enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Anna Ahlund (Sida 1 av 2)

20 bra författare under 40 fem år senare

Granta har med tio års mellanrum 1983, 1993, 2003 och 2013 listat 20 författare under 40 som de tror kommer att bli stora och influera den litterära världen. De fokuserar självklart på brittiska författare. För fem år sedan gjorde jag en egen lista med 20 författare under 40 som skriver på svenska. Även om det egentligen är fem år kvar till nästa lista enligt Grantas regler tycker jag att det är dags för en uppdatering. Men först en utvärdering av vad jag och Granta tyckte 2013.

Av de 20 författare Granta hade med på sin lista 2013 skulle jag säga att Naomi Alderman verkligen levt upp till förväntningarna. Hon vann Women’s Prize for Fiction för sin fjärde roman som snart kommer ut på svenska med titeln Makten. Nadifa Mohammed slog igenom med Förlorade själar och även Kamila Shamsie har nått framgångar med sin senaste bok Home fire. Vad som gör mig lite sorgsen är att Taye Delasi inte publicerat något mer efter den fantastiska debuten Ghana must go. Jag skulle så gärna vilja läsa mer av henne.

Och så min lista då, där vissa blivit äldre och andra fallit i glömska. När jag nu satt samman en ny lista med lovande svenska författare under 40 har jag valt att inte ta med de som är födda 1978 och därmed fyller 40 i år. Av dem är jag glad över att Therese Bohman verkligen slagit igenom. En favorit helt klart, som jag förväntar mig mycket av framöver. Även Jonas Hassen Khemiri är född 1978 och fyller därmed 40 i år. Han var definitivt ett bra val på listan från 2013. Jessica Schiefauer är en annan 78:a som skulle kunnat platsa även nu, men faller för ålderstrecket, medan Helena Österlund kanske snarare fallit i någon slags glömska.

Nu har jag sökt efter nya, unga författare och kommit fram till ett gäng som jag tycker förtjänar att lyftas fram. Vissa har skrivit många böcker, andra bara en, men de har alla fått mycket uppmärksamhet och därmed påverkat många läsare.

Flera av de som fanns med på listan 2013 finns med även denna gång, medan andra har försvunnit av andra skäl än just ålder. De som inte skrivit något sedan 2013 och kanske bara skrev den där enda debuten har fått lämna plats för nya förmågor.

Hur mycket jag än försökt att välja författare efter vad de objektivt uträttat, går det inte att undvika att en lista av detta slag blir subjektiv. Det blir det å andra sidan oavsett vem som gör en lista av detta slag, då ett urval alltid måste ske. Jag har däremot försökt att bredda författarnas genrer, något som sällan sker när “seriösa” tidningar gör listor, men inser att könsbalansen blivit väldigt sned.

Det här är mina 2o bra författare under 40 version 2018:

Johannes Anyuru är född 1979 och debuterade 2003 med Det är bara gudarna som är nya. Med senaste boken De kommer att drunkna i sina mödrars tårar fick han sitt stora genombrott och tilldelades Augustpriset för bästa skönlitterära bok. Anyuru är definitivt här för att stanna och fanns med på min lista även 2013.

Elin Boardy född 1979 nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2008 för sin debut Allt som återstår. Sedan dess har hon skrivit tre böcker och måste ses som etablerad på allvar. Fortfarande saknas det breda genombrottet, men jag är säker på att det kommer.

Ester Roxberg föddes 1987 och har sedan 2013 fått ett större genombrott i och med boken om sin pappa Ann-Christine från 2014. Senaste boken heter Barnvagnsblues och den har jag tänkt läsa sen den var ny.

Sami Said föddes 1979 och uppmärksammades rejält för sin debut Väldigt sällan fin. Trots flera böcker hamnade han lite i skymundan, men i höst kommer nya Människan är den vackraste staden.

Sara Bergmark Elfgren föddes 1980 och slog igenom med Engelsforstrilogin som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg. Därefter har hon klarat sig utmärkt själv och senaste boken Norra Latin var riktigt, riktigt bra.

Nanna Johansson föddes 1986 och har med sina seriealbum gått från klarhet till klarhet. Min favorit är Hur man botar en feminist från 2014, men även Välkommen till din psykos är riktigt vass och bra. Senaste boken heter Naturlig skönhet och kom 2017.

Johanna Thydell född 1980 borde egentligen varit med på listan redan 2013, men nu har hon definitivt förtjänat sin plats. Hon debuterade 2003 med I taket lyser stjärnorna och senaste boken (M)ornitologen är absolut lysande. Thydell skriver också barnböcker, bland annat Dumma teckning som nominerades till Augustpriset 2017.

Tove Folkesson född 1981 är kanske mest känd för debuten Kalmars jägarinnor, som nominerades tillbland annat Borås Tidnings Debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios Romanpris. Hon har har följt upp den med böckerna Sund och Ölandssången, som bildar en trilogi.

Christoffer Carlsson född 1986 är deckarförfattare och kriminolog. Han har hittills publicerat fem böcker för vuxna och en för unga. För sig trilogi om Leo Junker, som inleds med Den fallande detektiven har han fått flera priser och ungdomsboken Oktober är den kallaste månaden belönades med Spårhunden.

Agnes Lidbeck född 1981 debuterade med Finna sig 2017 och tilldelades Borås tidnings debutantpris. I boken undersöker hon kvinnans tre roller. Nu är Lidbeck aktuell med Förlåten, där hon fortsätter att utforska hur det är att vara kvinna idag.

Stina Stoor född 1982 slog igenom med dunder och brak 2015 med sin debut Bli som folk. Novellsamlingen nominerades till Augustpriset och Stoor tilldelades Borås tidnings debutantpris. Liten reservation för att ingen ny bok kommit sedan dess, men jag hoppas att Stoor ska övervinna sin skrivkamp.

Arkan Asaad är född 1980 och fanns med på min lista 2013, trots att han då bara skrivit Stjärnlösa nätterSedan dess har han även gett ut Blod rödare än rött och i höst kommer tredje boken Bortom solens strålar.

Athena Farroukhzad född 1983 uppmärksammades för sin debut Vitsvit, som är en otroligt stark diktsamling, nominerad till både Augustpriset och Borås tidnings debutantpris. Därefter har Farroukhzad gett ut Trado tillsammans med den rumänska poeten Svetlana Cârstean, en poet hon också översatt.

Elin Bengtsson född 1987 debuterade 2013 med Mellan vinter och himmel. Med andra boken Ormbunkslandet slog hon igenom ordentligt och nominerades till Augustpriset. I höst är hon aktuell med Rosenregimen.

Isabelle Ståhl född 1988 har bara skrivit en bok, men debuten Just nu är jag här blev ett rejält genombrott. Att ta med någon på listan som bara skrivit en bok är något av en chansning, men det är svårt att gå förbi en debutant som nomineras till såväl Augustpriset och Borås tidnings debutantpris.

Jonas Brun född 1979 debuterade 2004 med Den andra tiden och slog igenom ordentligt med Skuggland, som tilldelades Sveriges Radios romanpris 2013. Boken har också blivit pjäs och satts upp på Dramaten. Brun är aktuell med Ingen jämfört med dig, som kom i våras och som jag just läst och uppskattat.

Ida Linde född 1981 debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, som just getts ut på nytt. Genombrottet kom 2014 med romanen Norrut åker man för att dö. I våras kom Mördarens mamma, en roman om en mamma vars son begår ett brott.

Amanda Svensson född 1987 har skrivit flera uppmärksammade romaner sedan debuten 2008 med Hey Dolly. Senaste boken Allt det där jag sa till dig var sant kom 2014 och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan Svensson är tillbaka.

Elise Karlsson född 1981 debuterade med romanen Fly, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Genombrottet kom med Linjen 2015 och sedan dess har hon också gett ut Klass (2017) och är just nu aktuell med Gränsen, som är en fortsättning på Linjen.

Fredrik Backman född 1981 tillhör inte de författare som vinner de litterära priserna, men han tillhör definitivt de som berör många. Backmans En man som heter Ove är en bok “alla” har läst och den har dessutom blivit film. Senaste böckerna Björnstad och Vi mot dom utspelar sig i en fiktiv by där hockeylaget är allt.

Bubblare

Lyra Koli (fd Ekström Lindbäck) fött 1990 tillhör inte mina personliga favoriter, men att hon är en ung författare som har betydelse råder det ingen tvekan om. Hon nominerades till Augustpriset 2014 för andra boken Ett så starkt ljus. I höst kommer fjärde boken Allting växer.

Patrik Lundberg född 1983 är författare och kolumnist på Aftonbladet. Han slog igenom med den självbiografiska Gul utanpå, om sig resa tillbaka till födelselandet Sydkorea och har också skrivit fina ungdomsromanen Onanisterna. Lundberg är aktuell med boken Berättelsen om Sverige.

Lisa Bjärbo född 1980 har skrivit flera riktigt bra böcker för unga, som min favorit Djupa ro och en rad böcker för barn, bland annat med dinosaurietema. Senaste boken Inuti huvudet är jag kul är otroligt bra och väl värd en nominering till Augustpriset.

Anna Ahlund född 1987 har framtiden för sig. Hennes debut Du, bara från 2016 är en fin och välskriven bok om kärlek. Andra boken Saker ingen ser är också väldigt bra, men kanske lite försiktigare än debuten.

Elin Olofsson född 1979 hade kunnat platsa på listan om jag inte googlat, läst slarvigt och fått för mig att hon var född 1978. Nu vill jag inte plocka bort någon, men lägger till Olofsson som bubblare. Hon debuterade 2013 med Då tänker jag på Sigrid, men  väntar på sitt riktigt stora genombrott, men som är på god väg. Den av hennes böcker jag tycker bäst om är Gånglåt.

 

Det här var mina 20 författare under 40 (med fem bubblare, ja jag vet att det är lite fusk, men jag kunde inte låta bli). Saknar du några? Är det några du vill byta ut?

Photo by Giammarco Boscaro on Unsplash

 

Att välja böcker till undervisningen

Malin & Cissi Svensklärare emellan är en ny podd med Cecilia Peña och Malin Larsson, två lärare som jag följt en del i sociala medier. Cecilia var jag på en nyttig, men kanske inte så rolig skattekurs med förra året, men Malin har jag aldrig träffat. Poddar är ju inte min grej, jag läser hellre än att lyssna, men det här är tillräckligt intressant för att jag ska fastna och för mig är det en riktigt bra betyg.

Avsnitt två handlar om vilka böcker de använder i undervisningen om och om igen. Ett ämne som jag går igång på.

Cissi börjar med att berätta om Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (finns som lättläst med titeln Vampyren i Blackeberg), som hon brukar läsa med eleverna i nian. En vuxenbok som ungdomar kan klara av, med barn som huvudpersoner. Det är också en bok som hon älskar och det är viktigt att läraren som undervisar gör det. Att boken innehåller relevanta teman är också viktigt, vilket också tas upp i avsnittet. Ett tacksamt tema är identitet, som jag brukar arbeta kring i Svenska 1.

Jag gillar boken, men har faktiskt aldrig läst den med elever. Den är lång, vilket Cissi också påpekar och gemensamma böcker får gärna vara lite kortare. Sedan förstår jag argumentet att läsa en bok som utspelar sig i elevernas närmiljö. Det påminner mig om att leta efter en bok som utspelar sig i Göteborg. Om jag hade jobbat på högstadiet skulle jag valt Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström, där Liseberg spelar en viktig roll. Flera elever har också läst hennes bok Jack i Svenska 1 med gott resultat.

Malin återkommer ständigt En man som heter Ove av Fredrik Backman, en bok som hon älskar (och jag också). En vuxenbok om en gammal man, som tonåringar ändå kan känna igen sig i. Jag tycker att det är intressant att lyssna till hur eleverna tar sig an denna bittra man med hjälp av frågor från Malin. I boken lyfts ämnen som homosexualitet, vänskap, kärlek, sorg, död och den är fylld av starka kvinnor. Boken finns också i en lättläst version.

Roligt också att Malin påpekar att eleverna efter att ha läst boken och sett filmen är helt överans om att boken är bättre. Det är min erfarenhet också när vi arbetat med både bok och film och det är så himla gött som svensklärare att reaktionen alltid blir som jag vill.

Att språket i boken är viktigt tycker både Cissi och Malin och jag håller med. I just En man som heter Ove finns en hel del bildspråk, som Malin brukar använda som inspiration för elevernas egna skrivande. Att sno och härma är både kul och lärorikt. Det borde jag använda mig mer av i undervisningen.

Ett bra tips är att ta reda på bokens LIX, något jag inte ens visste att man kan. Nu kanske det inte är jätteaktuellt för mig när jag har svenskkurser på estetiska programmet, men det kan finnas tillfälle när det är bra. Sedan är inte bara språket viktigt, utan också berättartekniken och tidsperspektivet. När mina treor läste Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler pratade vi mycket om just den ordning som historien berättades i med början i mitten. Många gillade, men vissa tyckte att det var klurigt.

Det här med klassuppsättningar och hur vi som lärare ska få tillgång till nya böcker diskuteras i programmet. En lärare har skrivit in och berättar att hon köper böcker själv på loppis, vilket låter helt galet. Vi har inte jättemånga klassuppsättningar där jag jobbar, då de flesta lärare hos oss inte läser gemensamma böcker, utan föredrar att använda flera böcker i en klass och låta eleverna läsa i grupp.

Jag gillar att variera läsning och läser ofta i alla fall en bok gemensamt i varje kurs, någon i grupp och sedan någon som eleverna väljer själva utifrån ett tema. Jag kombinerar också alltid bokläsningen med andra, kortare texter. Ibland noveller, ibland artiklar och ofta en kombination. Sommar i P1 är också en guldgruva som inspiration.

I år kommer jag att börja med Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad i Svenska 1. Det är en bok jag läst flera med elever och den brukar fungera bra. Vi kombinerar läsningen med att lyssna på Asaads sommarprogram från 2015 och ibland har jag också använt utdrag ur Blod rödare än rött, som är berättelsen om Asaads pappa. I höst kommer en tredje bok Bortom solens strålar, som handlar om tiden efter flykten till Sverige och före resan till Kurdistan i Stjärnlösa nätter. Stjärnlösa nätter finns också i en bearbetad version.

Förra året läste ettorna också När hundarna kommer av Jessica Schiefauer och den är fantastiskt bra, men nu har jag läst den med elever så många gånger att jag börjar tröttna på den. Jag är lite sugen på att testa något helt nytt, men vet inte riktigt vad ännu. Jag får botanisera i skolbiblioteket och vid behov tigga mig till en ny klassuppsättning. Det hade varit spännande att läsa The Hate U give av Angie Thomas tillsammans. Eller så stannar jag hos Schiefauer och läser Pojkarna. Eftersom jag arbetar på estetiska programmet hade det annars varit roligt att läsa Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren eller Saker ingen ser av Anna Ahlund, som båda handlar om estetelever.

Tvåorna får läsa Lagerlöf inledningsvis. Det är tredje året jag läser kortromaner av henne med eleverna och jag fortsätter för att böckerna är såväl bra och relevanta. Jag tycker verkligen att Lagerlöf är en författare eleverna ska känna till. En stor kvinna mitt i en massiv massa av män. Just balansen mellan män och kvinnor är viktig för mig och kanske extra viktig när det gäller litteraturhistoria, för att balansera upp det lite.

I trean har jag inte riktigt tänkt färdigt. Jag funderar lite på att testa “Fakturan” av Jonas Karlsson ur Spelreglerna. En längre novell om saker vi får gratis, men som helt plötsligt börjar kosta och det är långt ifrån billigt. En text som känns väldigt aktuell. Sedan hade jag tänkt att samarbeta med mig själv i historia, men kursen går inte i höst som det var tänkt, så jag får tänka några varv till.

Några andra tips från programmet:

När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson

Flyga drake av Khaled Hosseini

Du! Hitta rytmen av Daniel Möller

Gatukatten Bob av James Bowen

“Fulet” av John Ajvide Lindqvist (novell ur Låt de gamla drömmarna dö)

Här reagerar jag lite på att alla böcker är skrivna av män. Att variera de texter eleverna möter gällande kön, geografi och tid är superviktigt för mig (och säkert något som Cissi och Malin tänker på också, men inte just i detta program) och jag försöker även tänka på ett normkritiskt perspektiv, vilket är riktigt viktigt för mina elever.

Hur urvalet blir mer mångfacetterat är viktigt att diskutera. Inte minst på högstadiet är det lätt att välja böcker av män om män, då killarna ska lockas till läsning. De är inte sällan mer skeptiska än tjejer. Dessutom finns det en (kanske omedveten) uppfattning om att killar inte vill läsa böcker där tjejer är huvudpersoner, men att tjejer lätt kan identifiera sig med killar. På samma sätt som män läser böcker skrivna av män och kvinnor böcker av män och kvinnor.

Så vad styr mitt urval?

Boken ska finnas tillgänglig på skolan/biblioteket, tråkigt men sant.

Den ska behandla relevanta teman.

Den ska vara välskriven.

Elevgruppen ska kunna relatera till den och utmanas av den.

Jag ska tycka om den och inspireras att skapa ett läsprojekt kring den.

Den ska vara en viktig pusselbit i den mångfald eleverna ska möta under läsåret.

 

 

Böcker jag rekommenderar att läsa med ungdomar i olika åldrar finns här. Jag har också skrivit en rad inlägg om läsning som du hittar här.

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash

 

 

 

Olikhetsutmaningen: Ensamhet och gemenskap

Engelska språket har två ord för ensam, alone och lonely. Jag tycker om att det finns en skillnad på en självvald ensamhet och en som mer handlar om att vara övergiven. Att vara ensam kan vara rofyllt och fantastiskt, men också hemskt. Gemenskap är något att eftersträva, men å andra sidan kan även den vara påtvingad. Ännu ett ordpar som inte är klockrena motsatser alltså, men som kan vara intressanta att reflektera kring.

Dagens ord är ensamhet och gemenskap.

Just nu tittar jag på serien Thirteen reasons why på Netflix, som är baserad på boken med samma namn av Jay Asher. Filmen är i princip aldrig bättre än boken, men jag tycker faktiskt att tv-serien ger andra perspektiv än boken. Vissa roller blir större, som Hannahs föräldrars och det gör att berättelsen blir ännu starkare för mig som vuxen.

Hannah har tagit livet av sig och lämnat 7 kassettband där hon ger tretton skäl till varför hon inte såg något annat alternativ. Ensamhet är definitivt ett. Läs mitt inlägg om boken här.

En som också är riktigt ensam är Annie Ek i Tjockdrottningen av Moa Herngren. När hon äntligen tror sig ha fått en vän handlar det egentligen om att personen i fråga vill ha med henne i tv-programmet “Du är vad du väger”. Boken dryper verkligen om cynism.

Någon som faktiskt verkar njuta av ensamheten är Jacques i Det stora blå. Han känner sig visserligen inte ensam när han befinner sig under havsytan, utan föredrar det framför att leva i den “riktiga” världen.

Att vara en del av en gemenskap är viktigt och varje år hittar flera elever en tillhörighet på estetiska programmet. En av de saker jag tycker mest om med mitt jobb och det program jag arbetar på är att det finns en plats för alla. På samma sätt verkar det vara på det estetiska program Anna Ahlund skriver om i Saker ingen ser. Allt är inte guld och gröna skogar, men det finns en speciell vänskap mellan de elever vi lär känna. En av de som varit extra ensam tidigare är Yodit och kanske är det därför den gemenskap hon nu bjuds in i känns så speciell.

Jag tycker inte riktigt att tv-serien Vänner håller helt längre, men något som jag fortfarande tycker om med den är den gemenskap vännerna har. Själv hade jag egentligen inte klarat av att dela lägenhet med vänner eller ens ha vänner som hänger hos mig varje dag, det är jag för asocial för, men i teorin verkar det så himla mysigt.

Vilka kulturella verk kopplar du till ensamhet och gemenskap?

Jag vill inte läsa något hemskt och eländigt

En elev kom igår och frågade om hen fick välja en annan bok än Stjärnlösa nätter som vi läser tillsammans i Svenska 1, då hen redan läst den. Mitt förslag var Arkan Asaads andra bok Blod rödare än rött (som för övrigt är mycket bra), men hen utbrast spontant “jag vill inte läsa något hemskt och eländigt för jag mår så dåligt då” och bad mig om tips på någon annan bok. En utan våld, utan krig, utan psykisk ohälsa, utan mobbing, utan mammor som dör eller vänner som tar livet av sig. Jag öppnade mitt hemliga bokskåp i klassrummet och insåg att det är mycket elände i många av de böcker som finns där. Eleven fick slutligen låna ett exemplar av Jag, En av David Levithan och jag insåg att en lista över böcker som passar att läsa med ungdomar, som är bra och intressanta, men inte nattsvarta kunde komma väl till pass för mig och för andra.

Här är några tips på böcker som passar högstadie- och gymnasieelever:

Saker ingen ser av Anna Ahlund är inte sockersöt, utan innehåller viss svärta. Däremot är det ingen svart bok, utan en bok som ger livslust. Vi följer en grupp vänner på gymnasiets estetiska program, som alla brottas med sig själva som ungdomar gör, men på ett sunt sätt. (Unga vuxna)

Inte heller Down Under av Johan Ehn är helt ljus, men hoppet finns där ändå som en röd tråd. Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara. (Unga vuxna)

Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson är en berättelse om vänskap och kärlek som förvandlas till ett triangeldrama. Trots detta är det mestadels en ljus och trevlig historia. Dessutom är den väldigt snyggt skriven.

Åsa Asptjärns trilogi om Emanuel Kent är rolig och inte utan djup. Första boken heter Konsten att ha sjukt låga förväntningar och kan funka både på högstadiet och i ettan på gymnasiet. (12-15)

Onanisterna av Patrik Lundberg handlar om Kim som just gått ut gymnasiet och läser upp sina betyg på komvux. Han är inte cool längre, utan känner sig ganska misslyckad. Dessutom börjar han känna att han skulle vilja vara annorlunda, men det är svårt att bryta med gamla vänner.  (Unga vuxna)

Johanna Lindbäck skriver bra och vardagsnära böcker om ”vanliga” tonåringar. Två av mina favoriter är Välkommen hem om Sara som kommer tillbaka hem till Luleå efter ett år i London och Tänk om det där är jag om Agnes som får ett helt nytt liv när hon flyttar till Umeå och börjar tvåan på gymnasiet. (12-15)

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E Lockhart handlar om en Frankie som går på en anrik internatskola och provoceras av de många traditionerna som inte sällan utestänger tjejer. Hon försöker infiltrera ett hemlig sällskap som endast har manliga medlemmar. (Unga vuxna)

Ordbrodösen av Anna Arvidsson är en magisk bok om Alba vars släkt besitter en kraft att styra andra med hjälp av det skrivna ordet. Denna förmåga ärvs från mor till dotter och när Alba fyller 18 ska hon göra inträdesprovet. (Unga Vuxna)

Jag är en tjuv av Jonas Karlsson är en vuxenbok, men på gymnasiet tror jag att den funkar alldeles utmärkt. Det är en helt absurd historia om hur säkerhetschefen Roland försöker stoppa ungdomar från att snatta genom att tvinga dem att stå utanför entrén till varuhuset med en skylt med texten “Jag är en tjuv” runt halsen. (vuxna)

Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman är berättelsen om ett gäng ovanliga superhjältar i Kanada och hur en av dem gör att en fru inte längre kan se sin man. En rolig bok som också har ett djup och mycket att diskutera. Även hans Den krympande hustrun är bra, men lite svårare. (vuxna)

Det finns bara två David Beckham av John O´Farrell om VM i Qatar 2022 och ett mycket ovanligt engelskt fotbollslandslag med spelare som verkar misstänkt bekanta. Roligt för den som gillar fotboll och mycket kritisk mot Fifa. (vuxna)

 

Har ni kanske fler exempel på böcker utan för mycket elände, som går att använda i undervisningen?

Saker ingen ser

I sin nya bok Saker ingen ser tar Anna Ahlund oss med till en gymnasieskola där esteteleverna är många. Någon naturare dras in i handlingen, som bror och förälskelse, men mest är det esteterna på Sibylla allmänestetiska läroverk som står i centrum i Saker ingen ser. Det passar mig utmärkt, då min vardag tillbringas på ett estetiskt program och eleverna där är de trevligaste och coolaste du kan tänka dig. De vågar vara sig själva och är också toleranta mot andra. Att det är just här som Ahlund låter sin tillåtande verklighet skapas. I sann David Levithan-anda låter hon sexualitet vara något självklart, i vilken form den än må vara. Jag tänker ofta på hans Ibland bara måste man under läsningen av Saker ingen ser.

Det som är så bra med Ahlunds bok är att det inte görs någon stor grej av vem personerna i boken föredrar att vara tillsammans med. Att vara homo- eller bisexuell brukar ofta problematiseras i ungdomsböcker, men här är det en naturlig del av vardagen. Även föräldrarna i bakgrunden accepterar sina barn och den självklarheten är viktig att beskriva. Den som borde vara norm, trots att den ännu inte är det.

Den röda tråden i denna något spretiga bok är Sebastian och hans nyårslöfte att kyssa någon ny varje månad. Kyssen på nyårsafton från en okänd tjej som alltid börjar året med att kyssa en främling inspirerar honom. Då Sebastian är något av en sökare är det naturligt att just han väljer att utmana sig på detta sett. De övriga i gänget verkar vara lite mer på det klara med vad de vill och ofta handlar det om någon slags tillhörighet, något gymnasieåren ofta handlar om. Det är en tid att gå från barn till vuxen och det är inte helt okomplicerat.

Fride och Miriam är ett par och deras kärlek är verkligen allt för Fride. Hen är så kär att hen glömmer allt annat. Ganska tidigt anar vi att hen kanske är mer intensivt förälskad än Miriam. Ibland håller förhållanden från gymnasiet livet ut, men oftast gör de inte det.

Yodit är ny i gänget och hon vill verkligen mest passa in. När hon får med sig de andra hem på en filmkväll är hon nervös, men också väldigt pepp. Jag tycker verkligen om henne och skulle gärna återse henne.

Linn finns verkligen i bakgrunden, som den som vill vara lite mer seriös än de andra musikerna i klassen. Hon vill spela jazz i vintageklänning, inte bara köra ännu en Hellström låt, som Sebastian mer än gärna gör. Hennes tvillingbror Aron går natur och får också representera det mer tillbakadragna och stillsamma. Han växer helt klart under bokens gång.

Spretigheten kommer av de många karaktärerna och det är inte nödvändigtvis en dålig spretighet. Jag tycker nämligen om dem alla och tänker att Ahlunds kollektiva skapelse fyller en funktion. Det är sällan en grupp av människor och deras olika förhållanden får stå i centrum. Nackdelen blir att historierna om dem inte riktigt får den uppmärksamhet de förtjänar. Det finns så otroligt många trådar att dra i, då varje karaktär är fint tecknad och det betyder också att det finns väldigt många frågor kvar då boken är utläst. Kanske låter Ahlund oss återse dem, det vore fint. Jag skulle gärna vilja hålla ett öga på Jonathan och få veta att han har det bra. De flesta andra klarar sig säkert, men Jonathan, han är speciell. Tillsammans med Yodit är han min favorit. Kanske kan de få en egen bok, med de andra i bakgrunden.

Det jag absolut älskar med Saker ingen ser är alla referenser till musik, litteratur och film. Det ger en extra dimension åt läsningen och speciellt Boye-citaten ger en nästan magisk känsla. Ahlund är en skicklig författare utan tvekan och det är tydligt att hon brinner för det hon skriver om. Jag är verkligen nyfiken på vad hon ska hitta på nästa gång.

Böcker jag ser fram emot i september

Ny månad idag och en intensiv sådan sett till boksläpp. Månaden avslutas med Bokmässan i Göteborg och både min fysiska och min virtuella TBR-hög är gigantisk. Som tur är har jag hunnit läsa ganska mycket i år tills nu, så förhoppningsvis fortsätter det så. Lite lurigt att jinxa kanske. Tänk om jag lockar fram en lässvacka.

Här är en lista på böcker som jag ser fram emot den här månaden:

Bibliotek, Ali Smith, Bokförlaget Atlas, september.

Blixt från oklar himmel, Sara Granér, Galago, september.

För oss är natten ljus, Christoffer Holst, Bokfabriken, september.

Hon som vandrar, Samar Yazbek, Ordfront förlag, september.

Naturlig skönhet, Nanna Johansson, Galago, september.

Skrik tyst så inte grannarna hör, Karin Alfredsson, Bokfabriken, september.

Sommaren systerJerker Virdborg, Albert Bonniers förlag, 1 september.

Saker ingen ser, Anna Ahlund, Rabén & Sjögren, 2 september.

Solidärer, Anna Jörgensdotter, Albert Bonniers förlag, 5 september.

Det som en gång fanns, Amanda Prowse, Printz Publishing, 6 september.

Hjärtat är bara en muskel, Kristofer Ahlström, Forum bokförlag, 6 september.

Kartor för förälskade & andra vilsna, Johanna Lindbäck, Lilla Piratförlaget, 6 september.

Världen utan dig, Jill Santopolo, Albert Bonniers förlag, 8 september.

Den yttersta lyckans ministerium, Arundhati Roy, Brombergs, 13 september.

Mellan dem, Richard Ford, Brombergs, 13 september.

De döda små, Emma Flint, Lind & co, 14 september.

Den yttersta lyckans ministeriumArundhati Roy, Brombergs, 20 september.

Damasus Sölvesborg, Per Nilsson, Rabén & Sjögren, 23 september.

Livet börjar när du inser att du bara har ett, Raphaëlle Giordano, Brombergs, 27 september.

Krokas, Elin Olofsson, Wahlström & Widstrand, 28 september.

Tio kärlekspar att älska

Det blir lätt för mycket när kärlek ska skildras i böcker, tv-serier eller filmer. Några favoritpar har jag ändå och här presenteras tio av dem. Inga klassiker den här gången, utan ganska färska sådana. Andra kärlekspar jag listat hittar du här.

Amanda och Grant i Om jag var din tjej av Meredith Russo. Ett på ytan helt vanligt par, men att Amanda föddes som Andrew gör det mer komplicerat.

Nick och Rachel i Kevin Kwans böcker Crazy Rich Asians och China Rich Girlfriend lyckas få till det mot alla odds, eller snarare mot alla släktingars vilja.

Mona och Albert i Världens vackraste man av Lena Ackebo är ett fint par som jag önskar all lycka. Jag väntar på uppföljaren.

I The Blacklist finns en hel del märkliga förhållanden. Ett av dem är det mellan Elizabeth och Tom Keen som inledningsvis har ett på ytan lyckligt äktenskap, tills Tom avslöjas som bedragare. Trots detta hittar de tillbaka till varandra.

Kärlekens fyra årstider av Grégoire Delacourt finns flera kärlekspar, men det finaste är nog andå Rose och Pierre, som levt ett långt och kärleksfyllt liv tillsammans.

John och Frank har ett inte helt okomplicerat förhållande i Du, bara av Anna Ahlund. Kärlek är sällan okomplicerad, men någon slags balans hittar de allt.

Jack och Rebecca i fina serien This is Us verkar i alla fall inledningsvis ha det riktigt bra. Vi vet att något händer senare, men ännu inte vad.

Nu har jag klämt hela Gilmore Girls ett antal år efter alla andra och självklart måste Loralei och Luke vara med. Sjukt sega är de helt klart, men det verkade ju bli bra till slut. Nu har jag visserligen inte sett de nya avsnitten. De kanske ställer till det igen …

Jack och Freja får en fin start, men sedan kommer Jacks förflutna ikapp honom i Jack av Christina Lindström. Det ska vara lite svårt det där med kärlek, annars blir det nästan lite tråkigt.

Who do you love av Jennifer Weiner är en riktigt smaskig kärlekshistoria om Andy och Rachel som träffas unga, gör uppehåll, men hela tiden hittar tillbaka till varandra.

Bästa böckerna 2016

Det där med korta listor är inte min grej, men i år har jag verkligen försökt att göra en kort lista med de bästa böckerna jag läst under året. Självklart är det många fler som är bra, faktiskt de flesta då jag mer sällan läser ut böcker jag inte tycker om. 2016 är de halvlästa böckernas år, vilket betyder att jag satt få låga betyg.

Någon slags ordning är det på böckerna, men de är alla väldigt, väldigt bra.

 

Tidsklyftan, Jeanette Winterson

1947, Elisabeth Åsbrink

Vi, Kim Thùy

Kärlekens fyra årstider, Grégoire Delacourt

All the bright places, Jennifer Niven

Deras ryggar luktade så gott, Åsa Grennvall

Wylding HallElizabeth Hand

Skotten i Köpenhamn, Niklas Orrenius

Du, bara, Anna Ahlund

Störst av allt, Malin Persson Giolito

 

Några spekulationer kring Augustpriset

Ikväll hålls en presskonferens där de nominerade titlarna som kan få årets Augustpris i tre kategorier presenteras. Böckerna ska vara skrivna på svenska och ha publicerats mellan den 19 oktober 2015 och 23 september 2016. Det finns två saker som gör att jag är tämligen säker på att jag inte kommer att kunna pricka in alla de nominerade. Dels har jag inte läst alla utgivna böcker, vilket jag utgår ifrån att juryn har. Dels läser jag främst böcker skrivna av kvinnor och det är männen som brukar premieras i de flesta klasser.

Skönlitteratur

Här hoppas jag att De fördrivna av Negar Naseh nomineras. Det är en båda bra och välskriven bok.

Halva liv av Qaisar Mahmood är en fin liten bok om en far och en son och att försöka leva.

Aftonland av Therese Bohman måste nomineras. Punkt.

Sedan tycker jag att Karolina Ramqvists essä Det är natten är riktigt läsvärd.

Av de jag inte läst ännu tror jag på Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård och De polyglotta älskarna av Lina Wolff.

Fackböcker

Här har jag läst väldigt lite, men Elisabeth Åsbrinks 1947 är väldigt bra och välskriven.

Jag läser Flickan och skammen av Katarina Wennstam just nu och det är en otroligt viktig bok som förtjänar en nominering.

Jag kan också tänka mig att Varje dag är en vårdskandal av Sebastian Lönnlöv och Genier av Moa Gammel kan knipa nomineringar. Niklas Orrenius nya bok Skotten i Köpenhamn kommer i dagarna och får kanske vänta till nästa år. Annars verkar den intressant och juryn torde ha fått läsex.

Barn – och ungdomslitteratur

En kategori som innehåller allt från bilderböcker till böcker för unga vuxna, sakprosa så väl som skönlitteratur, vilket gör att urvalet näst intill omöjligt. Själv läser jag få böcker för de minsta och koncentrerar mig därför mest på böcker från ca 9 år och uppåt.

Jag lever, tror jag av Christine Lundgren är en vacker och gripande skildring av sorg. Väl värd en nominering.

Du, bara av Anna Ahlund är en av de mest läsvärda kärlekshistorier jag läst i år, tillsammans med Jack av Christina Lindström.

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius berättar om en väldigt viktig händelse i svenska nutidshistoria, som får på tok för lite uppmärksamhet.

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld är en välskriven historia om en annorlunda och samtidigt väldigt vanlig kille.

När det gäller bilderböcker lämnar jag gissandet till de som besitter någon som helst kunskap. Det gör nämligen inte jag.

 

 

Mässförberedelser deluxe

Snart smäller det. Fyra intensiva dagar i Göteborg under Bokmässan 22-25 september (någon har helt enkelt inte tänkt på att vi kommunalanställda för lön den 27:e). Fyra litteraturfyllda dagar kräver förberedelse utan tvekan. Några böcker har jag läst, men det finns en ganska lång lista med böcker jag vill läsa just nu.

Redan läst

Klicka på titlarna för att komma till mitt inlägg om boken och på namnet för att komma till Bokmässans program.

Du, bara, Anna Ahlund

Ett land att dö i, Abdellah Taïa

Flickorna i parken, Lisa Jewell

Halva liv, Qaisar Mahmood

Störst av allt, Malin Persson Giolito

Tio över ett, Ann-Helén Laestadius

Vi, Kim Thùy

 

Pågående

Aftonland, Therese Bohman

Finns det en, finns det flera, Mhairi McFarlane

Oktober är den kallaste månaden, Christoffer Carlsson

 

Skulle gärna vilja hinna läsa

Baserad på en sann historia, Delphine de Vigan

Björnstad, Fredrik Backman

Brorsan är kung, Jenny Jägerfeld

En nästan sann historia, Mattias Edvardsson

Mindfullness för losers, Christoffer Holst

(M)ornitologen, Johanna Thydell

Som hundarna i Lafayette Park, Anneli Jordahl

 

 

 

 

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: