Bokaktiviteter

Veckans kulturfråga v.3 2021

Det är onsdag igen och dags för veckans kulturfråga. Januari, månaden som aldrig tycks ta slut, ägnar jag åt att läsa böcker från 2020 som jag inte hann läsa då. Vi vet alla att det är en omöjlig uppgift att hinna läsa allt som ges ut, men de hindrar inte att jag har en lång lista med böcker som jag verkligen vill läsa. Veckans kulturfråga inspireras av böcker du inte hann med under förra året.

Vilken bok från 2020 som du inte hann läsa vill du läsa i år?

 

Listan är som sagt lång och några titlar har jag redan hunnit bocka av. Två extra uppmärksammade hopppas jag hinna läsa innan månaden är slut och det är Hamnet av Maggie O’Farrell,  som tilldelades Women’s Prize for Fiction och Jag ser allt du gör av Annika Norlin, som nominerats till såväl Augustpriset som Borås Tidnings Debutantpris.

 

Jag ser fram emot era svar, trots att jag inser att risken för att min läslista kommer att bli ännu längre är överhängande. Svara i en kommentar, i er blogg eller på sociala medier.

Vinnarna av Costa Book Awards 2020

Tidigare i januari avslöjades vilka böcker som vann de fem olika kategorierna av Costa Book Awards, men vi får vänta till 24 januari för att veta vilken av dem som blir Costa Book of the Year.

Winner of the 2020 First Novel Award: Love After Love av Ingrid Persaud (Trinidad och Tobago)

Winner of the 2020 Novel Award: The Mermaid of Black Conch av Monique Roffey (Trinidad och Tobago)

Winner of the 2020 Biography Award: The Louder I will Sing av Lee Lawrence (Storbritannien)

Winner of the 2020 Poetry Award: The Historians av Eavan Boland (Irland)

Winner of the 2020 Children’s Book Award: Voyage of the Sparrowhawk av Natasha Farrant (Storbritannien)

 

Fem fina vinnare och av dem är det Ingrid Persauds bok som lockar mest. Har du läst någon av dem?

Bokcirkelstips i januari

Helgerna är över och vardagen tillbaka. Kanske dröjer det ett tag ännu innan vi kan träffa våra bokcirklar på riktigt” men att läsa och sedan ses i ett digitalt möte får funka ett tag till. Dags för fem nya tips att bokcirkla om och den här gången finns alla i pocket och alla är skrivna av kvinnor.

Annie John av Jamaica Kincaid

Annie John utspelar sig på den karibiska ön Antigua och är en självbiografisk bok. Vi får läsa om flickan Annie Johns uppväxt och stort fokus läggs på hennes relation till sin mor. En av många komplicerade relationer i hennes liv. Jamaica Kincaid är en spännande författare som skriver om en för mig ovanlig miljö. Samtidigt är många saker som sker under uppväxten universella.

En förlorad man av Jane Harper

Det här är en deckare, men faktiskt också en bok som jag tror funkar fint att samtala kring. Det är nämligen både en intressant familj och en intressant miljö vi får möta. Vi får följa tre bröder som bor i The Outback mitt i Australiens öken och inser ganska tidigt att relationen mellan dem inte är helt bra. När en av bröderna hittas död kommer en hel del upp till ytan.

Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon

Lucy Dillons bok gavs ut för första gången 2011 och har nu kommit i en ny pocketupplaga. Boken är inte alls så julig som omslaget visar och jag tycker att det är en av Dillons bästa böcker. Vi får träffa Anna som bor med sin man och hans barn i den fiktiva småstaden Longhampton som Dillon återvänt till i flera böcker. Anna får chansen att ta över en bokhandel och fokuset på böcker är stort i denna fina bok.

Själarnas ö av Johanna Holmström

Det här är en historisk roman som utspelar sig på Själö i den åboländska skärgården, där kvinnor under lång tid placerats på ett mentalsjukhus. Den första huvudpersonen är Kristina som hamnade där efter att år 1891 ha dränkt sina barn. Fyrtio år senare placeras den unga Ellie där efter att ha begått ett brott. Kristina är då en gammal kvinna och finns där i bakgrunden. En mycket fin och otroligt sorglig bok om utsatta kvinnor.

Vuxna människor av Marie Aubert

En tunn, men innehållsrik bok om två systrar, en mamma och ett sommarhus. De träffas där med sina familjer för att fira mammans födelsedag. Huvudpersonen Ida är arkitekt och framgångsrik rent yrkesmässigt. Privat går det inte riktigt som hon vill och hon har länge kämpat för att bli gravid. Till sommarhuset åker hon ensam och träffar systern Martha som är gravid och mamma som också har en ny partner. Ensamheten blir extra påtaglig.

 

Hoppas att några av dessa böcker kan falla er i smaken. Annars finns fler bokcirkelstips här.

 

 

Nomineringarna till Borås Tidnings debutantpris 2021

Tidigare idag avslöjades vilka fem författare som nominerats till Borås Tidnings debutantpris 2021. Fem debutanter som tillsammans gett ut tre romaner, en novellsamling och två diktsamlingar. Tre lite mer väntade än de andra och två lite mer oväntade, men det som diskuterats mest under dagen är det faktum att förra årets snackisdebut Samlade verk av Lydia Sandgren som tilldelades Augustpriset, inte finns bland de nominerade.

Istället nominerades:

Antiken av Hanna Johansson (Norstedts förlag) En bok som gått mig förbi, men som lockar mig när jag läser om den. Johanssons debut utspelar sig på en grekisk ö där tre kvinnor tillbringar en sommar och kallas “en queer Lolita-berättelse”. Det låter märkligt, men också ganska intressant.

Ya Leila av Donia Saleh (Albert Bonniers Förlag) Det här är en bok som jag verkligen vill läsa, men när jag försökte i höstas var jag alldeles för trött för att kunna fokusera och ville inte förstöra läsningen med en seg hjärna. Berättelsen om Leila och Amila låter både bra och relevant. Dessutom är omslaget otroligt snyggt (vilket självklart är helt irrelevant, men ändå är ett skäl till att den lockar till läsning)

Pur av Erik Lindman Mata (Nirstedt litteratur) En diktsamling om en död flickvän som fungerar som en sorgebok. Någon recensent beskriver den som true crime i lyrikform och det låter onekligen som något jag inte tidigare läst. Dags för en månad med lyrikfokus igen kanske så att jag får tummen ur att läsa.

Jag ser allt du gör av Annika Norlin (Weyler förlag) I somras läste jag första novellen och jag tyckte om den. Sedan glömde jag bort boken, som jag så ofta gör när det handlar om novellsamlingar. Jag har dock förstått att Norlins debutbok är något utöver det vanliga och jag ska läsa. Det kan vara så att det är novelltema jag behöver snarare än lyriktema. Noveller är så förknippat med jobb för mig att jag sällan läser det för nöjes skull.

mörkret inuti och fukten av Arazo Arif (Albert Bonniers Förlag) Ibland lockar en bok mycket, men rädslan för hur den ska få mig att må gör att jag inte riktigt vågar läsa. Det här är en sådan bok. Kärlek, sex och våld låter som en tung kombination, men jag vill läsa. Ska bara ta ett djupt andetag först.

 

Än så länge har jag alltså inte läst någon av de nominerade böckerna, men påbörjat två  Att jag inte avslutat dem handlar inte på något sätt om böckernas kvalitet utan om att det var fel tillfälle för mig. Nytt försök alltså. Jag kan absolut tänka mig att läsa alla de nominerade böckerna, men har ingen egentlig favorit innan jag läst i alla fall några av dem. Inlägget illustreras helt enkelt av boken med det snyggaste omslaget.

Vem som vinner Borås Tidnings Debutantpris 2021 avslöjas 11 mars under en digital debutantdag.

Veckans kulturfråga v.2 2021

Nu är året utvärderat och ett mål som jag hade förra året och har även i år är att läsa böcker av författare från många olika länder. Jag läser helt klart mest från Sverige, Storbritannien och USA, men idag vill jag fokusera på mer ovanliga litteraturländer.

Vilket mer ovanligt litteraturland läser du gärna böcker från?

Vilken författare från detta land vill du tipsa om?

 

Fjärde landet i min sammanställning brukar alltid vara Frankrike och trots att jag inte kan ett ord franska har jag en förkärlek för fransk litteratur och även film. När det gäller franskspråkig litteratur är det förlagen [sekwa] och Elisabeth Grate bokförlag jag vänder mig till i första hand. Jag har just införskaffat senaste böckerna av Abdellah Taïa och Nina Bouraoui, som visserligen skriver på franska, men kommer från Marocko och Algeriet. De får bli mina tips idag.

Veckans kulturfråga v.1 2021

Nytt år, nya möjligheter och nya läsutmaningar. Jag älskar att sätta mål för min läsning och ser dem som inspiration, även om jag sällan läser det jag har tänkt.

Vilka läsmål har du i år?

I år har jag gjort en enkel utmaning för inspiration som jag kallar Läsutmaning enligt O 2021. Jag fortsätter också med den geografiska utmaning jag gett mig själv de senaste åren att läsa böcker av författare från 26 länder (2020 blev det 27). En Boktolva blir det också, trots att jag inte riktigt lyckades med den 2020. De här författarna finns med i år.

Det blev mindre läst 2020 än på länge och jag minskar mitt mål något 2021 till totalt 132 lästa böcker, dvs 11 per månad.

Under hösten har jag haft kortare läsfokus varje månad och det är något jag gillar. I januari kommer jag att ägna mig åt de böcker jag tänkt läsa 2020 men inte hann med. Därefter får vi se vilka utmaningar jag ska ge mig själv.

Januari ägnas åt det jag inte hann

Innan vårens böcker vräker in vill jag försöka beta av några bra böcker från 2020 som jag inte hann med. Egentligen är det inte så noga om de kom ut just förra året, men jag ska i alla fall ha tänkt läsa dem då. För några dagar sedan listade jag tio böcker som jag hade velat läsa 2020 och ännu längre blev den mentala läslistan när jag läste mina kulturkollokollegors listor över 2020 och andra bloggares listor över det bästa de läst 2020.

Jag har tänkt att några av dessa böcker ska bli lästa i januari:

Bakvatten av Maria Broberg

Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

Borde hålla käft: En bok om Märta Tikkanen av Johanna Holmström

Dalenglitter av Wanda Bendjelloul

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson

Det långsamma livet av Abdellah Taïa

Dina händer var fulla av liv av Suad Ali

Ett halvt andetag av Anna Agrell

Genom märg och ben av Jaqueline Woodson

Gisslan av Nina Bouraoui

Girl, woman, other av Bernardine Evaristo

Hamnet av Maggie O’Farrell

Hjärtlinjer av Brit Bennett

Inte av denna världen av Yaa Gyasi

Jag ser allt du gör av Annika Norlin

Jungfrustigen av Philip Teir

Lycka är för losers av Wibke Brueggemann

Lärarinnans sång av Vidgis Hjorth

Midnattsbiblioteket av Matt Haig

Männen i mitt liv av Sofia Rönnow Pessah

Nattavaara av Thomas Engström och Marit Richert

Rotvälta av Tove Alsterdal

Such a fun age av Kiley Reid

Sverigevänner av Arash Sanari

Sötvatten av Akwaeke Emezi

Tritonus av Kjell Westö

Vattendansaren av Ta-Nehisi Coates

Vi är Orlando av Johan Hilton

Världar under vatten av Elin Nilsson

Året med 13 månader av Åsa Linderborg

 

Jo men, 30 böcker hinner jag säkert med i januari. Största problemet kommer definitivt inte vara att hitta passande böcker att läsa …

Vilka andra favoriter från 2020 får jag inte missa?

 

 

Photo by David Kaloczi on Unsplash

 

 

 

Böcker att se fram emot i januari

Tanken är ju egentligen att jag ska läsa böcker från 2020 i januari, men det finns också ett helt gäng alldeles nya böcker att se fram emot.

Den sista migrationen, Charlotte McConaghy, Lavender Lit, 4 januari

Klubben för lyckliga slut, Caroline Säfstrand, Bokförlaget Forum, 4 januari

Bli snäll igen, Geir Gulliksen, Wahlström & Widstrand, 7 januari

Drift, Jenny Holmqvist, Bokförlaget Forum, 7 januari

Den trogne läsaren, Max Seek, Albert Bonniers Förlag, 12 januari

Hölje, Pooneh Rohi, Ordfront förlag, 13 januari

Klassföräldrarna, Sara H Olsson, Bokfabriken, 13 januari

Himlabrand, Moa Backe Åstot, Rabén & Sjögren, 15 januari

Obehaget om kvällarna, Marieke Lucas Rijneveld, Bokförlaget Tranan, 16 januari

Bormann i Bromma, Hans Gunnarsson, Martin Wickström, Albert Bonniers Förlag, 19 januari

Cyklonvarning, Christina Wahldén, Bokförlaget Forum, 20 januari

De vackraste idioterna i världen, Anette Eggert, Opal, 20 januari

Noveller, Tessa Hadley, Wahlström & Widstrand, 21 januari

Prinsen av Porte de la Chapelle, Annelie Drewsen, Rabén & Sjögren, 22 januari

Dagboken jag aldrig skrev, Jessica Devert, Printz Publishing, 25 januari

Hoppets tåg, Viola Ardone, Norstedts, 25 januari

Utloggad, Lilly Emme, Historiska Media, 25 januari

Przewalskis häst, Maja Lunde, Natur & Kultur, 28 januari

Äktenskapet, Maja Björklöv, Bokfabriken, 28 januari

Drunkna tyst, Åsa Leijon, Albert Bonniers förlag, 29 januari

Lektioner i kärlek, Lucy Dillon, Bokförlaget Forum, 29 januari

Mer om böckerna 2020

I det sista inlägget med statistik kring min läsning 2020 tittar jag närmare på böckerna jag läste. Först handlar det om vilka genrer jag läst och jag använder samma kategorier som vanligt för att kunna jämföra över tid. För att göra det översiktligt har jag valt att hålla mig till några få bredare genrer. I kategorin romaner återfinns all skönlitteratur som inte definieras som spänning och med spänning menar jag såväl deckare, thrillers och skräck. Dystopier hamnar inom romangenren även om de kan vara både spännande och läskiga. Kanske lite ologiskt, men så har det blivit.

Ungdomsböcker är böcker som vänder sig till läsare från 12 och uppåt, ibland slinker någon hcg in, men inga rena barnböcker som inte alls räknas in i statistiken. Det gör inte heller lättlästa böcker som jag främst läser i jobbsyfte. Ibland är en bok både deckare och ungdomsbok, en grafisk ungdomsbok eller en sakprosabok som vänder sig till unga. Dessa kategoriseras som ungdomsböcker.

I år har jag läst en del lyrik, men ingen novellsamling och ingen dramatik. Det betyder att kategorin lyrik, noveller och dramatik i år endast fått heta lyrik. Grafiskt innefattar grafiska romaner för vuxna.

Inom sakprosa finns allt som inte är skönlitterärt som självbiografiska böcker, biografier, reportageböcker eller facklitteratur. Här räknar jag inte böcker som jag läser i studiesyfte om jag inte verkligen lusläst varje sida och inte alltid ens då.

Jämfört med 2019 har jag läst något mer skönlitteratur (50% 2019) och någon fler deckare (10% 2019) medan jag läst färre ungdomsböcker (19% 2019). En ganska stor ökning är det däremot för lyrik (3% 2019) medan sakprosa tappat lite (12% 2019) och grafiskt har också läst mindre i år (6% 2019). Tydligt är att mina månadsutmaningar påverkar fördelningen mellan genrer.

I jämförelse med tidigare år ser det ut så här:

Sedan brukar jag också föra statistik över de format böckerna jag läser har. Så här såg det ut 2020.

Det här blev året då e-böckerna verkligen tog över min läsning. Om jag får välja läser jag på mina läsplattor istället för fysiska böcker. Danskt band, som var ett favoritformat, har helt försvunnit eftersom Sekwa börjat med inbundna böcker och jag dessutom läst även deras böcker i e-format. Att ljudböcker verkligen inte är min grej märks också tydligt. Jag lyssnar gärna på Sommar & Vinter i P1 eller någon podd från P3 som P3 Historia eller P3 Dokumentär, men böcker funkar inte.

Jämfört med tidigare år ser det ut så här:

Den största anledningen till att e-böckerna helt tagit över är att jag läser väldigt många av dem via Storytel och Bookbeat, det jag kallar att “hyra” böcker. Andra kategorier är böcker jag lånat, från bibliotek eller vänner, böcker jag fått i present eller som recensionsexemplar och böcker jag köpt själv.

Så här såg fördelningen ut 2020:

Så mycket som 75% av de lästa böckerna kommer från just ljud- och e-bokstjänster och det är för att läsa e-böcker som jag använder dem, inte för ljudböckerna som många andra. Jämfört med 2019 har en del hänt, t.ex. ber jag om och läser mycket färre recensionsexemplar och kategorin “fått” har minskat från 25% 2019 till 8% 2020. Jag har också både köpt och lånat färre böcker. Konsekvenserna blir tyvärr att jag läser väldigt många böcker av svenska författare då de utgör en stor del av böckerna på t.ex. Storytel.

 

 

Mer om författarna 2020

Mer statistik och den här gången om de författare som skrivit böckerna jag läst under året. Som vanligt är många fler av de böcker jag läst skrivna av kvinnor än män. Det brukar bli ungefär såhär.

I jämförelse med tidigare år har jag faktiskt läst lite fler böcker skrivna av män.

Just kön är egentligen ingenting jag tänker på när jag väljer böcker, men jag tycker att det är spännande att föra statistik. När det gäller författares geografiska ursprung gör jag mer medvetna val. Målet är alltid att sprida min läsning geografiskt och då handlar det inte främst om var berättelsen utspelar sig, utan varifrån författaren kommer. När det gäller svenska författare som är födda i andra länder räknar jag dem som svenska om det inte är så att deras hemland har stor betydelse för bokens innehåll. Därför har jag till exempel räknat Betlehem Isaak som en författare från Eritrea. Målet 2020 var, likt de senaste åren, att läsa texter av författare från 26 olika länder. Det klarade jag i år, då jag läste texter av författare från 28 länder. Så här ser fördelningen ut:

Övriga innehåller böcker från de länder som jag bara läst en bok ifrån. Det är Cypern, Danmark, Eritrea, Iran, Island, Italien, Jamaica, Japan, Kina, Marocko, Nigeria, Polen, Rumänien, Singapore, Sydafrika, Syrien och Ungern. Det är tydligt att jag nästa år behöver återuppliva min gamla utmaning att läsa minst två böcker från fler länder så att de kan få synas i statistiken.

Jämfört med förra året så har de svenska böckerna exakt lika stor del av kakan med 52% följt av Storbritannien som även förra året låg på 15%, USA har tappat en procentenhet men behåller tredjeplatsen, även Frankrike har tappat men behåller sin fjärdeplats och följs då som nu av Norge. Däremot har jag inte läst någon bok alls från Australien i år och det är lite märkligt. Att jag inte läst något från Sydamerika är lite mer som det brukar vara, men jag har faktiskt läst delar av Mariana Enriquezs obehagliga, men välskrivna novellsamling Det vi förlorade i elden.

Den som räknar ordentligt märker att det inte finns böcker från 28 länder i diagrammet. Det är alldeles riktigt. Jag räknar nämligen även kortare texter när jag summerar länder, men de får inte vara med i statistiken där endast böcker får plats. Förutom böcker har jag läst noveller från Moçambique, Argentina och Turkiet. Däremot får de vara med när jag summerar världsdelarna. Så här ser fördelningen ut.

Jämfört med de senaste åren ser det ut så här:

Europa, Nordamerika och Asien ligger på ungefär samma nivå, medan Afrika fått ett (minimalt, men ändå) uppsving i år. Oceanien är för första gången inte representerat alls. Som vanligt önskar jag mig ett bättre geografisk spridning nästa år. Det är en ständig målsättning att bredda mig rent geografiskt.

Inspirerad av Hanna var jag också tvungen att göra ett diagram där jag delar på Sverige och resten av Europa. Då blev resultatet så här:

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: