Stina Wirsén

Mina hjältinnor: Hédi Fried

Hédi Fried har hunnit bli 95 år gammal och hon tillhör de sista som kan vittna om hur det var att befinna sig i nazisternas koncentrationsläger. Jag tillhör dem som är väldigt oroliga för vad som ska hända när det inte längre finns några ögonvittnen kvar och de som mer än gärna vill bagatellisera nazismens grymheter får större möjlighet att stå oemotsagda. Något som hänt i debatten den senaste tiden är att Fried av partier som SD och M setts som en person helt utan egna åsikter som utnyttjas av vänsterpolitiker, som om motstånd mot nazism i alla dess former vore en vänsterfråga. Det är en utveckling som verkligen skrämmer mig. Samtidigt drog sig Ulf Kristersson inte för att utnyttja Hédi Fried själv när han trodde sig tjäna på det. Cynismen når nya höjder.

Den självklara bilden av Hédi Fried borde istället vara att hon är en viktig, stark och självständig kvinna med en erfarenhet som många borde ta på allvar. Jag rekommenderar er alla att läsa Frågor jag fått om förintelsen och vill själv upptäcka hennes författarskap mer. Just nu är Hédi Fried aktuell med barnboken Historien om Bodri med illustrationer av Stina Wirsén och idag utsågs hon dessutom välförtjänt till Årets kvinna av Expressen.

Foto: Robert Blombäck

Nominerade till Augustpriset?

Den 23 oktober avslöjas de nominerade till Augustpriset och jag har funderat över vilka som skulle kunna tänkas vara bland dem. De jag valt ut är dels böcker jag läst och tyckt om, men också böcker som skulle kunna vara aktuella på grund av att författaren är en typisk “pristagarförfattare” eller att boken i fråga låter intressant.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru måste nomineras allt annat skulle vara mycket överraskande och faktiskt ganska skandalöst. En välskriven bok med ett aktuellt tema. Det som kan tala emot Anyuru är att han inte är ensam om att skriva om ett framtida land med problem som liknar de vi har idag.

Torbjörn Flygt har skrivit om ett fiktivt östland i Europa som helt stängt sina gränser i Flyktväg, en bok som låter intressant. Jag lockas också av Peter Fröberg Idlings kontrafaktiska Julia & Paul som utspelar sig i Sverige 2017 då landet just firar hundraårsjubiléet av Seskaröupproret som gick lite annorlunda än det gjorde i verkligheten. Av dessa två tror jag mer på Fröberg Idling, men Flygt har nominerats förr.

En av de riktigt bra böcker jag läst i år är Det var vi av Golnaz Hashamzadeh Bonde, som handlar om flykt och om hur livet kan bli efteråt. En fin historia om livet som inte blev som man hoppats och sorgen i inte riktigt höra till någonstans. Temat flykt är också stort bland årets böcker.

På Bokmässan deltog Golnaz Hashamzadeh Bonde i ett seminarium tillsammans med Elin Boardy, vars bok Tiden är inte än också handlar om flykt, men i en helt annan tid. Jag har ännu inte läst den, men tyckt om Boardys tidigare böcker. Det vore riktigt roligt om hon nominerades.

En bok jag nyss läst är Mitt liv och ditt av Majgull Axelsson, som handlar om en viktig och obehaglig del av Sveriges historia. Huvudpersonens bror satt inspärrad på Vipeholms sjukhus, en anstalt för så kallade sinnessvaga som utsattes för experiment av olika slag. Inte lika fantastisk som Jag heter inte Miriam, men mycket bra. Dags för Axelsson att få den nominering hon förtjänade redan för sin förra bok.

Sedan tycker jag att det är dags för serierna att ta plats i finrummet och håller en tumme för Mats Jonsson och hans Nya Norrland.

Lyrik brukar däremot finnas med varje år, trots att det sällan blir lyrikböcker som vinner. Årets lyrik skulle kunna bli Gunnar D Hanssons Tapeshavet. En fantastisk poet.

Böcker jag (ännu) inte läst med ändå tror på är Den svavelgula himlen av Kjell Westö och Sidonie & Nathalie Från Limhamn till Lofoten av Sigrid Combüchen. Snackisar, som är skrivna av ansedda författare

Fackböcker så, en kategori som jag sällan läser så många böcker ur, men i år finns det en hel del intressanta titlar som jag är sugen på.

En annan historia Lina Thomsgård (red) har jag läst och det är en riktigt viktig och bra bok som jag hoppas nomineras. Fler böcker om starka kvinnor är Den nya dagen gryr av Johan Svedjedal om Karin Boye, Kata Dahlström Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk och den fina boken om Karin Larsson I min trädgård vill jag vara Karin av Elisabeth Svalin Gunnarsson.

Lite mer nörderi står Lars Lönndahl för i Det germanska spåret och den obligatoriska fågelboken skulle kunna bli Nära fåglar av Roine Magnusson, Åsa Ottosson och Mats Ottosson.

Två böcker som är aktuella och dessutom känns väldigt viktiga är Andrum av Victor Banke och Larmrapporten av Emma Frans. Böcker i tiden helt klart.

Och så barn- och ungdomsboksklassen. Den spretiga. Jag skulle bli väldigt glad om Down Under av Johan Ehn nominerades, då den är både välskriven och angelägen. Vackrast i år och kanske mest annorlunda är Ordbrodösen av Anna Arvidsson. Den bok som kanske berört mig mest är dock Vakuum av Mia Öström. Det är en annorlunda bok om sorg med ett helt fantastiskt språk. Årets kanske viktigaste bok för unga är Ta det som en man av Hampus Nessvold, som jag verkligen skulle vilja se bland de nominerade.

Jag har inte hunnit så långt i Under odjurspälsen av Klara Krantz, men den verkar lovande och många har hyllat den. Hennes förra bok Ge mig arsenik var riktigt fin.

Barnböcker är svårt då jag inte läser så mycket sådana längre. Här har jag fått läsa mig till vilka som skulle kunna tänkas nomineras. Och då har jag följande förslag:

Jag blev absolut förälskad i Maja Säfström på Bokmässan och hennes Fantastiska fakta om djur från förr verkar just fantastiskt. Det skulle vara roligt om den nominerades.

En bok som ser väldigt fin ut är alldeles nyutkomna Lejoparden av Björn Bergenholtz. Snygga illustrationer, känd författare och bra budskap.

Titta, Hamlet av Barbro Lindgren skulle också kunna vara en tänkbar nominering. Illustrationerna av Anna Höglund är fantastiska. Du, dikter för nyfödingar av Stina Wirsén ser också riktigt fin ut. En annan favoritillustratör och författare är Matilda Ruta som i år kommit ut med Ninna och stormskolan, som är tredje boken om Ninna.

Sedan brukar ju Eva Lindström nomineras typ varje år och i år har hon kommit ut med flera böcker, bland annat Den stora vännen med Ylva Karlsson.

Jag är svag för monstret Frank och även om jag inte läst senaste boken om honom som heter Monstret och människorna, är jag säker på att den är lika fin som de andra. Författare är Mats Strandberg och de fina illustrationerna är gjorda av Sofia Falkenhem.

Nu blir det ju bara sex nominerade i varje klass, men några rätt hoppas jag ha. Vilka tror du på?

 

 

Böcker jag önskar att mina barn läst

Det är barnboksvecka på Kulturkollo och veckoutmaningen handlar om “barnböcker som vi önskar hade nått fler läsare”. Min tolkning av det hela blir “barnböcker jag önskar hade kommit när mina barn var mindre”. De två får alltså bli “fler läsare”. Högläsningstiden är kort och jag kan tycka att det är lite sorgligt.

En bok vi faktiskt läste en gång, trots att ungarna var för stora för den är Boken utan bilder av B. J. Novak. Vi turades om att läsa med knasiga röster som komplement till läsläxan i läseboken.

Ungarna älskade Vem-böckerna och jag gjorde de också. De växte upp, men serien fortsatte och ibland funderar jag på att gå till biblioteket och låna de olästa bara för att få läsa dem själv. Senaste Vem stör? verkar till exempel så himla fin och de nya figurerna är riktigt söta.

Det kan hända att jag kidnappar systersonen som fyllde ett i april och tvångshögläser för honom.

När det gäller böcker för åldrarna 9-12 så läser jag fortfarande själv ibland. Någon gång vill de också läsa, även om de egentligen vill ha tjockare böcker redan nu. På tisdag kommer till exempel Wusten och Veganen av Åsa Asptjärn, som är en favoritförfattare. Jag tror att jag kommer att läsa även utan barn.

Tematrio – Titelfrågor

tematrio

Dags för ännu en tematrio och idag fick jag klura. Till slut kom jag på tre titlar, som också är frågor.

1. Why be happy when you could be normal? av Jeanette Winterson är en gripande, självbiografisk bok och mitt första möte med en helt fantastisk författare.

2. Vad bör göras? av Yvonne Hirdman är en kortfattad, historisk sammanfattning av jämställdhetspolitiken i Sverige. Intressant och informativ.

3. Vem blöder? av Stina Wirsén är den vem-bok som jag och grabbarna O läst flest gånger. Underbar!

 

Den viktiga högläsningen

Sedan Storebror O var i princip nyfödd har läsning varit en del av hans liv. Lillebror fick hänga på så snart han lämnade magen. Att som barn tidigt komma i kontakt med böcker och att få lyssna till och leka med språket är viktigt. Än dröjer det några år tills de läser själva, men det betyder inte att språket inte kan utvecklas. Det litterära språket. Bildspråket. Samspelet mellan text och bild.

Jag planerar att läsa för mina barn många år till. Nu läser Storebror, som går i ettan, riktigt bra själv och han läser högt en stund för oss varje kväll innan vi läser för honom. Lillebror, som går i förskoleklass, är inte lika intresserad av att lära sig läsa, men det börjar komma. I förra veckan satt han med en kompis i ettan och läste. Kompisen läste de flesta orden och Lillebror fick chansen att läsa de ord han kände igen. Åldersintegrerad undervisning när den är som bäst.

Vad har jag då läst för mina barn?

Jag har dåligt minne av de pekböcker vi läste måste jag erkänna. Ganska snart förflyttades högläsningen från böckerna med tjocka pärmar till “riktiga” böcker med “riktiga” sidor. Pekböckerna läste grabbarna själva. Främst med munnen.

Knacka på! var en de första favoriterna för Storebror. Lillebror fastnade inte lika mycket för den. Han har liksom alltid fått hänga med i de böcker som Storebror gillat och därmed läst många böcker som kanske varit lite för svåra för honom. Ibland är jag rädd att det är därför han inte är lika intresserad av bokstäver och läsning som Storebror. Eller så beror det på något helt annat.

Men åter till Knacka på! Denna genialiska bok av Anna-Clara Tidholm. Jag måste erkänna att jag inte är speciellt förtjust i de andra böckerna i serien, men just Knacka på! är briljant. Dels själva knackningarna, dörrarna som finns med jämna mellanrum och som man kan knacka på. När dörren öppnas får vi titta in i olika rum. Rum att prata om. Kort text, ofullständiga meningar, men ändå helt tillräckligt många ord för att sätta igång barnens tankar. Roligast var aporna som lekte kuddkrig. Eller den lilla gubben som vattnade sin stora blomma.

Ganska tidigt var också Hajpuss av Jonathan Lindström en favorit. En bok där bilderna tränar detaljer som sedan blir en helhet på nästa uppslag. En del av en giraffhals i en bild, där barnen för gissa vad det är som gömmer sig på nästa uppslag, där två pussande giraffer pussas. En lååååååång puss. Alla pussar är olika och de låter olika. En underbar bok som aktiverar läsaren och som dessutom gör att mamma eller pappa som läser får en hel massa gosiga pussar under läsningen. Perfekt.

En sommar läste vi samma böcker varje dag. En var Vem blöder? av Stina Wirsén och den andra var Bajsboken av Pernilla Stalfelt. Jag läste hellre de förstnämnda, men Bajsboken funkade också. Tur en inte är äckelmagad.

Vem blöder? tillhör de böckerna som lästes så ofta att grabbarna kunde den utantill. De led med den stackars kanin som alla blev så arga på. Det var ju inte meningen att slå fågel på näbben. Jag älskar själv Vem-böckerna och visst är det lättast och roligast att läsa böcker högt som man själv gillar. Det är inte alltid fallet tyvärr, vilket säkert alla föräldrar vet. Även nu läser vi om lilla nallen, stora nallen, katten och de andra. Det är speciellt Lillebror som gärna vill återse dem. Illustrationerna är fantastiska och jag imponeras över hur mycket Wirsén kan säga med få ord.

En annan bok som ungarna kunde utantill är Gruffalon av Julia Donaldson, briljant översatt av Lennart Hellsing. Jag tycker inte att han lyckats med alla sina översättningar av Donaldsons böcker på rim, ibland blir det lite krystat, men just Gruffalon är riktigt, riktigt bra. Musen som lurar alla djur och sedan också det hemska monstret är en riktig hjälte. Hen går inte ens på att Gruffalon älskar “musmos med ägg”, medan ugglan blir livrädd över risken att bli uggleglass. En bok jag ger bort till alla ungar.

Och nu då? Kapitelböcker är bäst tycker Storebror. Gärna böckerna om Lasse-Maja eller Nelly Rapp. Lillebror läser helst kortare böcker, som böckerna om familjen Monstersson eller Slatten och Kakan. De får turas om att bestämma helt enkelt och numera läser vi både för dem tillsammans och var för sig. En lång läggningsprocedur alltså, men en viktig stund på dagen.

Just nu läser vi Fiskplåt och bajsdrakar av Torbjörn Flygt. En bra och rolig bok om en ganska vanlig familj som ska åka på semester till Italien. Just  nu sitter pappan och de två barnen på ett tåg utan mamma. De har tyvärr hennes mobil, men själva mamman är spårlöst försvunnen. Mycket spännande tycker både jag och grabbarna O.

Annars försöker jag att introducera Astrid Lindgren igen och det funkar rätt bra. För Storebror läser jag Rasmus på Luffen, som tyvärr inte funkar klockrent språkligt, men novellerna i samlingen Nils Karlsson Pyssling funkar utmärkt. Tidigare har jag läst den för Storebror och nu är det Lillebrors tur. Båda grabbarna älskar den. En ska aldrig underskatta sagor.

 

Ännu ett app-tips

Jag önskar att mina barn vore lite yngre. Då hade jag helt garanterat laddat ner appen från Bonnier Carlsen med Stina Wirséns bok Vem bestämmer? som är gratis för iPhone och iPad. Sju andra böcker i serien kan laddas ner för 15 kr/styck och hamnar då i appens bokhylla. Det går att både läsa och lyssna på böckerna i appen.

Låter himla bra tycker jag. Har du små barn måste du definitivt läsa Vem-böckerna. De är helt fantastiska. Vi läser dem faktiskt ibland fortfarande, trots att barnen är snart 7 och 5,5 år.

2 x 11 frågor om böcker och annat

Det snurrar en frågeutmaning i bloggosfären och jag har inte hunnit svara då jag bara hade med mig telefonen till Stockholm. Att skriva och länka på den funkar sådär.

Nu ska jag i alla fall svara på de frågor som skickats till mig av Boktjuven och Bokmamma och sedan skickar jag vidare 11 frågor till dessa bloggare och alla andra som känner för att svara:

BerättarperspektivBokfröken, RainredEva-Cecilia, BokbabbelMarias BoklivTidningsIdaDantes bibliotekNina Ruthström, …and then there was Beatrix, Matildas läshörna 

Nu har den som sagt snurrat några varv, så ni kanske redan har svarat. Strunta i det då, det funkar!

Boktjuvens frågor:

1. Viken är din favorit TV-serie?

Hm, svår fråga. Den jag följer mest slaviskt just nu är Grey’s anatomy och Parenthood, men av klassiska serier som inte finns längre måste jag säga Cityakuten, This life och Six feet under som är riktiga höjdare.
2. Vilken bok retar du dig mest på slutet?

Blev väldigt ledsen över slutet i Igelkottens elegans av Muriel Barbey, men att säga att jag retade mig på det är kanske fel ordval.
3. Vilken bok önskar du mest att det var du som hade skrivit?

En bok som säljer mycket hade ju varit kul rent ekonomiskt, men jag hade gärna kombinerat det med ett språk och en historia som imponerar på mig. Jag väljer Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda.
4. Vad är ditt dröminriktning på bokmässan? (Får, men behöver inte vara länder. Du är boss.)

Jag hade gärna haft ett tema som handlar om lyrik, då det är en bortglömd genre som jag gillar. Eller ett franskt tema, då jag snöat in totalt på franska författare. Eller varför inte ungdomsböcker. Det hade varit kul.
5. Vilket var din favoritbok när du var liten?

Den bok jag läst flest gånger i mitt liv är nog Emily gör sitt val av L M Montgomery, men jag älskade också Laura Ingalls Wilders och Cynthia Voigts böcker. När jag var riktigt liten var Måns och Mari från vår till vinter en stor favorit.
6. Vilken fiktiv karaktär påminner mest om dig?

Vet inte, men jag har humör som Anne på Grönkulla i alla fall.
7. Vilket är det konstigaste klädesplagg du har i sin garderob?

Konstigaste? Ja att brudklänningen hänger kvar är väl egentligen konstigt då jag knappast lär använda den igen, eller ens komma i den.
8. Hur många böcker av kiosklitteratur-typ har du läst?

Det beror på vad man menar. Är det Harlequin så har jag inte läst det sedan jag var typ  12.
9. Vad väljer du av 1) En djup, men svårförståelig bok 2) En lättläst bok med uppenbar handling.

Oftast nummer två, men någon gång ibland då hjärnan finns med så vill jag gärna leka djup. Nu behöver ju djup och svårförståelig hänga ihop.
10.Vem av följande bilderbokskaraktärer skulle du helst vilja ha som ditt barn:
Alfons,Max, Lilla Anna eller Ellen

Jag har snarare i alla fall en Lotta på Bråkmakargatan hemma, men Alfons eller Ellen funkar också.
11.Vilken bok ångrar du (mest) att du läste?

Man ångrar väl aldrig en bok? I alla fall inte en som blir utläst.

Bokmammas frågor:

1. Bästa boken du läst i år?

Jag har läst väldigt mycket bra i år så det är svårt att välja. Det får bli No och jag, Delphine de Vigan.
2. Vilken ungdomsbok skulle du rekommendera till dem som inte läser så många ungdomsböcker?

Lisa Bjärbo är riktigt bra så jag rekommenderar Allt jag säger är sant.


3. Vilken bok har klart överträffat dina förväntningar?

Senast var det Kaninhjärta  av Christin Ljungqvist, som jag verkligen gillade trots att den inte borde passa mig.
4. Vilken är den bästa filmatiseringen av en bok?

Bland dem där jag både läst och sett säger jag The Commitments och Niceville, där böckerna visserligen är bättre, men filmerna mycket bra. Annars är ju Gökboet fantastisk, men den har jag inte läst.
5. Vilken bokblogg läser du varje dag?

Jag läser många! Nytt av …och dagarna går, Fiktiviteter och Lyrans Noblesser är de bloggar jag kikar in i direkt, utan att gå via readern.
6. Om du läser facklitteratur, vilken inriktning på den gillar du bäst? Tex föräldralitteratur, hobby etc.

Jag gillar böcker om länder jag inte besökt, men är nyfiken på. Som Resa i Sharialand av Tina Thunander.
7. Läser du ofta något annat än böcker? Tex serier, tidningar.

Jag är dålig på tidningar, men Skriva och ViLäser funkar. Annars gillar jag mer tanken på tidningar än att egentligen läsa dem.
8. Besöker du biblioteket ofta? Eller vill du äga dina böcker?

Jag lånar massor på biblioteket, vilket tyvärr inte betyder att jag köper färre böcker.
9. Vilken är din favoritbilderbok?

Jag tycker verkligen om Sven Nordqvists böcker om Pettsson och Findus, då det finns så mycket att upptäcka i hans bilder.
10. Vem/vilka illustratörer gillar du?

Jag tycker mycket om Stina Wirsén.
11. Vilken bok ska du läsa härnäst och varför är det just den som står på tur?

Nu blir det Eld, för att jag sett fram emot den så länge och för att jag vill recensera den första dagen för att undvika spoilers.

Okidoki, första steget gjort. Nu ska jag skicka 11 frågor till lika många bloggare och då det är många som redan fått är det lite svårt. Du väljer självklart själv om du vill svara!

Mina frågor

1. Vilken bok ger dig vårkänslor?

2. Det är snart skolavslutning. Vad köper du för bokpresent till en nybakad student?

3. Vilken författare tycker du får för tok för lite uppmärksamhet?

4. Vilken bok inspirerar dig?

5. Vilken bokkaraktär skulle du vilja ha som vän?

6. Vilken författare hade du helst velat träffa?

7. Vilken bok läser du helst högt?

8. Vilket bokformat föredrar du?

9. Har du någon gång ljugit och sagt att du läst en bok trots att du inte har det?

10. Vilken bok erkänner du inte att du läst?

11. Vad läser du helst en långhelg som denna?

Lycka till kära (blogg)vänner!

 

Tillbaka till barndomen

Igår när grabbarna O skulle lägga sig ville de läsa Vem-böcker av Stina Wirsén trots att de egentligen blivit för stora för dem. Jag vet egentligen inte hur det började, men vi började prata om döden och att när man är gammal kanske man har levt färdigt Vem är död? som handlar om just det. Det var mysigt att återgå till det enkla, men att ändå kunna tala om allvarliga ämnen. Det är det som är så bra med de här små, fina böckerna.

När vi läste Vem blöder? pratade vi om vad de tyckte om med boken när de var små och hur farfar en semester fivk läsa boken flera gånger varje dag för dem. Hur de också skrattade åt bråken i Vem är arg? samtidigt som de förfasades över att nallen och katten faktiskt gjorde dumma saker. Just att riva någon annans klosstorn var fruktansvärt.

Min favorit är Vem bestämmer? men igår var kanske första gången som sönerna verkligen uppskattade den. Nu kände de igen hur den lilla vill bestämma, men att det är den stora som tycker sig ha rätt att göra det. De fnissade åt att den lilla sade sig vara pigg och visade det genom att hoppa omkring och att stora blev arg och skrek “Dumma unge” men att lilla och stora blev vänner igen.

Det har kommit många fler böcker om nallen, katten, fågel och de andra. Ibland blir jag lite ledsen över att barnen är så stora, då jag gärna skulle köpa på mig både Vem är söt?, Vems kompis?, Vem är bäst? och definitivt Vem städer inte? då städning alltid är en issue i vårt hem.

Kan man köpa barnböcker till sig själv är frågan? Eller räcker det kanske att lura sina barn en aning.

 

 

Idag firar vi tio år

Vi har bröllopsdag idag min käre make och jag. För tio år sedan försökte Göteborg hämta sig från kravallerna och vi var många som vaknade upp till en ny värld. Till bröllopet tog sig alla gäster till slut, trots en hel del avstängningar kvarstod i centrum. Efter en grym fest följde en del av gästerna med hem till oss för lite eftersnack. Klockan åtta gick den sista och klockan nio väcktes vi av någon som glömt sina skor.

Bröllopsdagen 2001 får representeras av boken I nöd och lust av Elizabeth Gilbert, mer för titeln än någonting annat.

Ett år som gifta betyder bomullsbröllop och då kommer jag att tänka på Niceville, som utspelar sig i södra USA, där det fanns en hel del bomullsplantager.

Två år så, då var vi en månad i Thailand och jag hade världens jagvillaldrighanågrajäklaungaretthuspålandetochettjävlasvenssonlivkris. Pappersbröllop betyder kanske böcker och jag väljer Turning thirty av Mike Gayle, trots att jag faktiskt inte fyllde 30 förrän året därefter.

2004 var ett bra år. Den 16:e juni arbetade vi visserligen fortfarande, men sommarens resa gick till Tanzania. Läderbröllop firades och då elefanter har läderhud blir årets bok När elefanter dansar, en reseberättelse om Tanzania av Barbara Voors.

När vi firade 4 år som gifta hade jag blivit en elefant. Jag var höggravid, hade början till havandeskapsförgiftning och det var tidernas värmebölja. Med fötter större än Musse Pigg (fingrar också för den delen) hade jag svårt att gå och jag hade dessutom fått order om att ta det väldigt, väldigt lugnt. Nu är Sängläge av Sarah Bilston ingen direkt kul bok, men så är det inte så kul att ligga till sängs heller.

Det blev inte bättre för när vi firade träbröllop var jag gravid igen. Nu hade vi en 11 månad gammal bebis och en till unge på väg. Jag spydde dagligen och var rätt trött på det mesta. Skönt dock när maken fick sommarlov och vi faktiskt kunde njuta av lugnet tillsammans hela familjen.  Mamma, pappa, barn .

Vi har hunnit fram till 2007 och familjen hade då vuxit. Jag fick nytt jobb strax före sommaren och maken gjorde sig redo för att vara hemma istället. Vi hade en lugn och skön sommar som till stor del tillbringades i trädgården. Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av sommarens läsupplevelse och titeln anger också precis det jag behövde.

Året därefter hade jag ingen höjdarsommar. Stressen kom ikapp mig och jag fick kämpa för att komma tillbaka. Yllebröllop och jag behövde definitivt bli inbäddad i något mjukt. Vi hade ännu en lugn och skön sommaren och reste en liten sväng till Danmark med svärföräldrarna. En rogivande semester. Årets bok då? Definitivt Vem blöder? som vi läste minst en gång varje dag. “Det vaj inte meninen, tackas taninen” var årets replik.

Att semestra med barn funkar också märkte vi 2009 då vi drog till Turkiet precis i tid för vårt gummibröllop. Lite kinky låter det allt, men gummi kan ju vara simringar och annat. Eller det är väl plats kanske. Skitsamma. Det var en helt okej sommar. Mer än okej faktiskt. Den får representeras av Mot ljuset för det var så det kändes. Vi var på väg mot ljuset och ett nytt liv där jag nästan hade koll. Det var också min första bloggsommar även om bloggen dessa veckor fick klara sig själv.

Nio år firades förra året. Linnebröllop. Om det är något jag lärde mig den sommaren är att Tillsammans är man mindre ensam.

Och så nu, när det gått tio år är det kanske dags för en ny början, Ungarna börjar bli stora och det är dags att navigera om. Dags att undersöka Kärlekens geografi och kanske upptäcka nya områden.

Bästa bilderboken ever

Lyran har satt ihop en bästalista som gjorde mig lite matt. Jag har därför bestämt att det blir några bästainlägg i veckan och kanske även nästa vecka. När andan faller på helt enkelt. Först ut är de enkla valen och ett av dem var bästa bilderbok.

Jag absolut älskar Gruffalon av Julia Donaldson. Underbar text med skön rytm och roliga rim i en superb översättning av Lennart Hellsing. Fina bilder av Alex Scheffler och en bra budskap. Grabbarna O älskar den, men jag tror att jag älskar den mer. “Ett hiskeligt djur är en Gruffalo”, underbart! Läs mer här.

Blir lite sugen på ett par bubblare också och då blir det Vem blöder? av Stina Wirsén, där Lillebror levde sig inte så mycket i den stackars fågelns öde och upprepade om och om igen “de va inte meninen, stackas fåååågl” . Det finns många fantastiska böcker i serien, men det här är min favorit tätt följd av Vem är arg? och Vem bestämmer?

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: