enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Olikhetsutmaningen (Sida 1 av 5)

Olikhetsutmaningen: Vi och dom

Igår var det Sveriges nationaldag och en tradition som jag tycker är fin är välkomstceremonierna för nya medborgare som genomförs runt om i landet. För egen del firar jag inte nationaldagen direkt, men har inte heller något emot den. Det är trots allt en dag som enar oss och en dag för gemenskap. Samtidigt önskar jag också att det kan vara en dag att reflektera över de som av någon anledning står utanför samhället. Det behöver inte handla om medborgarskap, utan om andra saker som gör att vissa hamnar utanför. Inte sällan skapar vi ett vi och dom som ställer grupper mot varandra, oberoende av hur individerna i dessa grupper är. Just svårigheten att se individerna och de individuella skillnaderna är något jag tycker blir vanligare och vanligare och det bekymrar mig. Veckans ordpar är därför vi och dom.

Det finns många exempel på när tanken att det finns ett vi och ett dom har resulterat i fruktansvärda händelser. Idag tycker jag mig se en relativisering av nazismen och det skrämmer mig. Jimmie Åkesson viftar bort högerextremism med att det handlar om några förvirrade ungdomar och NMR får lov att demonstrera runt om i landet. De som överlevde förintelsen och som fortfarande finns i liv och kan berätta är få. En av de jag vill lyfta fram är Hédi Fried som skrivit flera böcker om sina upplevelser under andra världskriget. Den senaste heter Frågor jag fått om förintelsen och nominerades till Augustpriset i höstas.

Genom att skapa ett vi och ett dom finns en naturlig fiende, men också en naturlig gemenskap. Niklas Orrenius bok Jag är inte rabiat, jag äter pizza har några år på nacken nu, men den beskriver bra den rädsla för det som är annorlunda som många SD-anhängare känner. Då var de också mer utsatta, men i takt med att partiets åsikter normaliserats har utanförskapet för väljarna minskat och därmed kanske vi-känslan.

Böckerna om Katitzi av Katarina Taikon skildrar ett utanförskap, som romerna drabbats av både i historien, men också just precis nu. Jag älskade dem som barn och försökte läsa den första boken för mina egna. De fascinerades av berättelsen, men den var tyvärr alldeles för långsam för dem.

En annan bok jag läste för dem när de var små är Rosas buss av Fabrizo Silei och Maurizio A. C. Quarello som handlar om Rosa Parks, en symbol för kampen för svartas rättigheter i USA. En fin och tänkvärd bok.

 

Olikhetsutmaningen: början och slutet

Det är student för mina elever imorgon och slutet på deras gymnasietid. Jag har känt dem i två år och först nästa år har jag studenter som jag tampats med alla tre åren på gymnasiet. Från början till slutet.

Veckans olikhetsutmaning handlar om dessa två ord, början och slutet,  och de går att tolka på flera olika sätt. Jag tänker så här:

Alltings början av Karolina Ramqvist är en självbiografisk roman om Saga som är 15 och just har börjat vuxenlivet, lite för tidigt kan tyckas, men Saga lever det fullt ut. Jag tyckte om den, men blev också lite illa berörd.

Efter studenten avslutas en del av livet som elev och student, men många påbörjar ännu ett på universitetet. Jag tycker mycket om böcker som utspelar sig i just universitetsmiljö och skulle vilja lyfta fram en svensk favorit, nämligen En nästan sann historia av Mattias Edvardsson som tar oss med till Lund på 90-talet.

I Sigtuna 2016 lyssnade jag till ett samtal mellan författaren Elisabeth Åsbrink och hennes förläggare Stephen Farran-Lee om skrivande med fokus på boken 1947. Programpunkten hade titeln 1947 — där nu börjar, vilket jag tyckte var väldigt intressant. Många av de konflikter och världsproblem vi har nu startade nämligen då, strax efter andra världskriget. Historia när det är som mest spännande.

Fina Comedy queen av Jenny Jägerfeld handlar om Sara, vars mamma valt att ta sitt liv. Det blir även slutet på det liv Sara känner till och hon måste försöka hitta en ny början. Det här är boken jag hoppas att alla vågar läsa, gammal som ung och som vi dessutom vågar tala om. Att så många väljer slutet när de egentligen befinner sig mitt i livet är så otroligt tragiskt.

När det kommer till början och slutet av böcker samt filmer tänkte jag också lyfta fram några mer eller mindre lyckade exempel.

Jag avslutar med fantastiska The End med the Doors. Jag lyssnade på flera versioner, men fastnade för den här live-versionen från Toronto 1967. Brötig, men cool. Vill ni istället se en lugnare version med en video som hyllar Jim Morrison ska ni klicka här.

Olikhetsutmaningen: vänner och fiender

“Håll dina vänner nära men dina fiender ännu närmare” är ett citat som tillskrivs den kinesiska generalen Sun-tzu. Veckans olikhetsutmaning handlar om ordparet vänner och fiender.

Kommer ni förresten ihåg såpan Vänner och fiender som sändes på tv3 och senare Kanal 5 i slutet av 90-talet? Mitt minne är väldigt svagt ska erkännas, men jag vet att jag egentligen tyckte att den var rätt kass, men att tv-utbudet inte var direkt omfattande. Lite intressant att Rakel Mohlin var med. Det hade jag förträngt och kanske hon också.

Jag har inte läst Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström och kommer med största sannolikhet inte göra det heller. Jag har lite svårt för hur hon och före detta maken hanterat skilsmässan. Var gärna fiender, men håll media utanför. När Witt-Brattström har fått uttala sig om Svenska Akademien och den sorg hon kände när hennes man blev invald, visar att besvikelsen och bitterheten över hur det blev nästan är överväldigande.

En fin bok om vänskap är The House of new beginnings av Lucy Diamond, som snart kommer på svenska med titeln En sommar i Brighton. Charmig och inte allt för sockersöt berättelse om hur några grannar blir vänner.

Gamla vänner som inte blivit fiender, men helt klart tagit olika vägar i livet handlar Rött regn av Dennis Lehane om. Den blev sedan film med Sean Penn, Tim Robbins och Kevin Bacon i huvudrollerna. Filmens titel var Mystic River, som också är den amerikanska originaltiteln på boken. Faktiskt tycker jag att filmen är bättre än boken, vilket i princip aldrig händer.

Vilka kulturella verk som handlar om vänner och fiender vill du lyfta fram?

 

 

Olikhetsutmaningen: flipp eller flopp?

Den här veckan inspireras ordparet av ett inslag från det klassiska radioprogrammet Metropol med Ingvar Storm och Niklas Levy där en programpunkt hette “Flipp eller flopp”. Ett koncept som återanvänds i flera andra sammanhang. Det handlade om att en panel skulle avgöra om en nysläppt låt skulle flippa eller floppa.

I bakhuvudet har jag också av kvällens semifinal inför Eurovision-finalen på lördag. Benjamin Ingrosso tävlar för Sverige och det var väl inte direkt min favoritlåt i den svenska tävlingen. Inte flopp kanske, men inte heller flipp. Nu behöver eller flippar och floppar absolut inte handla om musik, det kanske som vanligt ges exempel från all möjlig kultur.

Veckans ordpar är alltså flipp och flopp!

En total flipp som inledningsvis refuserades var J. K. Rowlings serie om Harry Potter. Även Astrid Lindgrens första bok om Pippi Långstrump refuserades innan den blev utgiven. Tänk vad förlagen måste ha grämt sig efter att ha sagt nej till sådana megaflippar. Här finns en lista på fler författare till storsäljare som förlagen trodde skulle floppa.

Ibland blir otippade böcker stora succéer, som t.ex. 50 shades of Grey som var populär att lyfta under Kulturkollos förra vecka när temat var “jag fattar inte grejen”. Jag tillhör en av dem som bara orkade läsa några sidor i denna riktigt dåligt skrivna bok. En succé betyder dock att en våg av liknande böcker ges ut. Ibland hypas en bok sönder redan innan den getts ut, vilket inte på något sätt är en garanti för att den inte floppar.

Ofta blir jag lite skeptisk när “alla” verkar gilla något och inte sällan undviker jag att läsa eller se boken, filmen eller tv-serien av just den anledningen att de blivit totala flippar i form av masshysteri. En bok som jag dock tycker var fantastiskt och som alla andra verkar älska också är En man som heter Ove av Fredrik Backman. Jag tyckte också mycket om filmen med Rolf Lassgård som den buttre Ove. Sedan försökte Backman kopiera sig själv i ett par böcker och det var väl sådär, men Björnstad gillade jag skarpt.

Vilka flippar och floppar vill du lyfta fram?

Olikhetsutmaningen: Rött och blått

Veckans olikhetsutmaning handlar om färgerna rött och blått. Tänk politik om ni vill, eller helt enkelt två fina färger.

Det första jag kom att tänka på var filmtrilogin Trois couleurs av den polske regissören Krzysztof Kieślowski där just den blå och den röda filmen var mina favoriter. Kanske tyckte jag allra mest om Bleu med Juliette Binoche i huvudrollen. Så sällsamt vacker. 

Det stora blå är en annan favoritfilm. Luc Bessons moderna klassiker är både vacker och gripande. Kanske dags att se om den, för att se om den håller än.

En riktigt bra bok med ett vackert, rött omslag är Vi av Kim Thúy, som handlar om en kvinna med samma namn som föddes i Vietnam,  växte upp i Kanada och som vuxen återser sitt födelseland. En otroligt vacker bok både på utsidan och insidan.

Ett öga rött är Jonas Hassen Khemiris debut från 2003. Inte hans bästa bok, men en väldigt bra och smart skildring av integration, eller bristen på densamma.

Nu är det er tur. Vilken kultur förknippar ni med rött och blått?

 

 

 

Olikhetsutmaningen: sanning och lögn

Det finns flera anledningar till att veckans ordpar är sanning och lögn, en av dem är det virrvarr av rykten och spekulationer kring vad som egentligen pågått och pågår i Svenska Akademien, en annan att vi hade tema källkritik på Kulturkollo förra veckan.

Det vimlar av sanningar och lögner i kulturens värld och helt klart är det så att en sanning inte alltid är att föredra framför en vit lögn. Själv har jag svårt att ljuga, men att säga sanningen är långt ifrån alltid det snällaste eller ens det bästa.

Om en stor lögn, eller kanske egentligen mer en hemlighet som förändrar livet för många handlar Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. En kvinna hittar ett brev som hennes man inte vill att hon ska läsa förrän han är borta, men

I Gården av Tom Rob Smith, som faktiskt utspelar sig i alla fall delvis i Sverige, får vi höra olika personers historier om samma händelser. De säger sig alla berätta sanningen, men eftersom deras berättelser inte går ihop är det omöjligen så. En mycket spännande bok.

Family Living: Vår ostädade sanning av Lotta Sjöberg är en rolig bok om hur det egentligen ser ut hemma hos småbarnsfamiljer bortom instagram. Jag hade önskar att fler vågat visa den oftare.

I ungdomsboken Under odjurspälsen av Klara Krantz ljuger huvudpersonen Signe så mycket att hon skapar rätt stora problem för sig själv. Hon hittar på ett alterego och som Frida från Karlstad börjar hon chatta med sin drömkille Joel.

Tv-serien Suits är uppbyggd kring en gigantisk lögn. Mike Ross har aldrig gått på universitetet och har ingen juristexamen. Han har dock gjort intagningsprovet för en rad personer och kan absolut allt man behöver kunna. Det är en anledning till att delägaren Harvey Spector anställer honom, trots att han redan från början vet läget.

Sedan måste jag avsluta med låten Lie to me med Depeche Mode, om att det ibland är mycket skönare att inte få höra sanningen:

Come on and lay with me
Come on and lie to me
Tell me you love me
Say I’m the only one

 

Olikhetsutmaningen: gult och grönt

Det är inget motsatspar den här veckan och det är det ju inte alltid i olikhetsutmaningen. Jag tänkte först köra hönan eller ägget, men det skulle troligen blivit helt omöjligt, så veckans ordpar blir istället gult (som är påskens färg) och grönt (för våren).

Gul utanpå är en självbiografisk bok av Patrik Lundberg där han berättar om hur han rest till Sydkorea för att studera, men också söka efter sin biologiska familj. Den finns också i en riktigt bra bearbetad version utgiven av Vilja förlag.

När jag var liten läste jag Jag minns min gröna dal av Richard Llewellyn från 1939. Säkerligen var jag alldeles för ung för att förstå den, som med så många andra vuxenböcker jag läste som barn och egentligen kommer jag inte ihåg så mycket av den. Jag minns bara känslan av att ha läst en bra bok. Den blev förresten film 1941 och kammade hem hela 5 Oscars, bland annat för bästa film.

Just nu läser jag Annika Estassys Gröna fingrar sökes. Inlägg skrivs självklart när den är utläst, men än det jag kan säga än så länge är att det verkar vara en trevlig historia, men lite spretig inledningsvis. Förhoppningsvis (mycket troligt) knyts de olika historierna ihop senare.

Och så får det bli en gul låt som avslutning av favoriten Elton John. Han sjunger om att vara “beyond the yellow brick road”, som kanske är densamma som Dorothy och hennes vänner följer i The Wizard of Oz. Den gode Elton inleder i alla fall med att sjunga att han borde stanna på farmen, så kanske.

Olikhetsutmaningen: feg och modig

Idag ska jag föreläsa och det är ingenting jag gör ofta. Alltid när jag får frågan att göra något jag inte är så bekväm med är min spontana reaktion att säga nej. Jag är helt enkelt för feg för att hantera situationer som är nya för mig. De senaste åren har jag faktiskt blivit modigare och säger oftare ja, trots att jag blir sjukt nervös. Idag är en sådan nervös dag och därför blir veckans ordpar feg och modig.

Någon som ser sig som feg, men som faktiskt visar sig vara riktigt modig är Skorpan i Bröderna Lejonhjärta, en av mina favoritböcker av Astrid Lindgren. Självbilden stämmer inte alltid och mod kan dessutom se ut på väldigt många olika sätt.

Att lämna sitt invanda liv och börja om på nytt är modigt. Det gör Mona i Världens vackraste man av Lena Ackebo. Det är också modigt att som hon gör välja kärleken även om det inte gått så bra förr. Det gör även Quoyle i Lasse Hallströms Sjöfartsnytt.

Att orsaka en olycka och sedan smita är riktigt, riktigt fegt. I Mocka av Tatiana de Rosnay blir Justines son Malcolm överkörd av en smitare och livet förändras drastiskt.

Nu är det din tur att koppla ihop kulturella verk med orden feg och modig.

 

Olikhetsutmaningen: kropp och själ

Magsjuka in da house och jag är den drabbade. Ska bespara er alla detaljer, men det är definitivt så att det bästa är när kroppen funkar som den ska och idealet brukar vara “en sund själ i en sund kropp”. Därav veckans ordpar att söka efter i kulturen: kropp och själ.

En bok som nu är aktuell som teateruppsättning på Teater Barbara är Frankenstein av Mary Shelley med Johan Ehn som monstret. Frankenstein skapar en kropp, men glömmer själen och det monster han egentligen borde ansvara för får ett liv som inte riktigt känns värt att leva.

Själar som vandrar är temat Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger, som också skrivit om en person som lever sitt liv i en märklig ordning i Tidsresenärens hustru.  Ett minst lika märkligt liv lever En i David Levithans Jag, En, som bara består av en själ och vaknar upp i en ny kropp varje dag.

Jag avslutar med ett citat av Hjalmar Söderberg ur dramat Gertrud:

Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet.

Samma citat är också titeln på en bok där drygt 200 citat av författaren finns samlade. Jag blir lite sugen på att införskaffa den!

Avslutningsvis blir ett (något suddigt) klipp med en fin sång från Kristina från Duvemåla om kroppens och själens lust och längtan.

Nu är det er tur att presentera kultur som kopplas till kropp och själ.

Olikhetsutmaningen: frihet och förtryck

Idag är det Internationella kvinnodagen och veckans ordpar har inspirerats av det. Därmed inte sagt att dagens exempel ska handla om kvinnor. Orden frihet och förtryck är definitivt inga ord som bara kan kopplas till ett kön.

Kanske njuter den som utsatts för förtryck mer av friheten när de väl får ta del av den. Ibland tänker jag att vi tar mycket för givet och frihet är någon som i alla fall för mig känns så självklart. Jag inser självklart att det inte är så för alla. Ibland blir inte heller en nyvunnen frihet så fantastisk som man kanske hoppats.

I den självbiografiska ungdomsromanen Year of impossible goodbyes berättar Sook Nyul Choi om livet i Korea 1945-50 där friheten från kineserna innebar en övergång till förtryck från ryssarna. I slutet av boken försöker familjen fly till friheten i det som nu är Sydkorea och jag har köpt andra delen i trilogin för att få se hur det går.

Två böcker som handlar om just kvinnors kamp för frihet är 40 piskrapp för ett par byxor, Lubna Ahmad Al-Hussein som handlar om kvinnokamp i Sudan och Tina Thunanders Resa i Sharialand som handlar om hur kvinnor i alla fall försöker nå någon slags frihet i ett land där de i princip saknar rättigheter. Vi får bland annat läsa om en stor protest mot att kvinnor inte får köra bil, något som definitivt begränsar deras frihet. Sedan boken skrevs har ett beslut tagits om att kvinnor ska ha rätt att köra bil, men förändringen träder i kraft först i sommar. Läs om en av de som kämpat för just den här rättigheten här.

En bok som handlar om att bli av med sin frihet och istället utsättas för förtryck är När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka. För mig fyllde den en kunskapslucka, då jag inte visste någonting om amerikanernas agerande under andra världskriget mot de japaner som bodde i landet.

Bara kvinnliga författare idag och så får det vara den 8:e mars. Vilka kulturella verk förknippar du med ordparet frihet och förtryck?

 

Sida 1 av 5

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: