Elizabeth Gilbert

Ett boktitelstal till mina studenter

Välkommen ut på andra sidan

Nu väntar En ny tid och ni har blivit Vuxna människor. Kanske tänker ni Det kommer aldrig vara över för mig men sanningen är att det här är Sista berättelsen om oss. Ni ska gå vidare På egen hand. Idag är Allt som återstår, på samma gång Slutet och Alltings början

Är det nu allt börjar? kanske ni undrar. Och jag säger Mot framtiden! Det är dags att Blunda och hoppa. Om inte nu så när.

Livet går så fort. Och så långsamt. Lev inga Halva liv. Gå dit hjärtat leder dig och missa inte Allt du kan se när du saktar ner. Lägg fokus på Det goda inom dig även i stunder då du vill skrika Alla suger och det är ingens fel för Ingen annan är som du. Tillbringa din tid Där livet är fullkomligt och sikta Högre än alla himlar även under Stjärnlösa nätter. Fortsätt att Blixtra, spraka, blända

Undersök Kärlekens fyra årstider och lär dig Kärlekens geografi. Möter du fel person så tänk Det är inte jag, det är du och Finns det en, finns det flera. Men Låt den rätte komma in och när hen dyker upp ska du utbrista Jag är allt du drömt men också Mig äger ingen. Jag önskar att du får bada i En ocean av kärlek. Du är Den som är värd att bli älskad.

Se dig omkring om tänk Alla mina vänner är superhjältar och trots att det framöver är Du, bara får du inte glömma att Tillsammans är man mindre ensam. Kanske tänker du också En dag ska jag skriva om den här platsen. Minns oss som nu och Skriv om och om igen.

För mig är ni alla De oförglömliga och definitivt I en klass för sig. Jag hoppas att var och en av er finner Lyckan, kärleken och meningen med livet.

Hej då, vi ses väl?

PS. Det är sant att jag ibland blev Så jävla trött när ni verkade leva efter mottot Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera. Men Det finns alltid förlåtelse och dagarna var trots allt fyllda med Rimligt lyckade ögonblick. DS.

 

 

 


Delar av det här talet har spelats in i förväg till mina fina studenter (hålla tal live hade jag aldrig klarat) och publiceras här för att de (och andra) ska kunna läsa om böckerna vars titlar bildar talet.

 

Photo by おにぎり on Unsplash

Goodreads Choice Awards förlänger läslistan

Ett tecken på att jag läst ovanligt lite litteratur på engelska i år är att i princip alla titlar som nominerats till Goodreads Choice Awards är olästa. Det betyder verkligen inte att de inte verkar läsvärda och därför har min läslista förlängts betydligt. Just nu pågår finalomröstningen och det går att rösta på så många som 10 titlar i 20 kategorier. Långt ifrån alla lockar till läsning, men jag har valt ut några böcker som jag verkligen vill läsa och flera av dem äger jag redan.

Best Fiction

On earth we’re briefly gorgeous av Ocean Vuong är poetens första roman och med en författare från Vietnam får jag dessutom ett land till att lägga till utmaningslistan.

Normal people av Sally Rooney som jag köpte när den var ny på engelska för att jag var tvungen att äga den och läsa den direkt …

The most fun we ever had av Claire Lombardo där vi får följa en familj med fyra döttrar under en lång tid.

Queenie av Candice Carty-Williams beskrivs som en blandning mellan Bridget Jones dagbok och Americanah.

A woman is no man av Etaf Rum är en berättelse om att växa upp i en traditionell arabisk familj i Brooklyn.

Best Mystery and Thriller

My sister, the serial killer av Oyinkan Braithewaite har jag tänkt läsa länge och vill verkligen få tummen ur.

The Mother in law av Sally Hepworth låter som en lagom lättläst och lättsmält spänningsroman.

The Whisper man av Alex North verkar spännande och har ett grymt snitt på Goodreads.

Best Historical Fiction

The City of women av Elizabeth Gilbert är jag lite kluven till, men mest nyfiken.

Daisy Jones and the six av Taylor Jenkins Reid om Daisy och bandet lockar också.

The Giver of stars av Jojo Moyes låter inte lika bra som hennes andra böcker, men jag vill läsa.

Best Romance

The Girl he used to know av Tracey Garvis Graves låter precis lagom smörig för min smak.

Best Graphic Novels and Comics

The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood med illustrationer av Renee Nault vill jag verkligen läsa.

Best Poety

Shout av Laurie Halse Andersen beskrivs som en poetisk memoar.

When you ask med where I’m going av Jasmin Kaur är dikter och illustrationer om att vara kvinna.

Best Young Adult Fiction

I wish you all the best av Mason Deaver om att komma ut som icke-binär.

On the come up av Angie Thomas låter inte som min grej, men måste läsa ändå.

With the fire on high av Elizabeth Acevedo handlar om tonårsmamman Emoni

 

Egentligen hade jag kunnat välja ut ännu fler titlar, men det här får räcka så länge. Jag lär ändå inte hinna läsa alla, men några fler böcker på engelska skulle jag vilja med i år.

 

 

 

 

 

Årets bok – vilken blir det?

Det känns lite tidigt att utse årets bok för 2016, men det handlar om den bästa boken utgiven mellan maj 2015 och april 2016. Tolv böcker är nominerade och det går att rösta fram till den 28 augusti. Priset delas ut under Bokmässan i Göteborg i september. För den flitige går det att påverka ordentligt. En röst per dag och mailadress är tillåten. Tänk dock på att du genom att rösta med din mailadress godkänner att Bonniers Bokklubbar skickar erbjudanden och löpande information om Årets Bok till dig. Bonniers Bokklubbar får dock inte lämna din mailadress vidare till tredje part.

Kriterierna för att bli nominerad är, förutom tiden för utgivning, att det är en skönlitterär bok som är välskriven språkligt och innehållsmässigt, samt tilltalar en bred läsekrets. Ingen smal finkultur alltså och det känns faktiskt ganska befriande. Samtidigt saknar jag en del mindre förlag, som kanske inte säljer lika mycket. Även om de nominerade inte bara tillhör Bonnierförlagen.

De nominerade är:

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. En bok som vunnit Pulizerpriset och som jag vill läsa.

Stora små lögner av Liane Moriarty. Det var länge sedan jag läste något av henne. Kanske dags igen. Låter som en perfekt sommarbok.

Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Riktigt bra bok, även om jag inte blev helt golvad som många andra.

Gånglåt av Elin Olofsson är en fin bok om en före detta stjärna, som försöker summera sitt liv.

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz. Jag har ingen önskan att läsa den fjärde boken i Milleniumtrilogin, det räckte med de ursprungliga tre.

Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter av Elizabeth Gilbert borde vara en bok för mig, men jag är inte jättesugen. Vinner den ska jag definitivt läsa.

Arvet efter dig av Jojo Moyes har jag läst och tyckt om. En värdig uppföljare om Lou, som stannar kvar.

Det är något som inte stämmer av Martina Haag. Stark roman, som nästan suddar ut gränsen mellan fantasi och verklighet.

En hemlig plats av Tana Franch. Bra som vanligt, men inte den bästa av French. Plus för internatskolemiljö dock.

Kärlek sökes av Carin Hjulström. Hjulström är ojämn, men när det är bra är det riktigt charmigt.

Simma med de drunknande av Lars Mytting är nästa bok i Kulturkollo läser. Kommer alltså att läsas snart.

Snövit ska dö av Nele Neuhaus lockar ganska mycket. Om inte annat för att läsa en tysk bok.

 

Vilken bok kommer du att rösta på? Vilken tycker du att jag ska läsa?

Mina svar på Ä

Almost there! Som vanligt tänker jag att jag ALDRIG ska starta en endaste utmaning mer, eller skriva en endaste fråga, göra en endaste enkät. Vi får se hur det blir. Inget alfabet ändå för det är så himla långt…

Bokstaven Ä idag, som i…

Äpple

Ärlig

Äventyrlig

Äcklig

Äktenskap

Jo men det viktigaste äpplet är väl ändå det i  Bibeln som Eva mumsar på?

Riktigt äckliga är Simon Becketts böcker om David Hunter. Speciellt Dödens viskningar som fokuserar väldigt mycket på olika stadier av förruttnelse.

Om ett äktenskap i spillror handlar Jag älskar dig inte av Christina Stielli, en bok som jag har väldigt svårt att släppa. Hur viktigt är det egentligen att vara ärlig om det betyder att man sårar andra?

Att dra iväg på en resa ensam till tre länder på I är helt klart äventyrligt. Det gör Elizabeth Gilbert i boken Eat, pray, love.

Och en karaktär med för- eller efternamn på Ä. Det känns spontant lite lurigt måste jag säga.

Ä? Ja, det måste ju bli Älskade i boken med samma namn som jag just läst. Ett barn som blir dödat av sin mor för att undvika slaveri, men som kommer tillbaka till familjen som vuxet spöke. Fascinerande!

Äntligen!, utropade Gert Fylking när Horace Engdahl och senare Peter Englund avslöjade nobelpristagen i Börshuset. Vilken nobelpristagare skulle få dig att brista ut i ett rungande Äntligen? Har det kanske redan hänt?

Jag ropade äntligen i höstas när Tomas Tranströmer fick priset. Grät en skvätt också. Jag vet faktiskt inte om någon annan författare skulle få mig att bli lika glad igen. Jag skulle dock bli glad om Assia Djebar fick priset. Eller Ko Un. Det är fina författare!

 

Idag firar vi tio år

Vi har bröllopsdag idag min käre make och jag. För tio år sedan försökte Göteborg hämta sig från kravallerna och vi var många som vaknade upp till en ny värld. Till bröllopet tog sig alla gäster till slut, trots en hel del avstängningar kvarstod i centrum. Efter en grym fest följde en del av gästerna med hem till oss för lite eftersnack. Klockan åtta gick den sista och klockan nio väcktes vi av någon som glömt sina skor.

Bröllopsdagen 2001 får representeras av boken I nöd och lust av Elizabeth Gilbert, mer för titeln än någonting annat.

Ett år som gifta betyder bomullsbröllop och då kommer jag att tänka på Niceville, som utspelar sig i södra USA, där det fanns en hel del bomullsplantager.

Två år så, då var vi en månad i Thailand och jag hade världens jagvillaldrighanågrajäklaungaretthuspålandetochettjävlasvenssonlivkris. Pappersbröllop betyder kanske böcker och jag väljer Turning thirty av Mike Gayle, trots att jag faktiskt inte fyllde 30 förrän året därefter.

2004 var ett bra år. Den 16:e juni arbetade vi visserligen fortfarande, men sommarens resa gick till Tanzania. Läderbröllop firades och då elefanter har läderhud blir årets bok När elefanter dansar, en reseberättelse om Tanzania av Barbara Voors.

När vi firade 4 år som gifta hade jag blivit en elefant. Jag var höggravid, hade början till havandeskapsförgiftning och det var tidernas värmebölja. Med fötter större än Musse Pigg (fingrar också för den delen) hade jag svårt att gå och jag hade dessutom fått order om att ta det väldigt, väldigt lugnt. Nu är Sängläge av Sarah Bilston ingen direkt kul bok, men så är det inte så kul att ligga till sängs heller.

Det blev inte bättre för när vi firade träbröllop var jag gravid igen. Nu hade vi en 11 månad gammal bebis och en till unge på väg. Jag spydde dagligen och var rätt trött på det mesta. Skönt dock när maken fick sommarlov och vi faktiskt kunde njuta av lugnet tillsammans hela familjen.  Mamma, pappa, barn .

Vi har hunnit fram till 2007 och familjen hade då vuxit. Jag fick nytt jobb strax före sommaren och maken gjorde sig redo för att vara hemma istället. Vi hade en lugn och skön sommar som till stor del tillbringades i trädgården. Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av sommarens läsupplevelse och titeln anger också precis det jag behövde.

Året därefter hade jag ingen höjdarsommar. Stressen kom ikapp mig och jag fick kämpa för att komma tillbaka. Yllebröllop och jag behövde definitivt bli inbäddad i något mjukt. Vi hade ännu en lugn och skön sommaren och reste en liten sväng till Danmark med svärföräldrarna. En rogivande semester. Årets bok då? Definitivt Vem blöder? som vi läste minst en gång varje dag. “Det vaj inte meninen, tackas taninen” var årets replik.

Att semestra med barn funkar också märkte vi 2009 då vi drog till Turkiet precis i tid för vårt gummibröllop. Lite kinky låter det allt, men gummi kan ju vara simringar och annat. Eller det är väl plats kanske. Skitsamma. Det var en helt okej sommar. Mer än okej faktiskt. Den får representeras av Mot ljuset för det var så det kändes. Vi var på väg mot ljuset och ett nytt liv där jag nästan hade koll. Det var också min första bloggsommar även om bloggen dessa veckor fick klara sig själv.

Nio år firades förra året. Linnebröllop. Om det är något jag lärde mig den sommaren är att Tillsammans är man mindre ensam.

Och så nu, när det gått tio år är det kanske dags för en ny början, Ungarna börjar bli stora och det är dags att navigera om. Dags att undersöka Kärlekens geografi och kanske upptäcka nya områden.

Om äktenskap och rädsla

I nöd och lust tar vid där Elizabeth Giberts succébok Lyckan, kärleken och meningen med livet slutar. Eller rättare sagt en tid därefter. Elizabeth bor i USA med Felipe en sjutton år äldre man från Brasilien som hon träffade på Bali. De har varit tillsammans i två år och har ett både stabilt och lyckligt förhållande. Då Felipe blir utvisad ur landet för att han haft för många tillfälliga visum ställs allt verkligen på sin spets.

Kravet för att han ska få stanna i landet är att han och Elizabeth gifter sig, men först måste de båda utredas och under den tiden får Felipe inte befinna sig i USA. Utredningen kan ta många månader och de beslutar sig för att resa tillbaka till Asien för att vänta in beslutet där.

Elizabeth, som  i början av Lyckan, kärleken och meningen med livet precis genomgått en riktigt hemsk skilsmässa vill absolut inte gifta sig igen. Felipe har även han varit gift tidigare och är ärligt talat inte heller speciellt sugen på det. Han är dock en ganska okomplicerad typ och menar att det bästa är att göra som myndigheterna vill och sedan leva sitt liv som de själva vill.

Elizabeth får istället panik och börjar läsa allt hon kommer över om äktenskap. Jag känner igen sättet att ta sig an en kris och försöka bearbeta sin rädsla, men ändå känner jag ibland att hon är mer än lovligt hysterisk. Då jag väntade vårt första barn läste jag också allt jag kunde komma över för att kunna teoretisera allt och därmed uppnå ett lugn. Det hjälpte för stunden, men allt går definitivt inte att läsa sig till.

För tio år sedan, långt innan ungarna var påtänkta, gjorde jag och maken (som inte var make då) en resa som bland annat gick till Vietnam och Laos. Jag läste därför med glädje de passager som handlade om invånarna i norra Vietnam och deras syn på äktenskap, samt berättelserna från Luang Prabang som är en fantastiskt plats. Just intervjuerna med människor från helt andra kulturer än den vi lever i är spännande. Det unga laotiska paret Keo och Noi är till exempel helt fantastiska. Vissa delar av den teoretiska och inte minst religiösa genomgången hade jag kunnat vara utan, men mycket är dock väldigt roligt att läsa.

Kvinnans brist på rättigheter i många äktenskap går som en röd tråd genom boken. Gilbert funderar kring kvinnorna i sin närhet och vad de fått offra för sin familj. Hon berättar om sin mamma som hade en karriär på gång som sexualrådgivare, men som inte kunde åka på en tvådagarskonferens då barnen var sjuka och maken inte kunde tänka sig att vara hemma från sitt jobb. Mamman offrade istället sin karriär och förblev hemmafru.

Jag gillar historien om kinesiska kvinnor som under 1800-talet tydligen kunde ingå äktenskap med avlidna män, så kallade spökgiften,  och på så sätt få möjlighet att starta företag och leva ett självständigt liv.

Gilbert ägnar också mycket tid åt samkönade äktenskap och diskuterar bland annat teorin från Platons Symposium om hur människorna hela tiden letar efter sin förlorade hälft. Hon funderar också kring hur det kan komma sig att så många faktiskt kämpar för att få möjlighet till något så dammigt och konservativt som att gifta sig i kyrkan.

Isadora Duncan lär ha sagt ”en intelligent kvinna som läser äktenskapskontraktet och sedan ingår äktenskap förtjänar alla konsekvenser” och det är nog precis de möjliga (och omöjliga) konsekvenser Gilbert är rädd för. Hon vill vaccinera sig mot allt ont som skulle kunna hända i förhållandet med Felipe genom att undvika äktenskap. Lite lugnad blir hon av det faktum att även fiskmåsar skiljer sig och hittar nya partners och att deras andra äktenskap ofta håller livet ut.

Om du, som Elizabeth är stressad inför att behöva gifta dig, kan detta mycket väl vara den perfekta boken för dig. Gilberts bok är en trevlig exposé över äktenskapets historia och en del är riktigt intressant. Det är en bok att vika hundöron i, men inte nödvändigtvis en bok att läsa i ett svep. Jag var lika kluven till Gilberts första bok, men den återkommer jag till i tanken ganska ofta. Kanske blir det så även med I nöd och lust.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-06-21

Nu finns I nöd och lust i pocket utgiven av Bonnier Pocket.

Eat, pray, love – the movie

När jag läste Elizabeth Gilberts bok Lyckan, kärleken och meningen med livet, var jag inte jätteimponerad. Däremot visade det sig att det var en bok som stannar kvar. Den svenska titeln däremot är en katastrof och har dessutom helt missat originaltitelns syfte. Varför krångla till det? Eat, pray love beskriver med tre ord syftet med resorna till tre länder. Tre egoländer på i, I. Italien, Indien och Indonesien.

Filmen lyckas inte riktigt förmedla den desperation som Elizabeth beskriver i boken och därför är det inte lika glasklart varför hon egentligen reser. Visst, hon lämnar en man och vill hitta sig själv, men helt trovärdigt är det inte.

Däremot gillar jag resan till Italien bättre i filmen än i boken. Här har också Tuva Novotny en liten roll som den svenska Sofi. Vikthysterin visas på ett ganska roligt sätt, även om jag helst hade sluppit den helt. Det är dock en varm del av filmen som utspelar sig i pizzalandet.

Liksom i boken gillar jag resan till Indien bäst. Dit reser Liz för att meditera och träffa en berömd guru, som ironiskt nog är på resa till New York. Där finns dock Richard från Texas som är min absoluta favorit, väl spelad av Richard Jenkins.Underbara Richard, som har en hel del problem att ta tag i.

Och så Bali. Nja, det är här det spårar ur. Romantiskt i överkant helt klart.

Boken i sig är amerikanskt smetig, men filmen är verkligen Hollywoodfilm när den är som smörigast. Feel-good, definitivt, men det finns bättre. Jag brukar älska Julia Roberts, men den här rollen är inte för henne. Det hade behövts någon mer nedtonad. Det här blir Notting Hill på resa och det funkar inte riktigt.

Okej om du vill slå ihjäl ett par timmar, men inte mer. Något av en besvikelse skulle jag säga.

Om läsning på hotell

Hotellet på Klong Nin, Ko Lanta var ett läsande hotell och där gjorde jag också flera bokfynd i byteshyllan. När vi reste vidare till Long Beach på samma ö var byteshyllan av en helt annan kvalitet och det fanns väldigt lite nytt. Mycket Liza Marklund och flera av dem på norska. Visserligen har jag lovat mig själv att läsa på norska och danska i år, men då ska det vara något bra.

När vi så kom till Koh Molok läste gästerna igen. Tyvärr verkade de alla köpt sina pocketböcker på flygplatsen då de nyutkomna och/eller populära dominerade totalt. Ett gäng hundraåringar och Elizabeth Gilbert på svenska och engelska samt några Nesbø som jag redan läst. Inget fel på smaken egentligen, men jag hittade ingenting jag inte redan läst, vilket var lite nedslående. Mina böcker börjar nämligen ta slut. Bara två olästa kvar på tio dagar och det förstår ju vem som helst att det inte går.

Tur i oturen alltså att det hotell vi bokat lyckats dubbelboka och ännu mer tur att vi hittade ett nytt hotell på så kort varsel. Det här hotellet har nämligen en bokbyteshylla från himmelriket. Jag såg ett tiotal böcker som jag mer än gärna läser. Hoppas att de inte försvinner innan jag hinner knipa i alla fall ett par av dem.

Bokfrågornas ABC del 26

X, Y och nu Z. Det blir bara svårare och svårare att komma på frågor. Trots att jag känner mig som en zombie just nu finns det ingen fråga om dessa varelser. Här kommer de fyra uppgifterna för veckan:

zoo finns en massa djur och jag vill att du berättar om en bok där djur spelar en viktig roll.

Jag kör på en barnbok den här gången av underbara Pija Lindenbaum där en stressad mamma förvandlas till en rosa drake. Boken heter så klart När Åkes mamma glömde bort och grabbarna O älskar den.

Anders Zorn är en känd konstnär. Har du läst någon bok där han eller någon annan konstnär figurerar?

I Allt är bara bra, tack av Moa Herngren lever Lea tillsammans med den alkoholiserade och destruktive konstnären Michel. Deras förhållande som först är otroligt passionerat slutar i total misär. En fruktansvärt bra och hemsk bok.

Zen, att vara närvarande just här och nu, är rätt inne trots att ideérna inom zenbuddismen knappast är nya, zen-coaching, mindfullness, meditation, yoga och en massa annat är i ropet. Vilken bok tycker du handlar om zen?

Den första boken som poppar upp i huvudet är Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert som handlar just om att leva i nuet och där meditation och yoga står i centrum.

Författare på Z finns det några stycken. Vem är din z-favorit?

Det får bli Helena von Zweigbergk som skrivit bland annat Ur vulkanens mun och nu senast Sånt man bara säger. Ärliga, modiga och känslofyllda böcker. Dessutom verkar hon grymt trevlig. Hennes deckare är jag inte lika förtjust i dock. Ingen är perfekt. Varken jag eller Helena.

Inspiration finner ni här:

Alkb

…and then there was Beatrix

Bokstunder

Eli läser och skriver

Eva-Cecilia

Fiktiviteter

Ninas Skrivarlya

Yfronten

Häng nu på i slutspurten och lämna gärna länk och/eller kommentar här när du svarat.

Bra? Jag vet inte

Läste just ut Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert som en kollega rekommenderade mig att läsa. Jag är väldigt splittrad till boken, den var på ett sätt rätt seg, på sina ställen löjligt amerikansk, men samtidigt rätt så bra.

Boken består av tre delar som utspelar sig i tre länder Italien, Indien och Indonesien. Jag gillade indonesiendelen bäst. Den gav mig en riktig längtan efter att resa själv. Inte just till Bali, var inte jätteförtjust i ön. Jag längtade dock efter den sköna tillvaro man kan ha på en långresa. Inga tider att passa, få saker inplanerade, inga andra att ta hänsyn till, ingen stress. Underbart!

Delen om Indien var också ganska spännande, men det blev lite väl religiöst på sina ställen. Italiendelen var visserligen småtrevlig, men rätt seg.

Är det en bra bok? Jag vet inte. Den är inte dålig, men jag kan tänka mig att det är en bok som man ska läsa vid rätt tillfälle. Liz har just skilt sig och åker ut på en långresa för att hitta sig själv. För andra i samma situation kan den säkert vara jättebra! För mig var den okej, men inte mer.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2009-03-20

Det märks att det är ett tidigt inlägg då det inte direkt är uttömmande. Nu när det gått ett drygt år sedan jag läste boken, måste jag säga att den fastnat rejält. Jag återkommer ofta till den i tanken och svaret på frågan i rubriken blir så här i efterhand definitivt ja. Jag ser fram emot filmen med Julia Roberts i huvudrollen och Tuva Novotny i en biroll. Den engelska titeln är så mycket bättre Eat, pray, love där eat står för Italien, pray för Indien och love för Indonesien. Undra om det är en slump att alla länder börjar på I som I (jag)?

[http://www.youtube.com/watch?v=mjay5vgIwt4]

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: