Helen Fielding

När livet har andra planer

Det var ett tag sedan jag läste ut Anna Alemos bok När livet har andra planer och jag har funderat över hur jag ska skriva om den. Det här är nämligen en ”å-ena-sidan-å-andra-sidan-bok” som jag på ett sätt tycker mycket om, men på ett annat sätt inte gillar alls. Jag ska försöka förklara.

Att huvudpersonen Frida hittar kondomer på sin sambos inköpslista är rätt tråkigt stereotypt, men å andra sidan är en nystart en bra förutsättning för en bra bok i genren. Det är dessutom så att pojkvännen helt klart var en skit och nya lägenheten verkar bra mycket trevligare än den gamla. Å andra sidan är det osannolikt att hitta den perfekta lägenheten, med den perfekta hyresvärden och den perfekta grannen. Nu är hyresvärden kanske världens sötaste dam, så det förlåter jag och grannen har sin charm han också. Jag gillar honom. Däremot gillar jag inte alls huvudpersonen Frida och förstår egentligen mer att hennes förra pojkvän sökte efter en ny än att någon annan skulle bli kär i henne. Hon är så irriterande förvirrad och käck. Någon skulle kanske säga att jag ogillar henne för att vi är lite lika, men visst är jag mer bitter och otrevlig än käck? Det hoppas jag innerligt.

En hund spelar stor roll i boken och husdjur är å ena sidan alltid trevliga ingredienser, men jag är helt klart en kattmänniska och har aldrig riktigt förstått charmen med just hundar. Å andra sidan blir det fler promenader och tillfällen att umgås när det kommer till kritan och det är utan tvekan bra ur det mer romantiska perspektivet. Husdjursdelen får alltså godkänt trots alls, men hur många gånger kan en karaktär glömma av var hon bor innan det blir riktigt märkligt? Max en gång om du frågar mig. Frida kan säkert uppfattas som uppfriskande och frispråkig, men jag blir mest trött. Troligen handlar det mer om att jag är cynisk än att det är något fel på Frida. Jag kan verkligen förstå att Frida kan ses som charmig.

Det är alltså inte det att jag inte gillar När livet har andra planer alls, för det gör jag. Det är bara det att jag inte blir så uppslukad som jag hade hoppats. Det är lite charmigt, men för mycket extra allt. Att jämföra Frida med Bridget Jones är inte fel, men när jag föll pladask för Bridget är jag inte riktigt där ännu gällande Frida. Däremot kommer jag att läsa vidare om henne, för Anna Alemo planerar en serie. När jag tänker på saken ser jag faktiskt några likheter mellan Frida och min barndomsfavorit Lotta. Om jag tänker på henne som en Lotta kanske det funkar bättre att ta henne till mitt hjärta. Klart är att hon träffar en egen Paul.

 

 

100 böcker som format vår värld

Listor är kul, men som alltid är det svårt att ens på en lång sådan sammanfatta litteraturhistoriens viktigaste verk. Nu har BBC Arts skapat en lista med 100 böcker som format vår värld och med vår värld tycks de mena västvärlden, något som i princip alltid är fallet i vår etnocentriska värld. Det är trots detta en hyfsat varierad lista med många spännande titlar och jag gillar att böckerna delats in i olika kategorier. Jag har försökt översätta dem, men har i något fall valt att behålla den

Jag har däremot inte översatt titlarna, men väl länkat dem till sidor där du kan läsa mer om dem, såväl den här bloggen, som andra sidor (jag svor lite att jag började med det, för hjälp vilken tid det tog). Dessutom har jag självklart markerat vilka böcker jag läst och vilka författare jag läst någon annan bok av, genom att fetmarkera. En asterisk efter betyder att jag vill läsa boken.

 

Identitet

Beloved – Toni Morrison
Days Without End – Sebastian Barry
Fugitive Pieces – Anne Michaels*
Half of a Yellow Sun – Chimamanda Ngozi Adichie
Homegoing – Yaa Gyasi
Small IslandAndrea Levy*
The Bell JarSylvia Plath*
The God of Small Things – Arundhati Roy*
Things Fall Apart – Chinua Achebe
White Teeth – Zadie Smith

Kärlek, sex och romance

Bridget Jones’s Diary – Helen Fielding
Forever Judy Blume
Giovanni’s Room – James Baldwin
Pride and Prejudice – Jane Austen
Riders – Jilly Cooper
Their Eyes Were Watching God – Zora Neale Hurston
The Far Pavilions – M. M. Kaye*
The Forty Rules of LoveElif Shafak*
The PassionJeanette Winterson
The Slaves of Solitude – Patrick Hamilton

Äventyr

City of Bohane – Kevin Barry*
Eye of the NeedleKen Follett
For Whom the Bell TollsErnest Hemingway
His Dark Materials Trilogy – Philip Pullman
Ivanhoe – Walter Scott
Mr Standfast – John Buchan
The Big Sleep – Raymond Chandler
The Hunger Games – Suzanne Collins
The Jack Aubrey Novels – Patrick O’Brian
The Lord of the Rings Trilogy – J.R.R. Tolkien (påbörjad, ej utläst)

Liv, död och andra världar

A Game of Thrones – George R. R. Martin
Astonishing the Gods – Ben Okri
Dune – Frank Herbert
Frankenstein – Mary Shelley
Gilead – Marilynne Robinson (påbörjad, ej utläst)
The Chronicles of Narnia – C. S. Lewis
The Discworld Series – Terry Pratchett
The Earthsea Trilogy – Ursula K. Le Guin
The Sandman SeriesNeil Gaiman
The Road – Cormac McCarthy (påbörjad, ej utläst)

Politik, makt och protest

A Thousand Splendid Suns – Khaled Hosseini
Brave New World – Aldous Huxley
Home Fire – Kamila Shamsie
Lord of the Flies – William Golding
Noughts & Crosses – Malorie Blackman*
Strumpet City – James Plunkett*
The Color Purple – Alice Walker*
To Kill a Mockingbird – Harper Lee
V for Vendetta – Alan Moore*
UnlessCarol Shields

Klass och samhälle

A House for Mr BiswasV. S. Naipaul
Cannery Row John Steinbeck
Disgrace – J.M. Coetzee
Our Mutual FriendCharles Dickens
Poor Cow – Nell Dunn*
Saturday Night and Sunday Morning – Alan Sillitoe
The Lonely Passion of Judith Hearne – Brian Moore
The Prime of Miss Jean Brodie – Muriel Spark*
The Remains of the Day – Kazuo Ishiguro
Wide Sargasso Sea – Jean Rhys*

Coming of Age

Emily of New Moon – L. M. Montgomery
Golden Child – Claire Adam*
Oryx and CrakeMargaret Atwood*
So Long, See You Tomorrow – William Maxwell*
Swami and Friends – R. K. Narayan*
The Country Girls – Edna O’Brien
The Harry Potter series – J. K. Rowling (dock inte hela serien)
The Outsiders – S. E. Hinton
The Secret Diary of Adrian Mole, Aged 13 ¾ – Sue Townsend
The Twilight Saga – Stephenie Meyer

Familj och vänskap

A Suitable Boy – Vikram Seth
Ballet Shoes – Noel Streatfeild*
Cloudstreet – Tim Winton
Cold Comfort Farm – Stella Gibbons
I Capture the Castle – Dodie Smith
Middlemarch – George Eliot
Tales of the City – Armistead Maupin
The Shipping News – E. Annie Proulx
The Tenant of Wildfell Hall – Anne Brontë
The Witches – Roald Dahl

Brottslighet och konflikt

American Tabloid James Ellroy
American War – Omar El Akkad*
Ice Candy Man – Bapsi Sidhwa*
Rebecca -Daphne du Maurier*
Regeneration – Pat Barker
The Children of MenP.D. James
The Hound of the BaskervillesArthur Conan Doyle
The Reluctant Fundamentalist – Mohsin Hamid
The Talented Mr RipleyPatricia Highsmith
The Quiet AmericanGraham Greene

Regel- och normbrytare

A Confederacy of Dunces – John Kennedy Toole
Bartleby, the Scrivener – Herman Melville
Habibi – Craig Thompson
How to be Both Ali Smith*
OrlandoVirginia Woolf
Nights at the Circus – Angela Carter*
Nineteen Eighty-Four – George Orwell
Psmith, Journalist – P. G. Wodehouse
The Moor’s Last SighSalman Rushdie
Zami: A New Spelling of My Name – Audre Lorde*

 

Sammanlagt har jag läst 26 av titlarna på listan och dessutom böcker av ytterligare 21 författare. Tre av böckerna har jag börjat läsa, men gett upp halvvägs. Av de olästa titlarna vill jag läsa 23.

 

Photo by Glen Noble on Unsplash

Böcker som borde ingå i en chicklit-kanon

Veckans tema på Kulturkollo är ”chicklit & sånt”, självklart med Lotta som general. I veckans utmaning vill hon att vi ska berätta om chicklit-titlar man bör ha läst och ge förslag på en eller ett par titlar som borde finnas med i en chicklit-kanon. Jag ber om ursäkt för att jag blandar friskt mellan engelska och svenska titlar, men vissa översättningar är verkligen gräsliga och bör undvikas. Här kommer min lista med författare, flest kvinnor och en man, som borde finnas representerade i en chicklit-kanon och förslag på lämpliga titlar. Några svenska bubblare blir det också.

En kanon förpliktigar och bör ha med en del klassiska titlar. Även om jag egentligen är rätt irriterad på Bridget Jones viktnoja måste jag ändå lägga Bridget Jones dagbok av Helen Fielding till listan.

Marian Keyes var riktigt bra kring sekelskiftet (visst låter det klassiskt och gammalt) och min favorit av hennes böcker är nog Lucy Sullivan is getting married, eller kanske Last chance saloon, även om debuten Vattenmelonen också är riktigt bra.

Lisa Jewell är en stor favorit i genren och jag tycker om de flesta av hennes böcker. Ralph’s party och fortsättningen After the party får ingå i min chicklit-kanon.

Sophie Kinsella är också bra, men det ska vara hennes stand-alones, inte shopoholic-serien. Bäst är Mina hemligheter och senaste Mitt (inte så) perfekta liv.

Alexandra Potter är en lite annorlunda chicklit-författare som inte sällan lägger in lite magiska element i sina böcker. I min favorit Who’s that girl? får Charlotte chansen att resa tillbaka i livet och träffa sitt yngre jag. En riktigt charmig historia.

Mhairi McFarlane måste självklart finnas med på listan och jag väljer hennes debut You had me at hello, som får en fortsättning i långnovellen After hello. McFarlane har också en väldigt hög lägstanivå.

Kan män skriva chicklit då? Kanske inte, men ladlit får smyga sig in på listan också i form av Mike Gayle, som skriver snygg underhållningslitteratur ur ett manligt perspektiv. Mest gillar jag Turning Thirty och Turning Forty om den något hopplöse Matt Beckford.

Platsar någon svensk författare på listan? Underhållande litteratur på svenska finns det helt klart, men chick-lit? Denise Rudberg var bra på sin tid, Jenny Leeb skrev ett par bra böcker och jag har gott hopp om Kristin Emilsson. Någon kanonplats får de däremot inte. Närmast kommer faktiskt Mats Strandberg vars Jaktsäsong var riktigt bra när den kom.

Om chick-lit och chick-flick

Veckans tisdagsutmaning på Kulturkollo handlar om chick-lit och chick-flick, alltså böcker och filmer som ofta fokuserar på förhållanden och i första hand sägs vända sig till kvinnor. (Jag vet inte riktigt vem som ska avslöja detta för min man, som troligen har sett Notting Hill 30 gånger)

Veckans ciceron Lotta vill att vi svarar på två frågor, så då gör jag väl det.

1. Vilken är din bästa chick-flick?

Om maken har sett Notting Hill 30 gånger, så har jag sett Fyra bröllop och en begravning minst lika många. En perfekt castad film in i minsta lilla biroll och trots att slutscenen, där smöret flyter och regnet beter sig märkligt (huvudpersonerna blir blöta på en sekund och i filmens sämsta replik säger sig en av dem inte alls märka att det regnar) är det en så helt underbart, fantastisk film att jag faktiskt tror att jag måste se om den igen. Just precis nu. Eller inte nu, för först ska jag jobba, men ikväll kanske.

”Back to Angus and those sheep …”, en sådan replik räcker, men under de fyra bröllopen och den överjävulskt sorgliga, men vackra, begravningen, uttalas så många fantastiska repliker att den som inte skrivit manuset borde ligga sömnlös.

Jag brukar visa anslaget till filmen då jag har filmkurs med eleverna och de får diskutera karaktärernas utseende, beteende, relationer och en massa annat, som de självklart har åsikter om, trots att i princip inga repliker har uttalats. Bara en lång radda fuck.

2. Vilken chick-lit tror du skulle bli en alldeles fantastisk chick-flick?

Hm, det är svårt. Egentligen blir jag alltid orolig när en favoritbok ska bli film, då det sällan blir speciellt bra. Undantaget i genren är väl Bridget Jones Dagbok, som funkar utmärkt. Jag skulle gärna se en filmatisering av The Last Letter from Your lover, men den skulle vara förbannat sorglig. Charmigare och trevligare skulle nog While we were watching Downton Abbey bli. Inte världens bästa bok, men den skulle kunna bli en hur bra film som helst. En begränsad miljö i ett hus, trevligt tema med känd tv-serie och faktiskt en del minnesvärda karaktärer. Fixa ett gäng charmiga, brittiska skådisar och kör.

PS. Jag håller med Lotta om att vi inte behöver kalla den här sortens filmer för annat än ”riktig film” DS.

Same, same, but different.

9789137142074

Det har gått många år sedan vi sist träffade Bridget Jones, men trots att otroligt mycket förändrats i hennes liv är allt ändå sig likt. Bridget är änka, har två barn och tänker fortfarande mer på vikt än vad som känns sunt. Det är lite sorgligt att Mark Darcy dött, men författaren Helen Fielding menar att det var nödvändigt. Hon tyckte inte att det var kul att skriva om en gift Bridget Jones och menar att det inte hade varit trovärdigt att låta Mark Darcy lämna henne.

Visst finns det en allvarlig underton i tredje bok om Bridget som fått namnet Mad about the boy, men jag saknar ändå det djup som faktiskt kan finnas även i böcker som främst är skrivna för att underhålla. Jag skulle så gärna vilja fortsätta älska Bridget, men jag har svårt att ta till mig denna neurotiska femtioåring, som skaffar en toyboy och blir än mer fixerad vid sin ålder och sitt utseende. Det är inte charmigt längre, utan mest tröttsamt. Det handlar inte om att äldre kvinnor inte ska ha yngre män, men att kvinnorna i fråga någon gång borde landa i sitt liv och i sin kropp. Det som tidigare kändes rätt charmigt är nu mest tragiskt.

Så nej, jag tycker tyvärr inte att Mad about the boy håller. Jag önskar att jag gjorde det, men så är inte fallet. Saknar du Bridget Jones tycker jag att du ska läsa om de två första böckerna om henne istället.

 

 

Scroll to Top