Andrew Kaufman

Det är något speciellt med studenten

Idag har vi firat våra estetstudenter och jag hittade en och annan gammal IM-elev i vimlet, liksom någon korridorskompis. Under tre år har våra elever gått på ett program som jag tycker är fantastiskt på så många sätt. Jag har haft nöjet att undervisa dem de två senaste åren.

Estetiska programmet är högskoleförberedande. Det betyder att eleverna kan studera vidare och har då en behörighet som är snarlik den elever som går samhällsprogrammet får. Det glöms ofta bort och argument som att man inte “blir” något efter det estetiska programmet är därför mycket märkligt. Idag blev jag ännu en gång påmind om att våra elever blir otroligt mycket under tre år.

De blir starkare. Många har haft det kämpigt i skolan förut, inte nödvändigtvis kunskapsmässigt, utan socialt. De har inte kunnat vara sig själva och när de varit det har de inte alltid accepterats. Hos oss blir de en viktig del av en helhet och de får vara precis som de är. Det finns inget krav på rosa hår för att gå på estetiska programmet, men alla har en möjlighet att sticka ut om de vill. Många har hittat en del i ett sammanhang som de aldrig haft förut. Talen idag visade det och den här barska fröken som muttrar och svär rätt mycket grät några rejäla skvättar.

Vi jobbar med hela människan. Estetiska programmet handlar om just det. Kanske är det därför våra elever är så empatiska, kreativa, unika och så godhjärtade. De kan också vara snurriga, ofokuserade och väljer ibland bort studier i vissa ämnen för att istället ägna sig åt de estetiska ämnena. Det gör mig sjukt frustrerad ibland, vilket eleverna märkt och dagens present (en sandsäck med tillhörande boxhandskar) var för mig ett bevis för att de förstår att jag bryr mig och att frustrationen handlar om att jag vill att de ska lyckas. De är nämligen inte bara trevliga och roliga, utan faktiskt väldigt smarta också. Nästan alla får med sig en gymnasieexamen och alla får med sig insikten om att de kan göra något med sitt liv. Att äntligen få landa på en trygg plats har betytt så mycket för så många. Som lärare på ett sådant program känner jag mig väldigt stolt.

Böcker är min passion. Mina elever respekterar det, då de har egna passioner i livet. De älskar sin konst och utövar den på många olika sätt. De tycker att jag är knäpp, men har stor förståelse för den där viftande figuren som försöker få dem att inse litteraturens storhet. Eftersom jag är lite känslomässigt begränsad ibland fixar jag aldrig att hålla tal, det får bli ett traditionellt blogginlägg istället med tillhörande lästips. Ett överlevnadskit för studentens väg ut i livet mot ännu mer visdom.

Vi är vår historia och Elisabeth Åsbrink skriver i sin bok 1947 om händelser som skedde då, men som påverkar oss än idag. Detsamma gör Majgull Axelsson i sin Jag heter inte Miriam som handlar om hur ett ren tillfällighet räddar någons liv, men påverkar det för alltid.

Världslitteratur har ni prövat på och jag vill rekommendera Yaa Gyasis bok Vända hem, som handlar om kolonialismens och slavhandelns följder. Den utspelar sig  i Ghana och USA från 1700-talet fram till vår tid och är riktigt intressant. Rekommenderas varmt. En annan riktigt bra författare är Chimamanda Ngozi Adichie (sök efter hennes TED-talks) som bland annat skrivit  En halv gul sol, som handlar om Biafrakriget.

Serier räknas också. Marjane Satrapis serieromaner är mycket läsvärda. Mest kända är Persepolis, som är hennes memoarer. Jag gillar nog Kyckling och plommon bäst. Om ni vill förstå er kära fröken mer är Hey Princess av Mats Jonsson ett självklart val. Nittiotalsnostalgi på hög nivå. En som rörde sig på nästan exakt samma ställen som jag i början av 90-talet är Adam, huvudpersonen i Valle Wigers bok God natt oktober. Mer 90-tal finns i  En nästan sann historia, en roman av Mattias Edvardsson som utspelar sig på Lunds universitet.

Något galet kanske? Erlend Loe är en författare ni borde upptäcka i så fall. Han är härligt galen. Jag gillar Doppler bäst. Den handlar om en man som heter just Doppler som flyttar ut i skogen och blir vän med en älgkalv. Helt normalt.

All my friends are superheroes av Andrew Kaufman är också rolig och totalt absurd om en man vars fru blir osynlig under bröllopsresan och om alla hennes superhjältevänner med mer eller mindre meningslösa superkrafter.

Han är tillbaka av Timur Vermes är en helt absurd historia om Adolf Hitler som vaknar till liv i ett nutida Berlin. Rolig, men också samhällskritisk och intressant.

Och så en låt om att var sig själv och älska den man vill (det där om att undvika jobb kanske ni inte behöver ta på så stort allvar). Den gick utmärkt att dansa och hoppa till 1994 och jag är rätt säker på att den funkar fortfarande.

 

Jag vill inte läsa något hemskt och eländigt

En elev kom igår och frågade om hen fick välja en annan bok än Stjärnlösa nätter som vi läser tillsammans i Svenska 1, då hen redan läst den. Mitt förslag var Arkan Asaads andra bok Blod rödare än rött (som för övrigt är mycket bra), men hen utbrast spontant “jag vill inte läsa något hemskt och eländigt för jag mår så dåligt då” och bad mig om tips på någon annan bok. En utan våld, utan krig, utan psykisk ohälsa, utan mobbing, utan mammor som dör eller vänner som tar livet av sig. Jag öppnade mitt hemliga bokskåp i klassrummet och insåg att det är mycket elände i många av de böcker som finns där. Eleven fick slutligen låna ett exemplar av Jag, En av David Levithan och jag insåg att en lista över böcker som passar att läsa med ungdomar, som är bra och intressanta, men inte nattsvarta kunde komma väl till pass för mig och för andra.

Här är några tips på böcker som passar högstadie- och gymnasieelever:

Saker ingen ser av Anna Ahlund är inte sockersöt, utan innehåller viss svärta. Däremot är det ingen svart bok, utan en bok som ger livslust. Vi följer en grupp vänner på gymnasiets estetiska program, som alla brottas med sig själva som ungdomar gör, men på ett sunt sätt. (Unga vuxna)

Inte heller Down Under av Johan Ehn är helt ljus, men hoppet finns där ändå som en röd tråd. Vi får följa med Jim på en resa till Nya Zeeland som visar sig bli både en yttre och en inre resa där han under vägen blir lite mer säker på vem han är och vem han vill vara. (Unga vuxna)

Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson är en berättelse om vänskap och kärlek som förvandlas till ett triangeldrama. Trots detta är det mestadels en ljus och trevlig historia. Dessutom är den väldigt snyggt skriven.

Åsa Asptjärns trilogi om Emanuel Kent är rolig och inte utan djup. Första boken heter Konsten att ha sjukt låga förväntningar och kan funka både på högstadiet och i ettan på gymnasiet. (12-15)

Onanisterna av Patrik Lundberg handlar om Kim som just gått ut gymnasiet och läser upp sina betyg på komvux. Han är inte cool längre, utan känner sig ganska misslyckad. Dessutom börjar han känna att han skulle vilja vara annorlunda, men det är svårt att bryta med gamla vänner.  (Unga vuxna)

Johanna Lindbäck skriver bra och vardagsnära böcker om ”vanliga” tonåringar. Två av mina favoriter är Välkommen hem om Sara som kommer tillbaka hem till Luleå efter ett år i London och Tänk om det där är jag om Agnes som får ett helt nytt liv när hon flyttar till Umeå och börjar tvåan på gymnasiet. (12-15)

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E Lockhart handlar om en Frankie som går på en anrik internatskola och provoceras av de många traditionerna som inte sällan utestänger tjejer. Hon försöker infiltrera ett hemlig sällskap som endast har manliga medlemmar. (Unga vuxna)

Ordbrodösen av Anna Arvidsson är en magisk bok om Alba vars släkt besitter en kraft att styra andra med hjälp av det skrivna ordet. Denna förmåga ärvs från mor till dotter och när Alba fyller 18 ska hon göra inträdesprovet. (Unga Vuxna)

Jag är en tjuv av Jonas Karlsson är en vuxenbok, men på gymnasiet tror jag att den funkar alldeles utmärkt. Det är en helt absurd historia om hur säkerhetschefen Roland försöker stoppa ungdomar från att snatta genom att tvinga dem att stå utanför entrén till varuhuset med en skylt med texten “Jag är en tjuv” runt halsen. (vuxna)

Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman är berättelsen om ett gäng ovanliga superhjältar i Kanada och hur en av dem gör att en fru inte längre kan se sin man. En rolig bok som också har ett djup och mycket att diskutera. Även hans Den krympande hustrun är bra, men lite svårare. (vuxna)

Det finns bara två David Beckham av John O´Farrell om VM i Qatar 2022 och ett mycket ovanligt engelskt fotbollslandslag med spelare som verkar misstänkt bekanta. Roligt för den som gillar fotboll och mycket kritisk mot Fifa. (vuxna)

 

Har ni kanske fler exempel på böcker utan för mycket elände, som går att använda i undervisningen?

Born Weird om en udda familj

Andrew Kaufman har skrivit två fantastiska böcker, The Tiny Wife och All my friends are Superheroes. Born Weird är charmig, men håller inte riktigt samma klass. Det udda och knäppa finns där, men jag tycker att det ibland blir lite väl krystat.

Vi får träffa hela familjen Weird under bokens gång. Farmor Annie Weird är döende och hon vill ha alla barnbarn hos sig. Hon ber därför Angie om hjälp att hitta dem och ta dem till henne. Anledningen säger hon vara de egenskaper hon gett dem vid födseln. De som skulle kunna vara superkrafter, men som kanske har förstört mer än de gjort nytta. Angie till exempel förlåter alltid alla vad de än gjort och det kan ju tyckas bra, men det är det inte alltid. Vi får följa Angie under två veckor då hon letar upp sina syskon som befinner sig på de mest udda platser. En i ett helt fiktivt land, där hon är drottning.

Jag skulle gärna vilja älska Born Weird, men det gör jag inte. Den är bra, men inte wow och av Andrew Kaufman förväntar jag mig wow.

Snygga omslag

Inspirerad av Jessicas julkalender tänkte jag bjuda på några omslagsfavoriter enligt O.

Snyggt typsnitt och inte minst snygg titel.

anna

Vansinnigt snyggt helt enkelt.

9789174292756

 

Drar blickarna till sig.

475

 

Drömskt och vackert.

9186480251

 

Enkelt och snyggt.

själamakerskan

Stilrent trots sin rörighet.

kaufman

Några bokliga tips i sista minuten

1834-1

Tänkte att jag skulle bjuda på några julklappstips till er som fortfarande har sådana kvar att köpa. Själv fixade jag min sista för typ en timme sedan. Nu ska jag bara slå in skiten också…

 

Till deckarfantasten

Serien om Sebastian Bergman är bra, spännande och annorlunda. Första boken heter Det fördolda  och finns i pocket. De ska definitivt läsas i ordning, så lockas inte att köpa endast nya boken Fjällgraven, bara för att du vill ge bort en inbunden bok. I så fall får du köpa de andra två också.

Till den som gillar historiska deckare tycker jag definitivt att du ska köpa något av Ann Rosman. Nu är jag helt fanatisk gällande att läsa böcker i ordning, men för “vanliga” människor funkar det att läsa dem fristående. Senaste boken Mercurium är riktigt, riktigt bra, men vilken som helst av Rosmans böcker funkar.

Åsa Larsson är definitivt en av Sveriges bästa deckarförfattare och hennes senaste bok Till offer åt Molok är en av de bästa i serien om Rebecka Martinsson.

Elly Griffiths är en deckarförfattare som jag tror passar de flesta som gillar det engelska. Inte så våldsamt eller blodigt, men smart och välskrivet om arkeologen Ruth Galloway. Första boken heter Flickan under jorden och den fjärde och senaste boken Känslan av död.

 

Till romantikern

Köp en bok av Simona Ahrnstedt! Nu har jag bara läst den första Överenskommelser, men är andra boken Betvingade ens hälften så bra, så är den en kanonjulklapp. Den finns dessutom i fina formatet excess. Tilläggas bör att jag var en stor skeptiker innan jag läste, men föll pladask, vilket gör att jag är övertygad om att hennes böcker passar de flesta.

Artighetsreglerna av Amor Towles är en av de bästa böckerna jag läst i år. Den utspelar sig i slutet av 30-talet och att läsa boken är verkligen att förflytta sig dit. Vansinnigt bra.

Alexandra Potters böcker finns tyvärr inte på svenska, men böckerna är inte allt för komplicerade att läsa på originalspråk. Jag har läst två böcker av henne, båda supercharmiga. You’re the one that I don’t want  och Who’s that girl? 

Alltid du av Pernilla Alm träffar Caroline sin ungdomskärlek och kan inte riktigt låta bli att tänka på honom. Detta trots att hon har man och två barn. Snarare feel-bad and feel-good, men väldigt bra.

Liten parlör för älskande av David Levithan kan vara årets vackraste kärlekshistoria. Ord för ord förklaras och bildar en helhet. Mycket bra!

 

Till den som uppskattar en god historia

Helt “vanliga” romaner är det jag gillar bäst. I den kategorin är När gud var en kanin av Sarah Winman en av årets höjdpunkter. En bok som passar de flesta.

Kristina Sandberg har skrivit två böcker om Maj som träffar en äldre man, blir gravid och lever ett ganska så vanligt, om än lite eländigt, liv som hemmafru på 50-talet. Låter det tråkigt? Det är det absolut inte. Första boken heter Att föda ett barn.

Om 50-talet och om att hitta en man handlar Det bästa av allt av Rona Jaffe. Boken kom ut 1958, men känns fortfarande modern. Vi får följa ett gäng kontorsflickor och deras faktiskt väldigt innehållsrika liv.

I dagens Melbourne utspelar till Örfilen av Christos Tsiolkas. Vi får följa med på en grillfest, där vänner och släktingar samlas. Festen får ett abrupt slut då en man ger en liten pojke en örfil. Det är inte hans son. Personerna på festen berättar en i taget om sin syn på situationen. En mycket bra bok.

Stål av Silvia Avallone handlar om två unga flickor som växer upp i Piombino i ett Toscana långt från turiststråken. En gripande och märk historia om att bli vuxen.

Lasse börjar bli gammal. Ibland sviker minnet honom. Han skriver på boken han hoppas ska bli en succé och tänker tillbaka på sitt jobb på muséet och chefen som förstörde hans liv. Boken heter Berg har inga rötter och författaren Manne Fagerlind.

 

Till den som vill gråta en skvätt

Jag grät hysteriskt när jag läste The Fault in our stars av John Green.  Den är så gripande och så sorglig. En bok som visserligen bara finns på engelska, men som just har kommit i pocket.

Torka aldrig tårar utan handskar: 1 Kärleken av Jonas Gardell är en av årets bästa böcker. Gripande och varm. En bok alla borde läsa.

 Antiloper av Ester Roxberg är en fin bok om vänskap som fått på tok för lite uppmärksamhet. Ingen storbölarbok, men det kom en tår eller två. Mest är det bara gripande och hemskt. En bok att beröras av.

 

Till den som vill skratta

Jag är inte den som brukar läsa lustiga böcker. Tvärtom brukar jag bli lätt allergisk när det står på baksidan av en bok att man skrattar högt under läsningen. Däremot har jag faktiskt läst några böcker i år som jag faktiskt skrattat högt åt. Kluriga, vridna och absurda böcker.

Den krympande hustrun av Andrew Kaufman är rolig, absurd och tänkvärd. Dessutom mycket fint illustrerad av Stina Wirsén. En perfekt presentbok att ge bort istället för vin, choklad eller blommor till värdparet.

Erlend Loe är vansinnigt rolig och hans senaste bok Fvonk är hans bästa på länge. Han låter sin absurda huvudperson Fvonk bli vän med stadsministern Jens Stoltenberg och ljuv musik uppstår.

Du ska nog inte ge bort Sara Granérs roliga All I want for christmas is planekonomi till den som röstar på alliansen och dessutom tycker att det är jämställt nog i Sverige idag. Hen skulle nog inte uppskatta din gåva. Själv skrattade jag så att jag grät.

 

Till den som föredrar verkligheten

En av de bästa böcker jag läst i år är Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran. Köp den till alla kvinnor du känner. Och förresten till alla män också. Rolig, frispråkig och viktig.

Långt ifrån rolig, men definitivt viktig är De hatade: om radikalhögerns måltavlor av Magnus Linton, som tar med oss till flera platser i Europa där högerextremismen fått fäste. Skrämmande läsning.

Leymah Gbowee tilldelades Nobels fredspris 2011 och nu har hon, tillsammans med Carol Mithers, skrivit boken Tillsammans är vi starka om kampen för fred i Liberia. Den är mycket läsvärd och jag lärde mig en hel del nytt.

 

 Till den som är ung i sinnet

Jag vet att jag tjatar, men det finns några böcker som är skrivna för unga, men som jag tycker passar alla. Cirkeln och Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark-Elfgren tillhör definitivt dem, liksom Kaninhjärta av Christin Ljungqvist. Tre riktigt bra och väldigt spännande böcker.

Spännande är också Jag väntar under mossan av Amanda Hellberg, medan Johanna Lindbäck kör den mer vardagliga approachen i Som om jag frågat

 

Till de yngsta

Jag börjar med pekböcker och avslutar med kapitelböcker för de lite äldre.

Gilla Böcker ger ut fina pekböcker och min favorit är Känslornas pekbokLite annorlunda än de vanliga böcker för små barn och riktigt fin.

Dinosaurier kan man inte introducera för tidigt och Hej dino av Sarah Sheppard passar för de minsta. Grabbarna O tycker om alla hennes böcker, men Varning för köttgänget är den mest populära. För att uppskatta den behöver man nog vara runt 4 år.

Mamma borta av Chris Haughton är en fin berättelse som funkar att läsa ganska tidigt. Mycket fin bok om en liten uggla som tappar bort sin mamma.

Böckerna om familjen Monstersson av Mats Wänblad. Första boken i serien heter Min vän Boris och den är bra att börja med. De andra böckerna kan läsas i vilken ordning man vill.

Äventyr i Paradiset är en ny serie böcker av Moni Nilsson, som skrev om Tsatsiki. Böckerna handlar om kompisarna Kakan och Slatten och är riktigt roliga. De är lagom svåra för den som just börjat läsa själv.

Bra högläsningsböcker för barn mellan 5 och 8 eller så är serien om Nelly Rapp som är monsteragent. Den senaste är en av de bästa och heter De spökande prästerna och handlar om ett gäng präster som inte riktigt kan komma till ro i sin kyrka. Både rolig och lite läskig.

 

Se så, skriv nu ut den här listan och ta med till bokhandeln. Jag garanterar att du hittar böcker som passar hela tjocka släkten!

 

Tematrio – Tjocka släkten

Veckans tematrio handlar återigen om titlar och nu ska hela tjocka släkten in i det hela. Här kommer min trio:

1. Min systers dotter har många pappor av Christina Wahldén är den andra boken om Ombeni, som kommer själv till Sverige från Kongo Kinshasa.  När hon fyller 18 och varit i Sverige ett tag räknas hon som vuxen och försöker forma ett nytt liv. Ungefär samtidigt dyker hennes syster upp med en dotter vars pappa är någon av alla de rebellsoldater som våldtagit de båda systrarna. Den tredje systern dog i det läger som Ombeni lyckades fly ifrån.

2. Den krympande hustrun av Andrew Kaufman är en riktig liten pärla. Vi får träffa en man vars fru börjar att krympa efter att hon råkat ut för en väldigt annorlunda bankrånare. Måste upplevas!

3. I Sister av Rosamund Lupton försvinner en älskad lillasyster några dagar efter att hennes nyfödde son dött.  Hennes äldre syster ger sig ut på jakt efter sanningen. Mycket fin och spännande bok som just kommit ut på svenska.

 

Och så gick juli…

Juli var en månad som gick åt till mycket annat än läsning. Visst läste jag, men då koncentrerat under en dag eller två, för att sedan knappt läsa alls på flera dagar. stället har det handlat om renovering och kaos. Det har också blivit en del tv-serier istället för böcker. Förra året läste jag 21 böcker i juli, nu blev det 12. En ganska normal månad alltså, men visst hade jag hoppats på mer.
  1. Berg har inga rötter, Manne Fagerlind
  2. Himmelsdalen, Marie Hermansson
  3. Morgongåvan, Susanne Boll
  4. Mercurium, Ann Rosman
  5. Jag väntar under mossan, Amanda Hellberg
  6. Nya Kontakter, Sophie Kinsella
  7. Kallocain, Karin Boye
  8. Älskar – Hatar, Jenny Downham
  9. Den krympande hustrun, Andrew Kaufman
  10. Innan du dog, Camilla Grebe, Åsa Träff
  11. Little Bee, Chris Cleave
  12. En ovärdig dotter, Justine Lévy

Det har på många sätt ändå varit en bra läsmånad. Jag har nämligen bara läst bra böcker, där Kaufman, Cleave och Lévy sticker ut. Rosman bjuder på en riktigt bra deckare, liksom paret Grebe/Träff, vars bok ännu inte haft recensionsdatum. Återkommer om den.

 

 

En bok fylld av symbolik

Jag tror att jag har hittat den perfekta bokcirkelsboken för alla bokcirklare som kanske inte hinner läsa så mycket. Det är ibland svårt att hinna läsa mitt i vardagskaoset, men träffas vill alla såklart ändå, om det nu inte hade varit så pinsamt att inte ha läst boken. Nu är det ingen i min bokklubb Bokbruttorna som skäms för att inte läsa, då syftet primärt är att ses och äta en god middag. Förra träffen pratade vi en massa om böcker, men det blir inte alltid så.

Till nästa gång skulle jag därför bli glad om någon läste Den krympande hustrun av Andrew Kaufman så att jag kan diskutera den med någon. Det är nämligen ett helt otroligt annorlunda bok, som kan läsas utmärkt rakt upp och ned som en saga, men som också skulle kunna tolkas och dissekeras i det oändliga.

Jag har tänkt att läsa The tiny wife länge och då på originalspråk. För ett tag sedan fick jag den av Maria, men nästan samtidigt fick jag också den fina, svenska utgåvan, med illustrationer av Stina Wirsén. Den funkar utmärkt på svenska. Översättningen flyter på bra, inga anglicismer så långt ögat kan nå och det coola illustrationerna ger läsningen ännu en dimension.

Boken inleds med ett väldigt annorlunda bankrån på British Bank of North America i Toronto. Det är ett bankrån som kan liknas vid en Tarantinofilm gjort av Tim Burton. Totalt absurt. En man med en lila hatt (tänk Johnny Depp som Willy Wonka, det gör i alla fall jag) vandrar in på banken, skjuter skarpt i taket och hotar därmed alla som finns inne på bankkontoret. Det är dock inga pengar han vill ha av personerna i lokalen, utan ett föremål som betyder mycket för dem. Någon ger honom kort på sina barn, en annan ett hundörat exemplar av Främlingen av Camus och huvudpersonens fru ger bort sin miniräknare.

När mannen lämnar banken säger han följande:

När jag går härifrån, så kommer jag att ta 51 procent av era själar med mig. Det kommer att få underliga och bisarra följder i era liv. Men än viktigare är – och jag menar det helt bokstavligt – att ni måste lära er hur man får dem att växa igen, annars kommer ni att dö.

 

Och ja, underliga och bisarra saker börjar hända. Som titeln antyder börjar till exempel huvupersonens hustru Stacey att krympa. Hon blir mindre och mindre för varje dag. Jag kan inte sluta tänka på varför hon krymper. Vad som ska få henne att sluta krympa, att få sin själ att växa.

Runt 100 sidor behöver Kaufman för att berätta sin historia. Det är en bok som tar någon timme att läsa, men som stannar kvar i minnet länge. En bok som jag absolut tycker att du ska läsa. Den liknar nämligen ingen annan bok jag läst och jag kommer definitivt att läsa den igen och igen och igen.

Skön dag

Lite sommarfeeling idag. Inget bad men en utläst liten fin bok, Den krympande hustrun som jag tyckte om ännu mer än Alla mina vänner är superhjältar.

20120724-163405.jpg

Boktips on demand del 3

En kollega gav mig en riktig utmaning. S vill nämligen ha tips på böcker som är riktiga skrönor. Spontant sa jag att det inte alls är min grej, men sedan funderade jag lite till och kom fram till följande tips på böcker som skulle kunna kallas skrönor. Lite halvgalna sådär i alla fall.

Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman driver med litteraturvärlden. Vi får följa en känd svensk författare som faktiskt inte skriver sina böcker själv. Hon är bara det snygga ansiktet utåt och hennes mycket fulare väninna är den som skriver allt. Väldigt rolig. Överraskande rolig.

Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman handlar om ett gäng superhjältar i Toronto. De är inga klassiska superhjältar, men har alla egenskaper som gör dem annorlunda. Helt galen! Den har dessutom en väldigt fin blurb på framsidan.

Sista testamentet av James Frey får väl sägas vara en skröna. En väldigt provokativ sådan. Den handlar om Ben, en annorlunda man i New York som många tror är Messias. Det testamente som han predikar stämmer dock inte alls överens med det som kyrkan, främst i USA men också i resten av världen, står för. Självklart blir det en hel del krockar.

Caiprinha med döden av Maria Ernestam är en gammal goding som handlar om Erika som börjar umgås med döden och till och med blir lite förälskad.

Kafka på stranden av Haruki Murakami är en rejält skruvad historia med bland annat en man som talar med katter. Har du inte läst Murakami är det dags nu!

Pojkarna av Jessica Schiefauer är också på många sätt en skröna. En intressant och feministisk sådan. Vi får träffa fyra tonårsflickor som hittar en blomma vars nektar förvandlar dem till pojkar. Under en period är de rent fysisk pojkar på natten och flickor på dagen. Mycket bra.

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger handlar om Henry som reser i tiden. Helt plötsligt försvinner han för att sedan dyka upp naken i en annan tid. Clare är hans hustru och hon träffar på honom under olika skeden i livet. Behöver jag säga att deras äktenskap är något annorlunda?

Trevlig läsning kära S! Har någon annan tips på böcker som kan passa får ni gärna tipsa i en kommentar.

Vill du också ha specieldesignade boktips får du gärna det. Lämna ett önskemål här eller på Facebook, eller skriv en mail.

 

%d bloggare gillar detta: