på att få svaret på den viktiga frågan “hur hårt ska man bestraffa en särskrivare?”

Ges ut av Piratförlaget, 16 september

Hamnet av Maggie O’Farrell

Maggie O’Farrell tillhör mina absoluta favoritförfattare och hennes nya bok Hamnet har redan hyllats av kritikerna. Berättelsen om Hamnet och de händelser som inspirerade William Shakespeare att skriva Hamlet låter både annorlunda och bra. Det här kan helt klart bli en av höstens stora läsupplevelser.

Ges ut av [etta], 23 september

Det långsamma livet av Abdellah Taïa

Abdellah Taïa tillhör också mina absoluta favoriter och varje ny bok gör mig mer imponerad av honom. Det långsamma livet handlar om Mounir, en 40-årig homosexuell marockan som bor i Paris och vars liv förändras efter terrorattentaten i Frankrike 2015. Taïa skriver som vanligt om utanförskap och de människor som vi noterar, kanske blir rädda för, men egentligen inte ser som betydelsefulla eller ens mänskliga.

Ges ut av Elisabeth Grate Bokförlag, 25 september

Kärlek och främlingsskap av Theodor Kallifatides

Kallifatides nya bok handlar om Christo som lämnar Athen för Sverige under 60-talet och möter ett mycket annorlunda land där han inte med självklarhet passar in. Det låter självbiografiskt, men Kallifatides brukar ofta lyckas skapa texter som är både relevanta och allmänmänskliga.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 25 september

Hur jag skulle vilja försvinna av Eli Levén

Jag absolut älskade Eli Levéns debut med den fantastiska titeln  Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats. För den belönades han med Katapultpriset för bästa skönlitterära debuten 2010. Nu är han äntligen tillbaka med berättelsen om Robin som förlorar Felix och reser till New York för att försöka hitta sig själv.

Ges ut av Norstedts förlag, 28 september

Quichotte av Salman Rushdie

Det var länge sedan jag läste något av Salman Rushdie som nu hakar på trenden att parafrasera och modernisera klassiska verk. I detta fallet Cervantes Don Quijote som i Rushdies version handlar om den förvirrade läkemedelsförsäljaren Quichotte som tillsammans med sin imaginära son Sancho upptäcker ett Trumpifierat USA.

Ges ut av Albert Bonniers Förlag, 6 oktober

Flickan som fick en röst av Abi Daré

Abi Daré debuterar med berättelsen om fjortonåriga Adunni som drömmer om utbildning, men istället blir bortgift med en mycket äldre man. Hennes liv är kanske inte ovanligt i hemlandet Nigeria, men hon hade hoppats på något helt annat. Boken belönades med the Bath Novel Award 2018 och verkar både intressant och viktig.

Ges ut av Piratförlaget, 7 oktober

Inte av denna värld av Yaa Gyasi

Yaa Gyasis debut Vända hem är en fantastisk bok och förväntningarna på uppföljaren är därför skyhöga. Inte av denna värld handlar om Gifty som studerar neurovetenskap vid Stanforduniversitetet och drömmer om att hitta ett medicinsk behandling för depression och beroende. Skälet är personligt, då hennes bror som tidigare var en lovande idrottsman, nu blivit tablettberoende och dessutom begränsas hennes mammas liv av en kraftig depression.

Ges ut av Norstedts förlag, 12 oktober

Bärarna av Jessica Schiefauer

Bärarna är Schiefauers första bok för vuxna och kan ses som en replik till radioföljetongen Smittan som hon skrev manus till. Vi tas med till en värld där en smitta har härjat i många decennier, en smitta som tvingat män och kvinnor att leva åtskilda. Trots detta vill Nikki och Simone skaffa barn, något de inte kan lösa utan hjälp.

Ges ut av Romanus & Selling, 14 oktober

Genom märg och ben av Jacqueline Woodson

I sin första bok för vuxna låter Jacqueline Woodson oss följa en medelklassfamiljs resa från 1920-talets Södern till dagens New York. De olika familjemedlemmarnas berättelser vävs samman och jag hoppas att Woodson lyckas skapa ännu en poetisk, vacker och relevant bok.

Ges ut av Natur & Kultur, 15 oktober

Midnattsbiblioteket av Matt Haig

Jag har ännu bara läst Haigs självbiografiska böcker, men ser mycket fram emot att läsa Midnattsbiblioteket. Boken handlar om Nina som med hjälp av böckerna på midnattsbiblioteket får en chans att leva om sitt liv och radera alla händelser som hon ångrar.

Ges ut av Bokförlaget Polaris, 15 oktober

I morgon har vi andra namn av Patricio Pron

Paricio Prons roman om en separation tilldelades Premio Alfaguara för bästa roman 2019. Vi får följa ett par, hon arkitekt och han essäist, som levt tillsammans i Madrid i fem år, men nu går skilda vägar. Pron verkar få in en hel del kritik om vårt samhälles syn på kärlek och låter som en författare jag vill bekanta mig med.

Ges ut av Norstedts förlag, 19 oktober

Inställd resa till Sabarmati av Majgull Axelsson

Ännu en personlig favorit som kommer med ny bok i höst. Majgull Axelsson berättar om gymnasieläraren Lykke som tar hand om Fatima som blivit övergiven av sina adoptivföräldrar och som egentligen inte alls föddes som Fatima. Kort beskrivning på förlagets hemsida, men Axelsson brukar alltid vara bra.

Ges ut av Norstedts förlag, 19 oktober

De osannolika systrarna Soong av Jung Chang

Jag skrev just ett nostalgiinlägg om Changs moderna klassiker Vilda svanar och visste inte då att hon är aktuell i höst med en ny bok. De osannolika systrarna Soong är en biografi om tre systrar från Shanghai som kom att spela avgörande roller i Kinas moderna historia. Ai-Ling gifte sig med en av Kinas rikaste män, bankmannen H. H. Kung, Ching-Ling gifte sig med Sun Yat-sen, Republiken Kinas första president och var en av landets vice-presidenterna 1959-1972, Mei-Ling var en viktig politiker som gifte sig med Chiang Kai-shek, ledare för Koumintang och senare också president.

Ges ut av Norstedts förlag, 21 oktober

Edith & Julian av Naosie Dolan

Naosie Dolans debutroman handlar om irländska Ava som bor i Hong Kong där hon arbetar som engelsklärare. Hon umgås med den förmögne bankmannen Julian, som verkar älska henne men som hon ser som en vän hon tycker mycket om. När hon senare lär känna juristen Edith väcks andra känslor.

Ges ut av Wahlström & Widstrand, 22 oktober

Sändebudet av Yoko Tawada

Yoko Tawada är en författare jag är väldigt nyfiken på, men ännu inte läst något av.Sändebudet utspelar sig i ett postapokalyptiskt framtida Japan där en landet har isolerat sig efter en stor katastrof. Det låter nattsvart, men boken beskrivs som oväntat rolig och ljus.

Ges ut av Bokförlaget Tranan, 18 november

 

Vilka böcker i höstens utgivning ser du mest fram emot att läsa?

Här finns listan med alla böcker jag ser fram emot i höst och ungdomsböckerna får ett eget inlägg senare.

 

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

10 böcker om andra världskriget

Igår var det åttio år sedan andra världskriget bröt ut och självklart borde listan publicerats då, men istället klurade jag på den då och nu får ni ta del av den. Vi räknar krigsutbrottet från 1 september 1939 då Tyskland invaderade Polen och därmed satte igång en rad aktörer och ett krig. Egentligen var det bara den sista droppen, liksom skottet i Sarajevo blev den avgörande händelsen som satte igång världskriget dessförinnan. När jag undervisar i historia brukar jag istället hävda att världskrigen hör samman och att de började 1870 i och med det tyskfranska kriget. Listan nedan fokuserar däremot helt på åren kring det andra världskriget.

En ö i havet av Annika Thor är första delen i serien om systrarna Steffi och Nelli som kommer till den göteborgska skärgården som krigsbarn. En serie jag läste som vuxen, men som jag önskar hade funnits då jag var barn.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson börjar i nutid när den nu gamla Miriam blir uppvaktad på sin födelsedag av sin familj. Hon avslöjar då att hon inte alls heter Miriam och läsaren förflyttas till tiden för andra världskriget och får ta del av hennes öde.

Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian tillhör mina absoluta barndomsfavoriter. Berättelsen om Will som evakueras från London och placeras hos den buttre änklingen Mister Tom är fantastisk.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka berättar en historia om en japansk familj i USA som efter attacken mot Pearl Harbour flyttas till ett läger. En bra bok om en del av historien som sällan uppmärksammas.

Mannen utan öde av Imre Kertész är nobelpristagarens berättelse om hur han som pojke placerades i ett av nazisternas förintelseläger. En stark skildring av en vidrig vardag.

Besked från Berlin av Otto de Kat är en berättelse om en familj som befinner sig i olika delar av Europa under kriget. Boken utspelar sig 1941, då Operation Barbarossa snart ska genomföras.

En farofylld överfart av Rachel Rhys handlar om några passagerare som reser med båt till Australien. Året är 1939 och flera av dem hoppas kunna starta nya liv Down Under.

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson drar paralleller mellan vår tid och andra världskriget och visar att vi aldrig får sluta kämpa för att nazismen aldrig ska få spridas i vårt samhälle igen.

Krigets vindar av Herman Wouk är ännu en ungdomsfavoriter som jag läste om och om igen. Oklart om den hade varit lika bra nu, men i minnet är den fantastisk.

Mannen med sälgpiporna av Nevil Shute publicerades mitt under kriget och handlar om en äldre man som är i Frankrike när kriget bryter ut och får i uppgift att ta med fem barn därifrån till Storbritannien.

 

Vill du ha fler tips rekommenderar jag listan som vi publicerade på Kulturkollo vid 70-årsjubileet för krigsslutet. Du hittar den här.

 

 

Läsprojekt: Jag heter inte Miriam

Under våren läste mina elever Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson i kursen Svenska 3. En bok som tillhör mina favoriter, men som jag insåg ganska snart, var svår för de mer ovana läsarna.  Det handlade dels om språket, som är vackert och fyllt av bildspråk, lite om de många tidsförflyttningarna via olika sinnesintryck, men kanske mest för att det tog tid innan “det blev spännande”, dvs innan berättelserna från de koncentrationsläger huvudpersonen var i fick stå i centrum.

När jag läser elevernas skrivuppgifter om boken slås jag ändå av att många som inledningsvis tyckte att läsningen var svår, men kämpade vidare, faktiskt tyckte att de fick lön för mödan. De lärde sig saker om t.ex. romernas situation som de inte vetat innan och det är också de historiska delarna som jag ville att de skulle få med hjälp av skönlitteratur. Om jag hade gjort om läsprojektet hade jag knutit det ännu mer till min historieundervisning.

De elever som är mer vana vid att läsa tyckte väldigt mycket om boken. De gillade hur den var upplagd och engagerade sig mycket i Miriams öde. Några berättade spontant att de var glada över att vi läst just Axelssons bok gemensamt.

Hur arbetade vi då med boken?

Jag läste det inledande kapitlet när Miriam vaknar på sin 85-årsdag och förbereder sig inför kalaset. Här finns en fantastisk beskrivning av hur hon ser sitt liv som 85 köksluckor som döljer olika händelser och upplevelser. Här pratade vi en del om just minnen och vilka luckor som varit viktiga i elevernas liv. Fanns det luckor de gärna öppnade och sådana som förblev stängda?

Vi läste också om födelsedagen, när Miriam för första gången säger “Jag heter inte Miriam” och får väldigt olika reaktioner från sina nära och kära. Just relationerna i familjen var något många fastnade för och vi pratade en del om vad de egentligen tyckte om varandra. Under läsningen gick det sedan att lägga till fler ledtrådar.

Varje vecka fick eleverna en kortare skrivuppgift bestående av 1-3 frågor, som de fick ägna ca 30 minuter åt att besvara enskilt. Det var ofta frågor om det som hänt i boken sedan förra gången som till exempel:

  • Endast tre siffror finns kvar av Miriams tatuering. Vad är det för tatuering? Varför är det viktigt att alla siffror inte finns kvar?
  • Miriam byter ut sin trasiga klänning. Varför gör hon det? Varför blir bytet av klänning betydelsefullt?
  • I Jönköping hamnar Miriam mitt i en demonstration, som urartar till ett upplopp. Vad är det deltagarna protesterar mot? Vad händer? Hur känner sig Miriam?
  • Fokus den här veckan ligger mycket på Olofs och Miriams förhållande. Hur träffas de? Hur blir de tillsammans? Hur verkar deras äktenskap ha varit? Tänk t.ex. på Miriams samtal med Camilla om kärlek och förhållanden. Vilka krav ställer Camilla? Vilka krav ställde Miriam?
  • Else var en viktig person för Miriam i lägret. Vem är hon? Vad får du veta om henne?

 

Därefter fick de i grupper samtala kring andra frågor och redan ut eventuella oklarheter tillsammans. Till varje samtal hade de också i uppgift att välja ut ett citat eller en scen och presentera för varandra i gruppen. Detta inledde varje samtal.

Uppgiften att reda ut oklarheter tillsammans, skapa en tidslinje utifrån det något svåra tidsperspektivet, samt en sammanfattning av det som hänt var också återkommande uppgifter. Det kan tyckas att de som slarvat med läsningen då får för mycket information gratis, men jag ser det snarare som att de får en chans att faktiskt komma ikapp i läsningen och kanske inse att de behöver läsa vidare för att kunna vara en del av samtalet.

Återkommande frågor/uppgifter:

  • Vad har hänt sedan förra samtalet? Sammanfatta tillsammans?
  • Tidsperspektivet är lite klurigt. Gör en tidslinje tillsammans.
  • Vad tycker ni om hittills i boken? Varför?
  • Vad tycker ni inte om? Varför inte?
  • Är det någonting i boken som är oklart? Finns det några ord som är nya eller svåra att förstå? Hjälp varandra.

Exempel på diskussionsfrågor:

  • Miriam säger till sin familj att hon inte heter Miriam. Vad blir deras reaktion? Vad tror ni att hon egentligen vill säga? Vad är det för hemlighet hon döljer för sin familj?
  • Vi får reda på mer om Hanna. Vem är hon? Vad har hon haft för betydelse i Miriams liv? Vad tycker ni om henne?
  • Språk och identitet är viktiga teman i boken. Hur märks det hittills? Vilka andra teman hittar ni?
  • Zigenare och tattare nämns i boken. Vilka är de? Hur är deras status? Ge exempel på citat som beskriver dem. Vad hade vi kallat dem idag?
  • Är det någon scen som berör er speciellt mycket? Gå varvet runt, presentera varsin scen och berätta varför ni valt den.
  • Vad får vi veta om Ravensbrück och Auschwitz? Vilka likheter och skillnader finns?Vilka olika grupper av fångar nämns?  Berätta om någon viktig person och välj en scen/ett citat som visar hur Miriam hade det i lägren.
  • Vad får ni veta om livet i ett koncentrationsläger? Hur kan en skönlitterär bok fungera som ett komplement till faktaböcker?
  • Miriam syr snabbt, andra långsammare. Hur skulle du reagera i hennes situation före och efter du fick veta vad du sydde?

Totalt blev det tre kortare skrivuppgifter och tre samtal. När boken var utläst fick de istället en slutuppgift som skrevs i klassrummet på lektionstid och såg ut så här:

Om hemligheter, identitet och livsval i Jag heter inte Miriam

Skriv en analys utifrån följande rubrik. Fokus ska alltså vara på just dessa tre viktiga teman, men lägg till tankar om andra centrala teman och även om viktiga motiv samt bokens budskap. Koppla tydligt till boken genom referat och citat. Glöm ej att ange sidnummer där det är relevant.

Du ska beskriva huvudkaraktären Miriam, men också andra karaktärer i boken som du anser vara viktiga att koppla till de teman som finns i rubriken. Välj också någon eller några centrala händelser där dessa teman märks tydligt.

Din text ska vara 600-800 ord.

Utvärdering

Vad jag är nöjd med är att eleverna lärt sig en del och att de utmanats. Däremot hade jag kanske valt en något tunnare bok nästa gång, alternativt lagt mer tid på den här boken. Nu blev det lite för mycket för vissa elever, men å andra sidan klarade majoriteten av eleverna det hela utmärkt. Om jag läser Jag heter inte Miriam igen med elever hade jag gjort det i anslutning till att vi läser om andra världskriget i historia, vilket var meningen även nu, men diverse saker ställde till det. Jag hade också styrt läsningen ännu mer och gett eleverna mer tid att läsa på lektionstid.

Just-nu-enkät för den snörvlige

Förkylningen är nästan borta och sportlovet, veckan då jag skulle ha läst så mycket, är över. Som vanligt när jag är lite stressad, börjar jag på bok efter bok, men avslutar få. Då är det dags för en just-nu-enkät för att styra upp lite. Faktiskt har jag gjort sådana med ojämna mellanrum sedan bloggen startade 2011, senast i maj förra året.  Ofta läser jag böckerna jag listar, men långt ifrån alltid. Oavsett är det skönt att få lite överblick över kaoset.

Vid sängen: Där ligger I döden för dig av Mian Lodalen och Maria Ahlsdotter, som börjar lovande men är så tung att jag inte riktigt orkar just nu.

På soffbordet: Jag läser grafiskt i februari och vid soffan ligger en halvläst Drömmen om Europa av Fabian Göranson.

På läsplattan: Finns allt och inget.  Främst läser jag två deckare, nämligen Felsteg av Maria Adolfsson, för att komma igång med Bokbloggarboktipsutmaningen och Vintereld av Anders de la Motte, som verkar lovande om än lik den förra boken jag läste av honom. Gammalt fall och ett återvändande.

På jobbet: Egentligen inte på jobbet, men för jobbet läser jag om Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson, som mina treor ska börja läsa nästa vecka. Den är svårare än jag mindes den och de första kapitlen behöver vi helt klart läsa tillsammans.

I öronen: Jag lyssnar inte så ofta, men har Mot framtiden av Clara Henry på gång. Jag gillar den.

I badet: Jag läser oftast e-böcker, men i badet är de värdelösa. Där läser jag istället en inbunden version av Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid. Jag fastnade i badkaret i drygt en och en halv timme igår, så det får väl anses vara ett godkänt betyg.

Bokklubbsbok: Bokbubblarna ses på torsdag och vi ska ha läst en bok som passar in på temat pingviner. Jag har börjat läsa Pingviner håller ihop av Viveca Lärn, som verkar ganska charmig.

Borde jag läsa ut:  Jag borde köra ett slattläsningsryck och läsa ut alla halvlästa böcker runt om i huset. Eller så struntar jag i dem och läser något helt annat. En bok jag vill läsa ut är dock En spellista för sömnlösa nätter av Déa Solin, som jag tror att jag skulle gilla om jag bara hittade fokus.

Borde jag påbörja: Tanken var att under lovet läsa 1914 Stridens skönhet och sorg av Peter Englund, då vi närmar oss första världskriget i kursen Historia 1b. Det får bli nästa vecka.

Längtar jag efter att få läsa: Jag fick just hem Emil av Johan Heltne och den ser jag verkligen fram emot att läsa.

Tre andra böcker i min TBR-hög: Tre böcker jag ser fram emot att läsa är Vad jag saknades här av Jila Mossaed,  Nine perfect strangers av Liane Moriarty och Vill inte, vill av Per Nilsson.

 

 

Photo by John-Mark Smith on Unsplash

 

 

 

 

100 bra böcker från 2000-talet enligt O

I torsdags publicerade jag en lista med böcker som en grupp amerikanska kritiker ansåg vara århundradets bästa hittills. Den enda nordiska titel som tog sig in på listan var Knausgårds Min kamp, som jag rent objektivt kan förstå är stor litteratur, men som jag aldrig haft någon önskan att läsa.

Självklart måste jag göra en egen lista, en som med all säkerhet blir ännu mer subjektiv än den som Vulture Magazine tog fram. Mitt läsande styr mitt urval och jag har valt att bara ta med böcker jag läst. Vissa skulle kunna ses som objektivt bra, om litteraturpriser och/eller popularitet gör en bok bra. Min lista har dessutom en rätt rutten könsbalans, till kvinnornas fördel och jag är inte så himla bättre på att undvika det etnocentriska än Vulture Magazines grupp. Det är helt enkelt en samling böcker som jag tycker om. Jag har inte placerat böckerna i ordning, det vore alldeles för svårt.

På Vultures lista samlas skönlitteratur i olika former med sakprosa. På min finns nästan bara skönlitteratur, men några självbiografier och biografier har fått slinka med. Några titlar har min lista gemensamt med originallistan. Jag börjar med dem. Andra finns med på min Topp 100 som reviderades i somras. Vissa finns inte med på någon lista, men är ändå väldigt bra. Vissa kanske var fantastiska när de kom, för att de var så annorlunda då, men har nu fallit lite i glömska. Andra kommer alltid att vara fantastiska.

Här finns i alla fall 100 bra böcker från 2000-talet enligt O:

  1. Never let me go, Kazuo Ishiguro, 2005
  2. Neapelkvartetten, Elena Ferrante, 2011-2015
  3. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth, 2004
  4. Billy Lynn’s long halftime walk, Ben Fountain, 2012
  5. Sju årPeter Stamm, 2010
  6. The hate u give, Angie Thomas, 2017
  7. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka, 2002
  8. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid, 2007
  9. Ghana must go, Taiye Selasi, 2014
  10. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides, 2001
  11. Stål, Silvia Avallone, 2010
  12. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz, 2004
  13. Flickan och skulden, Katarina Wennstam, 2002
  14. Vi är alla helt utom oss, Karen Joy Fowler, 2013
  15. Den drunknadeTherese Bohman, 2010
  16. Presidentens hustru, Curtis Sittenfeld, 2008
  17. Jag ger dig solen, Jandy Nelson, 2014
  18. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas, 2002
  19. Den vita staden, Karolina Ramqvist, 2015
  20. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson, 2014
  21. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg, 2014
  22. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri, 2015
  23. Memorys bok, Petina Gappah, 2015
  24. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson, 2009
  25. Vitsvit, Athena Farrokhzad, 2013
  26. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru, 2003
  27. Jag, En, David Levithan, 2012
  28. Mississippi, Hillary Jordan, 2008
  29. Frälsningsarmén, Abdellah Taia, 2006
  30. Vända hem, Yaa Gyasi, 2016
  31. Prins Charles känsla, Liv Strömquist, 2010
  32. Efter attentatet, Yasmina Khadra, 2006
  33. Paradisträdgården, Amy Waldman, 2011
  34. Busters öron, Maria Ernestam, 2006
  35. Tillsammans är man mindre ensam, Anna Gavalda, 2004
  36. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro, 2001
  37. Varför vara lycklig när du kan vara normal?, Jeanette Winterson, 2013
  38. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie, 2006
  39. Vi, Kim Thùy, 2001
  40. Wylding HallElizabeth Hand, 2015
  41. Igelkottens elegans, Muriel Barbery, 2009
  42. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui, 2010
  43. Sharp Objects, Gillian Flynn, 2006
  44. No och jag, Delphine de Vigan, 2009
  45. Ett litet liv, Hanya Yanagihara, 2015
  46. Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007
  47. Allt som återstår, Elin Boardy, 2012
  48. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò, 2017
  49. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson, 2009
  50. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole, 2007
  51. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt, 2016
  52. Pojkarna, Jessica Schiefauer, 2011
  53. Svalornas lek, Zeina Abirached, 2010
  54. Morgon i Jenin, Susan Abulhawa, 2006
  55. Låt den rätte komma in, John Ajvide Lindqvist, 2004
  56. Svinalängorna, Susanna Alakoski, 2012
  57. En man som heter Ove, Fredrik Backman, 2012
  58. En bön för de stulna, Jennifer Clement, 2012
  59. Att föda ett barn, Kristina Sandberg, 2010
  60. Hausfrau, Jill Alexander Essbaum, 2015
  61. Torka aldrig tårar utan handskar, Jonas Gardell, 2012-2013,  (hela trilogin)
  62. Asfaltsänglar, Johanna Holmström, 2013
  63. Vad jag älskade, Siri Hustvedt, 2004
  64. En del av mitt hjärta lämnar jag kvar, Diana Janse, 2010
  65. Hey Princess, Mats Jonsson, 2011
  66. Kärlekens historia, Nicole Krauss, 2005
  67. Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats, Eli Levén, 2010
  68. Vi ses på Place de la Sorbonne, Justine Lévy, 2011
  69. Dagar i tystnadens historia, Merethe Lindstrøm, 2012
  70. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, Édouard Louis, 2015
  71. How to be a woman, Caitlin Moran, 2011
  72. En gåtfull vänskap, Yoko Ogawa, 2003
  73. Väldigt sällan fin, Sami Said, 2012
  74. Persepolis, Marjane Satrapi, 2000
  75. Jag är allt du drömt, Ali Smith, 2006
  76. Niceville, Kathryn Stockett, 2009
  77. Berättelser från yttre förortenShaun Tan, 2012
  78. En dag ska jag skriva om den här platsen, Binyawanga Wainaina, 2015
  79. När gud var en kanin, Sarah Winman, 2011
  80. Och i Wienerwald står träden kvar, Elisabeth Åsbrink, 2011
  81. Tretton skäl varför, Jay Asher, 2007
  82. Människoätande människor i Märsta, Aase Berg, 2009
  83. Engelsforstrilogin, Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren, 2011-2013
  84. Hägring 38, Kjell Westö, 2013
  85. Mig äger ingen, Åsa Linderborg, 2007
  86. Berlinerpopplar, Anne B Ragde, 2004
  87. Mocka, Tatiana de Rosnay, 2017
  88. Tusen strålande solar, Khaled Hosseini, 2007
  89. Du försvinner, Christian Jungersen, 2014
  90. Det eviga folket är inte rädda, Shani Boianjiu, 2013
  91. Tigern i Galina, Téa Obreht, 2009
  92. En ny tid , Ida Jessen, 2015
  93. Stopptid, Juli Zeh, 2014
  94. Gryningsfeber, Péter Gárdos, 2010
  95. Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, Sherman Alexie, 2007
  96. Litet land, Gaël Faye, 2016
  97. Comedy Queen, Jenny Jägerfeld, 2018
  98. Brun flicka drömmer, Jacqueline Woodson, 2014
  99. Ett hjärtslag från döden, Maggie O’Farrell, 2017
  100. Alla floder flyter mot havet, Dorit Rabinyan, 2014

 

Vilka böcker skulle återfinnas på din lista? Har vi några favoriter vi delar? Är det några böcker du älskar som saknas på listan?

 

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Dagens kulturella VM-spaning Polen

Polen spelar idag sin sista gruppspelsmatch mot Japan, men eftersom de har noll poäng i de två första matcherna är avancemang en omöjlighet, då Japan och Senegal har fyra poäng vardera. Fjärde laget i gruppen är Colombia, som med sina tre poäng skulle kunna gå vidare vid vinst mot Senegal. Eftersom jag redan skrivit om dem, men inte om Senegal hejar jag lite extra på laget från västra Afrika. Av fler anledningar också ska sägas, men nu är det Polen det ska handla om.

När det gäller Polen utspelar sig de flesta böcker jag läst i och utanför städerna Krakow och Warszawa, med Auschwitz och Birkenau som hemska stopp. En av de bättre koncentrationslägerskildringarna tycker jag faktiskt är svenska Majgull Axelssons Mitt namn är Miriam.

När det gäller filmer tycker jag mycket om Pianisten från 2002 med Adrien Brody i huvudrollen, som utspelar sig i Warszawas getto. En annan film, också den baserad på en bok, är Pojken i randig pyjamas från 2008 där den naiva berättaren gör historien så mycket hemskare. I Krakow utspelar sig mastodontfilmen Schinder’s List från 1993 med bland andra Liam Neeson. Jag besökte Schindlers fabrik när jag var i Krakow och det var en märklig upplevelse.

Krzysztof Kieślowski var en polsk regissör och manusförfattare, kanske mest känd för sina trikolorfilmer, men jag tyckte också mycket om filmerna i dekalogen. Däremot har jag inte sett Veronicas dubbelliv och det borde åtgärdas.

Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer föddes i Polen, men flyttade till USA, skrev böcker om judiska öden som t.ex. Shosha. Jag har inte läst något av honom sedan jag var tonåring, men den här lockar.

Poeter är annars bland det första jag kommer att tänka på när det gäller att lista polsk litteratur. Självklart nobelpristagaren Wislawa Szymborska, som är en av mina favoriter, men också Adam Zagajewski. Över huvud taget verkar lyrik vara polackernas grej.

En bok med fotbollsanknytning är Fotbollskriget av Ryszard Kapuściński föddes i Pinsk, som då låg i Polen, men nu återfinns i Vitryssland, men var bosatt och dog i Warsawa, så polsk måste han väl ändå räknas som.

Olga Tokarczuk är en polsk författare jag skulle vilja läsa något av. Hennes senaste  Flights tilldelades The Man Booker International Prize i slutet av maj i år.

Vilken polsk kultur vill ni lyfta fram?

Olikhetsutmaningen: prisad och förbisedd

I måndags delades Augustpriset ut i tre kategorier och dessutom Lilla Augustpriset till en ung och lovande författare. Ganska ofta tänker jag på att det finns en speciell kategori böcker som brukar prisas, medan andra förbises. Lite beroende på prisets inriktning så klart. En man kan inte få Baileys Women’s Prize for Fiction och det är omöjligt för en översatt bok att få Man Booker Prize for Fiction. Veckans sista olikhetsutmaning för året handlar om ordparet prisad och förbisedd. Ditt svar kan handla om vad som helst inom den kulturella världen.

Raden av kända författare som aldrig tilldelats Nobelpriset är lång. Ibland handlar det om att författaren i fråga är mer populär nu än i sin samtid, eller att hen är eller var för kontroversiell. August Strindberg fick till exempel aldrig något Nobelpris, trots att svenska pristagare snarare var regel än undantag i prisets barndom.

Två andra författare som aldrig hann få priset var Inger Christensen och Assia Djebar. Detta trots att båda är skickliga skribenter och ofta fanns med i diskussionerna om tänkbara pristagare. Visst är det också många män som aldrig tilldelats priset, som Hjalmar Söderberg eller Graham Green, men jag kan ändå inte låta bli att irritera mig på hur få kvinnor det är som fått priset. Virginia Woolf är ett annat exempel på en författare som borde varit självskriven med facit i hand.

Någon som nästan prenumererar på Augustpriset eller i alla fall på nomineringar är Eva Lindström som nominerats 11 gånger, men faktiskt bara vunnit en gång. Däremot har Majgull Axelsson, som jag tycker är en fantastisk författare, bara nominerats en gång för Aprilhäxan och Marie Hermansson, som har skrivit flera fantastiska böcker har inte ens blivit nominerad.

Det här var bara några få exempel. Ni har säkert fler!

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: