Det här med noveller

Jag ska läsa tegelstenar i höst är meningen, men trots att jag inte har tagit tag i det ännu hade det varit en ännu större utmaning att läsa noveller. Jag lider nämligen fortfarande av novellskräck. Tror att det är en gammal kvarleva från skolan då min hemska svensklärare på gymnasiet tvingade i oss tråkiga noveller. Vet inte om de var så tråkiga, men hon var riktigt hemsk.

Egentligen är noveller en väldigt smart form av litteratur. Du läser få sidor, men får ändå en inblick i ett författarskap. Ändå har jag svårt att njuta av noveller. Är det kanske så att det ställs högre krav på en text när den är kort? Inte sällan lämnar noveller mer att önska. Jag vill veta mer om personerna, få fler detaljer, fler perspektiv.

Jag har läst några riktigt fantastiska noveller. Stig Dagerman är en favorit, Guy de Maupassant en annan. Jag tyckte också mycket om novellsamlingen Kyssar på Manhattan av David Schickler. Några höjdare som jag läst för inte så länge sedan är The thing around your neck av favoriten Chimamanda Ngozi Adichie och Den perfekte vännen av Jonas Karlsson.

Ändå drar jag mig för att läsa fler novellsamlingar.

Nu har det dock slumpat sig så att högen med novellsamlingar växer här hemma. På Bokmässan köpte jag Petina Gappahs omtalade Sorgesång för Easterly och sedan länge pockar Alice Munro på min uppmärksamhet. I söndags trotsade jag också mitt köpstopp och införskaffade Åtta procent av ingenting av Etkar Keret. Den ropade så högt, så högt till mig att jag inte kunde låta bli. Ser verkligen fram emot att läsa den!

Jag har också  Det andra målet av Jonas Karlsson liggande, liksom Nobeller en samling noveller av Nobelpristagare. Kanske ska jag också läsa Noveller för världens barn som jag också köpte på Bokmässan eller någon av alla Färdlektyr som finns på jobbet.

Med tanke på hur dåligt det går med tegelstenarna kanske jag ska ge mig på något som går snabbare att läsa?

Läs också:

Topp 5 just nu

ViOddsen ändras hela tiden nu när avslöjandet av 2010 års Nobelpristagare närmar sig. Frågan är om det var bokmässan som gjorde det, eller om någon läckt, men kenyanske Ngugi wa Thiong’o har spurtat och en spurt brukar betyda något. Minns bara Le Clézio.

Tänkte att jag skulle försöka orientera mig lite bland både de välkända och de för mig mer okända namnen på Topp 5 just nu.

Etta ligger fortfarande Tomas Tranströmer som är en stor favorit. Mitt första möte med honom skedde 1996 när jag läste litteraturvetenskap. Vår lärare Gunnar D Hansson, som även han är en begåvad poet, spelade en knastrig LP-skiva med Östersjöar. Fantastiskt vackert. Jag återkommer ofta till denna långdikt och upphörs aldrig att gripas av Tranströmers fantastiska språk. Nu tror jag tyvärr inte att han får priset, hur bra han än är de låga oddsen till trots.

På andra plats på Ladbrokes lista ligger just nu alltså Ngugi wa Thiong’o. Här kan du se ett klipp om honom och här läsa en recension av hans senaste bok. Vill du kika på hans officiella hemsida ska du istället klicka här.

Kenya är ett fascinerande land som jag hade nöjet att besöka 1998. Jag och tre vänner (de som jag träffade i Stockholm i helgen) skrev vårt examensarbete på Svenska skolan i Nairobi. Redan då var det en ganska osäker stad och vi pratade i helgen om saker vi gjorde som vi kanske inte borde ha gjort då och definitivt inte skulle kunna ha gjort nu. Jag hade gärna läst böcker om landet och ska försöka mig på Ngugi wa Thiong’o oavsett vad Peter Englund säger. Speciellt Wizard of the Crow låter spännande.

Gubbar på de tre första platserna i år för på plats tre finns Haruki Murakami som kanske känns lite väl populär för att få priset. Inte för att populära författare inte ska få Nobelpriset, men för att det finns en finess med att ge det till någon fler borde upptäcka. Missförstå mig rätt, jag tycker verkligen att Murakami är väl värd priset.

På plats fyra och fem finns två poeter, Ko Un som är min favorit i år och Adonis som kanske är lite väl svår för min smak.

Senast en poet vann var 1996 då fantastiska Wizlawa Szymborska från Polen prisades. Sedan dess har endast tre kvinnor fått Nobelpriset. Även i år ser det mörkt ut om man får tro oddsen. Först på 12:e plats återfinns Joyce Carol Oates, därefter Alice Munro och på 15:e Assia Djebar. Annars är det gubbar så långt ögat når. Många bra gubbar förvisso och tyvärr är det säkert så att en kvinna inte kommer att få priset två år i rad.

Vi får veta redan på torsdag kl. 13.00 vem som vinner äran och en ansenlig summa pengar.

Läs också:

Lite läspanik enligt O

Alltså, jag hade verkligen tänkt att jag skulle ha läst årets Nobelpristagare innan han eller hon avslöjas av Peter Englund. Jag tyckte också att oddsen borde vara hyfsat bra då jag faktiskt läst både Adonis, Ko Un, Joyce Carol Oates, Philip Roth, Assia Djebar, Tomas Tranströmer, Margaret Atwood och Haruki Murakami. Men det var det, nu ser listan annorlunda ut.

Vem är Adam Zagajewski och vad katten gör han på listan? Poet visserligen och jag tror på en poet i år. Kanske värt att läsa något av honom nu, visst hade det varit rätt fräckt om han fick priset och jag faktiskt hade läst. En polsk poet, bara en sådan sak gör att det nästan är värt alla konstiga kommentarer jag skulle kunna få.

Och Thomas Pynchon som bara nämns i media en gång per år, som inte lockar speciellt mycket, eller Antonio Tabucci för den delen, som låter hemskt tung.

Alice Munro borde jag ta tag i, även om jag känner mig tveksam till att hon får priset. Inte av något annat skäl än att hon skriver noveller som är en bortglömd litteraturform, men någon gång ska ju vara den första.

Varför är det då så viktigt att ha läst nobelpristagare i förväg? Antagligen för att jag är barnslig och för att det är riktigt kul att kunna ropa “Äntligen!” på allvar. Roligare ju fler som ser ut som frågetecken faktiskt.

Det brukar vara en outsider som får priset och vad jag vet brukar inte Adam Zagajewski figurera på vadslagningslistorna. Det talar kanske för honom?!

Antonio Tabucchi

Läs också:

Bokfrågornas ABC del 14

N är bokstaven som gäller för veckan och det var rätt kul att se att jag behövde byta ut författarna i fråga 4 då jag redan prövat flera av de böcker som jag var nyfiken på i februari. Guldstjärna för det! Jag har över huvud taget behövt uppdatera veckans svar rejält.

Det går inte riktigt att undvika Nobelpriset i litteratur den här veckan. Alla tycker någon om priset i fråga. Vad har du för relation till priset och pristagarna?

Jag tycker att författare som får Nobelpriset brukar vara läsvärda. Egentligen är det bara en bok jag läst som jag inte gillade alls och det är Günther Grass Blecktrumman med en synnerligen osympatisk huvudperson. Extra kul är det såklart om jag läst författaren innan han eller hon fått priset, men det har än så länge bara hänt två gånger då Coetzee och Lessing fick priset. Däremot är det få pristagare jag läst fler än en bok av. Lite mycket avbockning blir det tyvärr lätt för en tävlingsmänniska som jag. Tycker också att det är riktigt kul att spekulera i vem vinnaren kommer att bli och kilar gärna direkt till biblioteket när det står klart vem pristagaren är. I år gör jag mitt yttersta för att lyckas med föresatsen att ha läst den som får priset. Borde läsa Kadaré också, annars ser oddsen rätt bra ut!

Vem är din nordiska favoritförfattare?

Jag vet att flera av er får krupp när det handlar om favoritförfattare, men välj flera då om det känns jobbigt. Jag kör en kvintett av författare jag läst fler än en bra bok av, Unni Lindell får stå för deckarsidan, Erlend Loe för det absurda, Inger Christensen för det poetiska samt Jens Christian Grøndahl för det mer känslosamma och Jón Kalman Stefánsson för det vackra.

Vem är den senaste nykomling du läst?

Lisa Genovas Fortfarande Alice är en ruggigt stark debut och Morgan Larssons Radhusdisco var helt okej. Jag håller just nu på att läsa Vecka 36 av Sofie Sarenbrant och är tyvärr inte alls imponerad.

Finns det någon författare du inte läst, men är nyfiken på?

Visst ställer jag ruggigt dumma frågor? Det är klart att det finns författare jag är nyfiken på. Problemet är inte att hitta nya författare, snarare att begränsa listan. För att nämna några säger jag Douglas Coupland, Tana French  och Alice Munro. Det är klart att det finns författare alla är nyfikna på. Jag är bara lite nyfiken på vad ni inte läst som jag tycker att ni ska läsa (eller hoppa över).

Klura en stund och svara sedan i en kommentar eller i ett inlägg. Jag är visserligen lärare, men jag kommer inte använda kvarsittning eller andra straff för dem som svarar senare.

Förra gången det begav sig svarade följande bloggar:

…and then there was Beatrix

alkb.se

Bokstunder

Dolly det läsande fåret

Eli läser och skriver

Ems blogg

Ett liv utan böcker är inget liv

Eva-Cecilia

Fiktiviteter

Lyran

Mirthful’s bookblog

Morellens

The week never starts around here

You’re no different to me

Yfronten

Läs också:

Bokgeografi Kanada

Vi håller oss i de ganska stora litteraturländerna i veckans upplaga av Bokgeografi som handlar om Kanada. På många sätt är det ändå ett lite glömt land som står i skuggan av sitt grannland i söder.

Gör nu följande:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Kanada eller är skriven av en författare med anknytning dit.

The Stone Diaries av Carol Shields handlar om Daisys liv i Kanada och USA, en fattig och eländig början och ett lite bättre avslut.  Carol Shields (som inte är från Kanada, utan föddes i Illonois) fick Pulitzerpriset för boken 1995 och jag läste den inte många år därefter. Minnet är därför inte glasklart, men jag vet att jag tyckte väldigt mycket om den.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Kanada. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Lucy Maud Montgomery föddes på Prince Edward Island utanför den kanadensiska östkusten och det är också där hennes böcker om Anne på Grönkulla och Emily utspelar sig. Dessa böcker har betytt otroligt mycket för mig och jag har alltid drömt om att få besöka ön där dessa tre kvinnor levde och verkade.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Kanada, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har faktiskt inte läst något av Alice Munro ännu, trots att jag tänkt det så många gånger. Jag drar mig lite för att läsa noveller, trots att jag blivit lite mer vän med genren den senaste tiden. Hon det internationella Bookerpriset 2009 och nämns ofta i nobelprissammanhang. Den bok som ligger närmast till hands att läsa, då den står i hyllan, är Kärlek, vänskap, hat.

Nu vill jag få kanadensiska tips av er! Svara i egen blogg eller i en kommentar. Kommentera och/eller länka hit när du skrivit ett inlägg så att vi alla hittar till det.

Lycka till!

Läs också: