enligt O

Tankar från en bokberoende

Etikett: Jennifer Niven Sida 1 av 2

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Olikhetsutmaningen: frisk och sjuk

Det snoras till höger och vänster just nu, som november brukar vara alltså. Än så länge är jag inte drabbat och inte heller barnen. Det är skönt. Dagens ordpar blir ändå frisk och sjuk och det behöver självklart inte handla om just förkylningar. Inte heller bara om fysiska sjukdomar, utan även om sjuka hus, eller sjuka strukturer eller vad som nu dyker upp i tankarna.

En sjukdom vi sällan talar om är depression. Just nu tittar jag på första säsongen av 13 reasons why på Netflix där vi redan från början vet att Hannah tagit sitt liv, men inte varför. Tyvärr ser allt för många människor ingen annan utväg än att begå självmord, när de kanske hade kunnat få hjälp att hitta tillbaka till livet.

Hälsans betydelse är central i boken Vi är en av Sarah Crossan. Den handlar om de siamesiska tvillingarna Grace och Tippi som påverkar varandra mycket, även hälsomässigt. Ett sätt att bli “friska” eller i alla fall att en av dem blir det är att sära på dem.

Jack i Jennifer Nivens bok Holding up the Universe lider av en ovanlig sjukdom. Han är nämligen ansiktsblind och känner knappt igen sin egen familj. Libby är å andra sidan frisk, men väldigt överviktig och därför sticker hon ändå ut. Många ser hennes vikt som en sjukdom och hennes kropp som abnorm.

Vilka kulturella verk kopplar du samman med veckans ordpar?

 

Kärlek och identitet


Två favoritförfattare på scen, Johanna Lindbäck och Jennifer Niven. De intervjuas av Tara Moshizi om böcker och skrivande. De skriver båda med flera berättarperspektiv, vilket de menar ger fler perspektiv och möjligheter. Det gäller dock att finna deras olika röster. 

När Niven skulle skriva Vända världen rätt hade hon fortfarande Finch och Violet i huvudet. För att skriva fram Jack och Libby skapade hon spellistor med musik som passar dem. Lindbäck är ingen musikperson, berättar hon, men hon håller med om vikten av att verkligen skapa två personer som är olika, men lika viktiga. 

Jack har en väldigt ovanlig diagnos som gör att han inte känner igen ansikten. För att inte bli någon slags freak försöker han dölja det och blir en ganska otrevlig person. Det påminner mig om Ta det som en man av Hampus Nessvold där han förklarar pressen på killar att vara coola vilket tyvärr betyder otrevlig på många sätt. 

I Lindbäcks nya bok, som släpps här på Bokmässan, handlar mycket om kärlek och att skriva om den första, stora kärleken är något hon tycker om. Nu vet jag inte lika mycket om hennes bok som om Nivens, men det låter som att även den kärlekshistorien hon beskriver är lite osannolik. Säkerligen inte riktigt så osannolik som den mellan Jack och Libby, för det finns få sådana. 

Moshizi ställde samma fråga som jag ställde igår under min intervju med Niven, hur mörkt får det bli? Både Niven och Lindbäck är rörande överens om att svärta behövs. Tonåringar behöver veta att de inte är ensamma och att de faktiskt behöver få läsa även om svarta saker.  När Niven talar om sina läsare och hur tacksamma de är för böckerna. Hon är på riktigt rörd när hon talar om den respons hon fått från dem och inte minst hur de stöttar varandra.

Lindbäck talar om bilden av tonåringar och hur stereotyp den är. Hon vill berätta om de normala tonåringarna som faktiskt finns och som dessutom är ganska vanliga. Både hon och Lindbäck talar om sina inre tonåringar som verkligen är i högsta grad levande. De använder också tonåringar de möter i sina böcker. Lindbäck tjuvlyssnar en hel del för att få inspiration till sina karaktärer. 

De vuxna då? Båda författarna vill undvika de riktigt genomkassa föräldrarna. Niven har i båda sina böcker med en mer positiv förälder och en mer negativ. Lindbäck vill göra dem mindre endimensionella än föräldrar i ungdomsböcker brukar vara. Eftersom huvudpersonerna i hennes nya bok är 15 år är det mest realistiskt att föräldrarna är närvarande. 

Under helgen kommer min text från intervjun med Jennifer Niven på Kulturkollo. Jag måste bara fixa de sista detaljerna innan den är färdig för publicering. 

Olikhetsutmaningen: hopp och förtvivlan

Det är en omvälvande tid vi lever i och när det gäller världspolitik drabbas jag kanske av mer förtvivlan än hopp. Detsamma gäller mycket av det som händer här hemma. De som ger mig hopp är väldigt ofta mina elever. Till viss del tär samhällets krav på dem och många är stressade och mår dåligt av olika anledningar. De är dock så empatiska och så toleranta att jag ser en bättre värld under deras tid. Det måste jag.

Dagens ordpar är hopp och förtvivlan. Berätta om kulturella företeelser som passar in på orden. Gör det i din blogg, på sociala medier eller varför inte i en kommentar här.

En tv-serie som gav mig hopp är den omtalade norska serien Skam. Främst de två sista säsongerna, där Isak och Sana är huvudpersoner vrider och vänder på normer på ett mycket positivt sätt. Det är bra för alla att det går att vara på fler sätt än ett och ändå passa in.

En bok där det finns mycket förtvivlan, men också stundtals en del hopp är Holding up the Universe av Jennifer Niven. En utsatt flicka finner någon slags gemenskap med en pojke som har ett ovanligt problem. Nästa vecka kommer Niven till Bokmässan i Göteborg. Det ser jag fram emot.

Nästan bara förtvivlan finns i Memorys bok av Petina Gappah. Det betyder inte att den är nattsvart, men särskilt hoppfull är den inte.

I väntan på mässpepp

Jag har inte riktigt fattat att det är Bokmässa i nästa vecka. Jag har verkligen inte fattat att det är vecka 38 nu (jo, som lärare är det veckor som gäller under terminen) och att det snart är oktober har jag i det närmaste förträngt.

Eftersom jag egentligen älskar planering (hej kontrollbehov) och förberedelser av olika slag känns det lite märkligt att faktiskt inte ha så mycket koll. Jag har läst igenom seminarieprogrammet ordentligt, gjort ett schema i excel (som jag säkert inte kommer att följa) som innehåller både seminarier, intervjutider, mingel och middagar. Kanske blir det här året jag faktiskt glider runt och tar dagarna som de kommer.

De författare jag absolut inte vill missa är:

Carsten Jensen

Jennifer Niven 

Karin Alfredsson

Kjell Westö

Philip Teir

Rob Doyle

Sally Rooney

Sophie Kinsella

Theodor Kallifatides

Val McDermid

 

Klicka på författarnamnen för att se de framträdanden de har under mässan.

 

Jag ser också fram emot temat Bildning som står i fokus under Bokmässan.

 

Holding up the Universe

Jennifer Nivens senaste bok Holding up the universe handlar, liksom förra boken All the bright places, om tonåringar som mår ganska dåligt. Libby Strout ska börja skolan igen efter att ha varit hemma under många år. Hon har kallats “Amerikas fetaste tonåring” och är något av en lokal kändis efter att ha räddats ur sitt brinnande hus med lyftkran. Nu är hon smalare, men fortfarande nervös för vad hennes skolkamrater kan tänkas utsätta henne för.

Jack är en av de coola. Vad hans vänner inte vet är att han är ansiktsblind och inte känner igen ens sin familj utan att anstränga sig. Hur länge han lidit av det vet han egentligen inte, men på något sätt har han lärt sig leva med det. Ibland är han dock inte säker på om han har kvar sin flickvän för att han verkligen gillar henne, eller för att han faktiskt har koll på vem hon är.

Vi får följa Libby och Jack i vartannat kapitel. De får mer och mer kontakt, men som alltid är tonårslivet inte okomplicerat. Jag tycker om hur Niven lyckas få det väldigt ovanliga att faktiskt bli vanligt och begripligt. Ja, Libby har haft det jobbigt och ja, hon är fortfarande tjock och Jack har en väldigt märklig sjukdom och är ibland något av en skithög, men de är också helt vanliga tonåringar som jag tycker väldigt mycket om. Något jag också gillar är alla referenser till litteratur och jag blev påmind om att jag verkligen måste läsa We have always lived in the castle, som är Libbys absoluta favoritbok.

Holding up the universe finns på svenska också. Den är utgiven av Gilla Böcker och heter Vända världen rätt.

Böcker jag ser fram emot i maj

Bättre sent än aldrig har jag lusläst sommarkatalogen från Svensk bokhandel och bjuder på en lista med böcker som ges ut i maj, som jag är väldigt nyfiken på.

Idag ska allt bli annorlunda, Maria Semple, Sekwa förlag, maj.

Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur, maj.

Kära Barbro, Lena Ackebo, Natur & Kultur, maj

Selma Lagerlöf på en timme, Henrik Lange, Natur & Kultur, maj.

Mitt namn är Lucy Barton, Elizabeth Strout, Forum bokförlag, 3 maj.

Ditt liv och mitt, Maj-Gull Axelsson, Brombergs Bokförlag, 10 maj.

Jag vill vara jordens medelpunkt, Charlotta Langebo, Rabén & Sjögren, 10 maj.

Vända världen rätt, Jennifer Niven, Lilla Piratförlaget, 10 maj.

Resten av livet, Jean-Paul Didierlaurent, Norstedts, 15 maj.

Ni kommer att sakna mig, Moa Herngren, Bonnier Carlsen, 16 maj.

Att återvända, Hisham Matar, Forum bokförlag, 17 maj.

Den tunna blå linjen, Christoffer Carlsson, Piratförlaget, 17 maj.

Bitterfittan 2, Maria Sveland, Leopard förlag, 18 maj

Den som går på tigerstigar, Helena Thorfinn, Norstedts, 22 maj.

Hunden som vågade drömma, Sun-Mi Hwang, Norstedts, 22 maj.

Det finns inga monster, Liselotte Willén, Albert Bonniers förlag, 23 maj.

Del av labyrinten, Inger Christensen, Modernista, 26 maj.

Flytten till Cornwall, Liz Fenwick, Norstedts, 29 maj.

Hemmet, Mats Strandberg, Norstedts, 29 maj.

Damkören i Chilbury, Jennifer Ryan, Forum bokförlag, 31 maj.

Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson, Piratförlaget, 31 maj.

Mitt (inte så) perfekta liv, Sophie Kinsella, Printz Publishing, 31 maj.

Bästa böckerna 2016

Det där med korta listor är inte min grej, men i år har jag verkligen försökt att göra en kort lista med de bästa böckerna jag läst under året. Självklart är det många fler som är bra, faktiskt de flesta då jag mer sällan läser ut böcker jag inte tycker om. 2016 är de halvlästa böckernas år, vilket betyder att jag satt få låga betyg.

Någon slags ordning är det på böckerna, men de är alla väldigt, väldigt bra.

 

Tidsklyftan, Jeanette Winterson

1947, Elisabeth Åsbrink

Vi, Kim Thùy

Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt

All the bright places, Jennifer Niven

Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall

Wylding HallElizabeth Hand

Skotten i Köpenhamn, Niklas Orrenius

Du, bara, Anna Ahlund

Störst av allt, Malin Persson Giolito

 

Veckans ord på U: Mina svar

u

Dags för mina svar på bokstaven U.

Ett ufo gör entré är uppföljaren till En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Jag har bara läst den en gång och minns den därför sämre än första boken om Juha, men jag minns den som ganska bra. Riktigt lysande är däremot Jenny, som är den avslutande delen av trilogin.

Jag gillar ju böcker som vänder sig till unga, trots att jag inte längre är någon ungdomEn av de bästa ungdomsböckerna jag läst de senaste åren är All the bright places av Jennifer Niven. Nattsvart på sina stället, men också så vansinnigt varm och rik. Nivens nya bok Holding up the Universe har därför landat i min Kindle. Det gäller “bara” att hitta lite lästid. Detta ständiga dilemma.

En författare som är alldeles underbar är Nina Bouraoui. Jag har läst nästan alla hennes böcker och på Bokmässan köpte jag Om lycka, som är den av hennes böcker som senast översätts till svenska.

En bok om undervisning som inte direkt gör läsaren munter är Malin Hedins Inte gå under. Den handlar om läraren Mirjam, som försöker att undvika just detta.

Hockey spelar inne, men mycket i Björnstad av Fredrik Backman händer uteEn avgörande händelse, som vi vet redan från början ska hända, utspelar sig till exempel ute i skogen.

Tematrio: Höga berg och djupa dalar

tematrio

Veckans tematrio hos Lyran handlar om berg och djupa dalar. Jag har valt att tolka det både bildligt och bokstavligt.

När Erlend Loe är bra är han lysande. En av mina favoriter bland hans böcker är Fvonk, där huvudpersonen med samma namn blir vän med Jens, som är statsminister och tvingas gömma sig för att få lugn och ro. Kopplingen till berg är att de åker en del skidor, inte utför visserligen, men lite berg behövs kanske ändå. Huvudpersonerna befinner sig båda i något av en dal, då livet inte alltid är så lätt. En galen och helt underbar bok.

Mycket upp och ner är det i All the bright places av Jennifer Niven. Huvudpersonerna träffas på ett tak och båda befinner sig mentalt på botten. Tillsammans lyckas de ta sig om inte upp på berget, så i alla fall en bit på väg.

Naturen spelar en stor roll i Gånglåt av Elin Olofsson och relationen mellan personerna i boken når de högsta berg och de djupaste dalar. Vi får träffa två systrar som känner varandra väl, behöver varandra mycket, men nästan alltid har svårt att uttrycka sig.

 

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: