enligt O

Tankar från en bokberoende

Etikett: Per Nilsson Sida 1 av 3

Finns det ens en slukarålder längre?

Jag minns hur jag bar hem kassar med böcker från biblioteket när jag var barn och jag läste dem om och om igen. Förutom under några år på gymnasiet läste jag massor. En stor del av min vakna tid tillbringades med näsan i en bok. Hur många barn hamnar i den här så kallade slukaråldern nu? Jag skulle säga att de är allt för få. Kanske är det därför jag reagerade så starkt på Per Nilssons debattartikel i DN där han tycker sig se en likriktning gällande ungdomsböcker och att det han kallar “lättlästa” dominerar. Efter en diskussion med honom förstår jag att det inte var så han menade, men en tanke väcktes ändå av hans text när den snurrat några varv. Finns det ens någon litterär slukarålder att tala om längre?

Nu inser jag att jag är lärarskadad och påverkad av min vardag med elever som i många fall undviker allt som liknar skönlitteratur. Jag håller med Per Nilsson om att det inte får stanna vid att det är bra att barn och ungdomar läser, men är faktiskt helt ärligt mer bekymrad över att så få verkar hamna i den där härliga slukaråldern än att böcker som är gjorda för att slukas faktiskt finns. De som läser, läser förvisso fortfarande massor, men de som inte läser alls utanför skolan och knappt där heller, är bekymrande många.

“Går det inte att diskutera barn- och ungdomslitteratur utan att diskutera barn och ungas läsning?”  undrar Nilsson i en kommentar till mitt inlägg om hans debattinlägg i DN. Mitt svar på frågan är kanske ibland, men långt ifrån alltid. Är det intressant hur de stora förlagens utgivning se ut? Absolut? Är det så att de bara ger ut massproducerade och lättlästa böcker som ungar snabbt kan svälja utan motstånd? Definitivt inte. Tvärtom tycker jag att vi borde uppvärdera ungdomsboken, vilket jag också skrivit om tidigare i till exempel det här inlägget.

Det finns två litterära spår och de kan och ska finnas båda två. Vi behöver massor av böcker som barn och unga kan sluka och vi behöver också välskrivna ungdomsböcker som ger läsaren en intellektuell, språklig och innehållslig utmaning. Kanske kan dessa två spår mötas, men trots allt finns det en funktion i böcker som återanvänder såväl form, karaktärer och i viss mått innehåll. Ingen blir en god läsare utan en stor mängd lästa sidor.

Idag ges det ut en massa böcker som har ungdomar som målgrupp. Som lärare behöver jag se till att jag håller mig uppdaterad och försöka hitta guldkornen. Det handlar inte om att böcker ska anpassas till undervisningen, utan att undervisningen ska utgå ifrån god litteratur. Sådan litteratur ska vara åldersadekvat och därför behövs ungdomsböcker. Konsten är att som lärare hitta böcker som primärt tilltalar ungdomar och inte ungdomsböcker som tilltalar vuxna. Faktiskt finns det en hel del av den senare sorten och frågan är då om det är läsaren eller boken det är fel på.

 

Image by Jonny Lindner from Pixabay

Låt alla möta litteratur på sin nivå

När barnen är små får de pekböcker, gärna i tyg så att de kan tugga på dem när de inte läser dem. Sedan går vi vidare till böcker med tjocka sidor som tål barnhänder och år för år låter vi dem ta del av fler ord och mer komplexa historier. En period handlar allt om rim, en annan om bajs (!) och sedan är det de där dinosaurierna och de fajtande prinsessorna.

Få föräldrar skulle komma på tanken att läsa Röda rummet som godnattsaga, då vi inser att böcker ska passa läsaren och även om mamma eller pappa verkligen älskar att läsa om Stockholm i fågelperspektiv och Arvid Falks äventyr i samma stad, inser de att barnen kanske inte tycker detsamma.

Litteratur är absolut bra eller dålig beroende på kvaliteten på densamma, men det handlar också väldigt mycket om vem som ska läsa och vad läsaren behöver i just den del av sin läsutveckling som hen befinner sig i. Det är därför Per Nilsson helt missar mål i sin debattartikel Lättläst och lättläst – ska inte böcker vara något mer?.

Vi vill att alla ungdomar ska vara läsare. Eller i alla fall vill jag som svensklärare det och jag tror att Per Nilsson har samma perspektiv. Det jag tyvärr kan konstatera är att verkligheten inte alls ser ut så. I den bästa av världar skulle alla läsa de absolut bästa och mest komplexa ungdomsböckerna och därefter gå över till den prisbelönta vuxenlitteraturen som har hög kvalitet och troligen kommer att tillhöra vårt gemensamma kulturarv. Det är Platons idévärld. Det absolut perfekta tillståndet, i alla fall om man är svensklärare eller författare.

I den verkliga världen, i sinnevärlden, ser det lite annorlunda ut. Där finns en rad hem där läsning definitivt inte är en del av vardagen. Vi har barn som inte mött böcker hemma och som kanske möter litteratur för första gången när de börjar skolan. Kanske läser de sedan under en period tills det någon gång på högstadiet ställs krav på att de ska läsa “god litteratur” vilket tyvärr kan innebära att de slutar läsa helt.

Per Nilsson ondgör sig över den “lättlästa” ungdomsboken, men lyckas inte ens förklara om det handlar om “lättläst” som i bearbetad med fokus på läsare som är nyanlända eller läsovana, eller lättläst i betydelsen repetitiv serie med böcker som likar varandra. Jag tolkar det som att Nilsson menar det senare och hoppas verkligen att det är så. Att litteratur blir tillgänglig för alla är enormt viktigt. Vi har inte råd att vara snobbiga i det här läget.

“Varför är det så svårt att föra ett samtal om litteratur för barn och unga som sträcker sig längre och djupare än till att ‘det är viktigt att barn och unga läser böcker'”, undrar Per Nilsson och det enkla svaret är “för att många barn och ungdomar inte läser alls”. Att då välja vägen som fördomsfull litteratursnobb är utan tvekan ganska kontraproduktivt. Först måste vi skapa läsare och därefter (eller samtidigt) kan vi också visa dem att det finns fler böcker än de repetitiva serierna som t.ex. Beast Quest inte genom att tala om att de böcker de läser är mindre värda, utan att visa att det finns väldigt många fler böcker att upptäcka. Jag var inte helt lycklig när ena sonen plöjde just Beast Quest, men jag insåg att det var en del av hans läsutveckling och lät honom hållas. Allt annat hade varit väldigt korkat.

Utgångspunkten för Per Nilssons artikel är ALMA-pristagaren Bart Moeyaert, som många anser vara en för komplicerad ungdomsboksförfattare och utifrån det drar han slutsatsen att läsare här vill ha enkel och lättläst litteratur. Jag har lite svårt för det resonemanget. Trots att jag är den första att höja ungdomsbokens fantastiska kvalitet är jag också medveten om att olika läsare behöver olika saker vid olika tillfällen. Det gäller såväl barn, ungdomar som vuxna. För att orka läsa det mer komplexa måste man också få vila i det lättillgängliga ibland.

Vi behöver utan tvekan prata mycket om barns och ungdomars läsning, då en god läsförmåga är en förutsättning för ett gott lärande. Det är därför vi måste lägga så mycket fokus på läsning i skolan att vi hinner ge våra barn och unga både de böcker som de slukar och de som kräver mer utmaning. Tyvärr är fokuset i kursplanerna för Svenska sedan 2011 något helt annat. Allt ska mätas och då passar läsningen inte in. Läs gärna Fredrik Sandströms artikel i Svensklärartidningen med titeln Svenska bortom (nästan) all kontroll, där han skriver om just den läsning som inte får plats i skolan längre. Den som inte mäter läsförståelse eller kan kontrolleras via prov, utan den som ger upplevelser och som får läsaren att växa som människa.

Jag förstår att det är dit Per Nilsson också vill, men jag tycker att han har helt fel perspektiv när han beskriver den litteratur som han tycker ska vara i fokus. Snarare håller jag med bibliotekarien och bloggaren Eli om att han framstår som ganska okunnig kring vad litteratur är och hur vi behöver möta de ungdomar som faktiskt inte läser alls. Vi når ingenstans med elitism.

 

Photo by Jonathan Cooper on Unsplash

 

Min virtuella TBR-hög

Ibland behöver jag en läslista för att hitta fokus i min läsning. Det spelar egentligen ingen roll om jag följer den eller inte, det viktigaste är att skriva ner titlar för att minnas. Även om jag inte tänker ge mig själv någon specifik läsutmaning nu i mars har jag satt samman en TBR-lista att inspireras av.

Vår älskade av Kamila Shamsie

Regnvakt av Tatiana Rosnay

Vad jag bevarat av Wallace Stegner

Felsteg av Maria Adolfsson

Nine perfect strangers av Liane Moriarty

The Perfect Husband av Lisa Gardner

Vill inte, vill av Per Nilsson

Emil av Johan Heltne

Gråleken av Maria Sveland

Inifrån av Anna Kinberg Batra

Just-nu-enkät för den snörvlige

Förkylningen är nästan borta och sportlovet, veckan då jag skulle ha läst så mycket, är över. Som vanligt när jag är lite stressad, börjar jag på bok efter bok, men avslutar få. Då är det dags för en just-nu-enkät för att styra upp lite. Faktiskt har jag gjort sådana med ojämna mellanrum sedan bloggen startade 2011, senast i maj förra året.  Ofta läser jag böckerna jag listar, men långt ifrån alltid. Oavsett är det skönt att få lite överblick över kaoset.

Vid sängen: Där ligger I döden för dig av Mian Lodalen och Maria Ahlsdotter, som börjar lovande men är så tung att jag inte riktigt orkar just nu.

På soffbordet: Jag läser grafiskt i februari och vid soffan ligger en halvläst Drömmen om Europa av Fabian Göranson.

På läsplattan: Finns allt och inget.  Främst läser jag två deckare, nämligen Felsteg av Maria Adolfsson, för att komma igång med Bokbloggarboktipsutmaningen och Vintereld av Anders de la Motte, som verkar lovande om än lik den förra boken jag läste av honom. Gammalt fall och ett återvändande.

På jobbet: Egentligen inte på jobbet, men för jobbet läser jag om Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson, som mina treor ska börja läsa nästa vecka. Den är svårare än jag mindes den och de första kapitlen behöver vi helt klart läsa tillsammans.

I öronen: Jag lyssnar inte så ofta, men har Mot framtiden av Clara Henry på gång. Jag gillar den.

I badet: Jag läser oftast e-böcker, men i badet är de värdelösa. Där läser jag istället en inbunden version av Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid. Jag fastnade i badkaret i drygt en och en halv timme igår, så det får väl anses vara ett godkänt betyg.

Bokklubbsbok: Bokbubblarna ses på torsdag och vi ska ha läst en bok som passar in på temat pingviner. Jag har börjat läsa Pingviner håller ihop av Viveca Lärn, som verkar ganska charmig.

Borde jag läsa ut:  Jag borde köra ett slattläsningsryck och läsa ut alla halvlästa böcker runt om i huset. Eller så struntar jag i dem och läser något helt annat. En bok jag vill läsa ut är dock En spellista för sömnlösa nätter av Déa Solin, som jag tror att jag skulle gilla om jag bara hittade fokus.

Borde jag påbörja: Tanken var att under lovet läsa 1914 Stridens skönhet och sorg av Peter Englund, då vi närmar oss första världskriget i kursen Historia 1b. Det får bli nästa vecka.

Längtar jag efter att få läsa: Jag fick just hem Emil av Johan Heltne och den ser jag verkligen fram emot att läsa.

Tre andra böcker i min TBR-hög: Tre böcker jag ser fram emot att läsa är Vad jag saknades här av Jila Mossaed,  Nine perfect strangers av Liane Moriarty och Vill inte, vill av Per Nilsson.

 

 

Photo by John-Mark Smith on Unsplash

 

 

 

 

Januariböcker att se fram emot

 

Nytt år och nya böcker som väntar på att bli lästa. Här är några av de titlar som kommer ut under månaden, som jag ser fram emot att läsa. Och nej, alla kommer jag självklart inte hinna med, men listor är ändå kul.

Juliette — kvinnan som läste på metron, Christine Féret-Fleury, [sekwa], januari

Kvartetten, Aja Gabel, [etta], januari

Utom sig, Sasha Marianna Salzmann, Weyler förlag, januari

Vår älskade, Kamila Shamsie, Bokförlaget Polaris, januari

Away days, Josefine Lindén, Pintxo förlag, 4 januari

Kärlekens lagar, Sarah Title, Forum Bokförlag, 4 januari

När du läser det här, Mary Adkins, Lavender Lit, 10 januari

Lycka, Johan Kling, Natur & Kultur, 12 januari

Brev från min barndom, Emma Reyes, Norstedts förlag, 14 januari

Det vi glömde säga, Klara Grede, Albert Bonniers förlag, 18 januari

Vill inte, vill, Per Nilsson, Rabén & Sjögren, 18 januari

Gråleken, Maria Sveland, Harper Collins, 21 januari

Varm mjölk, Deborah Levy, Norstedts förlag, 21 januari

Från kust till kust, Jane Green, Printz Publishing, 23 januari

I döden för dig, Maria Ahlsdotter & Mian Lodalen, Bonnier Carlsen, 23 januari

Så jävla kallt, Lova Lakso, Rabén & Sjögren, 25 januari

Mai betyder vatten, Kayo Mpoyi, Norstedts förlag, 28 januari

Där rinner en älv genom Saivomuotka by, Pia Mariana Raattamaa Visén, Albert Bonniers förlag, 29 januari

Kastanjemannen, Søren Sveistrup, Albert Bonniers förlag, 29 januari

Drömmen runt hörnet, Lucy Dillon, Bokförlaget Forum, 31 januari

 

Här finns hela listan med böcker jag ser fram emot i vår.

Jag hatar kaniner och blommor och barn

Jag hatar regn, mörker och att bli blöt om fötterna. Och egoistiska människor, jag hatar egoistiska människor. Huvudpersonen i Per Nilssons och Lisen Adbåges bok Jag hatar kaniner och blommor och barn hatar just kaniner, blommor och barn. Bland annat.

På första uppslaget står en lång, rödhårig man med ryggen mot oss och tar ut sin jacka ur garderoben. I handen håller han ett koppel, vilket ger oss en ledtråd om vem som berättar. Att vara inne är något annat huvudpersonen hatar. Det är bättre att vara ute och känna solen och vinden. Det älskar hen. Och Tage. Tage är bra.

När de kommer ut på gården leker några barn där. Berättaren hatar barn. Däremot tycker hen att det är väldigt roligt att skrämma dem. Och kaniner är ingen hit. De borde inte få finnas tycker berättaren. De ska också skrämmas. Katter är också hemska, för trots att de försöker verka mjuka och snälla är de elaka och onda. Och så fortsätter det. Den sura huvudpersonen hatar allt och alla, tills hen hittar en gammal halväten korv och några döda kråkor. Då blir livet lite lättare och berättelsen vänder. Vi får nu veta allt som berättaren älskar och mest av allt älskar hen det lilla barnet Tage.

Så vem är den här sura typen egentligen? Det blir kanske en överraskning för läsaren, en alldeles lagom överraskning i en bok som jag gärna hade läst högt för mina barn om de bara varit lite yngre. Jag tycker mycket om Per Nilssons text som skulle kunna gå att läsa med rolig och arg röst och Lisen Ådbåges fina illustrationer. Det finns många detaljer i bilderna, mycket att titta på och prata om. Det är då bilderboken är som bäst, när även bilderna lockar till samtal. Mitt i gråa november är det dessutom härligt med färg och blommor.

Om jag hade haft yngre barn tror jag att Jag hatar kaniner och blommor och barn hade blivit en familjefavorit, eller i alla fall en mammafavorit. Möjligen är det inte så kul om ungarna börjar prata om saker de hatar, men det är det värt.

 

O tippar Augustpriset

Egentligen borde jag hoppa över det här inlägget, då jag är kanske sämst i världen på att tippa nominerade och vinnare till olika priser (undantaget Melodifestivalen konstigt nog, men det är knappast någon merit).

MEN jag kan inte riktigt hålla tipparfingrarna i styr och eftersom de nominerade till Augustpriset avslöjas imorgon kommer jag idag att ge mina tips i form av önskningar och gissningar.

Augustpriset delas ut i tre klasser, bästa skönlitterära bok, bästa fackbok och bästa barn- och ungdomsbok. Sex titlar nomineras i varje klass. Böckerna ska vara utgivna mellan 23 oktober 2017 och 21 oktober 2018. Som vanligt har jag läst fler skönlitterära böcker och böcker för unga, än facklitteratur och böcker för barn.

Tidigare har jag inte läst på ordentligt kring hur de nominerade, samt vinnarna utses, men så här går det till:

En jury i respektive kategori nominerar sex titlar vardera. Vilka de nominerade titlarna är tillkännages under en presskonferens i oktober. De nominerade titlarna läses därefter av en elektorsförsamling bestående av 63 elektorer – 21 i vardera kategori. Elektorerna är spridda över hela landet och består av en tredjedel bokhandlare, en tredjedel bibliotekarier och en tredjedel litteraturkritiker med flera. Omröstningen är sluten. Den titel som får flest röster i respektive kategori vinner.

Precis som i fallet med det alternativa Nobelpriset är det alltså bibliotekarier som har inflytande. Gott så. Jag hade önskat att även svensklärare hade fått säga sitt och eftersom jag har en blogg får jag det. Då jag dessutom sätter mina egna regler kan jag nominera precis hur många jag vill i varje kategori, även om målet är att jag ska hålla mig till sex titlar i varje kategori (vem försöker jag lura?). Vissa har jag läst själv, andra har jag läst om. Jag tippar med både hjärta och hjärnan, men hur mycket jag än har klurat kommer minst en nominerad titel få mig att utbrista “ja, just det” för att jag glömt någon helt självklar bok.

Skönlitteratur

Nuckan, Malin Lindroth. Ärlig och utlämnande om ensamhet.

Ingen jämfört med dig, Jonas Brun. Fint och säreget om kärlek.

Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri. Har ännu inte läst, men Khemiri skriver aldrig dåligt.

Kärlekens Antarktis, Sara Stridsberg. Detsamma gäller för Stridsberg.

Jag går och lever, Mirja Unge. En bok som fått mycket positiv uppmärksamhet.

Ædnan, Linnea Axelsson. Lockar inte mig, men många kritiker.

Händelsehorisont, Balsam Karam. En bok det snackats om, som jag gärna läser.

Mördarens mamma, Ida Linde. En bok som verkar säregen och bra.

Lugnet, Tomas Bannerhed. Har också fått mycket positiv uppmärksamhet.

Till dikten, Malte Persson. En poet jag tycker mycket om.

Sveas son, Lena Andersson. Jag är ju inget fan av Lena Andersson, men det finns det många som är.

Facklitteratur

Factfulness, Hans Rosling, Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund, eller Hur jag lärde mig att förstå världen, Hans Rosling, Fanny Härgestam. Jag har svårt att se hur juryn helt ska kunna gå förbi Rosling.

Mannen i skogen, Jens Liljestrand. Bra författare skriver om bra författare.

Drömmen om Europa, Fabian Göransson. Det hade varit riktigt kul om en grafisk reportagebok nominerades.

Huset med de två tornen, Maciej Zaremba. Har fått bra kritik och verkar läsvärd.

Misslyckas igen, misslyckas bättre, John Ajvide Lindqvist. Beskrivs som en annorlunda författarhandbok.

Mellan raderna, Jenny Norlander. Om att vara kvinna och journalist.

Orden som formade Sverige, Elisabeth Åsbrink. För att hon är fantastisk.

Landet utanför, Henrik Berggren. Andra världskriget brukar gå hem.

Hatade demokrati, Henrik Arnstad. Ett viktigt ämne av en gedigen författare.

Kring denna kropp, Stina Wollter. Jag önskar så att en bok kvinnokroppen om ska nåt ut. Kanske så självbiografisk att den tillhör den skönlitterära klassen.

Barn- och ungdomslitteratur

Comedy Queen, Jenny Jägerfeld. Nattsvart och konstigt nog fantastiskt roligt om Sasha vars mamma begått självmord. Skandal om den inte nomineras.

Finns det björkar i Sarajevo?, Christina Lindström. Fin berättelse om Kevin som vill höra till.

Inuti huvudet är jag kul, Lisa Bjärbo. Bra om blyga Liv i Småland.

Som sparv som örn, Per Nilsson. Välskrivet, poetiskt och ruggigt bra.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra, Johanna Nilsson. Helt fantastisk bok om King B och Queen O.

Dom som bestämmer, Lisen Adbåge. Bra författare och ständigt aktuellt tema.

Trettonde sommaren, Gabriella Sköldenberg. Låter bra och har fått positiv kritik.

Vi kommer snart hem igen, Peter Bergting, Jessica Bab Bonde. Seriebok om förintelsen.

Dagen du förstörde allt, Linnea Dahlgren. Verkar riktigt fin.

Hemma hela sommaren, Elin Johansson, Ellen Ekman. Tyckte deras förra bok var briljant.

Under mattan, Sara Lövestam, Per Gustavsson. Inspirerande kombo av författare och illustratör.

Allt ska brinna, Sofia Nordin. Har inte hunnit läsa, men Nordin är alltid briljant.

 

 

 

 

Som sparv som örn

Läs inte för mycket om Per Nilssons nya bok Som sparv som örn innan du börjar läsa den själv. Då finns mer av mystiken kvar. Mystiken som gör att du funderar över vem Be är. Vem den andra eleven är. Eleven som alla är rädda för, som slog ner en kille första dagen i skolan och fick en lärare avskedad.

Det är därför jag inte heller vill skriva så mycket om handlingen. Istället vill jag uppmana dig att läsa berättelsen om två tonåringar som egentligen är väldigt olika, men som finner varandra. En sparv och en örn. En som har föräldrar, udda sådana, men kärleksfulla och fina. En som inte har någonting.

Och så språket. Per Nilsson har en fantastisk förmåga att med ett ganska enkelt språk beskriva det väldigt komplexa. Stilen påminner mycket om hans bok Som hund som katt och med tanke på titlarnas likhet utgår jag ifrån att det är medvetet. Jag utropade Som hund som katt till en klockren femma och en av de bästa ungdomsböcker jag läste 2016. Frågan är om Som sparv som örn inte är ännu lite bättre. Jag skulle säga att den är smått fantastisk.

Som sparv som örn är en tunn bok med stort innehåll. En bok om ungdomar i högstadieåldern som tar upp svåra frågor, utan att grotta ner sig för mycket, men inte heller vifta bort dem. Det är en perfekt bok att läsa tillsammans i år 8-9 och den kan passa många även i Svenska 1, trots att en av huvudpersonerna är lite yngre. Jag funderar på att läsa den högt för mina elever. Det är nämligen en bok som blir extra läsvärd om alla får veta varje hemlighet exakt samtidigt. Det är också en bok som kan leda till intressanta diskussioner, då så väldigt mycket är skrivet mellan raderna.

 

Septemberböcker att se fram emot

Som vanligt är september en helt överfylld utgivningsmånad och jag kommer med all säkerhet inte hinna läsa en bråkdel av alla nya böcker jag skulle vilja läsa. Oavsett så är det kul med listor och här är en med de septemberböcker jag ser fram emot:

Bilder av henne, Karin Slaughter, Harper Collins Nordic, september

Drömmen om okapin, Mariana Leky, Thorén & Lindskog, september

Göteborgs schamaner, Johan Nilsson, Thorén & Lindskog, september

Kodnamn Alice, Kate Quinn, Harper Collins Nordic, september

Kärlekssaga, Gwendoline Riley, ETTA, september

Regnvakt, Tatiana de Rosnay, Sekwa, september

Standardmodellen, Helena Granström, Weyler Förlag, 1 september

Flickvänsmaterial, Yrsa Walldén, Vox by Opal, 3 september

När kastanjer spricker, Camilla Lagerqvist, B. Wahlströms, 3 september

Tjugo över midnatt, Daniel Galera, Norstedts förlag, 3 september

Har du ingen humor?, Katarina Wennstam, Rabén & Sjögren, 4 september

Roselyn Road, Agneta Liljeqvist, Polaris, 4 september

Som sparv, som örn, Per Nilsson, Alfabeta Bokförlag, 4 september

Definitivt okysst, Emma Askling, Brombergs Bokförlag, 5 september

Den mörka ängeln, Elly Griffiths, Forum bokförlag, 5 september

Drömmen om Europa, Fabian Göransson, Galago, 5 september

Homo sapienne, Niviaq Korneliussen, Leopard Förlag, 5 september

Kvinnors liv, Alice Munro, Bokförlaget Atlas, 5 september

Patria, Fernando Aramburu, Brombergs Bokförlag 5 september

Sovande jättar, Sylvain Neuvel, Brombergs Bokförlag, 5 september

Såna som du ska inte va här, Marika Carlsson, Forum bokförlag, 5 september

Våldets vändkrets, Natacha Appanah, Elisabeth Grate Bokförlag, 5 september

Fyrahundrafyrtio år, Lina Ekdahl, Wahlström & Widstrand, 6 september

Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka, Naja Marie Aidt, Wahlström & Widstrand, 6 september

Människan är den vackraste staden, Sami Said, Natur & Kultur, 6 september

De dubbelt så bra, Bengt Ohlsson, Albert Bonniers förlag, 7 september

Rakkniven, Eva Ström, Albert Bonniers förlag, 7 september

Lite kul måste man ha, Åsa Karsin, Alfabeta Bokförlag, 8 september

Lugnet, Tomas Bannerhed, Weyler Förlag, 8 september

De rädda, Dima Wannous, Norstedts förlag, 10 september

Doktor Bagges anagram, Ida Jessen, Historiska Media, 10 september

Härligt är att leva här, Marie Darrieussecq, Norstedts förlag, 10 september

Tiranas hjärta, Pajtim Statovci, Norstedts förlag, 10 september

Din vän Forsete, Christina Erikson, Albert Bonniers förlag, 11 september

Bögtjejen, Aleksa Lundberg, Brombergs Bokförlag, 12 september

Eldslandet, Pascal Engman, Piratförlaget, 12 september

En tagg doppad i honung, Juan Gabriel Vásquez, Brombergs Bokförlag, 12 september

Innan ni tog oss, Lisa Wingate, Lavender Lit, 12 september

Skendöda, Louise Boije af Gennäs, Bookmark, 12 september

Ett litet steg i taget, Katherine Center, Printz Publishing, 13 september

Katharinakoden, Jørn Lier Horst, Wahlström & Widstrand, 13 september

Se på oss nu, Geir Gulliksen, Wahlström & Widstrand, 13 september

Inte längre min, Ann-Helén Laestadius, Rabén & Sjögren, 14 september

Kärlekens Antarktis, Sara Stridsberg, Albert Bonniers förlag, 14 september

Ord i djupaste blått, Cath Crowley, Modernista, 14 september

Ásta, Jón Kalman Stefánsson, Weyler Förlag, 15 september

Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell, Norstedts förlag, 17 september

Den oändliga familjen, Cilla Naumann, Albert Bonniers förlag, 18 september

Mellantid, Marina Benjamin, Natur & Kultur, 18 september

Allt det här är sant, Lygia Day Peñaflor, Vox by Opal, 19 september

Hatade demokrati, Henrik Arnstad, Norstedts förlag, 19 september

Minns att du ska dö, Åsa Bonelli, Louise Bäckelin förlag, 19 september

Idioten, Elif Batuman, Natur & Kultur, 20 september

Psycho girl, Agnes Jakobsson, Kartago förlag, 20 september

Vi som blommar sent, Louise Miller, Printz Publishing, 20 september

Will Grayson, Will Grayson, John Green, David Levithan, Bonnier Carlsen, 20 september

Kring denna kropp, Stina Wollter, Forum bokförlag, 21 september

Mamma är galen och pappa är full, Fredrik Sjöberg, Albert Bonniers förlag, 21 september

Mizeria, Melody Farshin, Bonnier Carlsen, 21 september

Moder Justitia, Ida Eklöf, Rabén & Sjögren, 21 september

Ut på det djupa, Ulrica Lidbo, Alfabeta Bokförlag, 22 september

Bortom solens strålar, Arkan Asaad, Norstedts förlag, 24 september

Lydia Wahlström, Ingrid Pärletun, Historiska Media, 24 september

Mot framtiden, Clara Henry, Forum bokförlag, 24 september

Hej igen vardag!, Louise Winblad, Kartago förlag, 25 september

Besatt, Tara Isabella Burton, Louise Bäckelin förlag, 26 september

Francesca, Lina Bengtsdotter, Forum bokförlag, 26 september

Grejen med ordföljd, Sara Lövestam, Piratförlaget, 26 september

Neverworld, Melissa Pessl, Modernista, 27 september

Vittnet, Teresa Driscoll, Printz Publishing, 27 september

Höstens böcker del 7

I detta det sista inlägget med kommande höstböcker har jag hittat några guldkorn från Historiska Media, Brombergs Bokförlag, Gilla Böcker, Alfabeta Bokförlag, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal och Rabén & Sjögren. Många för mig nya namn finns på listan och jag ser fram att stifta bekantskap med dem, eller i alla fall så många som möjligt. Listan med höstböcker är nämligen galet lång och du hittar den här.

Skamlös, Amina Bile, Nancy Herz, Sofia Nesrine Srour, Esra Röise, Bonnier Carlsen, 8 augusti

Solitairen, Anna Lihammer och Ted Hesselbom, Historiska Media, 13 augusti

Fördelen med olycklig kärlek, Becky Albertalli, Rabén & Sjögren, 17 augusti

Darktown, Thomas Mullen, Historiska Media, 27 augusti

Våra själar i natten, Kent Haruf, Brombergs Bokförlag, 29 augusti

Flickvänsmaterial, Yrsa Walldén, Vox by Opal, 3 september

När kastanjer spricker, Camilla Lagerqvist, B. Wahlströms, 3 september

Har du ingen humor?, Katarina Wennstam, Rabén & Sjögren, 4 september

Som sparv, som örn, Per Nilsson, Alfabeta Bokförlag, 4 september

Definitivt okysst, Emma Askling, Brombergs Bokförlag, 5 september

Patria, Fernando Aramburu, Brombergs Bokförlag 5 september

Sovande jättar, Sylvain Neuvel, Brombergs Bokförlag, 5 september

Lite kul måste man ha, Åsa Karsin, Alfabeta Bokförlag, 8 september

Doktor Bagges anagram, Ida Jessen, Historiska Media, 10 september

Bögtjejen, Aleksa Lundberg, Brombergs Bokförlag, 12 september

En tagg doppad i honung, Juan Gabriel Vásquez, Brombergs Bokförlag, 12 september

Inte längre min, Ann-Helén Laestadius, Rabén & Sjögren, 14 september

Allt det här är sant, Lygia Day Peñaflor, Vox by Opal, 19 september

Will Grayson, Will Grayson, John Green, David Levithan, Bonnier Carlsen, 20 september

Mizeria, Melody Farshin, Bonnier Carlsen, 21 september

Moder Justitia, Ida Eklöf, Rabén & Sjögren, 21 september

Ut på det djupa, Ulrica Lidbo, Alfabeta Bokförlag, 22 september

Lydia Wahlström, Ingrid Pärletun, Historiska Media, 24 september

Nattbäraren, Sabaa Tahir, B. Wahlströms, 1 oktober

Tankar mellan sött och salt, Marta Söderberg, Gilla Böcker, 3 oktober

Slutet av Mats Strandberg, Rabén & Sjögren, 5 oktober

En sekund är jag evig, Maria Gustavsdotter, Historiska Media, 8 oktober

Doften av ett hem, Bonnie-Sue Hitchcock, Gilla Böcker, 10 oktober

Call me by your name, André Aciman, Brombergs Bokförlag, 7 november

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: