Jag hade först tänkt läsa nobelpristagare i november, men insåg att jag inte kommer att orka. Istället blir det spänning som tema under månaden, inte bara deckare, utan också andra böcker som kan anses väcka rädsla, obehag och/eller andra starka känslor. Jag tänker bland annat på de nominerade till Årets bästa svenska och översatta kriminalroman, där jag bara läst en i varje kategori och andra olästa böcker i hyllan. Det skulle kunna bli så …
I torsdags publicerade jag en lista med böcker som en grupp amerikanska kritiker ansåg vara århundradets bästa hittills. Den enda nordiska titel som tog sig in på listan var Knausgårds Min kamp, som jag rent objektivt kan förstå är stor litteratur, men som jag aldrig haft någon önskan att läsa. Självklart måste jag göra en egen lista, en som med all säkerhet blir ännu mer subjektiv än den som Vulture Magazine tog fram. Mitt …
Eleverna har lov den här veckan. Jag har det inte. I mina elevers planering står det ”läslov” och jag hoppas att några tar mig på orden. Trots att jag inte har någon ledig vecka är veckor när eleverna inte är på plats alltid lite lugnare och jag har planerat in en del läsning i mitt arbete. Jag använder ofta noveller i undervisningen, som hela eller delar av läsprojekt. Ofta det senare. Just nu jobbar …
Varje år när jag tar emot nya ettor brukar jag fråga dem om läsning. Få läser regelbundet, men de som gör det läser massor. De flesta har någon bok de gillat och nästan alla brukar fixa den gemensamma läsningen i skolan. Jag försöker göra läsning till ett samtalsämne i vardagen och ger ofta tips på böcker jag just läst. Vägen från att läsa en och annan bok till att faktiskt bli en läsare är …
Igår såg jag och maken Jason Diakité med bandet Damn och fantastiska sångerskan Mira Palme på Draken i Göteborg. Föreställningen En droppe midnatt bygger på boken med samma namn och berättar historien om Diakités sökande efter sina rötter i South Carolina. Han berättar om mellanförskapet som skapats av att vara halvt svart och halvt vit, halvt amerikan och halvt svensk. Hur kampen för att höra till och bli som andra påverkat hans uppväxt och …
Facebook påminner mig om att jag igår för fem år sedan såg Chimamanda Ngozi Adichie invigningstala på Stockholm Literature. En av mina största litterära idoler. Jag var tagen. Samma år upptäckte jag författare som Teju Cole och Taiye Selasi. Den förstnämnda påpekade hur fantastiskt det var att medverka på en litteraturfestival med flera andra författare med rötter i Afrika, utan att festivalen i fråga hade afrikansk litteratur som tema. Det har alltid gått att …
Igår avslöjades de nominerade till Svenska Deckarakademins priser för Årets bästa svenska och översatta kriminalroman 2018. De nominerade är följande: Årets bästa svenska kriminalroman Vintereld, Anders de la Motte, Forum (påminner mig om att jag MÅSTE läsa något av honom snart) Det som göms i snö, Carin Gerhardsen, Bookmark Förlag (ny serie som jag vill läsa) Silvervägen, Stina Jackson, Albert Bonniers förlag (mycket bra debut) De vänsterhäntas förening, Håkan Nesser, Albert Bonniers förlag (vill …
Slutet av Mats Strandberg utspelar sig några veckor innan jordens undergång. Kometen Foxworth är på väg mot jorden och eftersom människorna inte lever i någon actionfilm, finns det inga superborrare som kan ge sig ut i rymden och klyva den. Ingen behöver spekulera kring huruvida undergången kommer eller inte, alla vet att den gör det. Eller ja, de flesta i alla fall. Det finns några kometförnekare, som är säkra på att all panik är …
I SvD finns en lista med 2000-talets bästa böcker, enligt Vultur Magazine då, som kontaktat ett gäng kritiker för att få fram en lista. Självklart i princip bara titlar från den engelskspråkiga världen, med några få undantag. I artiklen från Vultur Magazine påpekas också att varje lista självklart blir godtycklig. Ändå är det intressant att se vad andra väljer. Följande böcker finns med på listan. De fetade titlarna har jag läst, liksom något av …
Huset på Cap Corse av Emma Piazza kan vara en av de absolut märkligaste böcker jag läst. Det jag trodde skulle vara någon slags utvecklingsroman om en kvinna som söker sina rötter visade sig vara en actionfylld historia om hämnd och ond bråd död. Kanske var det också därför jag hade svårt att ta mig igenom den. Första gången jag började läsa Piazzas bok gav jag upp ganska snabbt. Jag gav den en ny …
