Elin Cullhed

Varför är kön så viktigt för män?

Vi vet att män läser mindre än kvinnor och att de traditionellt läser böcker av män om män. Kvinnor däremot läser böcker av både män och kvinnor med huvudpersoner av båda kön. Att män läser mindre beror på att skönlitterära böcker numera ofta skriva av kvinnor, i alla fall om man får tro Åsa Beckman i artikeln “Hela den svenska bokmarknaden har feminiserats” som publicerades i DN igår. Hon inleder med att berätta om hur hon mött en granne som råkar vara man, som beklagat sig över att vinnaren av årets Augustpris är en bok om Sylvia Plath. Utifrån hans kommentar drar Beckman, en kanske rimlig slutsats, att det är det faktum att boken är skriven av en kvinna och handlar om en kvinna som är skälet till mannens skepsis. Så kan det vara såklart, men även jag känner mig skeptisk till just Eufori även om den är skriven av en kvinna och handlar om en kvinna. Det låter helt enkelt inte som min typ av bok, men jag kan självklart ha fel.

Ni kanske provocerades av rubriken? Det var meningen. Det är självklart inte bra med en allt för ojämlik bokutgivning och inte heller att män och pojkar läser allt mindre. Däremot måste vi bort från synen att män är norm och kvinnor undantag. Låt oss ändå, liksom Åsa Beckman, utgå ifrån att grannens skepsis handlar om författarens och huvudpersonens kön. Det är inte otroligt, eftersom vi som sagt vet att män sällan läser böcker av och om kvinnor. Vad handlar då detta egentligen om?

Jag är den förste att uppmärksamma prisvinnares kön, det ska jag erkänna. Att män i alla tider nästan slentrianmässigt prisats för sina litterära verk och att kvinnor förbisetts är ett faktum. Nu var det visserligen 14 år sedan Doris Lessing tilldelades Nobelpriset med motiveringen “den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning” och blev förbannad, både över motiveringen och att priset dröjt så länge, men det är trots allt symptomatiskt för synen på kvinnor som författare.

Om det var ett problem att män fick alla priser förr är det då inte ett lika stort problem att de senaste fyra böcker som tilldelats Augustpriset i den skönlitterära klassen är kvinnor? Inte så länge två av tre pristagare är män, vilket var fallet i år. Däremot är det ett problem att barn- och ungdomsklassen i ofta helt domineras av kvinnor. Vi behöver en variation av röster. Samtidigt blir jag lika störd när vi pratar om att pojkar behöver läsa om pojkar som jag blir av teorin att män inte vill läsa om annat än män. Det må vara sant, men är det verkligen en inställning som vi ska acceptera? Som en bekant skrev på Twitter är det tydligt att Raskolnikovs öde ses som universellt, medan Sylvia Plath och Mrs Dalloway endast rör kvinnor. Den synen måste vi bort ifrån. Är det något skönlitteratur lär oss så är det att sätta oss in i och förstå andra människor. Att känna empati även med dem som inte är som vi och att vidga vår värld. Då kan vi inte lura våra söner att det inte funkar att läsa böcker av och om tjejer.

Jag har en bekännelse till. En kanske inte så överraskande. Jag läser helst böcker skrivna av kvinnor. Egentligen tror jag inte att jag väljer böcker efter kön, men statistiken visar att 2/3 av de böcker jag läser har skapats av en kvinna. Lite kan det bero på att jag undviker allt för tjocka böcker. Jag väljer till exempel bort de stora amerikanerna som Jonathan Franzen, har noll intresse av Karl Ove Knausgårds självbiografiska tegelstenar och Lars Noréns dagböcker lockar inte det minsta. Jag läser däremot mycket ungdomslitteratur och feelgood, som är genrer totalt dominerade av kvinnor. Utöver det väljer jag böcker efter vad som lockar, inte efter vem som skrivit den. Inbillar jag mig.

Oavsett hur vi väljer böcker kvarstår det faktum att Augustprisets skönlitterära kategori må ha vunnits av kvinnor de senaste åren, men männen dominerar fortfarande många litterära priser. Nomineringslistorna är jämnare ska sägas, men de senaste två åren har The Bookerprize for Fiction gått till män, även om de tre priserna åren dessförinnan gått till kvinnor. De senaste tio åren är fördelningen 6-4 till männens fördel. The International Booker har delats ut elva gånger med fördelningen 6-5. Nobelpriset i litteratur är forfarande en rätt ojämställd historia med totalt 16 prisade kvinnor mot 102 män och endast 4 kvinnor sedan 2010. Vill man läsa prisade böcker är det alltså fortfarande ofta män som gäller och även om det är mycket jämnare fördelat numera är det sällan mer än hälften av priserna som går till kvinnor. Om vi återgår till Augustpriset har däremot de senaste tio skönlitterära prisen en fördelning på 3-7 till männens nackdel och jag kan förstå att det leder till reaktioner. Däremot förstår jag inte varför en man inte kan läsa och uppskatta en bok skriven av en kvinna, med en kvinna i huvudrollen. Är det så himla svårt är det dags att börja öva. Tänk på alla kvinnor som i alla tider tränat på att förstå litteratur av och om män. Vilken empatisk kompetens det gett oss.

Årets Augustpris har delats ut

Idag avslöjades vinnarna av Augustpriset under Augustgalan på Södra Teatern i Stockholm. Jag har inte läst någon av de vinnande böckerna, men kan tänka mig att läsa i alla fall två. Gällande Lilla Augustpriset så planerar jag att låta mina ettor läsa ett eller flera av bidragen, när de ska skriva skönlitterärt om några veckor.

Följande författare och verk tilldelas årets Augustpris:

Årets svenska skönlitterära bok blev Eufori av Elin Cullhed, (Wahlström & Widstrand), med undertiteln En roman om Sylvia Plath handlar om Sylvia Plaths sista år i livet och beskrivs som en fantasi. Även om jag brukar tycka om faktion, är jag inte helt säker på att Cullheds bok är något för mig. Att läsa Glaskupan och Eufori som en enhet vore kanske ändå intressant. Jag ser det som ett framtida projekt trots allt, även om det kanske blir mer för att “ha läst” än för att jag längtar efter det.

Årets svenska fackbok blev Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning av Nils Håkansson, (Nirstedt/ltteratur) och det är kanske ändå den i klassen som lockar mig mest, även om det inte är så sannolikt att jag läser den. Sakprosa är sällan min kopp te, men översättning är å andra sidan intressant. Jag uppskattade till exempel Dag ut och dag in med en dag i Dublin av Erik Andersson mycket.

Årets svenska barn- och ungdomsbok blev Nattkorpen av Johan Rundberg, som är första delen i en historisk spänningstrilogi för mellanåldern. Den utspelar sig i 1800-talets Stockholm, på samhällets botten och huvudpersonerna är Måvind och Hoff.  Boken har tidigare tilldelats Crime Time Awards pris för bästa barndeckare och jag vill absolut läsa.

Lilla Augustpriset gick till Mirja Flodin från Nästansjö för texten “Min ursäkt” som handlar om att slitas mellan traditioner, förväntningar och förhoppningar och en kväll då allt ställs på sin spets.

 

Vad har du för tankar om årets pristagare? Vann rätt böcker? Har du läst dem?

Nominerade till Augustpriset 2021

Det är bara att konstatera att jag inte är så bra på att tippa de nominerade till Augustpriset och återigen konstaterar jag också (tyvärr) att få av de nominerade böckerna lockar till läsning. När nomineringslistorna till pris som Bookerpriset eller Women’s Prize for Fiction brukar de flesta böcker locka, men inte gällande just Augustpriset, eller Årets bok för den delen. Mina gissningar byggde mer på att jag ville läsa böckerna, då jag läst så få “typiska” prisvinnare i år. Vid varje bok blir kommentaren alltså endast huruvida jag läst boken, vill läsa den eller rekommenderar den.

Årets svenska skönlitterära bok

Eufori. En roman om Sylvia Plath, Elin Cullhed, Wahlström & Widstrand

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Nja, kanske.

Återliv: Med Skapelsen och Kvällens frihet, Kjell Espmark, Norstedts

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Jo, men kanske ändå. Jag gillar Espmark.

Europa, Maxim Grigoriev, Albert Bonniers Förlag

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Inte ett dugg sugen faktiskt. Låter djup och svår, men inte speciellt bra.

När vi var samer, Mats Jonsson, Galago

Har jag läst? Nej, men påbörjat Vill jag läsa? Utan tvekan! Mycket glad över den här nomineringen.

Singulariteten, Balsam Karam, Norstedts

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Ja, den står på läslistan och stod med på min nomineringslista till någon timme innan publicering.

Den svarta månens år, Ellen Mattson, Albert Bonniers Förlag

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Ingen bok jag kommer att prioritera. Har försökt med flera av Ellen Matssons böcker, men faktiskt aldrig kommit igenom dem. Det är något med sättet att skriva som inte alls klickar.

Årets svenska fackbok

Judarnas historia i Sverige, Carl Henrik Carlsson, Natur & Kultur

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Ett översiktsverk är ingenting jag skulle läsa från pärm till pärm, men gärna en bok jag skulle vilja ha i min hylla på jobbet.

Dante – den förste författaren, Anders Cullhed, Natur & Kultur

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Tveksamt. Hade mycket hellre sett någon annan författarbiografi som årets nominerade.

Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning, Nils Håkanson, Nirstedt/litteratur

Har jag läst? Nej  Vill jag läsa? Kan hända. Den här boken har väckt min nyfikenhet och var med på min nomineringslista länge. Sedan läser jag sällan sakprosa för nöjes skull, men den här skulle kunna falla in under kategorin fortbildning.

Knäböj, Sara Martinsson, Weyler förlag

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Jag kan helt ärligt tänka mig tråkigare saker att läsa om än kvinnor och styrketräning. Det skulle vara män och styrketräning då.

Mönstersamhället, Anneli Rogeman, Natur & Kultur

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Möjligen. En berättelse om Boliden låter inte jättespännande, men folkhemshistoria är det.

Tyrannens tid. Om Sverige under Karl XII, Magnus Västerbro, Albert Bonniers Förlag

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Jag vill läsa något av Magnus Västerbro, men är verkligen noll intresserad av just Karl XII och hans tid.

Årets svenska barn- och ungdomsbok

Furan, Lisen Adbåge, Rabén & Sjögren

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Ja! Lisen Adbåge är alltid bra och Furan fanns länge med på min nomineringslista.

Himlabrand, Moa Backe Åstot, Rabén & Sjögren

Har jag läst? Ja Rekommenderar jag? Utan tvekan. Det här är en av årets bästa ungdomsböcker.

Ett rum till Lisen, Elin Johansson, Ellen Svedjeland & Emma AdBåge, Rabén & Sjögren

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Jo, det kan jag tänka mig. Det tar ändå inte så lång tid att läsa böcker för 6-9-åringar.

Om du möter en björn, Malin Kivelä, Martin Glaz Serup & Linda Bondestam, Förlaget

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Jo, det kan jag tänka mig. Gillar Bondestams illustrationer och är nyfiken på Kivelä.

Nattkorpen, Johan Rundberg, Natur & Kultur

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Hade avfärdat den, men får kanske omvärdera.

Min mamma är snabbare än din!, Emma Virke & Joanna Hellgren, Lilla Piratförlaget

Har jag läst? Nej Vill jag läsa? Gillade inte Virkes förra så mycket, men kanske ändå. Tänkte att den skulle nomineras då den likt Kom dagen, kom natten tänjer på gränserna för bilderboksformatet.

 

Som ni märker är jag överraskad, men kanske mest lite förbannad. Det gäller främst kategorin för barn och unga där jag verkligen inte kan förstå hur juryn kan ha bortsett från årets viktigaste bok Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali. Visserligen finns redan tre böcker av Rabén & Sjögren på listan, vilket i sig är anmärkningsvärt, men Alis bok är verkligen värd all uppmärksamhet och lite till. Synd också att Prinsen av Porte de la Chapelle av Annelie Drewsen inte nominerades. Det är en bok om en oerhört viktig fråga som det kommer att talas om många år framöver och som är en skamfläck som borde få mer utrymme. Självklart är det också en väldigt välskriven bok.

När det gäller fackböcker är jag rätt ointresserad av alla de nominerade titlarna, men hade å andra sidan inte läst något av mina egna förslag heller. Jag saknar dock Tills alla dör av Diamant Salihu på listan med samma argument som Alis och Drewsens böcker. Viktig bok om viktig fråga. Det lutar år att jag prioriterar att läsa mina nomineringar snarare än juryns.

Många stora namn saknas bland de skönlitterära böckerna och så är det självklart alltid. Även om jag inte läser novellsamlingar så ofta, tycker jag att det är synd att de helt saknas bland årets nominerade.

Vad tycker du om de nominerade?

Läsmål i juli — läsa mycket och ofta

Ingen läsutmaning i juli, mer än att jag ska läsa mycket. Så himla skönt med en helt ledig månad utan speciellt mycket måsten. Jag har ett uppdrag från Liber, men det handlar också om att läsa, så det känns inte det minsta betungande.

Självklart har jag några planer och har gjort en lista på böcker jag skulle vilja hinna med att läsa.

Jag följer ju förvisso aldrig listor, men här kommer ändå en lista som jag hoppas och tror innehåller en del av min sommarläsning. Även om jag inte brukar läsa det jag planerar är det skönt att ha något att utgå ifrån vid behov. Här följer 20 böcker jag kanske läser i juli. En blandning av nytt, gammal, tungt och lite mer lättsamt.

Berätta aldrig det här, Frida Boisen. Självbiografisk bok om uppväxten i precis det samhälle där jag bor. Finns i pocket.

Dagar utan slut, Sebastian Berry. Irländsk författare man “ska” ha läst skriver om indiankrigen och inbördeskriget. Finns i pocket.

Den stora utställningen, Marie Hermanson. Hög tid för Einstein i Göteborg. Finns i pocket.

Den underjordiska järnvägen, Colson Whitehead. Bookerprisvinnare som jag tänkt läsa länge. Finns i pocket.

Eufori, Elin Cullhed. Roman om Sylvia Plath. Finns som inbunden/e-bok.

Glaskupan, Sylvia Plath. Klassiker jag pinsamt nog inte läst. Finns i pocket.

Klara och solen, Kazuo Ishiguro. En bok om en butik som säljer artificiella vänner. Finns som inbunden/e-bok.

Kod 93, Olivier Norek. Ny deckare av fransk favorit. Finns som inbunden/e-bok

Lämna världen bakom dig, Rumaan Alam. Om två familjer och en katastrof. Finns som inbunden/e-bok.

Malibu Rising, Taylor Jenkins Reid. Om fyra syskon och en fest. Utgiven som inbunden/häftad på engelska.

När bergen sjunger, Nguyễn Phan Quế Mai. Om ett barn, en morförälder och ett land i krig. Finns som inbunden/e-bok.

Obehaget om kvällarna, Marieke Lucas Rijneveld. Bookerprisvinnare från Nederländerna. Finns som inbunden/e-bok.

Shuggie Bain, Douglas Stuart. Vinnaren av Bookerpriset och nominerad till Årets bok. Finns som inbunden/e-bok.

Ljudet av fötter, Sara Lövestam. Första delen i serie om barnlängtan. Finns som inbunden/e-bok.

Snöblind, Ragnar Jónasson. Första delen i isländsk deckarserie. Finns i pocket.

Sommarmöten, Emily Henry. Om Poppy, Alex och en kanske förstörd vänskap. Inbunden/e-bok.

Systrar, Adèle Bréau. Om tre systrar i Provence. Finns i pocket.

Vår bästa tid,  Kiley Reid. Om en barnvakt som anklagas för ett brott. Inbunden/e-bok.

Återvändsgränder, Gabi Beltrán. Grafisk självbiografi om livet på Mallorca på 80-talet. Finns som kartonage.

Älskade barn, Ashley Audrain. Nominerad till Årets bok. Finns som inbunden/e-bok.

 

Vill du ha fler tips på sommarläsning har jag gjort en lista med 20 bra böcker jag läst och rekommenderar varmt.

Photo by Liana Mikah on Unsplash

 

 

 

Böcker jag ser fram emot i mars

Vårutgivningen fullkomligt exploderar i mars och det är därför jag tänker ägna månaden åt att läsa vårnyheter. Det finns en lång rad böcker som jag ser fram emot att läsa:

Klara och solen, Kazuo Ishiguro, Wahlström & Widstrand, 2 mars

Catfight Nidbilder av kvinnor i grupp, Johanna Wester, Romanus & Selling, 3 mars

I hjärtat av Ådala, Åsa Liabäck, Printz Publishing, 3 mars

Var inte rädd för mörkret, Kristina Agnér, Albert Bonniers Förlag, 3 mars

När allt står på spel, Philip O’Connor, Haidar Hadari, Bonnier Carlsen, 4 mars

Utan offer, ingen seger, Philip O’Connor, Haidar Hadari, Bonnier Carlsen, 4 mars

Främlingsfigurer, Mara Lee, Albert Bonniers Förlag, 5 mars

Evigheters evighet, Ásta Fanney Sigurðardóttir, Rámus förlag, 5 mars

Norrskensnatten, Anna Kuru, Modernista, 5 mars

Shuggie Bain, Douglas Stuart, Albert Bonniers Förlag, 9 mars

Hon kallades hemmasittare, Nadja Yllner, Bokförlaget Forum, 10 mars

Eufori En roman om Sylvia Plath, Elin Cullhed, 11 mars

Em, Kim Thúy, [sekwa], 13 mars

De bortglömda namnens bok, Kristin Harmel, Lavender Lit, 15 mars

När bergen sjunger, Nguyễn Phan Quế Mai, Historiska Media, 15 mars

Pengarna, Bengt Ohlsson, Bonnier Carlsen, 15 mars

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson, Albert Bonniers Förlag, 16 mars

En sång för dig, Marc Levy, [sekwa], 16 mars

En plats för oss, Fatima Farheen Mirza, Bokförlaget Forum, 17 mars

En uppblåst liten fittas memoarer, Aase Berg, Albert Bonniers Förlag, 19 mars

Codex 1962, Sjón, Rámus förlag, 21 mars

Ett färgat liv, Ulrika Nandra, Bokförlaget Forum, 24 mars

Je m’apelle Agneta, Emma Hamberg, Piratförlaget, 24 mars

Alla ljuger, Camilla Grebe, Wahlström & Widstrand, 25 mars

Är mor död, Vigdis Hjorth, Natur & Kultur, 25 mars

Min storslagna död, Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, 26 mars

Vem har sagt något om kärlek?, Elif Ali, Rabén & Sjögren, 26 mars

Vi röstar om vi saknar mamma, Nina Pascoal, Albert Bonniers förlag, 26 mars

Försvinnande värld, Julia Phillips, Norstedts, 29 mars

Hemligheter i Havanna, Rachel Rhys, Etta, 30 mars

Gudarna

9789127143906

De starka tjejerna behövs och de finns i Elin Cullheds debutbok Gudarna. De är inte tjejer, de är gudar. Gudar som bor i Tierp. Det låter kanske märkligt, men så är det.

Men även gudar är svaga ibland, som Lilly. Kärleken gör att hon låter sig utnyttjas, misshandlas, filmas och förnedras. Hennes vänner Bita och Janne bestämmer sig för att hjälpa henne och krossa hennes pojkvän Daniel. Daniel som vuxenvärlden älskar och som därför är svår att komma åt.

Gudarna är inte bara en bok om hämnd, utan också en bok om vänskap, om självständighet och om att våga stå emot även när det känns hopplöst. En ovanligt korkad rektor är en av de som motarbetar gudarna. Varför finns det inga vettiga rektorer i ungdomsböcker? Förvisso är alla vuxna ganska misslyckade i Cullheds bok och så kan det absolut kännas när man är tonåring.

Janne är en karaktär som tränger in i mitt hjärta. Hon är cool och kaxig, men också liten och sårbar. Visst är det så att en sextonåring kan vara både väldigt stor och väldigt liten. Jämställdhetskampen som Janne leder är utan tvekan något stort.

Gudarna är också en vass klasskildring och en ganska svart bild av en förort där absolut ingenting händer. En plats där tiden tycks ha stått stilla och där könsrollerna är nästan omöjliga att bryta.

Jag tycker om Elin Cullheds debutbok, men jag hade kanske tyckt ännu mer om den när jag var yngre. Då hade den å andra sidan kanske skrämt mig ännu mer. Jag skulle dock rekommendera den till alla tonårstjejer som redan har, eller behöver, en rejäl dos skinn på näsan.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: