José Saramago

Kultur som ligger i tiden

På måndag är tanken att jag ska föreläsa om mellankrigstiden för mina elever i Historia 1b. Ni vet den där tiden mellan två världskrig som ingen som levde i den självklart benämnde som just mellankrigstiden, men som vi så här i efterhand inser är just det. Nu har jag behövt fundera över min planerade genomgång och det har med vår samtid att göra. Det är inte bara det att extrema och antidemokratiska krafter växer utan de senaste veckorna har världen mer och mer kommit att likna den som var för hundra år sedan. De hade spanska sjukan, vi har det nya coronaviruset. De hade hyperinflation, vi har en Riksbank som lånar ut 500 miljarder till staten. De hade börskraschen 1929, vi har en just precis nu. De hade “det glada 20-talet”, vi verkar gå direkt till eländet utan att passera något glatt alls.

Men nu ska jag egentligen inte skriva om min historieundervisning utan istället om kultur som ligger i tiden. Sjukdom, extremism och elände alltså.

Decamerone av Giovanni Boccaccio gavs ut på 1350-talet och handlar om tio unga människor som flyr det pestdrabbade Florens och beger sig ut på landsbygden. Väl där börjar de berätta historier för varandra och dessa bildar det som kallas världens första novellsamling.

Även Tiden är inte än av Elin Boardy utspelar sig på den tid då digerdöden härjar i Europa. Den namnlösa huvudpersonen ger sig ut på en vandring genom Europa för att komma ifrån sjukdomen.

Blindheten av José Saramago är en av mina absoluta favoritböcker skriven av en Nobelpristagare. Där drabbas befolkningen i ett land av en sjukdom som gör alla blinda, eller i alla fall de flesta. Det blir snart tydligt hur illa människor kan bete sig när de tror att ingen ser.

Som pesten av Hanne-Vibeke Holst låter onekligen både intressant och aktuell. Den handlar om en läkare som arbetar med pandemibekämpning för WHO. En verklig motsvarighet till henne lär ha häcken full just nu.

I ungdomsboksserien av Sofia Nordin som ineds med En sekund i taget drabbas befolkningen av en febersjukdom som dödar i princip alla. Inledningssidorna är fruktansvärda och huvudpersonen Hedvig ser bland annat sin familj dö. För att överleva lämnar hon sitt hem och bosätter sig i en övergiven bondgård.

I am legend av Richard Matheson är en bok från 1954 som 2007 blev film med Will Smith i huvudrollen. Det är en postapokalyptisk berättelse när allt redan verkar kört och det är väl knappast ett förlopp vi hoppas på, men å andra sidan är det ju inte vampyrer eller zombier som hotar oss heller. Vad vi vet.

Ännu en klassiker som jag inte läst, men kanske borde läsa är Albert Camus Pesten som tydligen blivit en storsäljare så här i virustider. Det är alltså inte bara jag som får läsinspiration från det kaotiska läget i världen.

Däremot har jag läst Väggen av Marlen Haushofer från 1963 där en kvinna stängs in av en glasvägg och får klara sig själv i en jaktstuga med några djur som sällskap. Vad som hänt med alla andra människor är inte så viktigt, fokus ligger på att överleva.

Jag har varken läst eller lyssnat till Daniel Åbergs serier Virus och Smittad, som getts ut av Storytel. De ligger dock onekligen i tiden och kanske är det dags att göra ett försök nu. Däremot har jag lyssnat på Smitta av Jessica Schiefauer som är en del av P3 Serie. Spännande om en sjukdom som bara drabbar män och gör dem till fruktansvärda monster.

En bok som många behöver läsa just nu är Larmrapporten av Emma Frans med den fantastiska undertiteln “Att skilja vetenskap från trams” vilket inte direkt ligger i tiden. Också det en koppling till mellankrigstiden och den propaganda som var stor då.

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Dagens kulturella VM-spaning Portugal

Ännu ett lag som jag trodde skulle nå längre i turneringen, men i åttondelsfinalen blev Uruguay för svåra. Dags för en kulturell VM-spaning om Portugal alltså. Helt klart har jag har pinsamt dåligt koll på portugisisk litteratur, men jag har i alla fall läst ett par böcker av nobelpristagaren José Saramago var Blindheten är en riktigt läsvärd dystopi. Resten har jag fått leta efter internet runt.

Karavellernas återkomst av António Lobo Antunes har jag inte läst, men den låter  spännande. Den handlar om nejlikerevolutionen 1974 som jag vet absolut ingenting om. Hans har också skrivit bland annat Benfica-trilogin som inleds med Betraktelser över själens passioner. Helt klart är Portugal ett land jag borde lära mig mer om.

José Luís Peixoto är född 1974, alltså årsbarn med revolutionen. Hans The Piano Cemetery låter bra och annorlunda.

Pedro Chagas Freitas har skrivet en lång rad böcker, men jag hittar inga på svenska, men en på engelska The Day I found you som kommer i september.

Lídia Jorges Walters dotter har getts ut av Brombergs förlag och skull kunna vara något för mig. Jorge räknas som en av de främsta, politiska författarna i sin generation.

Antonio Tabucci var en italiensk författare, men också professor som undervisade i portugisiska och portugisisk litteratur. Flera av hans böcker utspelade sig dessutom i Portugal, som Rekviem: en hallucination, utgiven på svenska 2017. Jag har bara läst en del av hans novellsamling Tiden åldras fort: nio berättelser, men gillade inte alls.

Beatriz Batarda är en portugisisk skådespelare som bland annat haft en roll i Nattåg till Lissabon, baserad på romanen med samma namn regisserad av Bille August.

Förra året vann Portugal för första gången Eurovision med charmiga Salvador Sobral som sjöng fina Amar Pelos Dois, en låt jag tyckte mycket om. Senaste Mano a mano påminner om den och är lika stämningsfull.

Kanonkalendern del 10

Idag delas Nobelpriset i litteratur ut i Stockholm och vinneren dyker inte upp. Den värsta bitterheten över Svenska Akademiens val av pristagare har lagt sig, men jag tycker fortfarande att det är ett synnerligen ointressant val. Dagen till ära vill jag istället presentera en riktigt bra bok av en litteraturprisvinnare. En som jag upptäckte genom priset och som jag tycker mycket om.

José Saramago tilldelades Nobelpriset 1988 eftersom han:

med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar

Boken jag vill lyfta fram är Blindheten, som är en mycket obehaglig bok om hur människorna i ett samhälle blir blinda en efter en. När de tror att ingen ser beter de sig riktigt omänskligt, minst sagt. De allvetande berättaren ser till att vi får koll på vad som händer.

Den här texten påminner mig om att jag verkligen borde läsa något mer av Saramago. Det ska jag verkligen göra. På Bokmässan köpte jag Kain, så kanske blir det den.

Några skräddarsydda boktips

Som boknörd och tillika svensklärare är det svårt att inte hoppa lite av glädje då en elev ber om boktips. Här kommer en lista böcker som jag tror skulle passa denna elev i år 3. Säkert passar de andra också. En salig blandning, men som vanligt flest böcker av kvinnor. Inser att jag behöver skärpa mig, men inte just nu.

 

No och jag av Delphine de Vigan, för att det är en bra bok både språkligt och innehållsmässigt. En nätt liten sak med stort innehåll. Teman som vänskap, orättvisor och utanförskap är centrala.

Antiloper av Ester Roxberg är en svart och sorglig bok om två vänner som snart ska ta studenten. De har varit nära hela gymnasiet, men börjar växa isär. Det är tydligt att de vill olika saker i livet. Roxberg har också skrivit om sin pappa i den intressanta boken Min pappa Ann-Christine.

Nina Bouraoui är en av mina favoritförfattare, mest för att hennes språk är så fantastisk. Kanske är det lite svårt, men jag tror att Pojkflickan kan funka. Det är en självbiografisk bok om att vara barn och fundera över sexualitet och annan tillhörighet.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok om fyra (nästan) vuxna syskon, som reser från USA till faderns hemland Ghana för att gå på hans begravningen. Ingen av dem har träffat sin far på många år, men trots detta spelar han självklart en stor roll i deras liv, både innan och efter han övergav dem. Otroligt bra och stark, med ett helt fantastiskt språk.

Den hemliga historien av Donna Tartt är en modern klassiker om en grupp elever som studerar i Julian Morrows exklusiva grupp. Vi vet redan från början att en av dem har dött, men inte hur eller varför. En riktigt bra bok.

Blindheten av José Saramago är en dystopi som utspelar sig i ett samhälle där människor en dag blir blinda. Det är en intressant studie i vad folk tar sig till när de tror att ingen ser. Saramago är visserligen Nobelpristagare, men det finns ingenting tungt över den här boken.

En bok som inte får missas är Jag, En av David Levithan. Eller egentligen vad som helst av honom. Jag gillar Levithans okomplicerade queerperspektiv och det ideala samhälle han målar upp i t.ex. Ibland bara måste manLiten parlör för älskande är hans enda vuxenbok och den är också fantastisk.

Titeln Onanisterna är kanske inte den mest mogna, men Patrik Lundberg har skrivit en bra bok om att växa upp och våga vara sig själv. Huvudpersonen Kim har alltid försökt hänga med de coola, men att ha skitit i skolan och hamnat på Komvux efter studenten är kanske inte jättecoolt egentligen.

Stål av Silvia Avallone är en berättelse om två unga flickor i ett Italien som inte besöks av turister. Visserligen bor de i Toscana, men i den lilla orten Piombino och området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum.

Om inte nu så när av Annika Thor utspelar sig under andra världskriget. Det är inte direkt en trevlig bild som målas upp av ett samhälle som är allt annat än demokratiskt och tolerant.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa handlar om Amal, som reser till sin barndomsstad Jenin med sin dotter. Början och slutet är deras resa och däremellan får vi läsa om Amals förfäder och deras historia i Israel och Palestina.

Haruki Murakami är en författare att älska eller hata, men ändå en författare en “ska” ha läst. Ofta aktuell i Nobelprisspekulationer, även om jag inte tror att han är en direkt trolig pristagare. Min favorit är Norwegian Wood, men jag gillar också Kafka på stranden.

Chimamanda Ngozi Adichie är också en riktig favorit. Jag vill rekommendera tegelstenen En halv gul sol, men också bokversionen av hennes TED-talk som heter We should all be feminists.

 

 

Nobelprisfavoriter enligt O

nobel

Idag presenterade Lyran en lista med sina favoritböcker skrivna av nobelpristagare. Listan hittar du på Kulturkollo. Jag blev inspirerad att göra en egen med mina tio favoriter.

 

Tomas Tranströmer, Sverige, 2011. En av mina absoluta favoritpoeter och mest tycker jag om Östersjöar.

Wizlawa Szymborska, Polen, 1996. Szymborska är en annat favoritpoet. Bland hennes böcker vill jag lyfta fram Här, som innehåller en hel del riktigt fina dikter.

Samuel Beckett, Irland, 1969. I väntan på Godot är en fantastisk pjäs och en av de få pjäser jag både läst och sett. Jag älskar det absurda och på ytan ganska meningslösa.

Eugene O’Neill, USA, 1936. Jag absolut älskar Lång dags färd mot natt. En fantastisk pjäs, så svart och så deprimerande, men så bra. Har både läst, lyssnat på och sett den.

Toni Morrison, USA, 1993. Solomons sång är inte den mest kända av Morrisons böcker, men mitt första möte med denna författare och en bok jag tycker mycket om.

José Saramago, Portugal, 1998. Blindheten är en av de bästa böcker jag läst. En riktigt obehaglig dystopi om vad som händer när nästan alla människor drabbas av en plötslig blindhet.

Pearl Buck, USA, 1938. Buck brukar ibland hånas för att hon inte skrivit speciellt mycket av kvalitet. Jag håller inte med. Det var genom hennes böcker jag fick upp ögonen för Kina och jag tycker mycket om flera av hennes böcker. Måste jag välja blir det Pion, om en ung kvinna som säljs som slav till en rik, kinesisk familj.

Selma Lagerlöf, Sverige, 1909. Jag har fler böcker av Lagerlöf att upptäcka, men av de jag läst håller jag Gösta Berlings saga högst. Berättelsen om prästen som blir en av kavaljererna på Ekeby är fantastisk.

J. M Coetzee, Sydafrika, 2003. Den första bok jag läst innan författaren tilldelats Nobelpriset var Onåd av J. M. Coetzee. Att uttala hans namn rätt lärde jag mig däremot först då jag fick veta att han vunnit.

Nadine Gordimer, Sydafrika, 1991. Jag har läst allt för lite av Gordimer, men hennes bok Husvapnet har satt djupa spår. En riktigt gripande bok om en en rättegång och en misstänkt mördare, men kanske främst hans föräldrar.

 

Här hittar du alla pristagare. Vilka är dina favoriter?

Författarfemman 2013

fc3b6rfattarfemman

Det här är den andra av de få utmaningar jag kommer att köra under 2013 och det är Malin som är initiativtagare. Författarfemman handlar om att läsa fler böcker av författare som egentligen är favoriter, men som glömts bort lite. Tio författare och fem ska bli lästa under året.

1. Lionel Shriver har skrivit fantastiska Vi måste prata om Kevin, men utöver den har jag läst exakt noll böcker.

2. Maggie O’Farrell läste jag mycket av under en period och tyckte mycket om. Nu är det dags att återupptäcka henne.

3. Delphine de Vigan har skrivit mer än No och jagJag läser gärna fler böcker av henne.

4. Sarah Dessen är grym och ändå har jag bara läst Someone like you. Skärpning.

5. José Saramago är en av de nobelpristagare jag tyckt bäst om. Jag har dock bara läst Blindheten trots att det är en av de bästa böcker jag någonsin läst.

6. Doris Lessing är bra. Jag skulle gärna läsa fler böcker av henne än den charmiga The sweetest thing som jag absolut älskade.

7. Claire Castillons korta noveller i Bubblor var helt grymma. Nu vill jag läsa mer av henne.

8. Lisa Genovas Fortfarande Alice är en av de absolut bästa böckerna jag läst. Ändå har jag inte läst något mer av henne.

9. Muriel Barbery är också en författare jag gärna vill läsa mer av.

10. Audrey Niffenegger imponerade med Tidsresenärens hustru  och det är ju inte den enda bok hon skrivit.

Så får det bli. Många kvinnor, men så brukar ju min läsning vara. Eftersom 2013 ska vara året då jag läser det jag känner för, inte vad jag borde, så får det se ut precis som jag vill.

 

 

Dagens EM-böcker Portugal

Portugisen José Saramago fick Nobelpriset i Litteratur 1998. Genombrottsboken var Baltasar och Blimunda från 1982. Jag har än så länge bara läst Blindheten som jag tyckte väldigt mycket om. Visst är det konstigt att vissa författare inte blir lästa mer än en gång, trots att första läsupplevelsen var fantastisk?!

I övrigt har jag inte läst någon portugisisk litteratur vad jag vet och inte heller har någon annan portugis förärats Nobelpriset. Louis de Camões, som brukar benämnas Portugals nationalskald levde på 1500-talet och var alltså lite för tidigt ute. Tydligen är hans dödsdag den 10 juni Portugals nationaldag. Det säger lite om hans storhet. Någon som läst något av honom?

Av António Lobo Antunes finns många böcker att läsa på svenska. Forum Bokförlag ger ut hans böcker och den senaste heter Legio är mitt namn och kom förra året. Karavellernas återkomst låter spännande. Den handlar om nejlikerevolutionen 1974 som jag vet absolut ingenting om. Det är dock mitt födelseår och böcker har blivit valda på lösare grunder än så. Någon som läst?

José Luís Peixoto är född 1974, alltså årsbarn med revolutionen  och verkar vara en spännande författare. Tre romaner och lika många diktsamlingar har det blivit. Jag hittar ingenting utgivet på svenska, men väl The Implacable Order of Things  och The piano cemetary på engelska.

Pascal Mercier är inte portugis, men han får vara med här ändå med sin Nattåg till Lissabon som låter rätt så spännande och står som så många andra böcker och väntar i min hylla.

Bara män idag hörni. Det hör inte till vanligheterna, men jag får väl göra ett undantag nu under fotbolls-EM.


 

I min hylla: B

Det fanns en hel del böcker på B i hyllan och jag valde ut två olästa och två lästa.

Boys av Anna Ringberg fick jag i julklapp och den låter precis så svart och tragisk som jag gärna vill ha min läsning. Någon som läst?

Broken Soup av Jenny Valentine har jag däremot läst och den rekommenderar jag fler att läsa. En bra ungdomsbok som funkar lika bra för vuxna.

Blindheten av José Saramago är en av de bästa böcker jag läst. En dystopi om en värld där nästan alla blir blinda och i skydd av detta gör nästan vad som helst.

Joan Didion finns med i min Boktolva och Bönbok för en vän tillhör kategorin böcker jag glömt att jag köpt. Bra med lite bokhylleinventering ibland. Den beskrivs visserligen som “avgrundssvart” så jag kanske inte ska läsa den nu när allt känns rätt tungt. Eller så är det just det jag ska göra…

Joråsåatte…

I vår ska jag jobba heltid, färdigställa en bok, troligen promota den lite och vad passar då bättre än att studera lite på universitetet också?

Tillsammans med bland andra Lyran ska jag lära mig mer om Nobelpriset och förhoppningsvis ta 7,5 hp. Här finns information om kursen. Och nej, jag har egentligen inte alls tid, men det är ju TT som är huvudpersonen.

Nu har jag klickat mig runt på Bokbörsen och biblioteket och känner mig lite mer redo. Tror ni att man kan önska sig lästid i julklapp?

Apropå Nobelpristagare så handlar veckans Tematrio om våra favoriter. För att leva upp till mitt rykte som bloggmaskin bjuder jag på dubbla trio, en med dem jag läst och älskat och en med dem jag är nyfiken på.

Lästa darlings:

1. José Saramago, som jag ännu bara läst en bok av, men vilken bok det var. Blindheten, som handlar om vad som händer i en värld där ingen ser vad den andre gör. Ruskigt bra.

2. Wislawa Szymborska , en fantastisk poet som jag läst en del av och gärna upptäcker mer. Underbart vackert, men inte utan vasshet.

3. Pearl Buck, för att hon förgyllde min ungdom med sina fantastiska berättelser från Kina.

Potentiella darlings:

1. Jean-Marie Gustave Le Clézio, som skulle kunna vara sol eller pannkaka. Dags att testa och då ligger Öken eller Afrikanen nära till hands.

2. Wole Soyinka, för att det är en “måste-författare” som jag vill läsa.

3. Naguib Mahfouz för att läsa mig igenom de afrikanska pristagarna.

 

Jag skulle kunna avsluta med en trio av pristagare jag aldrig, aldrig kommer att läsa något mer av, men det vore väl ändå lite elakt?!

Men om jag viskar kanske?

Jag kommer inte att läsa något mer av:

1. Günther Grass

2. Gabriel García Márquez 

3. Albert Camus

 

 

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: