Taiye Selasi

Ode till Stockholm Literature

Facebook påminner mig om att jag igår för fem år sedan såg Chimamanda Ngozi Adichie invigningstala på Stockholm Literature. En av mina största litterära idoler. Jag var tagen.

Samma år upptäckte jag författare som Teju Cole och Taiye Selasi. Den förstnämnda påpekade hur fantastiskt det var att medverka på en litteraturfestival med flera andra författare med rötter i Afrika, utan att festivalen i fråga hade afrikansk litteratur som tema.

Det har alltid gått att hitta trådar som flätar samman de olika gästerna på Stockholm Literature, men det övergripande temat har varit bra och viktig litteratur. Författare som skrivit böcker som betyder något.

Jag har lyssnat till tal av bland andra Binyawanaga Wainana, Aminatta Forna och Mohsin Hamid. Fantastiska uppläsningar av Carol Ann Duffy och Taiye Selasi. Jag har upplevt spännande och oväntade samtal mellan människor, där de liksom Petina Gappah och Jason Diakité pratar så mycket att de nästan glömmer bort såväl moderator som publik. Eller har så roligt, som Hiromi Ito och Martina Montelius hade i ett av de galnaste samtal jag lyssnat till. Ibland har samtalen kring språk varit centrala, som när Ngugi wa Thiong’o  och Sjón talade om sin kärlek till de isländska sagorna och det faktum att Island, med sin blygsamma befolkning, bjuder sina invånare på översatt litteratur från hela världen, medan många som talar ett mycket större afrikansk språk inte kan läsa någonting på sitt modersmål. Andra har talat om flykt och utanförskap, som Hakan Günday och Jamaica Kincaid. Många är de författare som jag kanske inte hade känt till och än mindre läst något av, vore det inte för några dagar på Moderna museet varje år. Fem år.

Det var med sorg jag tog emot budskapet om den inställda festivalen 2018. Det skull bli ett uppehåll ett år sa de. De skulle komma tillbaka. Nu är jag rädd att det inte blir så. Smal kultur säljer inte. En festival med få, långa samtal för en publik bestående av mer eller mindre gråhåriga kulturtanter bär sig inte. Jag önskar att det inte vore så.

Jag saknar att gå från jobbet på fredagen, ta tåget upp till Stockholm och bo på hotell. Jag saknar att träffa Anna lite extra och att också få chansen att träffa andra bloggare. Jag saknar att svära lite över det omständliga biljettsystemet och att bussarna inte går så ofta till Moderna museet. Men mest saknar jag den kreativa miljön och de spännande samtalen. Hösten blir fattigare utan Stockholm Literature.

Om jag får som jag vill är det just en paus i år. Då sitter jag och Anna på tåget till Stockholm om ett år igen. Jag vågar inte tro på det, men hoppet lever.

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Boktips i studenttider

Idag tar “mina” två estettreor studenter. Elever som jag haft nöjet att undervisa under två år. Som en sommarpresent till dem och andra som nu ger sig ut i livet bjuder jag på en lista med böcker som jag tycker är läsvärda. En blandning av gammalt och nytt. En del känner mina elever igen från min kära bokvagn som jag drar runt på.

Det finns vissa klassiker man “ska” ha läst, men alla passar inte unga och är bra att vänta med. Jag tycker dock att de som inte läste Kallocain av Karin Boye ska göra det. Själv tänker jag läsa 1984 av George Orwell i sommar.

The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald är bra, liksom Frukost på Tiffany’s av Truman Capote. Båda böckerna har blivit film dessutom.

Just F. Scott Fitzgerald finns med i romanen Åren i Paris av Paula McLain, som handlar om Ernest Hemingway och hans första fru Hadley. En slags fejkbiografi, men riktigt läsvärd. I den skriver Hemingway bland annat En fest för livet.

Sedan är jag ett fan av Elin Wägner. En cool kvinna som var före sin tid. Norrtullsligan är bra, men smärtsamt aktuell och Pennskaftet hennes kanske mest kända.

Kanske är Per Anders Fogelström för långsam, men jag tycker ändå att ni ska försöka er på hans serie om Stockholm under nästan 100 år, som inleds med Mina drömmars stad.

Förvandlingen av Franz Kafka firade 100-årsjubileum förra året. Det var visserligen några år sedan jag läste den, men jag tyckte definitivt att den var lättläst. Få sidor med mycket innehåll. Det är lätt att känna igen sig i Gregor Samsas frustration, inte för att vi andra blivit förvandlade till insekter, utan för att vi säkert har känt oss annorlunda, utsatta och till och med ignorerade ibland.

Den hemliga historien av Donna Tartt är en modern klassiker om en grupp elever som studerar i Julian Morrows exklusiva grupp. Vi vet redan från början att en av dem har dött, men inte hur eller varför. En riktigt bra bok.

Sprid er läsning geografiskt, så kan ni resa jorden runt med hjälp av litteraturen. Här är några tips:

Haruki Murakami är en författare att älska eller hata, men ändå en författare en ”ska” ha läst. Ofta aktuell i Nobelprisspekulationer, även om jag inte tror att han är en direkt trolig pristagare. Min favorit är Norwegian Wood, men jag gillar också Kafka på stranden.

Chimamanda Ngozi Adichie är också en riktig favorit. Jag vill rekommendera tegelstenen En halv gul sol, men också bokversionen av hennes TED-talk som heter We should all be feminists.

Stål av Silvia Avallone är en berättelse om två unga flickor i ett Italien som inte besöks av turister. Visserligen bor de i Toscana, men i den lilla orten Piombino och området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok om fyra (nästan) vuxna syskon, som reser från USA till faderns hemland Ghana för att gå på hans begravningen. Ingen av dem har träffat sin far på många år, men trots detta spelar han självklart en stor roll i deras liv, både innan och efter han övergav dem. Otroligt bra och stark, med ett helt fantastiskt språk.

No och jag av Delphine de Vigan, för att det är en bra bok både språkligt och innehållsmässigt. En nätt liten sak med stort innehåll. Teman som vänskap, orättvisor och utanförskap är centrala. Författaren kommer till Bokmässan i höst, liksom en annan favorit Abdellah Taïa, som är Marockos förste öppet homosexuella författare. Hans debutbok Ett arabiskt vemod är riktigt bra. Mycket om identitet och sökande efter sitt sanna jag. Ett annat tips på samma tema är En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina från Kenya.

Vi har ju fokuserat en del på just temat identitet och jag vill passa på att tipsa om några böcker till på just på det temat (vilket typ skulle kunna vara vilken bok som helst, men ändå).

En bok som inte får missas är Jag, En av David Levithan. Eller egentligen vad som helst av honom. Jag gillar Levithans okomplicerade queerperspektiv och det ideala samhälle han målar upp i t.ex. Ibland bara måste manLiten parlör för älskande är hans enda vuxenbok och den är också fantastisk. Snart kommer fortsättningen på Jag, En på svenska. Den heter En annan och jag har inte vågat läsa den, trots att jag köpte den på engelska i september.

Nina Bouraoui är en av mina favoritförfattare, mest för att hennes språk är så fantastisk. Kanske är det lite svårt, men jag tror att Pojkflickan kan funka. Det är en självbiografisk bok om att vara barn och fundera över sexualitet och annan tillhörighet.

Jag vet att jag tipsat om Om jag var din tjej av Meredith Russo, men den måste med här också. Läsvärd och på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig.

Och så avslutningsvis några färska, bra böcker. Några lättsamma, några svartare. Det blir ofta rätt så dystert när jag väljer böcker.

Miniatyrmakaren av Jessie Burton är en historisk roman som utspelar sig i Amsterdam. Mycket annorlunda och lite magisk.

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven är hemsk, men bra. Den sätter psykisk ohälsa i centrum med allt vad det innebär. Även Lisa Bjärbos Djupa ro och Christine Lundgrens Jag lever, tror jag är bra böcker på samma tema.

Brutal och underhållande är två ord som bra beskriver Mats Strandbergs Färjan. Mycket läsvärd även för en skräckskeptiker.

Lite serier kanske?

Jag är den som är den av Elin Lucassi är en fantastisk seriebok med precis min humor. Jag utgår ifrån att ni inte missat Liv Strömquist, men om ni inte läst Prins Charles känsla måste ni göra det.

Marjane Satrapis serieromaner är också mycket läsvärda. Mest kända är Persepolis, som är hennes memoarer. Jag gillar nog Kyckling och plommon bäst.

Högt och lågt alltså, precis som bra läsning ska vara och kanske livet också. Idag sjunger ni om den ljusnande framtiden som är er och jag tänker på hur några av er sjöng på skolans cabaret och hur jag fällde en tår när jag tänkte på att ni faktiskt ska ta över världen och förhoppningsvis göra den till en bättre plats.

Jag tror på er!

 

PS Ni är både smarta OCH roliga att undervisa. Dessutom trevliga. Det är en utmärkt kombination. Låt ingen lura i er att det inte går att kombinera. DS

Pocketböcker för mor och andra

IMG_2958

Mamma fick böcker lite tidigt i år, då vi firade en massa födelsedagar i helgen. De fyra böckerna på bilden fanns i paketet och jag tänkte fylla på med fler pockettips till den som vill shoppa till mor eller bara ha en bok i solstolen.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok jag tipsar alla om. En så välskriven och fin bok om fyra syskon som reser till sin fars begravning.

I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson har jag faktiskt inte läst ännu, men Olsson är en av mammas favoriter.

Simma med de drunknande av Lars Mytting är vår senaste cirkelbok på Kulturkollo läser. Jag var inte helt frälst, men det är en släktsaga som jag tror mamma kommer att älska.

Marina Bellezza av Silvia Avallone började jag läsa när den just kommit ut, men glömde bort den. Det får bli så att både mamma och jag läser den i sommar. Jag älskade Stål och är den här hälften så bra är det en höjdarbok.

Jag gillade Arvet efter dig av Jojo Moyes och tyckte det var en värdig uppföljare till Livet efter dig. Mamma ska självklart läsa båda.

Tisdagsklubben av Anna Fredriksson är en charmig historia om att börja ett nytt liv på äldre dar. Mycket mat blir det och det är alltid trevligt.

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist är den kanske sorgligaste bok jag läst på länge, men den är både bra och välskriven. Kombinera med något mer lättsamt.

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg är riktigt bra och minst lika upprörande om flickors och kvinnors förutsättningar i Afghanistan. Samtidigt finns det en liten gnutta hopp, då vissa pappor faktiskt är vettiga.

Fyren mellan haven av M. L. Stedman är en riktigt bra bok som till större delen utspelar sig på en fyr utanför Australiens västkust. En fin berättelse om kärlek, längtan och lögner. Snart blir den film med Alicia Vikander i huvudrollen.

Även Kvinnan på tåget av Paula Hawkins är filmaktuell. Jag tyckte det var en spännande bok, även om jag kanske inte helt förstår hypen. Läsvärd dock.

Tre önskningar av Liane Moriarty är en nyutgivning av en bok som jag läste för många år sedan, men kommer ihåg som riktigt charmig. Säkert perfekt i solstolen.

Mer vatten blir det i Färjan av Mats Strandberg, som är en riktigt vidrig bok, på ett bra sätt. Jag drogs helt med i denna vansinniga berättelse om vad som kan hända på färjan till Finland.

Granne med döden av Alex Marwood är också riktigt, riktigt läskig. Vi får träffa hyresgästerna i ett hus i London och vet att en av dem är riktigt obehaglig. Frågan är bara vem.

 

Dagens dam i december del 19

Skärmklipp 2015-12-18 14.33.34

Mitt första möte med Taiye Selasi var på Stockholm Literature 2013. Eftersom jag och Anna bara åkte dit över dagen missade jag hennes anförande, men jag hörde henne läsa från debutboken Ghana must go och fastnade direkt. Stycket hon läste om dans var precis så virvlande som musik och dans ska vara och när jag senare läste boken levde just det avsnittet lite extra. Samtalet från Stockholm Literature om att vara afropolitan finns förresten att se på ur.se och förutom en ganska pinsam introduktion på svengelska, som faktiskt är lite smärtsam att lyssna på är det ett bra program. Josette Bushell-Mingo som samtalar med Taiye Selasi är helt otroligt bra och programmet är tänkvärt.

Selasi föddes i London, växte upp i USA och har studerat i båda länderna. Hon definierar sig också som nigerian och ghanan, bor i Italien och New Delhi och vill inte begränsa sin identitet. Det är vad hennes afropolitan-teori handlar om, först beskriven i novellen Bye-bye, Babar. Det går utmärkt att vara kosmopolit om man blandar europeiska kulturer och det är också lättare att smälta in i ett nytt hemland om du ser ut som de som bor där. När utseendet gör att man sticker ut funkar det inte lika bra. Hon vill säga att hon är från den här tiden, inte från något speciellt land. Det nya samhället har gjort att hon kunnat bli precis så mångkulturell som man kan bli. Det hade inte varit tänkbart i någon annan tid.

Taiye Selasi fanns med på Grantas lista 2013 med 20 lovande författare under 40. Jag hoppas på fler fantastiska böcker, så att hon går från lovande till etablerad. Nu tänker jag att hon befinner sig någonstans i mitten om än mer etablerad än lovande.

Jag rekommenderar också hennes TED-talk om var man är en local, mycket bra även det.

35674b

Foto: Nancy Crampton

 

 

 

Några skräddarsydda boktips

Som boknörd och tillika svensklärare är det svårt att inte hoppa lite av glädje då en elev ber om boktips. Här kommer en lista böcker som jag tror skulle passa denna elev i år 3. Säkert passar de andra också. En salig blandning, men som vanligt flest böcker av kvinnor. Inser att jag behöver skärpa mig, men inte just nu.

 

No och jag av Delphine de Vigan, för att det är en bra bok både språkligt och innehållsmässigt. En nätt liten sak med stort innehåll. Teman som vänskap, orättvisor och utanförskap är centrala.

Antiloper av Ester Roxberg är en svart och sorglig bok om två vänner som snart ska ta studenten. De har varit nära hela gymnasiet, men börjar växa isär. Det är tydligt att de vill olika saker i livet. Roxberg har också skrivit om sin pappa i den intressanta boken Min pappa Ann-Christine.

Nina Bouraoui är en av mina favoritförfattare, mest för att hennes språk är så fantastisk. Kanske är det lite svårt, men jag tror att Pojkflickan kan funka. Det är en självbiografisk bok om att vara barn och fundera över sexualitet och annan tillhörighet.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok om fyra (nästan) vuxna syskon, som reser från USA till faderns hemland Ghana för att gå på hans begravningen. Ingen av dem har träffat sin far på många år, men trots detta spelar han självklart en stor roll i deras liv, både innan och efter han övergav dem. Otroligt bra och stark, med ett helt fantastiskt språk.

Den hemliga historien av Donna Tartt är en modern klassiker om en grupp elever som studerar i Julian Morrows exklusiva grupp. Vi vet redan från början att en av dem har dött, men inte hur eller varför. En riktigt bra bok.

Blindheten av José Saramago är en dystopi som utspelar sig i ett samhälle där människor en dag blir blinda. Det är en intressant studie i vad folk tar sig till när de tror att ingen ser. Saramago är visserligen Nobelpristagare, men det finns ingenting tungt över den här boken.

En bok som inte får missas är Jag, En av David Levithan. Eller egentligen vad som helst av honom. Jag gillar Levithans okomplicerade queerperspektiv och det ideala samhälle han målar upp i t.ex. Ibland bara måste manLiten parlör för älskande är hans enda vuxenbok och den är också fantastisk.

Titeln Onanisterna är kanske inte den mest mogna, men Patrik Lundberg har skrivit en bra bok om att växa upp och våga vara sig själv. Huvudpersonen Kim har alltid försökt hänga med de coola, men att ha skitit i skolan och hamnat på Komvux efter studenten är kanske inte jättecoolt egentligen.

Stål av Silvia Avallone är en berättelse om två unga flickor i ett Italien som inte besöks av turister. Visserligen bor de i Toscana, men i den lilla orten Piombino och området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum.

Om inte nu så när av Annika Thor utspelar sig under andra världskriget. Det är inte direkt en trevlig bild som målas upp av ett samhälle som är allt annat än demokratiskt och tolerant.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa handlar om Amal, som reser till sin barndomsstad Jenin med sin dotter. Början och slutet är deras resa och däremellan får vi läsa om Amals förfäder och deras historia i Israel och Palestina.

Haruki Murakami är en författare att älska eller hata, men ändå en författare en “ska” ha läst. Ofta aktuell i Nobelprisspekulationer, även om jag inte tror att han är en direkt trolig pristagare. Min favorit är Norwegian Wood, men jag gillar också Kafka på stranden.

Chimamanda Ngozi Adichie är också en riktig favorit. Jag vill rekommendera tegelstenen En halv gul sol, men också bokversionen av hennes TED-talk som heter We should all be feminists.

 

 

Inför-hösten-enkät

1727

Bokstävlarna har satt ihop en enkät om sommaren och tankar inför hösten. Lagom komplicerat just idag känner jag.

Vad har du läst i sommar? Allt möjligt. Mycket deckare, men också romaner, ungdomsböcker och till och med lite sakprosa. Jag upptäckte Sharon Boltons Lacey Flint, men sommarens bästa bok var Ghana must go av Taiye Selasi.

Vad önskar du att du hade läst i sommar? Jag hade önskat att jag tagit tag i Americanah och Steglitsan, men nu blev det inte så. Den första är påbörjad dock.

Sommarens bästa: Att juli blev en orgie i soliga dagar, många av dem i Spanien. Det betydde att jag hann läsa massor, om än inte allt jag planerat att läsa. Skönt också att få ägna sig åt familjen, som verkligen fått stå i centrum i sommar. Det behövde vi.

Sommarens sämsta: Att augusti regnade bort och att många av de soliga dagarna ägades åt husfix istället för läsning. Vi hade visserligen tid för lite annat också, men böckerna fick vänta.

Sommarens favoritklädsel: Det har blivit mycket klänning i sommar. Tänker alltid att jag ska bli en sådan som alltid har på mig klänning och nu blev det så. Mycket bikini också visserligen, men inte utanför stranden.

Sommarens favoritmat/dryck: Rosévin och bubbel blir sommarens drycker helt klart. Lyckades till och med få maken att börja uppskatta dessa ädla drycket. Mat då? Ovanligt lite grillat måste jag säga, det är lite synd. Mycket sallad har det dock blivit, troligen pga värmen.

Sommarens mest oväntade: Att jag faktiskt har badat riktigt mycket. Det gör jag aldrig annars.

Hur mycket ser du fram emot hösten på en skala från 1-10? Jag hade kunnat säga 1, men då handlar det mest om vädret och kylan. Jag absolut hatar att behöva bylta på mig kläder. Framför allt hatplaggen framför alla andra, strumpor och strumpbyxor. Jag vill vara barnfota. Alltid. Men det händer ju faktiskt annat om hösten också, mycket bokrelaterat, så okej en tre kan det få bli då. Knappt. Och då måste det bli ett gäng höstdagar likt den på bilden ovan.

 

 

Tematrio – Snyftböcker

tematrio

Veckans tematrio handlar om böcker som kräver näsdukar. Riktiga snyftare. Här kommer tre böcker som fått mig att fulgråta.

The Fault in Our Stars av John Green finns nog med på många sådana här listor kan jag tänka mig. En bok att storgråta till helt klart. Att hela tiden veta att det troligen inte kommer att sluta väl, men att faktiskt strunta i det.

Jag gråter varje gång jag läser Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian. Inledningsvis för att Wills liv är så tragiskt, senare för att det blir så fint när han och Mister Tom finner varandra, därefter för att det blir skit igen och så i slutet för att det obeskrivbara händer. Jag hade ingen aning om att den filmatiserades redan 1998. Har någon sett?

Ghana must go av Tayie Selasi är inte bara sorglig, men det kom allt en hel del tårar på sina ställen när en trasig familj beskrivs. Berättelsen om tvillingarnas tid i Ghana ledde bland annat till totalt fulgråt.

Bäst hittills 2014

Det är så fantastiskt kul med läsande kollegor som ber om boktips. Det har hänt flera gånger de senaste dagarna, vilket fått mig att fundera över vad jag läst som jag kan rekommendera. Här är en lista på de böcker jag läst och älskat i år.

Why be happy when you could be normal? av Jeanette Winterson berörde mig mycket. Innehållet är hemskt på många sätt, men språket absolut fantastiskt.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt är en ungdomsbok, men det borde verkligen läsas av alla. Fantastiskt bra om en mycket oväntad och ovanlig vänskap.

The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian av Sherman Alexie har några år på nacken, men jag tror att den kan passa såväl gammal som ung. illustrationerna är fantastiska.

Fågelburen av Lisa Jewell är en riktigt svart bok av den tidigare chicklit-författaren. Trots svärtan är det en varm historia om en familj som inte alltid haft det så lätt.

Kvinnan på övervåningen av Claire Messud är helt klart en av årets höjdare hittills. Huvudpersonen Nora har ett lugnt yttre och ett ganska så kaotiskt inre.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka berättar om en de läger som amerikanerna skapade för japaner under andra världskriget. En del av historien jag inte alls kände till.

Författaren i familjen av Grégoire Delacourt är en otroligt charmig historia om pojken som ska bli författare, som blir mannen som inte riktigt lyckas.

Stopptid av Juli Zeh är en fascinerande och mycket obehaglig historia om en dyksemester som går lite fel.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell är en stillsam kärlekshistoria, men bara på ytan.

Ghana must go av Taiye Selasi är så imponerande och så bra att jag saknar ord.

 

Det här är mina tio favoriter i år. Vilka är dina?

 

Jag är sjukt imponerad

9780670919864H

Ghana must go är Taiye Selasi debutbok. Jag är så vansinnigt imponerad av henne. Egentligen var jag det utan att ha läst ett enda ord av henne, bara av att ha sett henne, lyssnat till henne  berätta om sin bok och läsa ut den på Stockholm Literature i höstas. Hon var en uppenbarelse, så full av energi och så lätt att falla för.

Taiye Selasi läste ett stycke från sin bok, som också finns på svenska med titeln Komma och gå. Hon berättade att hon fick idén till boken då hon befann sig på ett yoga-ställe i märkaste Småland. En upplevelse som förutom detta var allt annat än fantastisk. Debutboken har hyllats och i magasinet Grantas lista över 20 begåvade författare under 40 finns hon med, trots att hon då bara precis släppt Ghana must go. Hon jämförs med Zadie Smith och Chimamanda Ngozi Adichie och spås en lysande framtid.

I Ghana must go berättar hon en familjs historia. En splittrad familj, som ska begrava fadern de inte träffat på länge. Kweku Sai, den begåvade läkaren, som lämnade dem och återvände till sitt hemland Ghana. Han som de alla saknar, trots att han inte varit en del av deras liv på mycket länge. Det är äldste sonen Olu, som blivit läkare som son far, tvillingarna Kehinde och Taiwo, de som varit ett och nu inte setts på länge och slutligen Baby Sai, Sadie, som snart fyller 20. Fyra individer som råkat få samma föräldrar, eller finns det mer än så mellan dem? Han lämnade också Fola, sitt livs kärlek, och hon levde vidare så gott det gick. Tog hand om de fyra barnen, misslyckades i mycket, men gjorde alltid sitt bästa. Mycket pratar de aldrig om, men tystnaden är långt ifrån harmonisk. Vissa saker måste sägas.

Historien börjar precis innan Kweku dör, eller långt tidigare. Selasi berättar snyggt, en pusselbit i taget, om familjemedlemmarnas öde. En efter en träder de fram ur skuggorna och  häller ut sina öden framför mig. Jag översköljs och lider med dem. Därmed inte sagt att Selasi på något sätt skrivit en vräkigt känslosam historia, tvärtom är känslorna återhållsamma och språket återhållsamt. Varje ord förmedlar precis det författaren vill förmedla, ingenting är onödigt. Starka känslor kan helt klart förmedlas på ett mycket stillsamt sätt. Det var länge sedan jag greps så av människor i en bok.

Jag är som sagt galet imponerad och mycket förväntansfull på vad Selasi ska hitta på i framtiden. Språket i Ghana must go är helt otroligt bra, innehållet viktigt och sättet hon skriver är komplext utan att bli för komplicerat. Det här är helt enkelt en sjukt bra bok.

Här kan du lyssna på utdrag ur boken.

 

%d bloggare gillar detta: