Gillian Flynn

10 författare som format mitt 10-tal

I årets julkalender har jag bjudit på kulturella höjdpunkter från det här århundradets första två decennier. Idag knyter jag an till det genom att lista 10 författare som format mitt 10-tal. En uppgift som självklart är omöjlig, men jag har i alla fall lyckats skaka fram 10 favoriter som på olika sätt faktiskt påverkat min syn på världen.

Nina Bouraoui är en av mina husgudar och även om jag faktiskt inte läst alla böcker hon skrivit har de jag läst haft stor påverkan på mig. Det handlar om språket lika mycket som innehållet. Bäst är kanske Pojkflickan, där en ung flicka funderar över vem hon är. Är hon flicka eller pojke, algerier eller fransyska, straight eller gay? Just funderingarna kring identitet är alltid centralt i Bouraouis böcker.

Abdellah Taïa skriver böcker med en brutal ärlighet och orden går rakt in i hjärtat. Jag har haft nöjet att lyssna till honom vid två tillfällen och han är en fantastisk författare, men också en viktig röst i ett samhälle som blir allt mindre tolerant. Det här att författare bara ska skriva och inte uttala sig politiskt ger jag inte mycket för. Däremot bör de vara medvetna om att det de säger också påverkar publikens syn på det de skriver. Ett arabiskt vemod var den första boken av många jag läste av Taïa.

Chimamanda Ngozi Adichie har lärt mig mer om Nigeria än de flesta andra. Första boken jag läste av henne var En halv gul sol och den fick mig att läsa vidare för att lära mig mer om Biafra och de konflikter som fortfarande pågår i hennes hemland. Även Chimamada Ngozi Adichie är en viktig debattör och trots att boken We should all be feminists inte lärde mig så mycket nytt, var det tydligt när hon besökte Göteborg i samband med filmfestivalen 2014 att innehåller provocerade många som verkligen behövde provoceras.

Jonas Hassen Khemiri har skrivit flera betydelsefulla texter i tidningar, men också flera fantastiska böcker. Hans språk är fantastiskt och hans stil liknar ingen annans. Boken Jag ringer mina bröder började som en krönika om den misstänksamhet som drabbade väldigt många efter det misslyckade terrordådet på Drottninggatan. Sedan dess har Hassen Khemiri utmanat våra fördomar och förhoppningsvis fått i alla fall några att inse att alla inom en grupp inte är likadana.

Liv Strömquist har definitivt format mitt 10-tal tillsammans med andra serietecknare har hon nämligen hjälpt mig att upptäcka en helt ny genre. Strömquists bästa verk är utan tvekan Prins Charles känsla, men även Einsteins fru tillhör favoriterna. Nu väntar senaste boken Den rödaste rosen slår ut på att bli läst.

Jonas Karlsson har faktiskt också fått mig att uppskatta en för mig ny genre och jag har med glädje läst hans novellsamlingar, där Den perfekte vännen är favoriten. Jag tycker också väldigt mycket om hans kortromaner, kanske mest av allt senaste Regnmannen. Karlsson är kungen av skeva karaktärer som försätter sig i absurda situationer och jag älskar verkligen hans sätt att skriva.

Gillian Flynn har format spänningsgenren med sina tre böcker och det är egentligen lite sorgligt att det inte blivit fler. Pressen är, kan jag tänka mig, säkert stor efter att var och varannan bok jämförts med senaste Gone Girl, som också filmatiserats. Flynn har skapat spänningsromaner om skeva karaktärer med en rejäl portion svärta och jag önskar mig helt klart en ny, riktigt bra bok av henne väldigt snart. Min favorit hittills är Sharp Objects, men jag har ännu inte vågat se HBO-serien baserad på den.

Johannes Anyuru från Göteborg har vuxit under 10-talet och tillhör nu de största, svenska författarna. Själv tycker jag väldigt mycket om hans tidiga poesi, men senaste romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är också helt fantastisk. Jag tyckte också om En storm kom från paradiset, boken han skrev om sin pappa piloten som flydde hit från Uganda. Anyuru är en ordkonstnär av stora mått och tillhör helt klart mina absoluta favoriter.

Kim Thúy är en fantastisk författare och en fantastisk människa som jag haft glädjen att träffa vid ett par tillfällen och lyssna till än fler. Debuten Ru tog mig med storm och var en bok som inte liknade någon annan jag läst. Orden är så precisa och stämningen så speciell. Uppföljaren Mãn var också fantastisk, men bäst av de tre böcker som givits ut hittills än ändå fantastiska Vi. Kim Thúy har verkligen lärt mig massor och hennes böcker tillhör de bästa jag läst under 10-talet.

Mohsin Hamid från Pakistan skriver böcker om en kultur som jag vet lite om och som definitivt förtjänar en mer komplex beskrivning än vad media är beredd att ge. Den första boken jag läste av honom var Den ovillige fundamentalisten som berättar om en mans förändring efter 9/11 när människor runt honom börjar se på honom med rädsla. Jag funderar ofta på vad andras fördomar gör med de som drabbas och skräms av vårt samhälle där behovet av att utse syndabockar går ut över så många oskyldiga.

 

Vilka författare har varit en stor del av ditt 10-tal?

 

Topp 100 enligt O 2018

Jag gjorde en 100-i-topp 2010 och 2013 och nu tyckte jag att det var dags att uppdatera den. Alltid intressant, då vissa böcker jag vet att jag älskat nu finns så långt bak i minnet att jag knappt kommer ihåg mer än känslan av dem. Jag låter de gamla listorna vara kvar, men har utgått från listan från 2013 när jag gjort den nya topplistan. Vissa gamla favoriter har fått ge plats år nyare älsklingar, medan andra finns kvar. Målet är också att många olika genrer ska vara representerade, men max en bok per författare. Titlarna är på det språk jag läst boken på och de böcker jag skrivit om på bloggen är länkade till respektive inlägg.

  1. Blindheten, José Saramago
  2. När kejsaren var gudomlig, Julie Otsuka
  3. Den ovillige fundamentalisten, Mohsin Hamid
  4. Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf
  5. Ghana must go, Taiye Selasi
  6. Att levaYu Hua
  7. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
  8. Ett nytt land utanför mitt fönster, Theodor Kallifatides
  9. Medan mörkret faller, Anna Lihammer
  10. Hur man botar en fanatiker, Amos Oz
  11. Lång dags färd mot natt, Eugene O´Neill
  12. Förtöjningar, Per Wästberg
  13. Stål, Silvia Avallone
  14. The Barrytown Trilogy, Roddy Doyle
  15. Flickan och skulden , Katarina Wennstam
  16. We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler
  17. Den drunknadeTherese Bohman
  18.  American Wife, Curtis Sittenfeld
  19. Porträtt av ett äktenskap, Pearl S Buck
  20. Gyllene år, Laura Ingalls Wilder
  21. Emily gör sitt val, L M Montgomery
  22. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
  23. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
  24. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart
  25. Den vita staden, Karolina Ramqvist
  26. Lucca, Jens Christian Grøndahl
  27. Lasermannen En berättelse om Sverige, Gellert Tamas
  28.  Mio min Mio, Astrid Lindgren
  29. Bara Alice, Maggie O´Farrell
  30. Hejdå ha det så bra, Kristina Lugn
  31. Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
  32.  Stendagböcker, Carol Shields
  33. Molnfri bombnatt, Vibeke Olsson
  34. De förklädda flickorna i Kabul, Jenny Nordberg
  35. Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
  36. Man and boy, Tony Parsons
  37. Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire
  38. Memorys bok, Petina Gappah
  39. Vitsvit, Athena Farrokhzad
  40. Sommarljus, Jón Kalman Stefánsson
  41. Onåd, J. M. Coetzee
  42. Kärlek het som chili, Laura Esquivel
  43. Låt tistlarna brinna, Yasar Kemal
  44. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  45. På stranden, Nevil Shute
  46. Konspirationen mot Amerika, Philip Roth
  47. Jag, En, David Levithan
  48. Mississippi, Hillary Jordan
  49. Blonde, Joyce Carol Oates
  50. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, Bodil Malmsten
  51. All the bright places, Jennifer Niven
  52. Frälsningsarmén, Abdellah Taia
  53. Andarnas hus, Isabel Allende
  54. Vända hem, Yaa Gyasi
  55. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  56. Efter attentatet, Yasmina Khadra
  57. Paradisträdgården, Amy Waldman
  58. Busters öron, Maria Ernestam
  59. Jag älskade honom, Anna Gavalda
  60. Kärlek, vänskap, hat, Alice Munro
  61. Den hemliga historien, Donna Tartt
  62. Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall
  63. Tidsklyftan, Jeanette Winterson
  64. En halv gul sol, Chimamanda Ngozi Adichie
  65. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg
  66. Musselstranden, Marie Hermansson
  67. The Awakening, Kate Chopin
  68. Vi, Kim Thùy
  69. Trollvinter, Tove Jansson
  70. Stjärnor utan svindel, Louise Boije af Gennäs
  71. Wylding HallElizabeth Hand
  72. Buddha of suburbia, Hanif Kureishi
  73. Vita tänder, Zadie Smith
  74. Timmarna, Michael Cunningham
  75. Igelkottens elegans, Muriel Barbery
  76. The Slap, Christos Tsiolkas
  77. Norwegian wood, Haruki Murakami
  78. Kärlekens geografi, Nina Bouraoui
  79. Alfabet, Inger Christensen
  80. Sharp Objects, Gillian Flynn
  81. Artighetsreglerna, Amor Towles
  82. Frukost på Tiffany’s, Truman Capote
  83. No och jag, Delphine de Vigan
  84. Fadren, August Strindberg
  85. I väntan på Godot, Samuel Beckett
  86. Ett litet liv, Hanya Yanagihara
  87. Allt går sönder, Chinua Achebe
  88. Sultanbrudens skugga, Assia Djebar
  89. Vi är en, Sarah Crossan
  90. Fortfarande Alice, Lisa Genova
  91. Allt som återstår, Elin Boardy
  92. Stanna hos mig, Ayòbámi Adébáyò
  93. Älskade, Toni Morrison
  94. Den perfekte vännen, Jonas Karlsson
  95. The Hate U give, Angie Thomas
  96. Sorgegondolen, Tomas Tranströmer
  97. Varje dag är tjuvens dag, Teju Cole
  98. 1947, Elisabeth Åsbrink
  99. Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt
  100. Pojkarna, Jessica Schiefauer

Sist på bollen med Big Little Lies

Att böcker blir tv-serier är en ganska ny trend och en trend som jag verkligen gillar. En filmatisering av en bok kräver att mycket tas bort, medan en tv-serie inbjuder till en utveckling av boken och karaktärerna. Förra sommaren började jag titta på Big little lies, en serie i sju delar baserad på Liane Moriartys bok. Sedan tog gratismånaden på HBO slut och jag glömde bort den. I sommar märkte jag dock till min glädje att HBO numera ingår i vårt (alldeles för stora och dyra) tv-paket och jag såg om de avsnitt jag sett och såg igår det sista avsnittet.

Vilken serie! Boken är riktigt bra och sättet den är berättad på, där vi redan från början vet att något hemskt hänt på en fest för föräldrarna på en skola, gör att spänningen redan från början är stor. Det är mammorna och barnen som står i centrum, men även papporna finns med på ett hörn.

Vi träffar dem första dagen i skolan, då Montreys okrönta drottning (i alla fall enligt sig själv) Madeline (spelad av fantastiska Reese Witherspoon) skadar sig på väg till skolan med sin dotter. Hon får skjuts av Jane, en ung ensamstånde mamma som just flyttat till Monterey (boken utspelar sig istället i Pirriwee, en villaförort i Australien) och en vänskap påbörjas. De träffar sedan Madelines bästa vän, Celeste (spelad av Nicole Kidman), vars tvillingpojkar också börjar i samma klass. Där går också Annabelle, dotter till karriärskvinnan Renata. När föräldrarna kommer för att hämta sina barn får de veta att någon försökt strypa Annabelle och när hon får frågan vem det är pekar hon på Ziggy, Janes son.

Konflikten mellan barnen och därmed deras mammor är ett spår i såväl boken som serien. Andra är äktenskapensen svårighter, där Celeste misshandlas av sin man Perry (spelad av Alexander Skarsgård) och Madeline har svårt att acceptera sin före detta mans nya flickvän Bonnie (spelad av Zoë Kravitz).

Till nästa säsong har skådespelare som Meryl Streep värvats. Hon ska spela Perrys mamma som dyker upp i Monterey och självklart undrar över sin sons död. Den började spelas in nu i vår och förväntas sändas 2019. Författaren Liane Moriarty har varit med och skrivit manus och liksom i första säsongen är det David E. Kelley som skriver avsnittsmanus.

Att en bok får en fortsättning i form av en tv-serie med manus skrivet av författaren är ännu en trend. Jay Asher har skrivit manus till andra säsongen av fantastiska 13 reasons why (som kommer att bli mitt nästa tv-projekt) och Margaret Atwood till andra säsongen av A Handmaid’s Tail, vars första säsong avslutades när boken gjorde det.

En annan bok som snart blir tv-serie är Störst av allt av Malin Persson Giolito och min absoluta favorit av Gillian Flynn Sharp Objects går just nu på HBO. Jag väntar ett tag innan jag ser den, då det bara finns två avsnitt just nu och jag avskyr att vänta. Själv hade jag önskat mig en tv-serie av Stephanie Perkins Anna and the French kiss och Isla and the happily ever after, som båda utspelar sig på samma skola i Paris. Annars tror jag att Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck skulle kunna bli en charmig serie eller kanske en film.

Veckans ord på D: Mina svar

D

Fjärde veckan och fjärde bokstaven. Veckans ord börjar på D. Det här är mina associationer till dem.

Nyss var jag i Amsterdam och besökte huset där Anne Frank och hennes familj gömde sig under en stor del av andra världskriget. Det var en känslosam upplevelse och jag blev sugen på att läsa om hennes dagbok som vuxen.

Alla författare gör debut och några gör det bättre än andra. Jag tycker till exempel att Gillian Flynns debutbok Sharp Objects är hennes bästa.

Det sägs att Jan Guillou skriver exakt lika mycket varje dag, oavsett hur många timmar det tar. Det kallar jag diciplin.

Böcker om djur är luriga, men jag gillar Doppler av Erlend Loe, där en älgkalv har stor betydelse.

Det finns böcker om död och så finns det BÖCKER OM DÖD. Granne med döden av Alex Marwood är den läskigaste boken om död jag läst på mycket länge. Sjuk obehaglig.

 

 

Att skriva om böcker

eligible

Och då menar jag skriva om, med betoning på om. I The Austen Project har nutida författare tagit sig an några av Jane Austens böcker och skrivit nya versioner. Jag är inte ett jättefan av Austen, eller i jag har i alla fall inte läst så väldigt många av hennes böcker. Ibland tror jag att jag borde upptäckt henne tidigare. Mitt tonårsjag hade säkert älskat.

Sex böcker ska det bli totalt och hittills har tre kommit ut. Nummer fyra släpps i april, heter Eligible och är Curtis Sittenfelds version av Stolthet och fördom. Den är jag verkligen sugen på att läsa, då både originalboken och författaren är så himla bra. Här finns ett smakprov.

Vilka som ska göra de nya versionerna av de två återstående böckerna, Mansfield Park och Övertalning är tydligen inte klart och om man får tro den här skribenten är The Austen projekt något av ett fiasko. Jag ska villigt erkänna att böckerna av Joanna Trollope (Sense and sensibility) och Alexander McCall Smith (Emma) inte lockar alls, men jag skulle kunna tänka mig att läsa Val McDermids Northanger Abbey (som förresten bokcirklas just nu på Kulturkollo)

Projektet är inte heller helt okontroversiellt, något jag har lite svårt att förstå. Okej om man har svårt för Stolthet och fördom och zombier, men böckerna i The Austen Project känns ganska oskyldiga. Visst kan det anses vara kommersiellt, men det är också ett sätt att locka nya läsare till klassiker, via mer moderna böcker.

Idag fick jag veta av Helena att även några William Shakespeares böcker ska få moderna versioner. Faktiskt har två av böckerna redan kommit ut, så jag erkänner att jag haft sjukt dålig koll. Det är dels The Gap of time av Jeanette Winterson, som jag sett, men inte kopplat till Shakesperare. Dålig koll som sagt. Pjäsen hon bearbetat och moderniserat är En vintersaga, som jag såg ganska nyss tillsammans med Bokbubblarna. Andra boken i serien är Howard Jacobsons Shylock is my name, en version av Köpmannen i Venedig. Jag har ännu inte läst något av Jacobson, men han är en typisk “pristagarförfattare”, som jag kanske borde stifta bekantskap med.

Riktigt roligt är att norske Jo Nesbø ska skriva en noirversion av Macbeth, men mest ser jag fram emot att läsa Gillian Flynns Hamlet.

 

Mad Men med mord

highsmith_framlingar_pa_ett_tag_omslag_inb_0

Igår firade bokklubben Bokbubblarna femårsjubileum med att dricka bubbel, äta japanskt och prata om Främlingar på ett tåg av Patricia Highsmith. Faktiskt glömde vi att sätta betyg, men vi var helt klart oeniga. Det vi var överens om att det är en riktigt snygg och välskriven bok, men då karaktärerna är mycket distanserade tyckte vissa att de var svåra att ta till sig. Själv älskade jag sättet Highsmith håller oss på avstånd och fascinerades av de på många sätt obehagliga och opersonliga huvudpersonerna. Ingen går egentligen att tycka om fullt ut, inte ens går de alla att förstå. Jag älskar också miljön och tidsandan, det kontrollerade och ytan som alltid verkar vara viktigast. Mad Men med mord är en bra beskrivning.

I Främlingar på ett tåg möts två män under en resa som kommer att förändra deras liv. Arkitekten Guy Haines verkar inledningsvis vara en ganska vanligt man, medan den rike Charles Bruno framstår som mer misslyckad. Han må vara rik, men han bor fortfarande med sin mamma och verkar ha få vänner. De två börjar samtala, äter middag ihop och börjar prata om personer som de gärna skulle slippa ha i sitt liv. Guy har en fru han inte längre älskar, som skjuter upp skilsmässan och Charles Bruno vill bli av med sin far. Egentligen är det väl främst den senare som på allvar tycker att de ska “byta mord” med varandra, Guy tror nog inte han menar allvar och när Bruno verkligen tar livet av Guys fru börjar allt spåra ur. Guy, den “vanliga” killen vill gärna leva ett okomplicerat liv, men nu är ett sådant liv ett minne blott.

Främlingar på ett tåg släpptes 1950 och en vecka senare såldes filmrättigheterna till Alfred Hitchcock. Jag har inte sett filmen, men jag kan förstå att Hitchcock ville göra film av denna krypande läskiga thriller. Om den är skrämmande att läsa, måste den vara ännu hemskare som film. I förordet av Henrik Berggren kallas Highsmiths genre för existentiella thrillers och det är en bra beskrivning. Det är inget blod och få läskiga detaljer, men extremt mycket tankar och känslor kring det som sker. Budskapet är glasklart, den som begår ett brott blir aldrig fri. Det är också tämligen glasklart att nutida författare, som Gillian Flynn, inspirerats av Patricia Highsmith. Jag är helt klart sugen på att utforska hennes författarskap vidare.

bokbubblarna

 

En liten tugga som gjorde mig vrålhungrig

9781474603041_200_the-grownup_haftad

Gillian Flynns The Grownup är en långnovell eller kortroman och fylld av den där härligt läskiga ovissheten, som är så signifikant för den här favoritförfattaren. Knappt 100 sidor lång gör den bara att jag längtar efter mer Flynn, gärna precis nu.

Det är dock en fin bok det här. Inte ens i slutet är jag helt säker på vad som egentligen hänt, vem som talar sanning och vem som ljuger. Huvudpersonen är en av de trasiga kvinnor, som Flynn är så bra på att beskriva. En ung kvinna, som redan i inledningsmeningen förklarar vad hon livnärt sig på:

I didn’t stop giving hand jobs because I wasn’t good at it. I stopped giving hand jobs because I was the best at it.

Dessutom har handleden tagit stryk. Nu livnär hon sig istället på att mer eller mindre leka medium och en dag kommer Susan Burke och vill ha hennes hjälp. Hon har en styvson som hon påstår vill henne och hennes son illa. Historien hon berättar är riktigt obehaglig, men frågan är om den är sann.

På svenska heter The Grownup En sån som du och har getts ut av Albert Bonniers Förlag. En kort text som gör längtan efter en ny roman av Flynn vansinnigt stark. Skriv, skriv, skriv.

Mina svar på F

Skärmklipp 2015-09-17 12.53.05

Här kommer mina svar på F:

1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på F?

Anna Fredriksson skriver lättlästa, men tänkvärda böcker. Bäst tycker jag om Sommarhuset och Augustiresan. Nu är hon aktuell med nya boken Tisdagsklubben.

2. Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket.

Frihet – Den blå filmen är inte skapad av en kvinna, utan av den polske regissören Krzysztof Kieslowski. Det är en av de absolut vackraste och mest gripande filmer jag sett. Juliette Binoche spelar en kvinna som förlorar sin man och sitt barn. En fruktansvärt stark film.

3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Frida Kahlo har länge fascinerat mig. Jag älskar hennes konst och hennes liv var minst sagt intressant. En skönlitterär version av det finns i Till sängs med Frida av Slavenka Draculic. I boken Att trotsa smärtan finns brev från Kahlo till vänner och älskare.

4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Beundra ja, de tär ett svårt ord. Där borde man ju välja någon världsförbättrare, men jag väljer faktiskt Gillian Flynn. Anledningen? Att hon vågar skriva svarta, skitiga och “okvinnliga” böcker. Dessutom är hon en riktig doldis och låter böckerna (och filmerna förvisso) klara sig själva.

På förekommen anledning

Kära läsare. Jag tänkte besvara några frågor, som ni tydligen undrat över, men troligen inte fått svar på genom att läsa något på den här bloggen. Misströsta inte, jag har svaren trots allt.

1. “flynn broken harbour” Gillian Flynn är en utmärkt författare, läs gärna något av henne. Min favorit är Vassa föremål, men se till att få tag på den nya översättningen från 2014 eller läs boken på engelska. Då heter den Sharp Objects. Flynn har däremot inte skrivit Otrygg hamn, utan det har Tana French gjort. Hon är också en lysande författare, så läs något av henne också, men läs gärna första boken i serien först. Den heter Till skogs. Om du inte är så noga med att läsa böckerna i ordning, så tycker jag absolut att du ska läsa Otrygg hamn, då det är en av de bästa.

2. “kvinna på tåg flynn”Kvinnan på tåget av Paula Hawkins är också mycket bra, men jag tycker inte riktigt att det är rätt att jämföra den med Gone Girl av Gillian Flynn. Det är två bra böcker om inte så himla bra äktenskap, men de är mycket olika.

3. “albert einstein tvillingbror herbert” Albert Einstein hade ingen bror som hette Herbert. Det är Jonas Jonasson som hittat på honom, liksom han hittat på en massa andra saker i sin bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Albert Einstein hade dock en syster som hette Maria och kallades för Maja, men det är en helt annan historia. Sist jag googlade hittade jag inga syskon alls, så något har helt enkelt hänt.

4. Du som googlat för att hitta budskapet till Ett öga rött har jag bara ett råd till. Läs boken. Den är bra. Budskapet kan du med all säkerhet klura ut efter läsningen. Luras inte heller att se filmen istället för att läsa boken, de är inte helt lika. Däremot är det en utmärkt uppgift att läsa boken OCH se filmen och DÄREFTER jämföra de båda. Sådant gillar lärare. Var också noga med att jobba ordentligt på lektionerna och visa tydligt hur din text om boken (som du läst) växer fram.

5.“Roliga bilder på spermier”. Undrar stilla hur du hamnade på en bokblogg, men kanske hade det något med den här boken att göra. Om inte ber jag dig att googla igen.

6. “Avskyr sexismen som råder i samhället”. Jo tack, jag också.

 

 

Fler skräddarsydda boktips

Ännu en elev kom och bad om lästips idag. Skönt att mitt rykte som boknörd fått fäste rejält bland eleverna. Den här eleven ville ha tips på spännande böcker, men ändå böcker som man “ska” ha läst. En utmaning.

Snabba cash av Jens Lapidus tycker jag ändå att man “ska” ha läst. Det är dessutom en ruggigt spännande historia. Gillar du finns det dessutom två böcker till i serien.

Hans Koppels Kom ska vi tycka om varandra handlar om en kvinna som är otrogen en kväll och mannen vill inte släppa henne. Riktigt obehaglig historia.

James Frey har skrivit flera böcker, men jag vill speciellt tipsa om två. I Tusen små bitar skriver han om sitt liv som är fyllt av droger och ganska så eländigt. Det visade sig dock att allt inte var riktigt sant, men det är en bra bok likafullt. Det är också lite spännande att läsa hans Sista testamentet, som handlar om Ben Zion Abrohom, en Jesusfigur som dyker upp i kloakerna i en amerikansk stad. Är han en ny Messias, eller bara galen?

Jag gillar Hey Nostradamus av Douglas Coupland, som handlar om en skolskjutning. Den är inte helt lättläst, med ett lite klurigt tidsperspektiv, men den är bra.

En annan spännande bok om just en skolskjutning är Judi Picoults 19 minuter och jag vill även rekommendera Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver, där mamman till en kille som skjuter ihjäl sju elever och två lärare, funderar över vad som egentligen gick fel.

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger är ingen actionbok, men en bra och spännande historia om en man som reser i tiden och försöker behålla ett normalt liv trots det. Lite knepigt.

En annan som lever ett annorlunda liv är En i boken Jag, En av David Levithan. Hen är en själ som vaknar upp i en ny kropp varje dag och blir sig själv, men samtidigt den personen. Riktigt intressant om kön och identitet.

Ett ganska så galet liv lever också huvudpersonen Tom i Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Han bor i Toronto, som befolkas av ett helt gäng udda superhjältar. Mer rolig än spännande.

Vassa föremål av Gillian Flynn är sjukt obehaglig, men riktigt bra. Hon har också skrivit Mörka platser och Gone girl. Mycket läsvärda alla tre.

Och så avslutningsvis några klassiska deckare, som kanske kan passa. Kristina Ohlsson skriver bra och hennes senaste bok Lotus blues är en riktigt spännande thriller. Om några veckor kommer del två Mios blues.

En mer klassisk polisdeckare är Hans Rosenfeldts och Michael Hjorts Det fördolda, om den inte så trevlige Sebastian Bergman. Det finns fyra delar i serien.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: