Septemberböcker

9153_250

Ett urval av septemberutgivningen, en lång rad titlar som jag önskar att jag får tid att läsa. Och nej, det kommer inte att ske i september, men kanske någon gång. De är i olika genrer och för olika åldrar. Septemberböcker enligt O helt enkelt.

 

Tom, lille Tom, Barbara Constantine, [sekwa]

Vi ses imorgon, Tore Renberg, Atlas

Standard, Nina Bouraoui, Elisabeth Grate Förlag

Dora Bruder, Patrick Modiano, Elisabeth Grate Förlag

Ljudet av sådant som faller, Juan Gabriel Vásquez, Brombergs

Dvärgen, Per Lagerqvist, Brombergs

Ett oemotståndligt förslag, Birgitta Bergin, Bokfabriken

Slut – Symbolisterna vid tidens ände, Kristoffer Leandoer, Pequod Press

Cirkus Smuts, Anna Fock, Ersatz

Röd kärlek, Maxim Leo, Historiska Media

Himmelstrand, John Ajvide Lindqvist, Ordfront

Torskarnas Pride-parad, Sara Hansson, Galago

Kunskapens frukt, Liv Strömquist, Galago

Máni Steinn – Pojken som inte fanns, Sjón, Alfabeta

Människor som ljuger, Malin Isaksson, Alfabeta

Den umbärliga, Sigrid Combüchen, Norstedts

Precis som att börja om, Ninni Holmqvist, Norstedts

Blod rödare än rött, Arkan Asaad, Norstedts

Den stumma flickan, Michael Hjort och Hans Rosenfeldt, Norstedts

Med blod i skägget, Daniel Galera, Norstedts

Brev från Tove Jansson, Norstedts

Ett så starkt ljus, Lyra Ekström Lindbäck, Modernista

Svarta vatten, Attica Locke, Leopard

Det otäcka könet, Marcus Priftis, Leopard

Skymningslandet, Marie Hermansson, Albert Bonniers Förlag

Med sina läppars svalka, Theodor Kallifatides, Albert Bonniers Förlag

Future Perfect, Mara Lee, Albert Bonniers Förlag

Beckomberga – Ode till min familj, Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag

Livet av Ken Ring, Albert Bonniers Förlag

En enda natt, Simona Ahrnstedt, Forum

De andras hus, Rhidian Brook, Forum

Mot monsunens hjärta, Kristian Gidlund, Forum

Älskade Elijah, Christie Watson, Massolit Förlag

Nödrop från lyckobubblan, Johanna Stenius, Ica Bokförlag

Etthundra mil, Jojo Moyes, Printz Publishing

Syskonen Malaquias, Andrea del Fuego, Natur & Kultur

Drömmen om Sverige, Niklas Orrenius, Natur & Kultur

Det opålitliga hjärtat, Morgan Larsson, Piratförlaget

Hon som älskade honom, Sara Kadefors, Piratförlaget

Plan B, Jonathan Tropper, Gilla Böcker

Cirkusdeckarna och juvelmysteriet, Dan Höjer & Stina Lövkvist, Semic

I drottningens namn, Jo Salmson, Bonnier Carlsen

Miriam om natten, Maria Nygren, Bonnier Carlsen

Själar i skymningen och andra spökhistorier, Dan Höjer, Natur & Kultur

Vi ses i Obsan, Cilla Jackert, Rabén & Sjögren

Det lilla huset på prärien, Laura Ingalls Wilder, Rabén & Sjögren

Onanisterna, Patrik Lundberg, Rabén & Sjögren

Otto är en noshörning, Ole Lund Kirkegaard, B Wahlströms

Världens viktigaste kyss, David Levithan, Gilla Böcker

Jag ger dig solen, Jandy Nelson, Gilla Böcker

Läs också:

En bokcirkelenkät

Kulturkollo bjuder vi idag på en bokcirkelenkät och här finns mina svar:

1. Är du med i en bokcirkel? Varför?

Jag är med i två bokcirklar. Bokbubblarna, där vi läser ordentligt och dissekerar det lästa. Och Bokbruttorna, som är vad Carolina definierar som en väncirkel. Vi ses på restaurang och avhandlar en del om böcker, men också mycket annat. Varför? För att jag gillar att prata om läsning och träffa vänner. Kombon är riktigt bra.

2. Har du diskuterat böcker med andra utan att vara med i en regelrätt bokcirkel?

Ja, det är väl det vi gör inom bokbloggarsfären tänker jag. Vi träffas också ibland och pratar böcker på jobbet. Främst är det skolbibliotekarien som tipsar, någon gång med hjälp av mig. Nu när han slutat har jag lovat att ta över och då gärna tillsammans med nya skolbibliotekarien, som jag hoppas dyker upp snart.

3. Vilken är den bästa boken du cirklat om?

Svårt, men en bok vi pratade mycket kring i Bokbubblarna var Hatties liv av Ayana Mathis, som jag när jag läste den tyckte var okej men inte mer, men som växte något enormt under samtalet.

4. Vilken bok var inte alls bra att cirkla om?

Att cirkla om Christian Gidlunds I kroppen min, som vi gjorde i GP:s bokcirkel, var tämligen meningslöst. En fantastisk bok, men vad säger man mer än att den var fin och att det är hemskt att en ung människa dör?

5. Bästa tilltugget till boksamtal?

Det funkar lika bra med kaffe och macka i Bokbubblarna, som restaurangmat och vin med Bokbruttorna. Det gäller dock att välja en lugn miljö om man ska cirkla på lokal, annars är det tämligen meningslöst.

6. Och bästa drycken?

Det är rätt kul att dricka bubbel och prata böcker, men fokus i diskussionen blir inte alltid kring böcker då, vilket snarare har att göra med att vi i Bokbruttorna varit vänner länge och ses för sällan, än att vi dricker bubbel å andra sidan.

7. Vilken bok skulle du vilja bokcirkla om på Kulturkollo?

Jag skulle vilja cirkla om fler klassiker, likt Maken. Kanske Den allvarsamma leken, som är en favorit.

Läs också:

Tragiskt om ett ersättningsbarn

nattbroromslag_300dpi

Jakob fyller snart tio år. Han föddes lite drygt nio månader efter att hans bror Jakob dog, tio år gammal. På nätterna kommer brodern till honom och ibland vet inte Jakob om de är två personer eller en. Hans mamma verkar inte heller veta alltid. Vi vet att den förste Jakob dog och anar att den nye Jakob blivit totalt överbeskyddad av mamman som inte vill förlora sin son en gång till.

Hos sin pianolärare (som också var den förste Jakobs pianolärare) träffar den andre Jakob Miranda och de blir vänner. Mirandra lär honom att faktiskt våga ta några risker, om än väldigt små. Den andre Jakob är rädd för att dö. Det är en mpnad kvar tills han fyller tio.

Joanna Hellgrens grafiska roman Min nattbror är otroligt gripande. De två bröderna som aldrig träffats, lever ändå samma liv. Deras mamma lever för dem och pappan har flytt. Han tyckte säkert, som jag, att det var obehagligt när ett barn ersattes av ett annat med samma namn. Hellgrens illustrationer är enkla och effektfulla. De ger en extra dimension till texten och det är så en riktigt bra grafisk roman ska vara. Jag blir berörd, lite ledsen, men också upprymd, ty helt nattsvart är det inte.

Det finns en mängd olika trådar i boken och den väcker en hel del frågor. Som mamma tänker jag självklart på hur fruktansvärt det skulle vara att förlora ett barn och hur naturligt det egentligen är att överbeskydda det barn som finns kvar. Men att döpa ett andra barn till samma namn som det som dött är mer makabert än något annat. Stackars lille Jakob, som inte får vara en egen person. Stackars mamma, som inte har något annat kvar att leva för och som måste vara livrädd att förlora en son till. Och stackars pappa som förträngt båda sina barn.

 

Läs också:

Tematrio: Långbetitlad

tematrio

Jag gillat verkligen långa titlar och hänger därför på Lyrans senaste tematrio. Bättre sent än aldrig ska tilläggas.

1. The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian, av Sherman Alexie är en riktigt bra bok om Junir och hans liv i och utanför ett indianreservat.

2. Tiden går så långsamt när man tittar på den är Josefine Lindéns debut. Den handlar om det absolut värsta som kan hända, förlusten av ett barn och ett äktenskap.

3. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån är en fantastisk roman av Bodil Malmsten, drottningen av episka titlar.

 

Vilka ordrika titlar är dina favoriter?

Läs också:

Släpp av Rävsång

bild(47)

På Litteraturhuset firade vi ikväll Christin Ljungqvists tredje bok Rävsång. Den handlar om Finn, 21 år från Göteborg, som flyr utomlands då fadern dör. Fadern, den före detta stjärnan, eller alkoholisten som söp ihjäl sig. Att skriva om alkoholism var en sorts terapi för Ljungqvist, då hon haft en person med alkoholproblem i sin närhet, som inte heller lever mer. Temat i Rävsång är förlåtelse, men också sorg.

När Finn vänder tillbaka hem delar han åter rum med den yngre systern i lägenheten i Majorna och umgås med sina tre nära vänner. Han är Ljungqvists första manlige huvudperson. Hon ville göra en trevlig, mjukare man, som inte är så vanlig i litteraturen. Jag måste säga att jag ser fram emot att träffa Finn och hans vänner

Ljungqvist har skrivit tre böcker med djur i titeln. Djurtemat skapar en tråd som binder samman böckerna och skapar en känsla av fabel. En annan röd tråd är Hanna, som finns med i utkanten av Kaninhjärta och står i centrum i Fågelbarn. Jag undrar självklart över vilken roll hon kommer att spela i Rävsång.

Musiken spelar också en stor roll i böckerna. Håkan Hellströms musik är viktig i Rävsång, som blir en fusion mellan litteratur och musik. Böcker behöver ett soundtrack, säger Ljungvist och det redan under skrivprocessen. Och musiken som valts ut som soundtrack passar mig utmärkt.

I Kaninhjärta är det Kent som gäller. Jocke Berg har fått en bok, även Håkan Hellström förhoppningsvis. Då Christin jobbar med Johan Neckvall, som tidigare var med i Broder Daniel. Du har mycket troligt en fantastisk läsupplevelse framför dig bäste herr Hellström.

Det finns en slags kronologi i trilogin, berättar Ljungqvist, men den stämmer inte riktigt med ordningen som böckerna släppts i. Först utspelar sig egentligen Fågelbarn, därefter Kaninhjärta och Rävsång “ligger som en hatt ovanför”. Scener från de andra böckerna syns på håll.

Ett tema som binder samma de tre böckerna om Hanna är sorg. Hur allvarlig får en ungdomsbok vara, frågan Lotten, Ljungqvists vän och kvällens intervjuare? Det gäller att hitta balansen mellan att vara allvarlig, menar författaren, men inte ge ångest. Det gäller att vara allvarlig och svart på rätt sätt.

Nu lämnar Ljungqvist dock Hanna, i alla fall för ett tag. Möjligen blir det en vuxenbok om henne senare, en svart och obehaglig thriller. Först planerar hon att skriva en science-fiction-trilogi för unga, som utspelar sig en bra bit fram i tiden. Inte alls min genre, men det är egentligen inte någon av Ljungqvists böcker, men de har jag ju tyckt om ändå. Spännande är att hon denna gång ska illustrera själv och hon kommer att kräva att få göra omslagen.

En annan sak hon vill göra är en serie för barn i åldern 9-12. Den kommer att vara en spinoff på en bok som redan finns, men vi får inte veta vilken.

Läs också:

Så kom programmet

StockholmLitterature

Igår fixade jag ledigt för att åka till Stockholm Literature i oktober. Tågbiljetter och hotell är redan bokade sedan länge och jag gjorde rätt i att räkna med att chefen lät mig förkovra mig.

Elise Karlsson påpekade i SvD det uppfriskande med att bjuda in författare, inte främst för att de har aktuella böcker, utan för att de verkar ha något att berätta. Tyvärr är Carol Ann Duffy, den författare jag helst skulle lyssnat till, inte huvudperson förrän på söndagen då jag redan är på väg hem, men jag vill absolut lyssna på hennes uppläsning på lördagen. Det här är en fantastisk poet, som är omedelbar och lättillgänglig, utan att någonsin bli banal. Jag är riktigt sugen på att se och höra inledningstalaren Aminatta Forna, som ännu inte finns översatt till svenska, men vars erfarenheter från Sierra Leone torde vara intressanta att höra om. Jag har många gånger kikat på boken The Memory of love och tänkt läsa den. Fornas föredrag bär titeln Don´t Judge a Book by it´s Author.I år verkar Stockholm Literature ha satsat extra mycket på att hitta intressanta samtalspartners till de inbjudna författarna. Juan Gabriel Vásquez, författare från Colombia, aktuell med Ljudet av sådant som faller, samtalar med Lena Andersson. Ying Chen är ursprungligen från Kina, men är nu bosatt i Kanada. Jag har inte läst något av henne, men det låter som en författare som kan passa mig. Hon samtalar med Meriç Algün Ringborg, turkisk konstnär, som delvis är bosatt i Stockholm.
Jag vill också lyssna på Nthikeng Mohlele, ung och begåvad författare från Sydafrika, vars Joburg Blues kommer ut i oktober. Den är jag mycket sugen på att läsa. Mohele samtalar med Elisabeth Hjort, författare och teolog. Goran Vojnović är en författare jag länge tänkt läsa. Hans Blattejävlar låter riktigt spännande och snart kommer Jugoslavien, mitt land. Vojnović samtalar med Akram Zaatari. Konstnär som och bor och verkar i Beirut.

Hela programmet hittar du här. Biljetterna släpps imorgon och jag lär hänga på det virtuella låset.

Läs också:

Kommer snart …

Jag har inte glömt bort er, men det är mer städning än läsning just nu. Visning av huset imorgon, torsdag och lördag, men sedan ska jag baskemej både läsa och blogga massor. Vill du läsa några färska inlägg av mig på annan plats idag är det Kulturkollo som gäller. Det är nämligen min dag där idag och jag bjuder på en kulturell presentation, som bland annat innehåller en låt som alltid får mig att må bättre, en titelpresentation, där jag avslöjar att jag är en cynisk romantiker, en litterär tur till barndomen, en lista på tio kvinnor, vars böcker jag älskar hejdlöst, en shelfie, en selfie och en bild på min läshörna.

Läs också:

Författarboktips du inte får missa

kulturkollo loggo

Under helgen har en lång rad författare tipsat om böcker på nya bloggen Kulturkollo, där jag skriver tillsammans med sex stycken bloggvänner. Kika gärna in!

Om du gillar listor så finns det också en hel rad sådana, med varierande innehåll.

 

Läs också:

Inför-hösten-enkät

1727

Bokstävlarna har satt ihop en enkät om sommaren och tankar inför hösten. Lagom komplicerat just idag känner jag.

Vad har du läst i sommar? Allt möjligt. Mycket deckare, men också romaner, ungdomsböcker och till och med lite sakprosa. Jag upptäckte Sharon Boltons Lacey Flint, men sommarens bästa bok var Ghana must go av Taiye Selasi.

Vad önskar du att du hade läst i sommar? Jag hade önskat att jag tagit tag i Americanah och Steglitsan, men nu blev det inte så. Den första är påbörjad dock.

Sommarens bästa: Att juli blev en orgie i soliga dagar, många av dem i Spanien. Det betydde att jag hann läsa massor, om än inte allt jag planerat att läsa. Skönt också att få ägna sig åt familjen, som verkligen fått stå i centrum i sommar. Det behövde vi.

Sommarens sämsta: Att augusti regnade bort och att många av de soliga dagarna ägades åt husfix istället för läsning. Vi hade visserligen tid för lite annat också, men böckerna fick vänta.

Sommarens favoritklädsel: Det har blivit mycket klänning i sommar. Tänker alltid att jag ska bli en sådan som alltid har på mig klänning och nu blev det så. Mycket bikini också visserligen, men inte utanför stranden.

Sommarens favoritmat/dryck: Rosévin och bubbel blir sommarens drycker helt klart. Lyckades till och med få maken att börja uppskatta dessa ädla drycket. Mat då? Ovanligt lite grillat måste jag säga, det är lite synd. Mycket sallad har det dock blivit, troligen pga värmen.

Sommarens mest oväntade: Att jag faktiskt har badat riktigt mycket. Det gör jag aldrig annars.

Hur mycket ser du fram emot hösten på en skala från 1-10? Jag hade kunnat säga 1, men då handlar det mest om vädret och kylan. Jag absolut hatar att behöva bylta på mig kläder. Framför allt hatplaggen framför alla andra, strumpor och strumpbyxor. Jag vill vara barnfota. Alltid. Men det händer ju faktiskt annat om hösten också, mycket bokrelaterat, så okej en tre kan det få bli då. Knappt. Och då måste det bli ett gäng höstdagar likt den på bilden ovan.

 

 

Läs också:

« Older Entries