Liv Strömquist

Liv Strömquists senaste bok Inne i spegelsalen handlar om vår tids besatthet av fysisk skönhet. En värld där utseendet kan göra kvinnor rika, men också sänka dem totalt. Frågan är om kvinnor som Kylie Jenner är offer för en osund kroppsfixering eller smarta entreprenörer. Kanske lite av båda, men det går inte att komma ifrån att de följs av massor av människor som inte sällan ser dem som ett ideal. Ett ouppnåeligt sådant. Nu är fixeringen vid kvinnans utseende inget nytt och inte heller idealet att vara smal. Strömquist tar oss med på en historisk exposé där hon bland annat introducerar läsaren för drottning Elisabeth av Österrike, kallad Sisi, som var den som levde i titelns spegelstad. Sisi var en av många kvinnor genom historien som fick sin status för att hon ansågs vacker och kampen för att förbli ung och vacker upptog en stor del av hennes tid.

Förutom historia använder sig Strömstedt av filosofi och sociologi för att förklara varför utseendet, och då främst kvinnors utseende, varit och är så otroligt viktigt. Det är intressant och underhållande, men också ganska sorgligt. I en tid då allt kan köpas för pengar har skönhetsindustrin exploderat och kapitalismen lever och frodas så länge vi tror oss kunna konsumera oss inte bara lyckligare, utan också vackrare. Mycket av det Strömquist tar upp är viktigt, men jag saknar den riktigt vassa kritiken som brukar vara hennes signum. Nu blir det ganska konstaterande, men den svarta humor som jag brukar älska finns inte riktigt där på samma sätt som i tidigare böcker. Det gör att budskapet inte heller går fram på samma sätt. Inne i spegelsalen är bra, men inte lika fantastisk som jag hade förväntat mig. Troligen gör det att fler läser, men jag saknar det vassa och det politiska.

“Whatever love means” sa Prins Charles och fick en egen bok i Prins Charles känsla om den där kärleken. Nu fortsätter Liv Strömquist sin undersökning av vad kärlek är i boken Den rödaste rosen slår ut. Lite mindre politisk kanske, men definitivt samhällskritisk. Leonardo DiCaprio fungerar denna gång som en av huvudpersonerna och hans långa rad flickvänner som alla är snarlika till utseendet. Vad är det egentligen som gör att han dejtar baddräktsmodell efter baddräktsmodell och varför hittar han aldrig den sanna kärleken?

Liv Strömquist funderar kring varför vi blir kära och varför kärleken så ofta tar slut. En teori handlar om att vi inte klarar av det faktum att kärleken inte går att kontrollera och att sann kärlek kanske måste innebära att ge upp i alla fall delar av sig själv. Är vi verkligen beredda att göra det? Är vi beredda att anpassa oss själva för att passa en annan människa och är det i så fall önskvärt?

Den rödaste rosen slår ut är intressant och tänkvärd expose över kärlekens historia. Fokus ligger nästan mer på text än på bild den här gången, men kombinationen är fortfarande det som gör läsupplevelsen till något speciellt.