Åsa Asptjärn

Ett boktitelstal till mina studenter

Välkommen ut på andra sidan

Nu väntar En ny tid och ni har blivit Vuxna människor. Kanske tänker ni Det kommer aldrig vara över för mig men sanningen är att det här är Sista berättelsen om oss. Ni ska gå vidare På egen hand. Idag är Allt som återstår, på samma gång Slutet och Alltings början

Är det nu allt börjar? kanske ni undrar. Och jag säger Mot framtiden! Det är dags att Blunda och hoppa. Om inte nu så när.

Livet går så fort. Och så långsamt. Lev inga Halva liv. Gå dit hjärtat leder dig och missa inte Allt du kan se när du saktar ner. Lägg fokus på Det goda inom dig även i stunder då du vill skrika Alla suger och det är ingens fel för Ingen annan är som du. Tillbringa din tid Där livet är fullkomligt och sikta Högre än alla himlar även under Stjärnlösa nätter. Fortsätt att Blixtra, spraka, blända

Undersök Kärlekens fyra årstider och lär dig Kärlekens geografi. Möter du fel person så tänk Det är inte jag, det är du och Finns det en, finns det flera. Men Låt den rätte komma in och när hen dyker upp ska du utbrista Jag är allt du drömt men också Mig äger ingen. Jag önskar att du får bada i En ocean av kärlek. Du är Den som är värd att bli älskad.

Se dig omkring om tänk Alla mina vänner är superhjältar och trots att det framöver är Du, bara får du inte glömma att Tillsammans är man mindre ensam. Kanske tänker du också En dag ska jag skriva om den här platsen. Minns oss som nu och Skriv om och om igen.

För mig är ni alla De oförglömliga och definitivt I en klass för sig. Jag hoppas att var och en av er finner Lyckan, kärleken och meningen med livet.

Hej då, vi ses väl?

PS. Det är sant att jag ibland blev Så jävla trött när ni verkade leva efter mottot Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera. Men Det finns alltid förlåtelse och dagarna var trots allt fyllda med Rimligt lyckade ögonblick. DS.

 

 

 


Delar av det här talet har spelats in i förväg till mina fina studenter (hålla tal live hade jag aldrig klarat) och publiceras här för att de (och andra) ska kunna läsa om böckerna vars titlar bildar talet.

 

Photo by おにぎり on Unsplash

Läsning utifrån tema vänskap

I år är andra året jag låter mina elever i Svenska 1 gruppläsa böcker utifrån tema vänskap och jag tänkte berätta lite om upplägg och texter. Båda åren har jag och vår skolbibliotekarie tagit fram ungefär tio titlar som vi presenterat för eleverna. Därefter har de fått välja bok i första och andra hand och jag har sedan konstruerat grupper utifrån deras val.

Det här är inte första läsprojektet klassen har och efter att ha läst både noveller och en roman i helklass har jag kunnat stötta dem rejält tidigare. Nu har de fortfarande stöd av sin läsgrupp, men jag ger dem inga bokspecifika frågor under läsningen. Istället handlar det om frågor som kan användas till alla böcker, vilket självklart sätter höga krav på eleverna. Två samtal under läsningen sker i grupperna utan att jag gör annat än att stötta dem med samtalspunkter och det tredje slutsamtalet spelas in så att jag kan lyssna. Inför det samtalet var jag väldigt tydlig med att den som inte läst ut boken måste säga till mig, då det påverkar de andra i samtalet. En elev hörde av sig och jag placerade hen i en större grupp så att hen kunde delta, men inte “förstörde” för någon annan. Efter att ha lyssnat på samtalen är det tydligt att de andra har läst.

De böcker eleverna valde i år och förra året:

Allt ska brinna av Sofia Nordin En stark bok om en ganska destruktiv vänskap. En av eleverna som läste den lyfte hur lätt den var att läsa för att hen hela tiden ville veta hur det skulle gå och flera i gruppen berättade om hur de grät i slutet. “Fulgrät”, som en uttryckte det. Två absolut älskade, medan en är lite mer skeptisk över hur svart den är. De talar om återfödelse och tragedi, men också om hur trovärdigt tonåringar skildras även om dialogerna är lite väl vuxna.

Så jävla kallt av Lova Lakso En berättelse om Karla som flyr söderut för att rädda sin hund och för att komma ifrån kylan hemma. Resan är både fysisk och mental konstaterar eleverna som läst. De har också reagerat på att huvudpersonens röriga tankar gör att boken blir lite rörig, men de förstår varför och påpekar att det reder ut sig när Karlas tankar gör det. Den karaktär som väcker flest känslor är Kaja, som de både irriterar sig på och vill ta hand om. Hunden Hemingways öde engagerar också.

Naiv. Super av Erlend Loe En bok som egentligen är skriven för vuxna och har några år på nacken. Den funkar ändå ganska bra och samtalen kring boken handlar mycket om att våga bli vuxen och att ta ansvar för sig själv. Bokens huvudperson har en 25-årskris och hanterar den dels genom att fly, men också genom att bli vän med ett barn.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn Vänskapen mellan Emanuel och Tore står i centrum. De har varit vänner länge, men nu tycker Emanuel att Tore är väl töntig och han vill ha andra, coolare vänner. Är det verkligen okej att svika en gammal vän så? Är det trovärdigt? Nej och ja, är svaren på frågorna. En lättläst och rolig bok som kanske passar ännu bättre på högstadiet, men som ändå funkar.

No och jag av Delphine de Vigan Huvudpersonen Lou är en lillgammal 13-åring som eleverna tar till sitt hjärta. Det är en bok som inte primärt vänder sig till unga, men som fungerar bra att läsa på gymnasiet. Vänskapsfokuset är tydligt. Dels blir Lou vän med grannen Lucs och senare med uteliggaren No. Ovanlig, lite märklig, men bra var elevernas betyg.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt Junes morbror och gudfar Finn dör och hon saknar honom massor. Att Finn var homosexuell och sambo med Toby vill ingen kännas vid. Det är 80-tal och homosexualitet är långt ifrån lika accepterat som nu. Toby tar kontakt med June och en annorlunda vänskap växer fram. Det här är en bok som vissa tycker väldigt mycket om och andra inte alls gillar. Jag tror att svårigheten ligger i förståelsen för hur annorlunda samhället var när boken utspelar sig. Tempot är också en utmaning.

Stål av Silvia Avallone Här möter vi ett Italien som är långt ifrån turiststråken. Huvudpersonerna Anna och Francesca bor i området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum. Ett samhälle där könsrollerna är fasta och stereotyperna många. Vänskapen mellan flickorna skildras samtidigt som deras väg mot vuxenlivet beskrivs. Det här är en bok som kräver sin läsare, men de elever som ger sig på den brukar oftast ha en god läsförmåga.

Jag kallade honom Slipsen av Milena Michiko Flašar Huvudpersonen Taguchi Hiro är en så kallad hikikomori, dvs en person som isolerat sig hemma i sitt rum under flera år. När han vågar sig ut i parken träffar han en äldre man som han kallar Slipsen. Slipsen har fått sparken, men vågar inte berätta det för sin fru. En annorlunda vänskap växer fram mellan de två ganska udda personerna. Eleverna tyckte att den var annorlunda och intressant och funderade mycket över vad i boken som handlade om det japanska samhället och vad som handlade om karaktärerna specifikt. De gillar cirkelkompositionen och huvudkaraktärens “återfödelse” är också något eleverna fokuserade på och de gillade beskrivningen av den.

Tschick av Wolfgang Herrndorf En bok om en annorlunda bilresa som två tonårskillar gör. Maik blir vän med den nya killen Tschick och vi får följa dem under en kort och intensiv period. Tänker alla 14-åriga killar så här, undrar en av tjejerna och ja, så är det bekräftar killarna, men lugnar de andra med att det går över. Språket, som ska vara ungdomligt har inte åldrats väl konstaterar de, men de gillar ändå. Kanske är de vuxna för stereotypt beskrivna, men ungdomarna är trovärdiga. Även här beskrivs resan både som en rent fysisk resa och en inre sådan.

 

Slutsamtalet handlade om hur vänskap skildras i boken, om arketypiska grundberättelser och karaktärer, teman och motiv. Jag uppmanar eleverna att välja citat att bygga sitt samtal kring för att verkligen stanna i texten. Genom att ge exempel på meningar och ord som har betydelse kan de både exemplifiera språk och innehåll. Egna erfarenheter kan också få plats i ett litteratursamtal, men jag vill att fokus ska vara just på det lästa. Löst tyckande hör inte hemma i ett litteratursamtal. När det gäller just trovärdigheten i hur ungdomar och vuxna porträtteras gör eleverna dock en hel del kopplingar till sig själva och då är det ju relevant. Extra roligt är det när de läst så mycket att de faktiskt diskuterar “på riktigt” och vågar argumentera för sin sak. Det hände i flera samtal i år och det är fint när texter engagerar.

 

Exempel på frågor som elever diskuterade i slutsamtalet:

 

Vilken arketypisk grundberättelse skulle ni säga att er bok passar bäst in på? Varför?

Hur porträtteras unga och vuxna? Är porträtten trovärdiga? Varför/varför inte?

Vilka karaktärer har mycket och lite makt? Vad ger hög respektive låg status i miljön som skildras?

Vad tycker ni om karaktärerna? Finns det någon ni identifierar er med? 

Vilka är era favoritscener? Presentera en var och diskutera?

Diskutera er bok utifrån temat vänskap. Vilka exempel på bra och dålig vänskap finns i boken?

Vilka andra centrala teman finns i boken?

Hur kan teman kopplas till motiv?

Hur är berättarperspektivet? Vilken effekt får det?

Hur är tidsperspektivet? Vilken effekt får det?

Ungdomsböcker är ofta så kallade “utvecklingsromaner” där huvudkaraktären genomgår en förändring/utveckling. Hur passar er bok in i den genren?

 

De frågor som de fastnade mest kring var nog trovärdigheten, status och scener som de fastnat för. Även vänskapsskildringar och effekter av bokens form ledde till intressanta samtal. Det tar tid att lyssna på litteratursamtal, men jag får goda kunskaper om elevernas läsning och förståelse av densamma. Frågan om hur läsningen gått har jag inte använt tidigare och eleverna kunde väl beskriva både det som var lätt och svårt. Det är en fråga jag kommer att använda igen.

 

Noveller som passar in i temat:

Förutom böcker läser eleverna noveller om vänskap, för att sedan kunna göra jämförelser av t.ex. olika sorters vänskap. Följande noveller har jag använt i Svenska 1:

“Den perfekte vännen” av Jonas Karlsson, ur Den perfekte vännen (2010)

“Honey” av Johanna Thydell, ur Färdlektyr från 2007

“Pälsen” av Hjalmar Söderberg (1898)

“Spöket Milton” av Jonas Hassen Khemiri, ur Invasion! (2008)

“Vänner” av Ester Roxberg, ur Korridorer (2020)

“Väskhållaren” av Ninni Holmqvist, publicerad i novellsamlingen Färdlektyr (2004)

 

Jag tar gärna emot tips på både böcker och noveller som passar in på temat och kan fungera för elever på gymnasiet.

 

 

Photo by Hannah Rodrigo on Unsplash

Mycket fokus på undervisning just nu

För en vecka sedan fick jag som gymnasielärare helt lägga om min undervisning då vi meddelades att eleverna skulle undervisas på distans. Presskonferensen var på tisdagen, undervisningen på distans började på onsdagen. En kort genomgång av skolans IKT-ansvarige genomfördes för några från varje program och sedan fick vi i uppdrag att föra informationen och kunskapen vidare. Snabba ryck och snart var även våra bild- musik och teaterlärare uppkopplade. För mig som lärare i svenska och historia är det egentligen enklare, men omställningen har inte varit helt lätt. Läs gärna mina tankar om de senaste dagarna på min skolblogg Ordklyverier.

I alla mina svenskkurser blir det nu läsprojekt i mindre grupper. Ettorna ska läsa böcker som kan kopplas till tema vänskap och de får välja mellan Naiv. Super av Erlend Loe, Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn, No och jag av Delphine de Vigan, Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt  och Stål av Silvia Avallone.

I tvåan är det klassiker som gäller utifrån urvalet “böcker som är hyfsat tunna och som Linda tycker är okej att läsa/läsa om” nämligen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Pengar av Victoria Benedictsson, Förvandlingen av Franz Kafka, Kallocain av Karin Boye och Djurfarmen av George Orwell.

I trean blir det läsning jorden runt där eleverna får välja mellan Vända hem av Yaa Gyasi, Memorys bok av Petina Gappah, Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid, Vi av Kim Thúy och När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka. Några av dessa böcker utspelar sig förvisso helt eller delvis i USA, men perspektivet är ett annat än det vi brukar få till oss genom kulturen. Mer om ett tidigare liknande projekt kan du läsa om här.

Är du intresserad av fler inlägg om läsning i skolan rekommenderar jag att du kikar på den här listan.

Vill du ha boktips är det istället här du ska klicka.

 

 

BIld av Mystic Art Design från Pixabay

Min kanon för undervisningen

I torsdags var jag på föreläsning och seminarium i den kurs jag läser just nu på Göteborgs Universitet. Kursen är på 5 hp och heter Litteratursamtal och litteratururval i undervisningen och vänder sig till lärare och de flesta av oss deltagare undervisar på gymnasienivå. Det gör att den passar mig perfekt, men kursens enda högstadielärare muttrade lite sist.

Föreläsningen senast hölls av Martin Sandberg som samarbetat med Carl-Johan Markstedt i Känn på litteraturen 3 och 4. Fokus låg på litteratursamtal, men också urval. Boken vi läst var Fiktionens mångfald av Caroline Graese som till exempel handlar om hur olika läromedel för yrkes- och högskoleförberedande program ser ut, vilket mycket troligt även speglar undervisningen. Uppgifter till elever som går på yrkesprogram och anses läsovana handlar mycket om att använda en subjektiv läsart och koppla frågor och uppgifter till erfarenheter snarare än till texten i sig. Ett sådant sätt att arbeta provocerar mig. Visst ska elevernas erfarenheter spela roll i de samtal vi har kring litteratur, men i första hand måste det vara innehållet vi arbetar med. Det är vettigare att ställa en fråga lik “Vad har du för tankar och åsikter om hur karaktären x agerar i situation y?” än att fråga “Vad hade du gjort i situation y?”.

Något vi också talade om är de böcker som vi brukar använda i undervisningen och vikten av att bygga upp ett bibliotek av böcker som vi tycker om, ger vettig undervisning och brukar funka med elever. Att som lärare faktiskt ha en relation till de böcker som eleverna ska läsa är viktigt, det håller jag verkligen med Martin Sandberg om, liksom att boken med största sannolikhet kan funka i just den grupp som ska läsa den. Det är därför det inte räcker med några titlar per årskurs, utan urvalet måste vara större än så.

Även om jag listat ett stort antal böcker som jag tycker passar att läsa med elever är det långt ifrån lika många som jag använt aktivt i min undervisning. Jag tänkte därför presentera de böcker jag brukar använda i undervisningen på gymnasiet. Vissa har jag läst i helklass, andra har eleverna läst i mindre grupper och jag har istället fyllt på med noveller för att skapa en gemensam texterfarenhet utifrån det tema eller den genre som böckerna de läser tillhör. Jag har också lagt till några titlar som jag tror skulle kunna funka, men som jag ännu inte testat i helklass eller i grupp. Vissa av dem planerar jag att läsa med elever under våren eller nästa år.

Böcker jag använt i helklass

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer (2015) (Svenska 1)

Har funkat fint i Svenska 1, men nackdelen är att många läst den redan innan. Det är dock en bra bok med mycket att diskutera kring agerande, relationer och makt.

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad (Svenska 1)

Leder till många intressanta diskussioner kring familj och traditioner, samt hur man ska leva sitt liv.

Jack av Christina Lindström (2016) (Svenska 1)

En riktigt bra bok om Jack, som tror sig ha funnit kärleken när det förflutna hinner ikapp honom. Mycket att diskutera kring identitet och grupptryck.

Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (2015) (Svenska 3)

En ganska komplicerat uppbyggd bok men det finns otroligt mycket att diskutera utifrån den. Mina elever i Svenska 3 har just läst.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) (Svenska 3)

Det tog lite tid för eleverna att komma in i den här boken, men många tyckte om den och den berättar helt klart en viktig historia.

Böcker som eleverna läst i mindre grupper

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

En bok som handlar om relationen mellan en tonårsflicka och hennes morbror, men också mellan henne och morbroderns för henne okända partner. Boken utspelar sig under 80-talet och en av huvudpersonerna drabbas av Aids.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (2014) (Svenska 1)

En rolig bok med allvarlig botten som berör teman som vänskap, identitet och kärlek. Sådana böcker behövs verkligen.

Onanisterna av Patrik Lundberg (2014) (Svenska 1 och Svenska 3)

Vad händer när du går från att vara en cool kille till att bli en ganska misslyckad figur? Hur gör du när du förälskar dig i någon som är helt annorlunda än de du brukar träffa? Det här är en fin bok om att hitta sig själv utan att dissa allt som man förut var.

Pojkarna av Jessica Schiefauer (2011) (Svenska 1 och Svenska 2)

En idéroman som verkligen utmanar elevernas sätt att tänka. Leder till många intressanta samtal kring kön och identitet.

Jag, En av David Levithan (2012) (Svenska 1)

Ännu en idéroman som leder till intressanta samtal kring identitet, genus, kärlek och vänskap. Inte helt ny längre och många har läst.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1891) (Svenska 2)

En Herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (1899) (Svenska 2)

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf (1904) (Svenska 2)

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1912) (Svenska 2)

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (1914) (Svenska 2)

Se inlägg om läsning av Selma Lagerlöfs böcker här.

1984 av George Orwell (1948) (Svenska 2)

En kusligt aktuell klassiker som många elever gillar, men som jag tror är för svår att använda i helklass.

Kallocain av Karin Boye (1940) (Svenska 2)

Dystopi som andas 40-tal men också nutid. Brukar uppskattas av elever.

Fler klassiker som mina elever uppskattat hittar du här.

Memorys bok av Petina Gappah (2017) (Svenska 3)

Som jag tror blir helklassläsning nästa år i Svenska 3. En riktigt bra bok om Memory som sitter fängslad i Zimbabwe anklagad för att ha mördat en vit man.

Vi av Kim Thúy (2016) (Svenska 3)

En bok om flykt och att återse sitt gamla hemland som vuxen. En riktigt bra bok som har funkat bra i undervisningen.

Vi kom över havet av Julie Otsuka (2015) (Svenska 3)

En kollektivroman om en grupp japanska kvinnor som reser med båt till USA för att gifta sig med japanska män de aldrig sett. Intressant både till form och innehåll.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (2014) (Svenska 3)

En bok som utspelar sig under andra världskriget när japaner i USA sätts i läger. Intressant rent historiskt och jag är sugen på att läsa den i helklass nästa år och koppla den till min undervisning i Historia 1b.

 

Böcker jag vill använda i undervisningen

Bli kvar av Maja Hjertzell (2019)

En kortroman om två ungdomar från en mindre ort som har helt olika syn på hur de ska leva sina liv, men samtidigt inte vill mista varandra. Väldigt fin bok.

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall (2020)

Kanske lite övertydlig, men ändå väldigt underhållande och bra om ett samhälle med helt andra könsroller än vi. Tror den leder till många spännande samtal.

Pojken som följer sin skugga av Kedir Meral (2019)

Ett mer balanserat alternativ till Stjärnlösa nätter och dessutom utspelar den sig i Göteborg vilket troligen ger eleverna en extra dimension.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Jag är sugen på att utveckla mitt Nobelpristagartema och eftersom jag nästa år kommer att ha en exceptionell trea hade det varit intressant att testa att läsa denna mycket udda bok av Olga Tokarczuk.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905)

Enstaka elever har läst Doktor Glas när de själva fått välja en klassiker, men jag har aldrig arbetat med den i helklass. Det vill jag gärna göra någon gång.

Förvandlingen av Franz Kafka (1915)

Ännu en klassiker som jag skulle vilja testa i helklass. Kan tänka mig att den kan fungera fint, då de elever som läst den gillat den skarpt.

 

 

Min slutsats blir att jag vill läsa fler böcker i helklass. Jag tycker visserligen att det funkar ganska bra att välja ett tema eller en författare och låta eleverna välja bland några titlar, men jag vill nog ändå testa en klassiker gemensamt i Svenska 2 nästa år.

 

Photo by Thought Catalog on Unsplash

 

Ungdomsböcker om killar

Ganska ofta lyfts killars läsning och läsförmåga som mer bristfällig och mer bekymmersam än tjejernas. Då brukar det också påpekas att ungdomsböcker skrivs av kvinnor för tjejer och även om det är ett vanligt scenario tycker jag att det är en förenkling. Däremot tror jag att många av de böcker som lockar killar inte är sådana böcker som lärare väljer att läsa i skolan. Det kan handla om att genren är “fel” eller att böckerna anses hålla låg kvalitet. Också det stämmer i vissa fall, men jag skulle säga att det också är en förenkling.

Dagens lista består av ungdomsböcker som har personer som definierar sig som killar i (i alla fall en av) huvudrollerna. De är i olika genrer och för olika  åldrar. Däremot påverkas listan självklart av de böcker jag väljer att läsa, men jag har också tagit hjälp av mina söner som snart slutar sexan och sjuan. Fokus ligger trots allt på böcker som passar högstadiet och gymnasiet. Jag har försökt ordna dem så att de böcker som kommer först passar de yngsta och de senare de lite äldre. Totalt finns fler än 30 böcker på listan.

 

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld 

Berättelsen om elvaårige Måns är på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig. Den handlar om en kille gillar att åka skateboard och som tillbringar en sommar i Malmö. Det är bara det att Måns är född med snippa och det har i alla fall hans pappa svårt att acceptera.

Undret av R. J. Palacio

En bok som jag tror passar bäst för år 6-7 eller ännu tidigare som högläsningsbok. Den handlar om mobbning och om en mycket annorlunda pojke. Lite amerikanskt och rosenrött ibland, men jag tror att den kan väcka många intressanta tankar.

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson är en ganska vanlig tonårskille, men med ett liv som många skulle se som ovanligt. Han bor nämligen med sin pappa och hans nya man. Som nyinflyttad i Luleå behöver han skaffa nya vänner och försöka passa in i en ny klass.

Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long

Det är skolavslutning och tre killar genomför ett rån. De krockar med flyktbilen och en av dem skadas svårt. När de snor en ny bil inser de försent att det sitter en liten flicka i baksätet. En bok som är lättläst utan att vara banal.

Min bror monstret av Mårten Sandén

Huvudpersonen Benjamin är lillebror som efter att fadern försvunnit måste ta hand om sin storebror. Storebror är stor och stark, vilket har gett honom smeknamnet Monstet, men han klarar sig definitivt inte själv.

Böcker av Rick Riordan

Percy Jackson är halvgud och huvudperson i Rick Riordans serie som inleds med Född till hjälte. Här står de grekiska gudarna i centrum. I serien Olympens hjältar är det istället de romerska gudarna som porträtteras och i serien om Magnus Chase de nordiska.

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Huvudpersonen Kevin bor i östra Göteborg med sin familj och får ofta ta ett stort ansvar för sin bror Charlie. När föräldrarna åker bort ska Kevin passa sin bror, men ett besök på Liseberg med sina nya gymnasiekompisar lockar väldigt mycket.

Som om jag frågat  av Johanna Lindbäck

Huvudpersonen John har just börjat nian och hans liv har förändrats mycket. Bästa vännen Lukas har blivit kär i barndomsvänner Saga och dessutom har hans pappa flyttat ut.

Legend av Marie Lu

Första boken i en trilogi om Day och hans liv. I samhället han lever i får alla tioåringar göra ett prov som bestämmer hur deras fortsatta liv ska se ut.

Half bad — Ondskans son av Sally Green

En riktigt bok om Nathan som på ytan är en ganska vanlig grabb, men egentligen är häxa. Han är dessutom till hälften vit häxa och till hälften svart häxa, vilket gör att många är ute efter honom.

Inte din bror av Malin Stehn

Abbe är en ganska vanlig kille, men han är ensam och de kompisar han får är egentligen inte sådana han vill umgås med. De är till exempel ganska rasistiska och det blir märkligt när Abbes familj tar hand om Hossain från Afghanistan.

Huset mittemot av Alex Haridi

Mitt emot Joel finns det så kallade Ödehuset, där tonåringen Jonathan bodde för många år sedan, innan han tog livet av sig. Det visar sig att huset inte alls är tomt och Joel börjar besöka den som bor där.

Personer du kanske känner av Jay Asher & Carolyn Mackler

Den här boken handlar om Josh och Emma som hittar Facebook många år innan det finns och inser att de både kan se in i och påverka framtiden. Lättläst, men med mycket att diskutera.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn

Första delen i en triologi om Emanuel Kent som inledningsvis går i nian och i senare böcker går på gymnasiet. En rolig men också välskriven bok om att våga vara sig själv, trots att det inte alltid är så lätt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

En mysrysig spökhistoria om Lukas och Sam som varit ihop ett tag och nu äntligen ska göra ett avbrott i sitt distansförhållande och bo ihop en hyrd stuga under sommar. En stuga där det börjar hända märkliga saker.

Kartor för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck

Rasmus och Julia turas om att berätta om en stugsemester på en ö under ett sommarlov som är precis som vanligt, men ändå helt annorlunda. En bra bok som bland annat tar upp hur det känns att inte kunna göra allt som kompisar gör för att familjens ekonomin inte tillåter.

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

En berättelse om Harry som äntligen fått det eftertraktade uppdraget som chefredaktör för skoltidningen. Den nya och väldigt udda tjejen Grace blir också en del av redaktionen och hon är inte direkt lätt att samarbeta med. Någonting med Grace, kanske hennes vresiga personlighet eller käppen hon behöver för att gå, gör ändå att Harry blir nyfiken.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

En bok som ni alla säkert känner till, men jag vill ändå ha med den på listan eftersom Isak är en väldigt intressant person att läsa om. Det finns en anledning till att boken tilldelades Augustpriset.

Jack av Christina Lindström

En bok om Jack som försöker bli en bättre människa, men inte kan fly ifrån sitt förflutna. Här finns mycket att diskutera kring identitet och hur svårt det kan vara att leva det liv man vill.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

En berättelse om två udda personer som träffas på skolbussen. De två huvudpersonerna turas om att berätta om sitt liv och hur viktiga de till slut blir för varandra.

Vända världen rätt av Jennifer Niven

Det här är berättelsen om Jack, som tillhör de coolaste av de coola och Libby som definitivt inte gör det. Jack gör allt för att dölja att han lider av sjukdomen prosopagnosi (ansiktsblindhet) medan Libby är mer än nöjd om ingen ser henne alls.

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Aristoteles och Dante träffas en sommar vid poolen och blir vänner. Två ganska udda killar, men tillräckligt lika för att finna varandra. När Dante vill mer än att vara vänner blir det komplicerat, men de lyckas ändå förbli vänner.

Wallflower av Stephen Chbosky

Huvudpersonen Charlie är en lite udda kille vars bästa vän just har dött. Nu är han väldigt, väldigt ensam. Boken består av brev skrivna till en hemlig vän där Charlie berättar om sitt liv.

Moonrise av Sarah Crossan

En fantastisk bok skriver på prosalyrik om Joe vars äldre bror Ed väntar på att bli avrättad. Mycket känslor och mycket tankar om identitet och skuld. Tyvärr finns den inte översatt till svenska ännu.

Idag är allt av Nicola Yoon

En bok utspelar sig under en enda dag då Natasha och Daniel möts. Hon är på väg till Migrationsverket (eller den amerikanska motsvarigheten) för att försöka förhindra att hon och hennes familj utvisas. Han ska på en viktig collegeintervju.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

En berättelse där tvillingarna Noah och Jude, men mest Noah, berättar om hur livet förändras efter en tragedi. En väldigt bra och välskriven bok, som kräver sin läsare. 

Du, bara av Anna Ahlund

En berättelse om John som är ensam hemma med sin syster under sommaren. Sommaren som de båda förälskar sig i Frank.

Slutet av Mats Strandberg

Om ungefär fyra veckor kommer jorden att gå under och vi får följa några ungdomar och deras familjer under de sista veckorna av världen som vi känner den. En tjock, men lättläst bok, vars innehåll kan leda till många, intressanta samtal.

Breathe av Sara Crossan

En mycket välskriven dystopi om tre ungdomar i en framtida värld där syret är ransonerat. Tyvärr finns det inte översatt ännu.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra av Johanna Nilsson

Kung B och Queen O är ett osannolikt, men inte desto mindre perfekt, kärlekspar. De lever utanför samhället, men försöker göra det mesta av livet. Det här är en bok som kändes som ett knytnävsslag i magen. Så vacker och så sorglig.

Down Under av Johan Ehn 

Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara.

Onanisterna av Patrik Lundberg

Räds inte titeln. Det här är en bra och angelägen bok om att våga vara sig själv. Huvudpersonen är kompis med killarna som var coola på högstadiet och gymnasiet, men efter att ha sumpat sina betyg är det komvux som gäller. Inte fullt lika coolt.

Djupa ro av Lisa Bjärbo

Fem vänner som vuxit upp tillsammans har skingrats. David och Ludde rensar fisk i Norge, Paula läser litteraturvetenskap i Uppsala, medan Tove och Jonathan varit kvar. Nu återförenas fyra av vännerna för att begrava den femte. Jonathan är död.

David är den som berättar om såväl vänskap som sorg i denna viktiga och välskrivna bok.

Döden är inget skämt av Karl Modig

På ytan en enkel berättelse om en destruktiv ung man som vill bli komiker, men under ytan finns mycket, mycket mer. En berättelse om sorg och avsked, men också om att våga visa sina känslor.

 

 

Har du exempel på fler bra ungdomsböcker med killar i huvudrollen? Skriv gärna en kommentar, så uppdaterar jag listan och/eller läser dem för att sedan ta ett beslut.

 

Bild: Karolina Grabowska Kaboompics

Kulturmannen i ungdomsboken


Två författare vars senaste böcker jag just läst och en som jag gillat annat av möts i ett av de seminarier jag sett fram emot mest under Bokmässan. Hampus Nessvold som just kommit ut med Ta det som en man, Åsa Asptjärn vars böcker om Emanuel Kent är fantastiska och Maria Frensborg vars bok Mina smala axlars längtan recenserades här för några dagar sedan.

Jens i Frensborgs bok är baserad på många män av hans sort som hon mött i många olika gestalter. I Asptjärns senaste bok om Emanuel Kent finns Frans som vill bli kulturman som pappa. Båda är de minst sagt narcissistiska men Jens är mycket otrevligare.

Emanuel Kent vill verkligen bli en kulturman och när han börjar gymnasiet presenterar han sig som en som älskar jazz och Herman Hesse. Han tvingar sig igenom Stäppvargen, medan Frensborg är ganska säker på att Jens bara sprider böcker av Kafka hemma, utan att läsa dem. 

Hampus Nessvold har skrivit en bok som skulle kunna ses som en självhjälpsböcker för killar. Hans mål var att fylla en lucka och förhoppningsvis kan hjälpa andra killar som funderat på samma saker som han gjort. Som Frensborg påpekar är det dock inte så enkelt för unga killar att våga läsa och dessutom kanske erkänna att man är en del av den stereotyp som presenteras av något negativt i Nessvolds bok.

Jag skulle inte koppla de störiga killarna i Nessvolds bok med den negativa kulturman som egentligen diskuteras av de andra författarna. Egentligen är det inte kulturen som är problemet, menar Frensborg, utan beteende som förknippas med en buffel som råkar hålla på med kultur eller i alla fall vill verka kulturella och belästa. 

Kanske behövs också tjejer i ungdomsböcker som får vara starka, störiga, roliga, belästa och ändå få kärlek och bekräftelse. Eller så kan fler män som den Nessvold skriver fram som inte gömmer sig bakom en fasad, som vågar närma sig sina känslor. Nu när vi den självsäkra kulturmannen och låter honom utnyttja sin position. 

Nessvold talar om hur machomannen och kulturmannen egentligen är ganska lika, men att kulturmannen egentligen är värre. Han kan rent intellektuellt hävda att han är feminist, men ändå ha ett riktigt vidrigt beteende. Det är som killar som raggar genom att säga att de är feminister, säger Nessvold och menar att tjejer ändå vågar säga ifrån mot män som egentligen är rätt tomma. I hans bok finns listor från Ungdomsbarometern där tjejer definierar sig som feminister och antirasister, medan killar främst ser sig som sportfantaster och gamers. 

Killar och tjejer som gillar kultur, kanske framför allt litteratur är inte sällan töntar. Ingen på scenen eller i publiken på den delen kan komma på någon läsande karaktär som också får vara snygg och ha status. Sunda kulturella förebilder finns det alltså helt klart för få av i litteraturen över huvud taget, men i ungdomslitteraturen är de i princip osynliga. Det går inte att vara beläst och attraktiv, men för tjejer är det också oattraktivt att vara rolig. Sexualiseringen av kvinnor är en del av mäns förminskande av kvinnor. Härskarteknik när den är som värst och visst är det härskarteknik det handlar om när den kommer till kulturmannens ockupation av alldeles för mycket plats.

Slutsatsen är att kultur är positivt och att vi vill att även killar tar del av den. Däremot behöver de inte hävda sig på ett så ocharmigt sätt, som Nessvold påpekar. Det går liksom att läsa utan att skryta med det. 

Mina smala axlars längtan

Maria Frensborgs senaste bok bär den fantastiska titeln Mina smala axlars längtan, lånad från Edit Södergrans fantastiska dikt “Dagen svalnar …”. En dikt vars budskap genomsyrar även Frensborgs verk. Strävan efter att vara någon, men ändå inte våga visa sin själv på riktigt av rädslan för att göra någon besviken. Poesin har över huvud taget stor betydelse i Mina smala axlars längtan och boken är också skriven med ett metafortungt språk, som för att visa poesins del av huvudpersonen Magdas liv. För det är hennes språk som Frensborg använder. Språket hos en osäker nybliven gymnasist som så gärna vill vara betydelsefull. Med den tolkningen köper jag språket, som annars känns lite väl konstlat på sina ställen. Att Magda talar och tänker på det sättet är nämligen helt naturligt. Det är sådan hon är. Det krävs en någon pretto tjej för att tillbedja en killes bakdel på följande sätt:

Du heliga rumpa, jag dyrkar dig. Jag tillber dina svarta jeans, lagom nedhasade och avskavda vid fickorna. Det universellt snyggaste hänget.

 

Och så vidare och så vidare och så vidare. För ingenting är lagom när Magda sätter igång. Ju svulstigare desto bättre verkar vara hennes melodi. Först stör jag mig på språket, men när jag lär känna Magda förstår jag att det är så hon måste uttrycka sig. Som den som är pytteliten, men gör allt för att verka världsvan.

Att det nya livet ska börja på gymnasiet är givet enligt Magda. Det är inte bara Jens, den två meter långa ägaren till den perfekta rumpan som ska bidra till hennes nya spännande liv, men han är en stor del av det. Magda som vill vara stark och självständig är så irriterande bländad av geniet Jens, som egentligen är sjukt otrevlig och självupptagen. En mansplainande besserwisser som gärna tar åt sig äran av sådant som andra gjort.

Magda är dock helt blind för hans sämre sidor och vägrar att lyssna på tråkkompisen Petra, som är trygg och stadig, men inte alls förstår sig på det mystiska och spännande som kan ske på den nya skolan. Själv söker Maga utmaningar och börjar skriva för skoltidningen där Jens är chefredaktör. En riktigt creddig tidning som skrivs på skrivmaskin och där alla texter är anonyma.

Magdas andra äventyr är den hemliga föreningen KG (Kvinnliga gymnasieföreningen) som bara speciellt utvalda blir inbjudna till. Nu är hon på väg att bli någon ny. Någon med ett spännande liv. Någon som räknas.

Och kanske behöver hon äventyr lilla Magda. Hon behöver få vara en del av något positivt. Något stort. Hemma finns nämligen ingen mer än en väldigt deprimerad mamma och med det i bakhuvudet är det inte konstigt att Magda flyr in i en fantasivärld full av metaforer och andra språkliga krumbukter. En välformulerad yta som döljer ett mycket osäkert inre. Hon är flickan som verkligen är stor i orden, men liten på jorden. Flickan som mer än någon annan bara behöver en rejäl kram.

Mina smala axlars längtan är inte lagom någonstans. Det är stora känslor, obeskrivligt fantastisk kärlek och djupaste sorg. Det är svulstiga formuleringar och överdådiga språk, men jag köper det. Orden är Magdas och henne tar jag till mitt hjärta. När meningarna kommer från henne tror jag på dem, hur omständligt formulerade de än må vara. Däremot tror jag att Frensborg gör klokt i att tona ner sitt språk lite om hon ska skriva om någon annan karaktär. Det kan bli för mycket och blir det kanske om man inte tycker om Magda fullt lika mycket som jag gör. Språk, innehåll och karaktärer behöver samspela för att språket inte ska stå i vägen för innehållet och karaktärerna. För mig funkar det, men jag kan tänka mig att Mina smala axlars längtan kan vara en bok man slukar och älskar eller inte ens orkar läsa ut.

På Bokmässan medverkar Maria Frensborg bland annat i ett seminarium fredag 15.00-15.45, i F5 med titeln Kulturmannen i ungdomsboken tillsammans med Åsa Asptjärn och Hampus Nessvold. Det vill jag verkligen se. I Frensborgs bok är kulturmannen en riktig skithög. Läskigare än någon kulturman Ebba Witt-Brattström skulle kunna komma på. Då gillar jag mer den lite osäkra och trevliga Emanuel Kent som Åsa Asptjärn skriver om.

Böcker jag önskar att mina barn läst

Det är barnboksvecka på Kulturkollo och veckoutmaningen handlar om “barnböcker som vi önskar hade nått fler läsare”. Min tolkning av det hela blir “barnböcker jag önskar hade kommit när mina barn var mindre”. De två får alltså bli “fler läsare”. Högläsningstiden är kort och jag kan tycka att det är lite sorgligt.

En bok vi faktiskt läste en gång, trots att ungarna var för stora för den är Boken utan bilder av B. J. Novak. Vi turades om att läsa med knasiga röster som komplement till läsläxan i läseboken.

Ungarna älskade Vem-böckerna och jag gjorde de också. De växte upp, men serien fortsatte och ibland funderar jag på att gå till biblioteket och låna de olästa bara för att få läsa dem själv. Senaste Vem stör? verkar till exempel så himla fin och de nya figurerna är riktigt söta.

Det kan hända att jag kidnappar systersonen som fyllde ett i april och tvångshögläser för honom.

När det gäller böcker för åldrarna 9-12 så läser jag fortfarande själv ibland. Någon gång vill de också läsa, även om de egentligen vill ha tjockare böcker redan nu. På tisdag kommer till exempel Wusten och Veganen av Åsa Asptjärn, som är en favoritförfattare. Jag tror att jag kommer att läsa även utan barn.

Det här med läslust och gemensam läsning

Självklart ska elever läsa hela böcker i svenskundervisningen även om det skulle kunna gå att tolka det som att noveller och utdrag räcker. För mig handlar det inte bara om att beta av kunskapskraven, utan om något större. Jag vill att mina elever ska förknippa böcker och läsning med något trevligt. När läsning blir något socialt tror jag faktiskt att läslust smittar. Jag undervisar i flera olika svenskkurser och kraven på vad elever ska läsa förändras självklart under gymnasiet.

Idag har jag lyssnat på gruppsamtal som mina ettor spelat in. Den här gången fick de välja böcker själva, men kravet var att de skulle kunna kopplas till temat identitet. Jag presenterade en rad böcker och vi botaniserade tillsammans på biblioteket. Gladast är jag för att många böcker verkligen hittade rätt läsare. Vissa läste böcker skrivna för ungdomar och unga vuxna och andra böcker som främst vänder sig till vuxna.

Samtalen inleds med att alla berättar kort om sina böcker. Därefter kopplar de till identitet och jämför sina böcker med noveller vi läst. Struktur och frihet, den kombinationen gillar jag. Ibland styr jag samtal om böcker, men jag gillar också att få “tjuvlyssna” på samtal, vilket går när eleverna pratar själva och spelar in. När de väl glömt av att de faktiskt blir inspelade, brukar samtalen flyta på bra. Det är också intressant att märka hur de faktiskt tar ansvar för att föra samtalen framåt. Att ge dem uppgiften att koppla ihop böckerna gör att de lyssnar ännu mer aktivt på varandra.

Det som gjorde mig gladast var ändå att de verkar ha så himla trevligt. Samtalen fokuserade verkligen på böckerna de läst och många var väldigt entusiastiska. Det hissades och dissades med samma starka känslor. Att de verkligen läst böckerna är tydligt, men något tveksamt undantag.

Höjdpunkterna? När en elev, som sällan eller aldrig läser, berättar om Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn med sådan entusiasm att gruppen skrattar halvt hysteriskt och en annan lika skeptisk läsare erkänner att Jack av Christina Lindström faktiskt är riktigt bra. Andra favoritböcker bland eleverna var Wallflower av Stephen Cbosky, Du är aldrig ensam av Sarah Dessen och Francesca av Melina Marchetta.

 

 

Rimligt lyckade ögonblick

Rimligt lyckade ögonblick är Åsa Asptjärns tredje bok om Emanuel Kent som nu börjar på gymnasiet. Det betyder att Emanuel och Tore inte längre kommer att gå i samma klass eller ens på samma skola. Det betyder också att Emanuel har en chans att börja om och verkligen vara sig själv. Vem det nu är. I förra boken Manifest för hopplösa kretsade mycket kring Emanuels rädsla för att lämna tryggheten i grundskolan, som han hyste en slagshatkärlek till och tvingas till en helt ny miljö på en gymnasieskola. Tore däremot har längtat till gymnasiet.

Som vanligt när det gäller Emanuel Kent går det liksom inte att vara speciellt smidig, utan han hamnar fortfarande i rätt märkliga situationer. Till exempel lyckas han hamna mitt i en demonstration för könsneutrala omklädningsrum på skolan. Tanken är, som vanligt, god och han gör det dels för att passa in i det nya gänget, men också för att stötta sin klasskompis Iggs som föddes med kvinnliga könsorgan, men definierar sig som kille.

Iggs är en av deltagarna i den basgrupp som Emanuel hamnar i. Klassen, Humanist 1, delas in i mindre grupper som ska samarbeta och det är den vi får följa mest. Förutom Iggs finns där Frank, som ser sig som ledare och beter sig som en sådan, samt Kaisa, som Emanuel verkligen tycker är speciell. Just relationen mellan dessa fyra upptar en stor del av handlingen, men jag är glad över att Emanuels syster Vanja får vara med på ett hörn också, även om hon flyttat hemifrån. Vi får också återse några gamla bekanta från högstadiet, som Bianchi och Ammis, men tyvärr är Tore med väldigt lite och det tycker jag är synd.

Jag tycker att Rimligt lyckade ögonblick är bättre än förra boken i serien, som nästan blev en Bert-bok i ordets sämsta bemärkelse, till skillnad från Konsten att ha sjukt låga förväntningar, som mer liknar de bra mycket bättre böckerna om Adrian Mole och som dessutom lockat en del av mina mer läsovilliga elever att läsa. Det normkritiska perspektivet är tillbaka och även om jag fortfarade tycker mest om första boken i serien, gillade jag den här väldigt mycket. Tummen upp för Emanuels äventyr på gymnasiet alltså.

Läs mina inlägg om de tidigare böckerna i serien här och här.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: