Peter Bergting

Fem böcker om Förintelsen

I onsdags var det Förintelsens minnesdag och därför bjuder jag idag på en lista med böcker som handlar om det fruktansvärda vi aldrig får glömma. Extra viktigt i en tid där åsikter luftas som borde stannat på 30-talet, där högerextremism normaliseras och demokratier försvagas. Jag läste högt för mina elever ur Hédi Frieds Frågor jag fått om förintelsen, men har valt fem andra böcker i veckans lista.

 

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson börjar i nutid när den nu gamla Miriam blir uppvaktad på sin födelsedag av sin familj. Hon avslöjar då att hon inte alls heter Miriam och läsaren förflyttas till tiden för andra världskriget och får ta del av hennes öde. Hemligheten hon burit på i så många år måste äntligen avslöjas.

Natten av Elie Wisel är den senaste boken om Förintelsen jag läst och en av de bästa. Det är en självbiografisk bok om hur Elie och hans familj först först till ett ghetto och därefter till Auschwitz. Välskriven och riktigt berörande.

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson var det länge sedan jag läste, men jag minns hur berörd jag blev av de paralleller Olsson drog mellan 30-tal och 90-tal. Det är också en bok om en kärlek som inte accepterades och som blev en stor hemlighet. Olsson problematiserar på ett mycket bra sätt det som hände under andra världskriget.

Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting är en fantastisk bok som vänder sig till de yngre läsarna, men fungerar lika bra för vuxna. Vi får träffa flera personer som var unga när de fördes till ghetton och senare till nazisternas läger. De kom från olika delar av Europa, men hamnade alla i Sverige efter kriget.

Mannen utan öde av Imre Kertész är nobelpristagarens berättelse om hur han som pojke placerades i ett av nazisternas förintelseläger. En stark skildring av en vidrig vardag, som trots allt blir just vardag.

 

Vilka böcker om Förintelsen har du med på din lista?

Idag delas Augustpriset ut

Idag är det dags för Augustgalan där Augustpriset delas ut i tre kategorier och vinnaren av Lilla Augustpriset avslöjas. Galan direktsänds kl 16.30 och jag hoppas hinna titta. Annars får jag ta del av den i efterhand. Enda fördelen med vår digitala och i övrigt rätt tråkiga tid.

Jag hade stora planer på att hinna läsa ett stort antal av de nominerade, men läslusten har inte varit på topp det senaste. Jag har dock hunnit läsa alla de nominerade i barn- och ungdomskategorin förutom Linda Bondestams Mitt bottenliv.

Mina favoriter bland de nominerade i kategorin är Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson, Alltid hejdå av Alma Thörn, samt Kråkorna av Anders Fager och Peter Bergting. Den förstnämnda handlar om hur snabbt det går att förlora en vän och hur det känns att vara ensam. Även Thörns debut handlar om ensamhet och det svåra i att behöva välja mellan sina föräldrar. Ensamhet är temat även i Kråkorna. Tre böcker som är väldigt olika, men ändå har gemensamma drag. Jag tror däremot att Kom dagen, kom natten av Åsa Lind och Emma Virke kan stå som vinnare i eftermiddag, då de verkligen tänjt på gränserna för bilderbokens form.

När det gäller Årets bästa skönlitterära bok så har jag bara läst en av de nominerade, nämligen Samlade verk av Lydia Sandgren. En fantastisk debut som jag inte älskade förbehållslöst när jag läste den, men som verkligen stannat i minnet. Jag har också påbörjat Jag ser allt du gör av Annika Norlin och Splendor av Stefan Lindberg, men inte hunnit läsa ut dem. Norlins noveller är fina och har en speciell stämning, vilket kan ge henne priset, medan Lindberg vinner på den väldigt ovanliga formen där han själv finns med som karaktär. Jag ska erkänna att jag mest förvirras av berättelsen om Stefan Lindberg och Splendor, men jag fascineras också av den. Vem vinner då? Ingen aning, men jag hade blivit gladast om Lydia Sandberg eller Annika Norlin prisades.

Årets bästa fackbok är sällan min kategori, men i år har jag faktiskt läst två av de nominerade. I somras läste jag Familjen av Johanna Bäckström Lerneby. Det är en bok med ett riktigt viktigt innehåll som reda vunnit en rad priser, så det skulle inte förvåna mig om den vinner även Augustpriset. Däremot var jag inte alls imponerad av språket och upplägget, vilket gör att jag inte riktigt ser Familjen som en vinnarbok. När litterära priser delas ut kan väl inte bara innehållet bedömas? Så är inte fallet med Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba som är såväl välskriven som relevant och viktig. Den får mer än gärna vinna. Utan att ha läst alls hoppas jag annars på Kristoffer Leandoer som vinnare, för då kanske jag får tummen ur att läsa hans bok.

Vilka vinnare hoppas och tror du på?

Kråkorna — en mörk och snygg historia

Kråkorna är skriven av skräckförfattaren Anders Fager och riktigt snyggt illustrerad av Peter Bergting. eras mörka och snygga grafiska roman för unga är nominerad till Augustpriset och imorgon vet vi om de vinner.

Huvudpersonen i Kråkorna är Kim, en tonåring som är minst sagt trasig och som nu reser tillbaka till huset där han bodde som barn. Huset som tillhört farmor och farfar som nu båda är döda och testamenterat huset till Kim. Huset är i princip fallfärdigt och inne i det finns meddelanden från farföräldrarna i form av post-it-lappar och väggmålningar. Runt huset rör sig kråkorna och de är varelser att akta sig för.

Vi förstår att Kim har flytt från något och att huset blir något av en fristad. Visst är det slitet, smutsigt och spartanskt, men det är en plats att gömma sig på. För länge sedan bodde farmor och farfar där med sina två söner. Den yngste blev sedan Kims pappa och en importerad fru hans mamma. En kvinna som aldrig accepterades av sina svärföräldrar. Nu är huset tomt och de flesta av de vuxna har försvunnit.

Många unga läsare skulle med säkerhet uppskatta Kråkorna och de mer läsovana kanske ännu mer än andra. Samtidigt är Kråkorna ingen enkel bok. Den må innehålla förhållandevis lite text, men texten är komplex och väldigt mycket finns skrivet mellan raderna. Å andra sidan finns Peter Bergtings fantastiska illustrationer och de både kompletterar texten och berättar en helt egen historia. Inget ont om Anders Fagers ord, men illustrationerna hade faktiskt kunnat stå helt för sig själva. På många av dem finns korta texter som ger ännu en dimension till bilderna. Kråkorna är en unik bok och jag skulle inte bli förvånad om den tilldelas årets Augustpris.

De nominerade till Augustpriset 2020

Så har det då blivit dags att få reda på vilka titlar som fått äran att nomineras till Augustpriset 2020. Jag presenterade arton titlar igår, som skulle kunna vara de nominerade. Det återstår att se hur många jag prickat. Det här inlägget skrivs under presentationen av de nominerade och kommer att publiceras strax därefter, live men ändå inte alltså. Live på ett annorlunda sätt är även själva ceremonin då de nominerade presenteras. Live för en publik som befinner sig på olika ställen, medan Södra Teatern är tomt.

Det finns en massa böcker som förtjänar att nomineras självklart och alla tre klasser är breda (fler skönlitterära böcker än vanligt, men färre fackböcker). Värst är det ändå för barn- och ungdomskategorin som borde delas i två. Att bilderböcker trängs med böcker för unga vuxna och att både skönlitteratur och sakprosa är delar av samma kategori är orimligt. Antingen får även böcker för de yngsta delas in i bästa skönlitterära bok och bästa fackbok, eller så behöver någon form av åldersindelning göras. Ett tredje alternativ är att dela upp illustrerade böcker och rena textböcker. Oavsett är det inte bra som det är. Och ja, jag vet att jag gnäller om detta varje år, men det är viktigt.

Yukiko Duke är den som presenterar de nominerade och hon, liksom många andra, har läst mer än vanligt detta märkliga år. Representanter för de tre jurygrupperna talar om sitt arbete och på den skönlitterära långlistan stod 33 böcker där lyrik och debutanter sticker ut i år, minst två läser alla böcker som nominerats till bästa fackbok, medan de målet för barn- och ungdomsgruppen är att överraska och det får vi väl se om de gör.

 

Årets svenska skönlitterära bok

 

Minnestrådar, Carola Hansson, Albert Bonniers Förlag

SplendorStefan Lindberg, Albert Bonniers Förlag

Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag

Samlade verk, Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag

Jordlöparens bok, Thomas Tidholm, Ordfront förlag

Renegater, Klas Östergren, Bokförlaget Polaris

Kommentar:

Jag gissade rätt på hälften av titlarna, men är överraskad över att Kallifatides inte nominerades. Den vill jag oavsett läsa. Jag blev positivt överraskad över att Thomas Tidholm nominerades. Det vill jag läsa. Hansson och Lindberg är jag mer skeptisk till och Östergren kommer jag inte att läsa. Albert Bonniers Förlag dominerar totalt med tre nominerade.

Årets svenska barn- och ungdomsbok

 

Mitt bottenliv – av en ensam axolotl, Linda Bondestam, Förlaget

Kråkorna, Anders Fager och Peter Bergting, Natur & Kultur

Billie, korven och havet, Julia Hansson, Natur & Kultur

Kom dagen, kom natten, Åsa Lind & Emma Virke, Lilla Piratförlaget

Humlan Hanssons hemligheter, Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson, Natur & Kultur

Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago

Kommentar:

INGEN ”vanlig” bok för tonåringar eller unga vuxna. Som så ofta. Jag orkar inte ens diskutera det mer än så, bara konstatera att det måste göras något åt kategorin och/eller juryn. Målet var att överraska, sa jurygruppens ordförande och ja, det har de gjort. Jag tippade inte rätt på en enda titel och tycker att det är en smärre katastrof att varken Sara Lövestams eller Elin Perssons böcker finns bland de nominerade, eller i alla fall någon ungdomsbok. Med det sagt är jag väldigt glad att Alma Thörn nominerades. Den har jag hemma från biblioteket och ska genast läsa. Även Kom dagen, kom natten verkar fin. Jättepepp är jag inte överlag, men det kanske ger sig. Klart är att det firas på Natur & Kultur som står för tre av de nominerade.

 

Årets svenska fackbok

 

Livets tunna väggar, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag

Familjen, Johanna Bäckström Lerneby, Mondial

Herrarna satte oss hit, Elin Anna Labba, Norstedts förlag

Längta hem, längta bort, Kristoffer Leandoer, Natur & Kultur

Trubbel: berättelsen om Olle Adolphson, Jan Malmborg, Albert Bonniers Förlag

Sverigevänner: Historien om hur jag och pappa försökte bli svenskast på Tjörn, Arash Sanari, Voltante

 

Kommentar:

Självklart borde jag tagit med Elin Anna Labbas bok på min nomineringslista, men den glömdes bort. Det är dock en bok jag vill läsa. Familjen har jag läst och tyckte att innehållet var bra, men var skeptisk till utförandet. I övrigt hade jag inte tippat någon titel bland de sex, men var glad att Kristoffer Leandor och Arash Sanari nominerades. Deras böcker vill jag definitivt läsa. Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nomineras är dock en riktigt stor överraskning. Jag såg den som självskriven.

 

 

Istället för Pojken i randig pyjamas

Jag läste ett tweet och blev inspirerad att skriva ett blogginlägg. Tidigare har jag skrivit inlägg med alternativ till Ondskan av Jan Guillou och I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Idag har det blivit dags för alternativa böcker till Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Den här är till dig Petter!

Pojken i randig pyjamas har undertiteln ”en sorts saga” och kritiken mot handlar främst om att den rent historisk har många brister. Bland annat är det osannolikt att Bruno, som är son till en SS-officer, inte vet något om judar eller hatet mot dem, då det var obligatoriskt för barn att vara med i Hitlerjugend. Han har också en otroligt naiv syn på det koncentrationsläger hans far får tjänst vid. Om tyskarna framställs som naiva och ovetande är judarna, inklusive huvudpersonen Shmuel, passiv på ett nästan provocerande sätt. Det stämmer inte heller med sanningen om situationen i nazisternas koncentrationsläger.

Berättelsen om de två pojkarna har dock fascinerat många och ja, den älskas av lärare. Troligen för att berättelsen engagerar och för att boken är ganska behändig rent sidmässigt. Pojken i randig pyjamas är dock saga som är dramatisk och känslofylld, men inte så mycket mer. Det finns helt klart andra böcker som är bättre att välja.

Om det är andra världskriget som du vill att dina elever ska få kunskaper om rekommenderar jag istället Boktjuven av Markus Zusak, som förvisso är ganska mycket tjockare, men som ger en känsla av hur det var att befinna sig i Nazityskland. Själva skildringen av ett koncentrationsläger kan istället fås i Mannen utan öde av nobelpristagaren Imre Kertész, som kan vara lite tuff läsning, men med lärarstöd borde funka fint i år 9. Livet i ett polskt ghetto skildras i Historien om Leon – Schindlers yngste arbetare av Leon Leyson, som är en självbiografisk bok om hur en tioåring räddades av Oskar Schindler, genom att få jobba på hans fabrik.

Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting är en grafisk roman om några barn och ungdomar när de fick uppleva inskränkningar på grund av sitt judiska ursprung. Inskränkningar som sedan ledde till att de placerades i ghetton och eller koncentrationsläger. Mycket läsvärd. Jag vill också rekommendera Hédi Frieds bok Frågor jag fått om förintelsen som verkligen ger svar på många av de svåra frågor unga människor kan ha om förintelsen.

Att vara barn under kriget skildras också i Tulpanpojken av Christina Wahldén och den numera moderna klassikern Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian. I den senare får du också en fin skildring av vänskapen mellan två väldigt olika pojkar, precis som i Pojken i randig pyjamas. Även Annika Thor har skrivit om krigsbarn, nämligen systrarna Steffi och Nelli som kommer till skärgården utanför Göteborg. Serien inleds med boken En ö i havet. Eller varför inte låta dina elever läsa en riktigt klassiker som Anne Franks dagbok. Den finns även i lättläst version utgiven av Nypon förlag, som också gett ut biografin Anne Frank – Ett liv av Marian Hoefnagel.

Kanske vill du förflytta dig utanför nazisternas Tyskland. I Michael Morpurgos Den fantastiska katten som försvann får vi läsa om Lily och hennes familj som bor i Frankrike i området där de allierade förbereder sig för D-dagen och i Flamingopojken möter vi Lorenzo och får följa hans liv i Camargue under kriget. Morpurgo har skrivit mer om andra världskriget i Flykten från den brinnande staden, som utspelar sig i Dresden 1945 när staden hotas av omfattande bombningar.

En ganska ovanlig skildring av andra världskriget är När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka, som visserligen är skriven för vuxna, men har unga huvudpersoner.

På Kulturkollo har vi satt ihop en lista med 70 böcker som skildrar andra världskriget. Där kanske du hittar fler böcker som kan passa.

Är det däremot John Boyne som författare du vill att dina elever ska möta, så har han skrivit fler böcker. Bland annat Stanna kvar och ge dig av som utspelar sig under första världskriget. Huvudpersonen Alfie är fem år då boken (och kriget) inleds och fokus ligger på hur kriget påverkar människor.

Eller så bestämmer du dig för att Pojken i randig pyjamas verkligen är boken du vill att dina elever ska läsa. Viktigt då att det är ett medvetet val och att de historiska felaktigheterna uppmärksammas.

 

 

Vi kommer snart hem igen

Förra året nominerades Hédi Frieds bok Frågor jag fått om förintelsen till Augustpriset. I Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting är hennes syster Livia Fränkel en av de sex personer som berättar om vad som hände dem före, under och efter andra världskriget. Boken nominerades igår, väldigt välförtjänt, till årets Augustpris i barn- och ungdomskategorin.

Livia, Tobias, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth levde på olika platser i Europa, bland annat i Tyskland, Ungern, Polen och Rumänien. De var alla barn och ungdomar när de fick uppleva inskränkningar på grund av sitt judiska ursprung. Inskränkningar som sedan ledde till att de placerades i ghetton och eller koncentrationsläger. De förlorade alla nära och kära under kriget och kom senare till Sverige där de skapat sig ett liv.

Vi kommer snart hem är en bra och viktig bok. Serieformen är effektiv och drabbande. De få och väl valda orden berättar i kombination med bilderna historier om vissa människors utsatthet och andra människors grymhet. Det är några serierutor som drabbar mig mer än andra, som den när ett gäng killar hotar Livia, som just börjat skolan, kallar henne äcklig jude och säger till henne att åka hem. Livia är född i landet där de befinner sig och kan alltså inte åka hem. Precis samma är det för många här i Sverige idag, som inte ses som svenskar trots att de är födda här, bara för att vissa är så sjukt fixerade vid utseende och ursprung. Senast var det en apoteksanställda som berättade om hur de utsatts för rasism och islamofobi av kunder. Många av dem är födda i Sverige, men det spelar ingen roll för de som ändå inte anser dem vara svenska. Någonting har hänt med samtiden, när fler och fler människor tycker att de har rätt att säga vad som helst till andra. Många av mina elever vittnar om vardagsrasism. Till exempel blev en flicka från ett land i Afrika helt oprovocerat kallad apa av en äldre dam på bussen och ombedd att åka hem.

Den andra rutan som gjorde mig illamående just för att den är så aktuell är en där en lärare som varje dag upprepar för Susanna och hennes klasskamrater att de tyska trupperna snart är hos dem och då slipper de judarna. Självklart finns det även rasister bland våra lärare idag i Sverige. Jag undrar hur de bemöter elever som inte passar in i deras drömsamhälle.

Vi kommer snart hem igen rekommenderas för läsare från 11 år och uppåt och jag tror och hoppas att den kan nå många som kanske inte läser böcker annars. Det är viktigt att rösterna från de som upplevde förintelsen når ut till så många som möjligt, då vi lever i en tid där många verkar ha glömt historien. Däremot skulle jag som förälder inte låta mina barn, som är 12 och 13 år, läsa den här boken utan mig eller sin pappa som sällskap. Det är en så obehaglig och skrämmande bok att den kräver vuxensällskap. Bilderna och orden kryper under skinnet och kommer mycket troligt att stanna kvar länge, länge.

 

Oväntade nomineringar till Augustpriset

Idag avslöjades de 18 nominerade till årets Augustpris, som firar 30-årsjubileum. Igår tippade jag de nominerade och det gick åt skogen. Totalt prickade jag in 4 av de 18 nominerade och mycket handlar det om att de titlar som nominerats varken tillhör de största snackisarna, eller de böcker som lockar mig. Det märks på det väldigt lilla antal av de nominerade som jag faktiskt vill läsa.

De nominerade är:

Bästa svenska skönlitterära bok

Jag for ner till bror, Karin Smirnoff, Polaris. Debutbok. Vill absolut läsa.

Socialdemokratiska noveller, Björn Runeborg, Modernista. Tveksam, men har å andra sidan aldrig läst något av honom, så kanske ändå.

Ædnan, Linnea Axelsson, Albert Bonniers förlag. Lockar inte mig, men många kritiker.

Skalornas förråd, Ulf Eriksson, Albert Bonniers förlag. Årets lyrikrepresentant är en oväntad sådan.

En shtetl i Stockholm, Kenneth Hermele, Weyler förlag. En glad överraskning och en bok som lockar.

Människan är den vackraste staden, Sami Said, Natur & Kultur. Roligt att Said blir nominerad.

Bästa svenska fackbok

Gubbas hage, Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag. Den här borde jag tänkt på.

Internet är trasigt. Silicon Valley och demokratins kris, Martin Gelin och Karin Pettersson, Natur & Kultur. Inte riktigt min kopp te, men kanske kan vara spännande.

Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg, Jens Liljestrand, Albert Bonniers förlag. En författare jag vill veta mer om.

Svälten. Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro, Albert Bonniers förlag. Låter intressant, men tung.

Mammorna, Alexandra Pascalidou, Bokförlaget Atlas. Fackboksklassens roligaste överraskning.

Lars Tunbjörk, Retrospektiv, Lars Tunbjörk, Maud Nycander, Göran Odbratt och Kathy Ryan, Bokförlaget Max Ström. Säkert intressant och en typisk pristagarnomineringsbok.

Årets bästa svenska barn- och ungdomsbok

Gropen, Emma Adbåge, Rabén & Sjögren. En fantastisk författare och en bok jag gärna läser.

Vi kommer snart hem igen, Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, Natur & Kultur. En bok jag läste igår och skriver om imorgon.

Hemma hos Harald Henriksson, Uje Brandelius och Clara Dackenberg, Lilla Piratförlaget. En bilderbok om klass och orättvisor.

Rymlingarna, Kitty Crowther och Ulf Stark, Lilla Piratförlaget. En bok som tillhör kategorin ”den borde jag tänkt på”.

Regn, Anders Holmer, Natur & Kultur. En bok för de yngsta.

Comedy queen, Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren. En av mina favoriter i år.

 

Jag tippade som vanligt dåligt, men var långt ifrån ensam om det. De på förhand stora favoriterna fanns, med några undantag, nämligen inte med bland de nominerade.

De jag lyckades pricka in var Ædnan av Linnea Axelsson i den skönlitterära klassen, där favoriterna Sara Stridsberg och Jonas Hassen Khemiri lyser med sin frånvaro, medan jag blev väldigt glad över Sami Saids nominering. Jag har inte läst någon av de nominerade och vill läsa två, Saids bok och Karin Smirnoffs debut. Möjligen också Kenneth Hermeles självbiografiska bok.

Ett rätt fick jag även i fackboksklassen, där Jens Liljestrands biografi över Vilhelm Moberg nominerades precis som jag trodde. Kategorins glädjande överraskning var Alexandra Pascalidous nominering. Jag har inte läst någon av de nominerade böckerna och vill läsa de två nämnda.

Och så den synnerligen spretiga barn- och ungdomsbokskategorin, där ingen bok för tonåringar eller unga vuxna finns bland de nominerade. Jag gissade rätt på två titlar och det är också de jag läst. Gladast är jag för Jenny Jägerfelds nominering och att Jessica Bab Bonde och Peter Bergtings seriebok om förintelsen finns med bland de nominerade titlarna. I övrigt läser jag gärna Emma Adbåges bok, liksom Ulf Starks sista bok som han gjort tillsammans med Kitty Crowther.

De här 18 böckerna är säkert alla värda sina nomineringar, men helt ärligt känns urvalet ovanligt ointressant. Rent subjektivt då. Jag har läst två av de nominerade och vill läsa sju till. Hälften av titlarna alltså. Det handlar inte om att jag tippat fel, utan om att jag inte lockas av de nominerade böckerna.

Vad tycker du om årets nominerade?

 

O tippar Augustpriset

Egentligen borde jag hoppa över det här inlägget, då jag är kanske sämst i världen på att tippa nominerade och vinnare till olika priser (undantaget Melodifestivalen konstigt nog, men det är knappast någon merit).

MEN jag kan inte riktigt hålla tipparfingrarna i styr och eftersom de nominerade till Augustpriset avslöjas imorgon kommer jag idag att ge mina tips i form av önskningar och gissningar.

Augustpriset delas ut i tre klasser, bästa skönlitterära bok, bästa fackbok och bästa barn- och ungdomsbok. Sex titlar nomineras i varje klass. Böckerna ska vara utgivna mellan 23 oktober 2017 och 21 oktober 2018. Som vanligt har jag läst fler skönlitterära böcker och böcker för unga, än facklitteratur och böcker för barn.

Tidigare har jag inte läst på ordentligt kring hur de nominerade, samt vinnarna utses, men så här går det till:

En jury i respektive kategori nominerar sex titlar vardera. Vilka de nominerade titlarna är tillkännages under en presskonferens i oktober. De nominerade titlarna läses därefter av en elektorsförsamling bestående av 63 elektorer – 21 i vardera kategori. Elektorerna är spridda över hela landet och består av en tredjedel bokhandlare, en tredjedel bibliotekarier och en tredjedel litteraturkritiker med flera. Omröstningen är sluten. Den titel som får flest röster i respektive kategori vinner.

Precis som i fallet med det alternativa Nobelpriset är det alltså bibliotekarier som har inflytande. Gott så. Jag hade önskat att även svensklärare hade fått säga sitt och eftersom jag har en blogg får jag det. Då jag dessutom sätter mina egna regler kan jag nominera precis hur många jag vill i varje kategori, även om målet är att jag ska hålla mig till sex titlar i varje kategori (vem försöker jag lura?). Vissa har jag läst själv, andra har jag läst om. Jag tippar med både hjärta och hjärnan, men hur mycket jag än har klurat kommer minst en nominerad titel få mig att utbrista ”ja, just det” för att jag glömt någon helt självklar bok.

Skönlitteratur

Nuckan, Malin Lindroth. Ärlig och utlämnande om ensamhet.

Ingen jämfört med dig, Jonas Brun. Fint och säreget om kärlek.

Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri. Har ännu inte läst, men Khemiri skriver aldrig dåligt.

Kärlekens Antarktis, Sara Stridsberg. Detsamma gäller för Stridsberg.

Jag går och lever, Mirja Unge. En bok som fått mycket positiv uppmärksamhet.

Ædnan, Linnea Axelsson. Lockar inte mig, men många kritiker.

Händelsehorisont, Balsam Karam. En bok det snackats om, som jag gärna läser.

Mördarens mamma, Ida Linde. En bok som verkar säregen och bra.

Lugnet, Tomas Bannerhed. Har också fått mycket positiv uppmärksamhet.

Till dikten, Malte Persson. En poet jag tycker mycket om.

Sveas son, Lena Andersson. Jag är ju inget fan av Lena Andersson, men det finns det många som är.

Facklitteratur

Factfulness, Hans Rosling, Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund, eller Hur jag lärde mig att förstå världen, Hans Rosling, Fanny Härgestam. Jag har svårt att se hur juryn helt ska kunna gå förbi Rosling.

Mannen i skogen, Jens Liljestrand. Bra författare skriver om bra författare.

Drömmen om Europa, Fabian Göransson. Det hade varit riktigt kul om en grafisk reportagebok nominerades.

Huset med de två tornen, Maciej Zaremba. Har fått bra kritik och verkar läsvärd.

Misslyckas igen, misslyckas bättre, John Ajvide Lindqvist. Beskrivs som en annorlunda författarhandbok.

Mellan raderna, Jenny Norlander. Om att vara kvinna och journalist.

Orden som formade Sverige, Elisabeth Åsbrink. För att hon är fantastisk.

Landet utanför, Henrik Berggren. Andra världskriget brukar gå hem.

Hatade demokrati, Henrik Arnstad. Ett viktigt ämne av en gedigen författare.

Kring denna kropp, Stina Wollter. Jag önskar så att en bok kvinnokroppen om ska nåt ut. Kanske så självbiografisk att den tillhör den skönlitterära klassen.

Barn- och ungdomslitteratur

Comedy Queen, Jenny Jägerfeld. Nattsvart och konstigt nog fantastiskt roligt om Sasha vars mamma begått självmord. Skandal om den inte nomineras.

Finns det björkar i Sarajevo?, Christina Lindström. Fin berättelse om Kevin som vill höra till.

Inuti huvudet är jag kul, Lisa Bjärbo. Bra om blyga Liv i Småland.

Som sparv som örn, Per Nilsson. Välskrivet, poetiskt och ruggigt bra.

Om vi bara kunde byta kroppar med varandra, Johanna Nilsson. Helt fantastisk bok om King B och Queen O.

Dom som bestämmer, Lisen Adbåge. Bra författare och ständigt aktuellt tema.

Trettonde sommaren, Gabriella Sköldenberg. Låter bra och har fått positiv kritik.

Vi kommer snart hem igen, Peter Bergting, Jessica Bab Bonde. Seriebok om förintelsen.

Dagen du förstörde allt, Linnea Dahlgren. Verkar riktigt fin.

Hemma hela sommaren, Elin Johansson, Ellen Ekman. Tyckte deras förra bok var briljant.

Under mattan, Sara Lövestam, Per Gustavsson. Inspirerande kombo av författare och illustratör.

Allt ska brinna, Sofia Nordin. Har inte hunnit läsa, men Nordin är alltid briljant.

 

 

 

 

Ett tecknat postnummerkrig

Jens Lapidus och Peter Bergting ligger bakom serieromanen Gängkrig 145 som handlar om ett krig som orsakas av en våldtäkt och livnärs av hedern. Våldsamt och hårdkokt, men lite väl ytligt för min smak. Ligger det kanske i formatets natur?  Den är dock snyggt tecknad, mörk och kal miljö och kantiga karaktärer. Tyvärr är de också rätt så platta och jag engageras inte av dem.

Polisen Martin som jagar gangsters med sin son i baksätet är mer irriterande än spännande att följa.Vi får också möta Mahmud som ska hämnas dem som våldtagit hans syster Jivan. Detta är inledning på ett riktigt blodigt gängkrig i den del av Stockholm som har postnummer 145. I Göteborg finns postnummergäng och ett (tidigare?) krig mellan 414 Majorna och 413 Linnéstaden så osannolikt är det definitivt inte. Det är nog snarare så att jag inte riktigt tillhör målgruppen. En elev har redan paxat mitt exemplar och han tycker förhoppningsvis om det bättre.

Gängkrig 145 är alltså inte min kopp te, men kanske din?

Lite uppföljning så här ett drygt år senare. Flera elever har läst och gillat Gängkrig 145 och det finns ett exemplar i klassrummet. Vissa läsare har gått vidare till andra böcker, andra gillar genren så mycket att de fastnat. Därför finns nu en och annan serieroman också i klassrumshyllan.  Ingenting för mig alltså, men jag tillhör kanske inte heller målgruppen.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-03-18

 

Scroll to Top