Bokaktiviteter

Tänk snabbt! (vecka 14)

Lite tröttare än vanligt är jag helt klart, kanske beroende på tidsomställningen i lördags, men mest för att det är helt hysteriskt mycket att göra på jobbet just nu. Kanske blir det en av de sista gångerna vi ställer om tiden om EU får som EU vill. Föredrar du sommartid eller vintertid?

Mycket handlar om Covid-19 just nu och det går att följa nyhetsrapporteringen dygnet runt. Hur fungerar du är du en nyhetsfrossare eller inte?

Ett av de nyinsatta program som jag har följt är Helgstudion som ersatt Vinterstudion då det inte finns någon sport att rapportera om. Vilket av programmen föredrar du?

Hinner du med någon läsning? Är du i en lässvacka eller har du läsflyt?

Hur gör du när du läser en bok som du inte fastnar i, läser du ut eller ger du upp?

 

Veckan fem snabba lyder:

sommartid eller vintertid?

nyhetsfrossare eller inte?

Helgstudion eller Vinterstudion?

lässvacka eller läsflyt?

läsa ut eller ge upp?

 

Och här är mina svar:

sommartid eller vintertid? Jag är ingen morgonmänniska och kan inte riktigt förstå argumentet att det är bättre med ljus på vintermorgonen än senare på dagen. Ljusa kvällar ftw (även om det inte är ljust ens på eftermiddagen när det är som värst).

nyhetsfrossare eller inte? Jag ser alldeles för mycket på nyheterna just nu och måste försöka minska min kamp för att hålla koll.

Helgstudion eller Vinterstudion? Helgstudion är ett riktigt bra och informativt program, men jag saknar verkligen att kunna titta på vintersport.

lässvacka eller läsflyt? Och en rejäl sådan tyvärr. Tre böcker den här månaden, mot de vanliga 10-12.

läsa ut eller ge upp? Egentligen borde jag välja ett tredje alternativ som är “lägga undan och tänka att jag ska läsa senare” för det ska mycket till innan jag erkänner ens för mig själv att jag faktiskt gett upp boken i fråga. Normaltillståndet är ändå att böcker ska läsas ut.

 

Nu ser jag fram emot att läsa era svar. Vad väljer ni?

 

Tänk snabbt! (vecka 13)

Måndag igen och för många ser den säkert annorlunda ut så här i coronatider. Själv jobbar jag, men utan elever. Hur är det med dig är du hemma eller på jobbet? Det kanske är så att du är föräldraledig eller pensionär och därför drabbas lite extra av läget.

Många kulturevenemang har fått ställa in, men kreativiteten flödar och du kan nu besöka en rad utställningar och föreställningar online. Moderna Museet i Stockholm kör t.ex. guidade soffvisningar och Kungliga Operan startar en egen streamingtjänst. Vad väljer du Moderna Museet eller Kungliga Operan?

På onsdag är det vårfrudagen och då äter vi våfflor. Föredrar du våfflor eller pannkakor?

När världen är eländig kan det ibland kännas bäst att läsa något riktigt roligt, eller så kan det vara skönt att veta att det faktiskt kan bli värre och läsa en riktigt hemsk dystopi. Vilken strategi kör du feelgood eller dystopi?

Kanske har du hunnit med en kopp kaffe på altanen eller balkongen under de soliga, men lite kyliga, vårdagar som varit. Vad föredrar du som sött tillbehör till kaffet? Småkakor, mjuka kakor eller bullar?

 

Veckans fem snabba lyder alltså så här:

hemma eller på jobbet?

Moderna Museet eller Kungliga Operan?

våfflor eller pannkakor?

feelgood eller dystopi?

småkakor, mjuka kakor eller bullar?

 

Och så mina val:

hemma eller på jobbet? I tisdags meddelades att gymnasieskolor skulle gå över till distansundervisning från och med onsdag. Onödigt snabba ryck kan jag tycka, men vi är igång och kör undervisning enligt schema från skolan, medan eleverna befinner sig hemma framför datorn. Jag har skrivit lite om det på min skolblogg Ordklyverier om någon är extra nyfiken.

Moderna Museet eller Kungliga Operan? Svårt val. Jag gillar egentligen opera väldigt mycket, men det känns lättare att titta på konst via dator utan att upplevelsen förstörs lika mycket som jag är rädd att den gör när det kommer till opera.

våfflor eller pannkakor? Mina barn är inte jätteförtjusta i våfflor och därför äter vi typ aldrig det. Jag däremot älskar våfflor och skulle gärna äta det ofta.

feelgood eller dystopi? Jag tänkte dystopi och har börjat läsa några eländesböcker, men det funkar inte riktigt. För närvarande läser jag visserligen ingenting, så det kan handla om energinivån och läslusten också.

småkakor, mjuka kakor eller bullar? Hårt och sött är min melodi. Bullar klarar jag mig utan, men en kardemummamuffin slinker ner ibland.

 

Vilka val gör du?

 

Mina tips mot vårtrötthet

Carolina tipsar idag på Kulturkollo om 3 x 4 medel mot vårtrötthet och jag har satt ihop en egen lista med mina favoriter.

4 helt humörhöjande låtar:

Egentligen hade jag kunnat välja nästan vad som helst av Håkan Hellström, men den här tycker jag är extra hoppingivande.

En annan artist som gör mig glad är Salem Al Fakir och Good song är skönt svängig.

En given låt varje nyår, som också passar utmärkt året om, är This is the year med Marit Bergman.

Slutligen blir det en klassisk duett med Elton John och Kiki Dee!

 

4 läs-sugs-höjande böcker:

Min senaste slukarbok var Som en öppen bok, Sara Molin. Lättläst med en bra balans av humor och allvar.

För att återkoppla till Håkan Hellström väljer jag Don’t you forget about me av Mhairi McFarlane, som på svenska fått titeln Det kommer aldrig vara över för mig. Två bra låtar, en bra bok!

Under två timmar av Hanna Landahl utspelar sig i Göteborg och Göteborgsvarvet spelar en stor roll. Riktigt bra!

Den senaste bok jag gav en femma i betyg var The Stranger Diaries av Elly Griffiths. Riktigt välskriven och bra spänning som finns på svenska med titeln Främlingen.

4 må-åh-så-bra-filmer:

Klassikern Breakfast Club håller ännu, stereotyp som satan, men så charmig. Ledmotivet går dessutom att koppla till McFarlanes bok ovan. Fantastiska Don’t you forget about me med Simple Minds.

Amelie från Montmartre är en fransk favorit som jag verkligen blir sugen på att se om.

En annan fransk må-åh-så-bra-film är En oväntad vänskap om två väldigt olika personer som skapar en ovanlig relation.

Och så slutligen en väldigt bra filmatisering av en bok, nämligen High Fidelity av Nick Hornby som blev film år 2000. Jag är väldigt, väldigt nyfiken på tv-serien baserad på boken där könsrollerna är ombytta och Zoe Kravitz spelar Robyn “Rob” Brooks som äger skivaffären.

 

Tänk snabbt (vecka 12)

Måndag igen och en ganska ovanlig sådan. Vi lever mitt i en pandemi och vardagen är helt klart förändrad. Något som är precis som vanligt är att ni ska ta ställning till fem påståenden. Tänk snabbt!

En sak som stör mig är baksidestexter som spoilar för mycket av bokens innehåll. Därför har jag helt slutat läsa dem. Hur gör du läser du baksidestexter eller inte?

Bokomslag brukar locka mig att köpa eller inte. Hur är det med dig, lockar du av ytan eller fokuserar du på innehållet när du köper böcker?

Det finns tre större prenumerationstjänster för ljud- och e-böcker. Vilken föredrar du Storytel, BookBeat eller Nextory?

Jag har sett min första, lätt tilltufsade tussilago, så nu går vi vidare med blomfrågorna. Vilka föredrar du i sippornas tid blåsippor eller vitsippor?

Två personer som är kända som annat än författare har just gett ut böcker. Jag talar om Annika Norlin, mer känd som Säkert! och Gina Dirawi som är programledare, komiker men också en riktigt duktig sångerska. Vilken av böckerna Jag ser allt du gör av Annika Norlin och Paradiset ligger under mammas fötter av Gina Dirawi lockar dig mest?

 

Veckans fem snabba lyder:

baksidestexter eller inte?

yta eller innehåll?

Storytel, BookBeat eller Nextory?

blåsippor eller vitsippor?

Annika Norlins eller Gina Dirawis nya bok?

 

Mina svar lyder så här:

baksidestexter eller inte? Jag har i princip helt slutat läsa baksidestexter, då de nästan alltid berättar för mycket eller så innehåller de ett utdrag från boken som egentligen inte säger någonting.

yta eller innehåll? Det beror på. När jag har ett tydligt mål med mitt bokletande är det innehållet som styr, men om jag väljer på måfå har omslaget ganska stor betydelse. Speciellt om boken är skriven av en författare som jag inte läst något av tidigare.

Storytel, BookBeat eller Nextory? Egentligen är Nextory på många sätt bättre än Storytel, t.ex. när det gäller utbudet av e-böcker. De har dock en sämre sökfunktion och en sämre läsare och därför väljer jag alltid Storytel när jag hittar boken på både ställen. BookBeat hade jag tidigare, men sa upp och tycker nog att kombinationen av Storytel och Nextory är vinnande.

blåsippor eller vitsippor? Även om blåsippor är otroligt vackra så finns det få saker som slår när vitsippor täcker marken som en matta. Så vackert.

Annika Norlins eller Gina Dirawis nya bok? Norlin är en idol, men hennes bok är en novellsamling och då lockar faktiskt Dirawis roman mer. Kanske läser jag båda.

 

Hur väljer du? Tänk snabbt och dela gärna dina svar i en kommentar, ett blogginlägg eller på sociala medier.

En söndagssmakbit ur Alex Marwoods senaste

Det är söndag och jag har inte lust att göra någonting mer än att slappa, titta på tv-serier och kanske läsa lite. Det går lite trögt med läsningen den här månaden och jag har bara läst ut två böcker hittills i mars. Igår påbörjade jag dock Alex Marwoods senaste bok The Poison Garden, som just kommit i pocket och den verkar väldigt lovande. Jag tycker om Mrwoods spänningsroman som visserligen alltid handlar om brott, men är så mycket mer än en polisdeckare. Det finns poliser i The Poison Garden och det är dem vi träffar inledningsvis, därefter har Nita Bevan och hennes minst sagt påfrestande partner Martin Coles varit osynliga, men det är å andra sidan en bra bit kvar av boken. De får i uppdrag att åka till en gård där en domedagssekt bott i många år. Nu kommer en obehaglig stank ifrån gården och deras djur verkar inte blivit omskötta på länge.

Så här beskriver Nita Bevan sektens hus precis i början av boken:

The gateway is elegant, topped with pineapple finials. But someone has beaten out a message in metal letters and attached them in an arch over the top. She has to squint to read the words against the bright, grey sky. Everybody is a nobody, reads the outer layer; Everyone is someone, slightly smaller, inside. Not a good place, she thinks. It might have been once, but this is not a good place.

And then she sees the foot. Right there, in the gateway: bare, pointing upwards and black on the heel, the body to which it is attached is hidden by the wall. It is only eight inches long.

‘Oh, God,’ she says. ‘Are there children?’

None of us will be the same, by tomorrow, she thinks.

 

Det visar sig att många barn och alla vuxna utom en är döda och vi får följa den överlevande Romy som levt hela sitt liv i sekten som leds av Lucien Blake. Tidningarna är fulla av bilder på de döda och Romy får veta att hennes mamma och alla de andra i sekten egentligen heter något annat än de sagt och att de dessutom varit försvunna från sina tidigare liv under lång tid. En som känner igen Romys mamma är Sarah Byrne, som sedan hon var tio har trott att hennes syster Alison varit försvunnen för alltid, troligen död. Nu dyker bilder på henne upp överallt som en av medlemmarna i sekten. Dessutom tycker socialtjänsten att det är lämpligt att Sarah tar hand om systerns två yngre barn Eden och Ilo, båda födda i fångenskap och de uppmanar henne också att ta kontakt med  Romy som placerats på ett Halfway House. Vad som händer när de möts vet jag inte och inte heller vad som egentligen har hänt med de döda sektmedlemmarna. Det här kan bli en spännande läsning!

En smakebit på søndag arrangeras av norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Den här veckan är det Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Kika gärna in för fler boktips.

Tänk snabbt! (vecka 11)

Ny vecka och ny utmaning. Tänk snabbt!

I helgen var det dags för årets melodifestivalfinal och som vanligt är det bara en fråga som måste ställas, vann rätt eller fel låt?

Förra veckan avgjordes vilja låtar som tog sig från Andra Chansen till finalen och föreställningen innehöll också en rad framträdanden av gamla schlagerlegender. Bland annat gjorde Björn Skifs och Tomas Ledin ett gemensamt nummer. Vem väljer du av dessa två herrar?

En bokfråga måste självklart finnas bland de fem och den här veckan handlar det om sidantalet. Föredrar du tegelstenar eller tunnisar?

Dygnet har 24 timmar, men vilken tid är din bästa? Är du morgonmänniska eller nattuggla?

Sista frågan handlar om sociala medier och du får välja mellan tre, nämligen Twitter, Facebook och Instagram. Vad föredrar du?

 

Veckans fem snabba lyder så här:

“Rätt låt vann!”eller “Fel låt vann!”?

Björn Skifs eller Tomas Ledin?

tegelstenar eller tunnisar?

morgonmänniska eller nattuggla?

Twitter eller Facebook eller Instagram?

 

Så här lyder mina svar:

Jag hyser en hatkärlek till Melodifestivalen och egentligen spelar det mig ingen som helst roll vilken låt som finner, så länge jag inte behöver skämmas ögonen ur mig i Eurovision. Nu blev det The Mamas som vann och jo, det kan väl ändå räknas som att rätt låt vann trots att vi skickar typ samma låt som förra året.

Min mamma absolut älskar Björn Skifs och jag är uppvuxen med hans musik. Om jag ska vara ärlig är mamma rätt svag för Tomas Ledin också och jag tror egentligen att det här hade varit ett svårt val för henne. Jag väljer dock Björn Skifs alla dagar i veckan.

Om jag måste välja och det måste jag ju, föredrar jag tunnisar framför tegelstenar.

Om jag hade fått bestämma min dygnsrytm själv hade den inte sett ut som den gör nu. Då hade jag lagt mig senare och vaknat mycket senare som den nattuggla jag är.

När det gäller sociala medier använder jag dem till helt olika saker. På Twitter diskuterar jag främst skola och utbildning, på Facebook är det grupperna som gäller och på Instagram är det mest boktips jag delar. Med kniven mot strupen väljer jag dock Facebook, mest för att det är där jag hänger med fina vänner som mina kulturkollokollegor.

 

 

 

 

Så avslutar vi dagen …

Jag har firat 8 mars med att uppmärksamma kvinnor som jag tycker är väl värda att lyfta. Dagen inleddes med ett inlägg om boken Mina hjältinnor av Samantha Ellis och en fundering kring mina egna litterära diton. Sedan följde nio inlägg om kvinnor som betyder något för mig, alla utom en högst levande och verksam. Tanken var åtta inlägg, eftersom det är den 8:e mars, men det blev nio.

Följande kvinnor fick ett inlägg dagen till ära:

Hanna Hellquist

Matilda Gustavsson

Elin Wägner

Lupita Nyong’o

Olga Tokarczuk

Caroline Seger

Elisabeth Åsbrink

Hédi Fried

Nour El Refai

Några andra bloggare har också lyft inspirerande kvinnor under taggen #minahjältinnor2020

Helena på Fiktiviter har skrivit om sin stora hjältinna Margaret Atwood med rubriken Bortom Gilead.

Hanna på Feministbiblioteket har skrivit om sina litterära hjältinnor, recenserat Birgitta Ohlssons bok Lev som du vill, som är fylld av hjältinnor och dessutom lyft fram såväl feminister som idrottskvinnor.

 

 

Mina hjältinnor: Nour El Refai

Det finns många sidor av Nour El Refai och det senaste året har jag sett henne i såväl Bonusfamiljen som Landet lyckopiller. Just nu är hon aktuell med enmansföreställningen Störst av allt som hyllats av kritiker och författaren Malin Persson Giolito som skrivit boken som föreställningen bygger på.

När jag ser serien Landet lyckopiller drabbas jag av dubbla känslor. Dels är det skönt att veta att jag inte är ensam, men det är också sorgligt att så många mår så dåligt. Måendet har konsekvenser för hur livet ser ut och visst är det så att antidepressiv medicin hjälper en del, men allt går inte att medicinera bort. Det är skillnad på att vara ledsen och att vara deprimerad, vilket också lyfts i serien.

Hos Skavlan berättar Nour El Refai om sin depression och hur hon blivit bättre på att förhindra de värsta perioderna. Jag känner igen mycket av det hon talar om och har precis som El Refai bättre och sämre perioder. Ibland lyssnar jag på de signaler min kropp sänder ut, men inte alltid och det är då det kan gå över gränsen. Då känns ingenting ljust eller bra, utan ganska så meningslöst. Jag gör det jag måste, men inte mer. Ibland knappt det jag måste och definitivt inte allt jag borde.

Jag beundrar Nour El Refais ärlighet och hur hon lyckas sätta ord på något som väldigt få talar om. Självklart är hon mer än sin depression. Hon en fantastisk komiker och skådespelare. En förebild inte minst för att hon vågar leva sitt liv på sitt sätt.

 

Foto: Ida Halling – mynewsdesk.com CC BY 3.0

 

Mina hjältinnor: Hédi Fried

Hédi Fried har hunnit bli 95 år gammal och hon tillhör de sista som kan vittna om hur det var att befinna sig i nazisternas koncentrationsläger. Jag tillhör dem som är väldigt oroliga för vad som ska hända när det inte längre finns några ögonvittnen kvar och de som mer än gärna vill bagatellisera nazismens grymheter får större möjlighet att stå oemotsagda. Något som hänt i debatten den senaste tiden är att Fried av partier som SD och M setts som en person helt utan egna åsikter som utnyttjas av vänsterpolitiker, som om motstånd mot nazism i alla dess former vore en vänsterfråga. Det är en utveckling som verkligen skrämmer mig. Samtidigt drog sig Ulf Kristersson inte för att utnyttja Hédi Fried själv när han trodde sig tjäna på det. Cynismen når nya höjder.

Den självklara bilden av Hédi Fried borde istället vara att hon är en viktig, stark och självständig kvinna med en erfarenhet som många borde ta på allvar. Jag rekommenderar er alla att läsa Frågor jag fått om förintelsen och vill själv upptäcka hennes författarskap mer. Just nu är Hédi Fried aktuell med barnboken Historien om Bodri med illustrationer av Stina Wirsén och idag utsågs hon dessutom välförtjänt till Årets kvinna av Expressen.

Foto: Robert Blombäck

Mina hjältinnor: Elisabeth Åsbrink

Det finns få människor som är så skarpa som Elisabeth Åsbrink. Jag har lyssnat till henne ett flertal gånger och hon är alltid lugn, saklig och otroligt påläst. Skriva bra böcker kan hon också och hennes krönikor är alltid vassa och tänkvärda. Det finns ingen tvekan om att hon brinner för demokrati och de rättigheter som ska finnas i ett demokratiskt land. För vissa uppfattas hon kanske som provocerande eller (hemska tanke) PK, men för mig är hon en sann hjältinna och en mycket viktig röst.

Jag har läst och tyckt mycket om såväl Och i Wienerwald står träden kvar och 1947. På bokrean köpte jag Orden som formade Sverige och den vill jag gärna läsa. Jag samtalade också med en elev som just nu läser Handbok för demokrater och blev sugen på att läsa den också.

 

Foto: Tove Falk Olsson

%d bloggare gillar detta: