Christer Hermansson

Månadens bästa: mars

Det är inte det att jag inte läser, för det gör jag. Däremot ligger jag efter när det gäller att skriva inlägg om böckerna jag läst. Det blir alltså ännu en månadsuppdatering utan länkar till det jag läst. Jo, några länkar finns allt, men några saknas.

I mars läste jag tio böcker:

  1. En väktares bekännelse, Elin Säfström
  2. Allt som blir kvar, Sandra Beijer
  3. After Hello, Mhairi McFarlane
  4. Om du såg mig nuSofia Nordin
  5. AVANTI!Christer Hermansson
  6. (M)ornitologenJohanna Thydell
  7. Here’s looking at you, Mhairi McFarlane
  8. Det måste vara här, Maggie O’Farrell
  9. Min bästa väns fru, Peo Bengtsson (recensionsdag 22/4)
  10. Fröet, Jennie Ekström

 

En bra läsmånad, men många trevliga läsupplevelser. Som vanligt är det svårt att välja den bästa, men valet föll på Here’s looking at you av Mhairi McFarlane, tätt följd av AVANTI! och (M)ornitologen. Tre böcker jag verkligen rekommenderar. Även Peo Bengtssons nya bok var riktigt bra. Mer om den efter recensionsdagen.

 

På svenska: 8

På engelska: 2

 

Romaner: 5

Ungdomsböcker: 4

Grafiskt: 1

 

Sverige: 7

Storbritannien: 3

 

Läget i mina utmaningar är oförändrad:

Klassiker 1/10

Länder 9/26

 

Olikhetsutmaningen: skratt och gråt

Som vanligt har jag gjort av med all energi och lite till när det snart är dags för ledighet. Frågan är om man ska skratta eller gråta åt all galen stress som fyller livet. Klart är att båda känslorna behövs och därför är veckan motsatspar just skratt och gråt.

Mina barn älskar youtubers och faktiskt skrattar även jag åt I just want to be cool. De är barnsliga så att det räcker och blir över, men faktiskt också roliga. Min humor kan vara ganska barnslig.

När det gäller böcker så skrattar jag sällan, men jag gillar Christer Hermansson och Erlend Loe, som båda har en torr och samtidigt väldigt absurd humor. Av Hermansson läste jag senast AVANTI! och av Loes böcker vill jag lyfta fram Fvonk.

Och så gråt. Såväl böcker som filmer får mig lätt att gråta. Senast grät jag till Mhairi McFarlanes Here’s Looking at You, som är briljant feelgood innehållande en hel symfoni av känslor.

En sorglig film då? En av mina största gråtupplevelser är Cinema Paradiso, där jag grät mig igenom halva filmen. Senast grät jag nog åt Pride om en oväntad allians i Thatchers Storbritannien.

Sedan gråter jag varje gång någon prisutdelning visas på TV. Det kan vara en medaljceremoni i OS eller VM, eller ett tacktal på Oscarsgalan, eller någon vinner t.ex. Masterchef. Jag är helt enkelt en blödig person.

Avanti! är en alldeles utmärkt satir

Christer Hermanssons nya bok heter Avanti! och har undertiteln “en satir om en utvecklingsdirektör och en kommun i sönderfall”. Den marknadsförs som den första romanen om NPM, som är en förkortning för New Public Managing. För mig, som arbetar i en kommunal verksamhet, är igenkänningen smärtsamt stor och jag fnissade mig igenom boken om Leonard, som får uppdraget som utvecklingsdirektör i en svensk kommun. Med hjälp av ett team bestående av HR-specialisten Emma (för vem säger personalansvarig nu för tiden), ekonomen Aniela och den joggande safetycontrollern Niklas ska han förändra kommunens styre i grunden. Att han sedan tar hjälp av diverse mjukisdjur gör kanske situationen lite märkligare, men bara lite.

Det märkliga i Avanti! är nämligen hur absurd hela situationen med införandet av NPM är, men kanske ännu mer att det är en helt sannolik beskrivning av de försök till förändring som sker i all kommunal verksamhet och leder till att folk hoppar strömhopp in i väggen. Det som ska bli en effektivisering och en besparing, blir istället ett dyrt och livsfarligt experiment med människors hälsa. Christer Hermansson är själv kulturchef i Strängnäs kommun och han vet vad han talar om.

Avanti! är en riktigt rolig och nattsvart satir över det så kallade moderna samhället, där allt ska målstyras, utvärderas och där anställda drunknar i dokumentation och administration. Ibland undrar jag verkligen hur det ens är möjligt att vi hamnat här, men jag inser att personer som Leonard lyckats lura skiten i kommundirektör efter kommundirektör, eller i alla fall en och annan politisk ledare och fått dem att tro att NPM är vägen till den perfekta välfärden. Att så få verkar ha fattat att kejsaren är naken är för mig ofattbart. Om du på något sätt kommer i kontakt med NPM i vardagen och faktiskt tillhör de som fattat att målstyrningstavlor inte gör underverk (och att kejsaren inte ens har stringkalsongerna på) tycker jag definitivt att du ska läsa Avanti!. Sedan ska du försöka få alla de där nissarna som fortfarande inte sett det absurda i NPM att läsa boken. Kanske får det någon att förstå att någonting måste göras.

 

Böcker jag ser fram emot i mars

Det kommer ut en massa böcker i mars och av de jag valt ut kommer jag självklart bara hinna läsa ett fåtal. De här böckerna ser jag dock fram emot:

Den sista kvinnan, Audur Ava Òlafsdóttir, Weyler förlag, mars.

En engelsk gentleman, Jane Gardam, Weyler förlag, mars.

Grejen med substantiv (och pronomen), Sara Lövestam, Piratförlaget, mars.

Mocka, Tatiana de Rosnay, Sekwa förlag, mars.

Mörkrummet, Susan Faludi, Leopard förlag, mars.

Syndafloder, Kristina Ohlsson, Piratförlaget, mars.

Vita tigern, Christin Ljungqvist, Lilla Piratförlaget, mars.

Ännu ett liv, Theodor Kallifatides, Albert Bonniers förlag, 10 mars.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts, 20 mars

Tre saker du inte vet om mig, Julie Buxbaum, Lavender Lit, 21 mars.

Törst, Jo Nesbø, Albert Bonniers förlag, 21 mars

Avanti!, Christer Hermansson, Bokförlaget Mormor, 22 mars.

Så här upphör världen, Philip Teir, Natur & Kultur, 23 mars.

Gå, gick, gått, Jenny Erpenbeck, Albert Bonniers förklag, 28 mars.

Blybröllop, Sara Paborn, Brombergs Bokförlag, 29 mars.

Om arbete, liv och arbetsliv

Veckans tema på Kulturkollo är arbete, liv och arbetsliv och i veckans utmaning uppmanas vi att tipsa oss om en bok, en pjäs, en dikt, en novell, en opera, en film, ett TV-program eller en låt som ni kommer att tänka på när ni hör ordet arbetsliv.

Vi kör!

En galen bok om arbete är Ich bin ein Bibliothekar! av Christer Hermansson. Där får vi följa den minst sagt udda bibliotekarien Oliver C. Johansson, som arbetar på Södetälje bibliotek.

Pjäsen Dom av Mattias Andersson i regi av Jasenko Selimovic handlar egentligen inte alls om arbetsliv, utan om diskoteksbranden i Göteborg och ett dom eller en dom, beroende på hur man vill se det. Bland skådespelarna märktes Fares Fares och Torkel Peterson. Jag minns väldigt lite av pjäsen, men en sak som fastnade var en man med ett yrke som krävde utbildning, som här i Sverige inte fick något annat än ett jobb han var överkvalificerad av. Just avsaknaden av jobb som matchar ens CV måste vara frustrerande.

En dikt om arbete är Katarina von Bredows tolkning av Viktor Rydbergs klassiska tomten, som heter “Nattskift på palliativen” och så här går första strofen:

 

Tildes rygg gör ont och är stel

ändå går hon runt och fixar

Medicin som har hamnat fel

Tilde ordnar och trixar

Någon har inte städat upp

Tilde granskar allt under lupp

Dagpersonal har missat

Greta Huldén har kissat

 

Vad vore vårt land utan lågbetalda kvinnor (och män) som gör ett fantastiskt jobb trots galna villkor. Deras arbetsliv borde definitivt förbättras och deras insatser lyftas och premieras.

En novell om arbete är Jonas Karlssons fantastiska novell “Rummet”, som handlar om en mycket annorlunda man vid namn Björn, som arbetar på någon svensk myndighet. Han tar sin tillflykt till ett rum som ingen annan har hittat. Faktiskt visar det sig att ingen annan kan se det vilket orsakar kalabalik på arbetsplatsen. Många upplever Björn som obehaglig och jag förstår dem. En spännande person att följa helt klart.

Det är väl tveksamt om Sweeney Todd kan räknas som opera, men sång och musik är det helt klart. Jag såg den för många år sedan i en lokal som Storan hade under en kort tid i biografen Cosmorama, där Lagerhouse ligger nu, med Hans Josefsson i huvudrollen. Småläskigt om barberaren som tar livet av kunderna och använder dem i pajer.

Som lärare går det inte att komma ifrån alla filmer om lärare som frälser om inte världen, så i alla fall sin klass. Det bor en liten Mr Keating i mig och säkert i många andra. Inte för att jag så ofta river bort delar av böcker, eller ställer mig på katedern inspireras jag mer eller mindre omedvetet av Döda poeters sällskap.

Jag gillar tv-serier som utspelar sig i sjukhusmiljö. Favoriterna är klassikern Cityakuten och långköraren Grey’s Anatomy.

Ett tv-program som hela familjen gillade då det hade nypremiär för ett tag sedan är Upp till bevis, där de tävlande ska para ihop personer med rätt yrke. Ibland stämmer fördomarna om vilka som jobbar med vad, men långt ifrån alltid. Ibland lönar det sig att definiera normen och sedan gissa på den som befinner sig så långt från den som möjligt. Det är rätt fördomsfullt det också.

Och så en låt. Jag valde Workingclass hero med John Lennon från 1970.

 

 

 

Tematrio – Yrkestitel

tematrio

Jag har liksom Lyran börjat nytt jobb i veckan och hänger på veckans tematrio nu när jag tagit helg. Jag har bytt arbetsplats inom kommunen, från gymnasiets introduktionsprogram till en “vanlig” grundskola, en vad det verkar riktigt bra sådan. Veckan har varit riktigt bra vecka och trevliga, hjälpsamma kollegor har verkligen fått mig att känna mig välkommen. På måndag kommer eleverna och då ska jag lära mig namnet på 98 nya individer som jag hoppas att jag snabbt kommer att lära känna. Det ser jag fram emot!

Men nu tre böcker med ett yrke i titeln:

1. Doktor Glas av Hjalmar Söderberg är en klassikerfavorit. I höst spelas pjäsen på Stadsteatern i Göteborg och bokklubben Bokbubblarna ska självklart dit.

2. Drottningen vänder blad av Alan Bennett är en fin bok om läsningens betydelse även för de mer priviligierade i samhället.

3. Christer Hermansson Ich bin ein Bibliothekar är en helt vansinnig historia om bibliotekarien Oliver C. Johanssons som definitivt inte liknar någon annan.

Reatips enligt O del 2

Om ni inte redan fyllt reakvoten kommer här fler tips.

En ruskigt bra bok för endast 20 kr är definitivt ett fynd. Inlåsta av Emma Donoghue är både annorlunda och bra. Lika bra och billiga är Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, samt Kom och hälsa på mig om tusen år av Bodil Malmsten. Stella & Sebastian av Jenny Leeb är en charmig historia som definitivt är värd minst 20 kronor. Bra svensk chic-lit. Charmig är också Dannyboy & kärleken av Daniel Åberg.

Jag älskar dig inte av Christina Stielli är en av de böcker som väckte starkast känslor hos mig under förra året. En bra och svart bok om en skilsmässa.

En sannolik historia av Karin Alvtegen är en bok som förtjänar mer uppmärksamhet än vad jag tycker den fått. Läsvärd och trevlig.

Mer uppmärksamhet borde också Vinteräpplen av Josefine Sundström få. En riktigt stark historia om tre generationers kämpande kvinnor.

Susanna Alakoski är en annan favorit och hennes bok Håpas du trifs bra i fengelset är mycket bra. Stor favorit är också Barbara Voors och hennes Fantomsmärtor är en av de bästa han skrivit.

Den röda soffan av Michèle Lesbre är verkligen en liten pärla. Mycket läsvärd och välskriven.

Malin Persson Giolito skriver mycket bra om Alex som alltid hamnar i trubbel i bokenBara ett barn. Har du inte läst den tycker jag definitivt att du ska göra det!

Riktigt, riktigt roligt på ett härligt absurt vis är Ich bin ein Bibliothekar av Christer Hermansson. Bör läsas av alla som jobbar på, eller ofta besöker, ett bibliotek. Helt underbar i bästa Erlend Loe anda.

 

Första tipsinlägget hittar ni här.

Topp 5 skrattframkallande böcker

Ännu en av de rubriker jag fick från er och jag inser att jag läser rätt få böcker som helt går ut på att vara roliga. Ofta är det svarta, men humoristiska böcker som får mig att skratta och ibland sätter sig skrattet i halsen.

Här kommer i alla fall 5 böcker som jag skrattade mycket åt:

1. Christer Hermanssons böcker om den totalt galna bibliotekarien Oliver C. Johansson är riktigt roliga. Nu senast läste jag Kulturchefen.

2. Erlend Loe är också en sanslöst rolig författare. En av de bästa böckerna är Doppler om en man som flyttar ut i skogen och blir vän med en älg.

3. Hetero i Hägersten av Sofia Olsson är en riktigt, riktigt bra och rolig bok om ett par som försöker upprätthålla en lagom udda image.

4. All my friends are superheroes av Andrew Kaufman är också rolig och totalt absurd.

5. Mia Skäringer är också väldigt, väldigt rolig, men sorglig också. Hennes Dyngkåt och hur helig som helst är i vilket fall som helst mycket bra.

Jag och listor har ett konstigt förhållande

Jag älskar att göra listor. Absolut älskar. De bästa sortens listor är boklistor och sådana gör jag ofta. Däremot blir de inaktuella väldigt, väldigt snabbt. Inte sällan omedelbart.

Ni minns att jag presenterade lag i en bokturnering. Det var den 22/6. Känns som en evighet sedan, med tanke på hur många gånger jag skrivit om min läslista mentalt. Lite handlar det om att jag har så dålig koll på vilka böcker som finns här hemma, men mest skyller jag på dagsformen som är den som bestämmer vilken bok jag väljer när en annan är utläst. Dagsformen skiter nämligen fullkomligt i listor.

Tänkte i alla fall att vi skulle kika lite på vad som blivit läst sedan turneringen inleddes och vilket lag som ligger bäst till. Till saken hör att det kommit in en hel del avbytare som gjort mål direkt, eller vunnit på knock-out om man så vill. Några böcker har också blivit utvisade och förpassade till läktaren. Dagsformen har bestämt att jag inte riktigt känner för att läsa dem just nu.

Ett helt nytt lag har också introducerats, det unga och fräscha e-böckerna, där de lånade och köpta böckerna samsas alldeles utmärkt.

Bibliotekslaget

Har läst Oskuld och arsenik, Hetero i Hägersten och påbörjat It’s not summer without you. Dessutom har jag läst Spyflugan Astrid och Moa Monster typ 20 gånger, men inte ens jag räknar sådan läsning.

Köp- och bytlaget

Här har det inte hänt mycket just enligt listan, men jag har läst Deceptions, en nyinköpt avbytare.

I recensionslaget har En gång blivit läst och jag har påbörjat Nybörjarguide till livet eller kaosteori. Jag har också läst Helgonet och Ond Cirkel som inte finns med på listan.

e-böcker

Jag har läst Kulturchefen, Att ringa Clara, samt påbörjat Resa i Sharialand. Idel böcker utanför någon som helst lista alltså.

Vet ni vad det konstigaste av allt är? Vissa böcker som står på listorna känner jag inte alls för att läsa längre. Undrar varför jag skrev med dem från början. Något ryck av bordekaraktär som fått mig att tänka i lite konstiga banor. Ja, ja, läser gör jag i vilket fall och listor är till för att ändras!

Sommaren började bra

Med tanke på hur intensiv första halvan av juni var och hur trött min hjärna varit de senaste veckorna, måste jag säga att läsresultatet får godkänt. Flera grafiska romaner visserligen, men några rejäla tegelstenar har blandats med de tunnare böckerna.
Följande 15 böcker läste jag i juni:
  1. Bittrare än döden, Camilla Grebe och Åsa Träff
  2. Så jävla normal, Nina Hemmingsson
  3. Nina Hemmingsson, Sara Teleman
  4. Jag är ditt fan in i döden, Coco Moodysson
  5. Niceville, Kathryn Stockett
  6. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  7. Arseniktornet, Anne B Ragde
  8. Tre apor, Stephan Mendel-Enk
  9. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström (omläsning)
  10. All my friends are superheroes, Andrew Kaufman
  11. Ingen annan är som du, Ann-Helén Laestadius
  12. Helgonet, Carin Gerhardsen
  13. En gång, Margaret Wild
  14. Kulturchefen, Christer Hermansson
  15. Ond cirkel, Deborah Gerner

 

För första gången på länge läste jag om en bok och fler lär det bli, då Mina drömmars stad är den första av flera fantastiska böcker av Per Anders Fogelström jag planerar att läsa om. Det var underbart att återse Lotten, Henning, Tummen och de andra.

Grafiska romaner: 3

Ungdomsböcker: 2

Deckare: 2

Klassiker: 1

På engelska: 1

Månadens höjdpunkter: Utan tvekan var Prins Charles känsla vansinnigt bra, liksom All my friends are superheroes, Niceville, Jag är ditt fan in i döden, Ingen annan är som du, Kulturchefen och En gång. Många bra böcker alltså.

Och besvikelser: Jag trodde att Tre apor skulle vara bättre och var besviken på att Carin Gerhardsen inte infriade mina höga förväntningar med sin nya bok Helgonet.

Månadens överrskningar: Att det blev så få deckare och ungdomsböcker lästa den här månaden. Är också överraskad över hur mycket jag tyckte om de grafiska romaner jag läste.

Inte så överraskande: Att Mina drömmars stad höll för ännu en omläsning.

Den ultimata topplistan är uppdaterad med tre juniböcker.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: