Ester Eriksson

Bästa böckerna för barn och unga 2020

Under de närmaste dagarna kommer jag att utvärdera kulturåret 2020 på alla möjliga och omöjliga sätt. De bästa barn- och ungdomsböckerna förtjänar självklart ett eget inlägg. De är inte alla skrivna 2020, men lästa av mig i år. Nästan bara ungdomsböcker, eftersom jag läser färre barnböcker med tonårsungar både hemma och på jobbet. Tio bra böcker är det oavsett.

Alltid hejdå av Alma Thörn nominerades till Augustpriset för sin debut och det var välförtjänt. Fin grafisk roman om hur det känns när föräldrar skiljer sig.

De afghanska sönerna av Elin Persson kom i början av året och handlar om Rebecka som arbetar på ett HVB-hem. En viktig och välskriven bok.

En stark nolla av Sara Lövestam lyckas få med en massa viktiga frågor, utan att på något sätt bli krystad eller förmanande. Jag absolut älskar huvudpersonen Texas.

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson handlar om tre väldigt olika tjejer som förenas i kampen mot de eller dem som ligger bakom instagramkontot @fulatjejer.

Ganska nära sanningen av Anna Ahlund är så här i efterhand hennes kanske bästa bok. Lite tunnare och lite mer stillsam än föregångarna, men riktigt bra.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson nominerades till Augustpriset och jag hade troligen missat den annars eftersom jag läser få böcker för barn numera. Jag är glad att jag fick lära känna Humlan Hansson.

Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall handlar om ett samhälle där könsrollerna är helt ombytta. Lite övertydlig ibland, men ändå bra och intressant.

Korridorer av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg är en riktigt bra novellsamling för högstadiet. Några av texterna är lite mer åldersneutrala och de har jag använt även i år 1 på gymnasiet med gott resultat.

På andra sidan bron av Hanna Jedvik är så otroligt bra att jag bara vill uppmana alla att läsa direkt.

Vi är lajon! av Jens Mattsson med illustrationer av Jenny Lucander tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomspris 2020 och det förvånar mig inte då detta är en helt fantastisk bok om en riktigt hemsk situation där fantasin lindrar något.

 

Vilka böcker för barn och unga är dina favoriter från 2020?

De här är årets vinnare av Augustpriset

Jag blev väldigt glad över att fina Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och fantastiskt illustrerad Ester Eriksson tilldelades Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok. Berättelsen om Humlan Hansson är på samma gång vanlig och ovanlig i sin på ytan ganska enkla historia. Det är lätt att relatera till känslan av att komma tillbaka till skolan efter att ha varit sjuk och finna att ens bästa vän hittat andra att vara med. Humlan vill verkligen inte vara med hästtjejerna och förstår faktiskt inte hur Nour kan välja dem framför henne. Om jag hade arbetat som lärare i år 2-4 hade jag utan tvekan läst Humlan Hanssons hemligheter högt för mina elever. Även om delarna som handlar om Humlans faster som blir inlagd på sjukhus med psykiska problem är det ingen svår eller nattsvart berättelse, utan en djupt mänsklig. Nu ska sägas att jag inte testat boken på målgruppen, så den lärare som ska läsa den för elever bör självklart läsa den själv först.

I helgen läste jag Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba och det är verkligen en värdig vinnare i kategorin Årets svenska fackbok. Labba låter olika röster berätta om tvångsförflyttningarna av samerna på 1920-talet. Hur norrmännen stängde ute dem efter självständigheten och hur svenska myndigheter helt enkelt bestämde var de fick bosätta sig. Jag håller på att skriva ett längre inlägg med tankar om Labbas bok, men det får ni vänta på tills imorgon. Klart är att detta är en bok som berörde mig mycket och som jag hoppas nå många läsare för som Labba skriver i inledningen om samernas historia “[v]år berättelse är skylten som ingen satt upp, kapitlet som aldrig ryms i historieboken.” Det är hög tid att vi lär oss mer om vårt lands ursprungsbefolkning och jag har i alla fall lärt mig lite mer genom att läsa Elin Anna Labbas fina bok.

Årets svenska skönlitterära bok tilldelades i år debutanten Lydia Sandgren för romanen Samlade verk. Ett mastodontverk om skrivande, konst, manlig vänskap och den svåra kärleken. En roman på 700 sidor är väl lång och så också i detta fall, men Samlade verk är ändå en fantastisk roman på många sätt. Sandgren är en kreativ skribent och hennes karaktärer är intressanta. Extra kul är det att få läsa om min hemstad Göteborg och dessutom få följa med till favoritstaden Paris. Det tog ett tag att komma in i Samlade verk, men de sista 400 sidorna gick av bara farten. Fram till slutet som faktiskt lovar mer. Jag hade mer än gärna återsett Martin och Gustav, men kanske ännu hellre fått veta mer om Cecilia och Rakel. De har levt inom mig sedan jag lärde känna dem under påskhelgen och jag tänker ofta på dem. Faktiskt ofta mer än en gång i veckan. En värdig vinnare alltså och jag hoppas verklige att Lydia Sandgren har fler romaner i sig. Gärna som utspelar sig i Göteborg.

Efter att ha läst novellen Offret av Nanna Mikkelsen, som tilldelades Lilla Augustpriset, har jag nu läst alla de fyra vinnarbidragen. Något som aldrig har hänt förut. Nanna Mikkelsens novell handlar om hur något fruktansvärt drabbar mänskligheten. Över världen sänks ett vitt, klibbigt när spunnet av larver. Larver som äter människor inifrån för att slutligen falla ur offrets mun, samtidigt som denne kvävs. Noviserna Katarina och Damaris funderar över hur de ska kunna förhindra att larverna tar sig in i klostret där de bor och kommer fram till att det som krävs är ett offer till guden. Slutligen visar det sig att det guden vill ha är något helt annat än de tror. Mikkelsen nominerades även förra året med novellen Den bästa dagen, också den en dystopi om än med visst hopp. Något som inte heller saknas i Offret. Det här är mycket troligt en författare vi kommer att få se mer av i framtiden.

Idag delas Augustpriset ut

Idag är det dags för Augustgalan där Augustpriset delas ut i tre kategorier och vinnaren av Lilla Augustpriset avslöjas. Galan direktsänds kl 16.30 och jag hoppas hinna titta. Annars får jag ta del av den i efterhand. Enda fördelen med vår digitala och i övrigt rätt tråkiga tid.

Jag hade stora planer på att hinna läsa ett stort antal av de nominerade, men läslusten har inte varit på topp det senaste. Jag har dock hunnit läsa alla de nominerade i barn- och ungdomskategorin förutom Linda Bondestams Mitt bottenliv.

Mina favoriter bland de nominerade i kategorin är Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson, Alltid hejdå av Alma Thörn, samt Kråkorna av Anders Fager och Peter Bergting. Den förstnämnda handlar om hur snabbt det går att förlora en vän och hur det känns att vara ensam. Även Thörns debut handlar om ensamhet och det svåra i att behöva välja mellan sina föräldrar. Ensamhet är temat även i Kråkorna. Tre böcker som är väldigt olika, men ändå har gemensamma drag. Jag tror däremot att Kom dagen, kom natten av Åsa Lind och Emma Virke kan stå som vinnare i eftermiddag, då de verkligen tänjt på gränserna för bilderbokens form.

När det gäller Årets bästa skönlitterära bok så har jag bara läst en av de nominerade, nämligen Samlade verk av Lydia Sandgren. En fantastisk debut som jag inte älskade förbehållslöst när jag läste den, men som verkligen stannat i minnet. Jag har också påbörjat Jag ser allt du gör av Annika Norlin och Splendor av Stefan Lindberg, men inte hunnit läsa ut dem. Norlins noveller är fina och har en speciell stämning, vilket kan ge henne priset, medan Lindberg vinner på den väldigt ovanliga formen där han själv finns med som karaktär. Jag ska erkänna att jag mest förvirras av berättelsen om Stefan Lindberg och Splendor, men jag fascineras också av den. Vem vinner då? Ingen aning, men jag hade blivit gladast om Lydia Sandberg eller Annika Norlin prisades.

Årets bästa fackbok är sällan min kategori, men i år har jag faktiskt läst två av de nominerade. I somras läste jag Familjen av Johanna Bäckström Lerneby. Det är en bok med ett riktigt viktigt innehåll som reda vunnit en rad priser, så det skulle inte förvåna mig om den vinner även Augustpriset. Däremot var jag inte alls imponerad av språket och upplägget, vilket gör att jag inte riktigt ser Familjen som en vinnarbok. När litterära priser delas ut kan väl inte bara innehållet bedömas? Så är inte fallet med Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba som är såväl välskriven som relevant och viktig. Den får mer än gärna vinna. Utan att ha läst alls hoppas jag annars på Kristoffer Leandoer som vinnare, för då kanske jag får tummen ur att läsa hans bok.

Vilka vinnare hoppas och tror du på?

Vi måste kämpa för ungdomsboken

Varje år när de nominerade till Augustpriset avslöjas blir jag lika besviken. I kategorin Årets bästa barn- och ungdomsbok brukar de renodlade ungdomsböckerna inte sällan lysa med sin frånvaro. Ett argument för det i debatten brukar vara att den utgivningen är så mycket mindre än utgivningen av bilderböcker, men det är helt ärligt ett dåligt argument. Om vi helt fokuserar på läsning för små barn och sedan glömmer av den när dessa barn blivit ungdomar måste vi också ta ansvar för vår del i den försämrade läsförmågan bland våra unga. Priser finns i första hand inte för att unga ska hitta boktips, utan för att vuxna i deras närhet ska göra det. För mig är kampen för ungdomsboken och dess fortlevnad en central fråga och jag önskar att fler förde den.

Johanna Lindbäck har skrivit en artikel i Sydsvenskan med titeln Ungdomsboken håller på att elimineras och titeln kunde inte vara varken mer korrekt eller mer skrämmande. Visst är det roligt att böcker för mellanåldern fått ett uppsving de senaste åren och att fler bra böcker skrivs för åldersgruppen 9-12 år. Jag håller helt med Lindbäck om att t.ex. Augustprisnominerade Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson är fantastisk, liksom Alma Thörns fantastiska debut och Jenny Jägerfelds fina böcker för samma åldergrupp, men det går inte att komma ifrån det som Cecilia Knutsson från Rabén och Sjögren säger i Lindbäcks text, att det bara går att tvinga barn att läsa upp till en viss ålder. Ungdomar läser bara om de själva vill. Att utgivningen av ungdomsböcker minskar är tydligt och något jag själv noterade när jag gick igenom höstens böcker. De få förlag som ger ut böcker för unga har endast ett par titlar varje säsong och det är på tok för lite. Som Knutsson påpekar leder den allmänna sanningen om ungdomsbokens svårigheter till att förlagen satsar mindre på böcker för åldersgruppen, vilket gör att intresset blir ännu mindre, vilket leder till en ännu smalare utgivning. Nu ska ansvaret inte läggas endast på förlagen. Problemet är större än så.

Twitter skriver Lindbäck om det faktum att författare som skriver ungdomsböcker sällan får synas i media och om de får det förväntas de prata om ungdomars läsning i allmänhet och killars läsning i synnerhet, snarare än sina böcker. Nu är det lätt att hävda att Lindbäcks intresse för ungdomars läsning helt enkelt handlar om att sälja sina egna böcker, men att ens tänka den tanken är att förminska behovet av bra litteratur för unga. För mig som lärare är det tydligt att ungdomars läsförmåga minskat rejält, vilket också visar sig när de skriver. På min skolblogg Ordklyverier har jag skrivit om den språkliga försämringen och det faktum att många unga läser väldigt lite och i princip ingenting på svenska. Något som gör att det de senaste åren blivit mer och mer vanligt med språkfel i helsvenska elevers texter som liknar de som andraspråksinlärare gör. De gör ordföljdsfel och andra grammatiska fel som skulle kunna skyllas både på att de läser mindre, men också på engelskans inflytande. De direktöversätter ord från engelskan som inte alls passar i en svensk kontext och skriver mer och mer illa.

Så vad behöver göras? Massor! Självklart måste det ges ut böcker för ungdomar och det ska vara böcker de kan identifiera sig med. Det betyder att en så smal utgivning som idag troligen lyckas ganska dåligt med att nå en bred publik. Journalister måste också ta och kamma sig och faktiskt öka sina kunskaper om de ungdomsböcker som finns och lyfta relevanta titlar. Ungdomsboken måste helt enkelt uppvärderas. Om detta skrev jag i ett inlägg för några år sedan.

Lärare måste också ta sitt uppdrag på allvar och se till att ungdomar läser på skoltid. Som läget är just nu läser många elever knappt hela böcker ens på svensklektionerna och medveten litteraturundervisning pågår långt ifrån i alla klassrum. För ett par år sedan skrev jag en text om lärares syn på ungdomsböcker efter att en lärare på Facebook uttryckt att endast bekväma lärare använder ungdomsböcker. Klassiker i all ära, dem ska eleverna självklart möta, men de måste också få läsa böcker som faktiskt är skrivna för dem. Att läsa är ett sätt att forma sin identitet och precis som Lindbäck skriver är långt ifrån alla tonåringar redo att ta sig an ungdomsböcker. Då måste också deras lärare ha koll på utgivningen eller ha en skolbibliotekarie som har det. Synd då att så få skolor har ett skolbibliotek värt namnet. Här har vi ett annat stort problem som våra politiker definitivt måste ta tag i.

Självklart har föräldrar ett ansvar för att få sina barn att läsa, men skolan måste vara kompensatorisk och erbjuda alla barn ett fokus på läsning och litteratur. Det räcker inte med kortare texter. De måste få möta litteratur och det ska vara litteratur för dem. Den svenska ungdomsboksgenren är bra och har de senaste åren blivit ännu bättre. Den som tror att det ser ut som det gjorde när de var unga har missat en mängd riktigt bra böcker. Det duger inte att vi har lärare som inte läser och skolor utan vettiga bibliotek. Våra unga är värda något mycket bättre än slitna gamla exemplar av Ondskan, som fortfarande kommer upp varje gång någon i en lärargrupp ber om tips på böcker att läsa med sina elever.

Jag tror att alla är överens om att det är viktigt att våra unga har en god läsförmåga, men allt färre arbetar aktivt för att detta ska realiseras. Vi behöver en stor utgivning av ungdomsböcker, välfyllda, uppdaterade och bemannade skolbibliotek, läroböcker i varje ämne, journalister som förstår vikten av att lyfta ungdomsboken så att föräldrar inser vikten av läsning även för ungdomar och politiker som fattar att det måste få kosta att utbilda vår framtid.

 

 

 

Många är de inlägg jag skrivit om läsning och ungdomsböcker och du hittar dem här.

Mina tipslistor med bra böcker för unga hittar du här.

 

Photo by hannah grace on Unsplash

Humlan Hanssons hemligheter

Humlan Hanssons hemligheter är skriven av Kristina Sigunsdotter och effektfullt illustrerad i svartvitt av Ester Eriksson. Vi får följa Humlan vars liv förändras när hon får vattkoppor. Över hela kroppen sprider sig 103 kliande röda koppor och gör att hon måste stanna hemma i två hela veckor. Tillräckligt lång tid för att allt ska vara förändrat när hon kommer tillbaka. Då har nämligen hennes enda vän Nour börjat hänga med hästtjejerna och tillbringarna nu rasterna med att leka häst i bara trosorna. Som om det inte vore nog att Humlan och Nour går i olika klasser. Nu är Humlan inte bara ensam i klassrummet, utan helt ensam på skolan. Visst finns Vanten, men han är så otroligt tråkig. Knappt bättre än ingen alls.

Humlan Hanssons liv förändras också på andra sätt. Mitt under en familjemiddag börjar henne faster Fanny att skrika och slänger sedan ett glas vin i väggen. Den röda fläcken går inte bort, utan pappa får hänga en tavla över den. Efter händelsen hamnar Fanny på sjukhuset, något som kallas Vuxenpsyk och Humlan hälsa på henne i smyg. En av många hemligheter som Humlan Hansson har. Humlans mamma tycker inte om faster Fanny och Humlan förstår inte riktigt varför. Fanny är konstnär, precis som Humlan vill bli och när hon var barnvakt för Humlan gjorde de alltid konst. När de tillsammans målade magnoliaträdet med svart färg fick faster Fanny inte vara barnvakt längre.

Är det här en passande bok för barn? Det tycker jag, men kanske inte att läsa själva. Humlan Hanssons hemligheter är på många sätt en nattsvart bok, men den slutar hoppfullt och förflyttar sig raskt mellan “vanliga” problem med kompisar och det mer ovanliga problemet med en faster som mår psykiskt dåligt och verkligen ser världen i svart. Att läsa om Humlan är ett äventyr. Hon är frispråkig, rolig och vass. En elvaåring som ser livet med ganska vuxna ögon, men som ändå verkligen är ett barn med allt vad det innebär.

De nominerade till Augustpriset 2020

Så har det då blivit dags att få reda på vilka titlar som fått äran att nomineras till Augustpriset 2020. Jag presenterade arton titlar igår, som skulle kunna vara de nominerade. Det återstår att se hur många jag prickat. Det här inlägget skrivs under presentationen av de nominerade och kommer att publiceras strax därefter, live men ändå inte alltså. Live på ett annorlunda sätt är även själva ceremonin då de nominerade presenteras. Live för en publik som befinner sig på olika ställen, medan Södra Teatern är tomt.

Det finns en massa böcker som förtjänar att nomineras självklart och alla tre klasser är breda (fler skönlitterära böcker än vanligt, men färre fackböcker). Värst är det ändå för barn- och ungdomskategorin som borde delas i två. Att bilderböcker trängs med böcker för unga vuxna och att både skönlitteratur och sakprosa är delar av samma kategori är orimligt. Antingen får även böcker för de yngsta delas in i bästa skönlitterära bok och bästa fackbok, eller så behöver någon form av åldersindelning göras. Ett tredje alternativ är att dela upp illustrerade böcker och rena textböcker. Oavsett är det inte bra som det är. Och ja, jag vet att jag gnäller om detta varje år, men det är viktigt.

Yukiko Duke är den som presenterar de nominerade och hon, liksom många andra, har läst mer än vanligt detta märkliga år. Representanter för de tre jurygrupperna talar om sitt arbete och på den skönlitterära långlistan stod 33 böcker där lyrik och debutanter sticker ut i år, minst två läser alla böcker som nominerats till bästa fackbok, medan de målet för barn- och ungdomsgruppen är att överraska och det får vi väl se om de gör.

 

Årets svenska skönlitterära bok

 

Minnestrådar, Carola Hansson, Albert Bonniers Förlag

SplendorStefan Lindberg, Albert Bonniers Förlag

Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag

Samlade verk, Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag

Jordlöparens bok, Thomas Tidholm, Ordfront förlag

Renegater, Klas Östergren, Bokförlaget Polaris

Kommentar:

Jag gissade rätt på hälften av titlarna, men är överraskad över att Kallifatides inte nominerades. Den vill jag oavsett läsa. Jag blev positivt överraskad över att Thomas Tidholm nominerades. Det vill jag läsa. Hansson och Lindberg är jag mer skeptisk till och Östergren kommer jag inte att läsa. Albert Bonniers Förlag dominerar totalt med tre nominerade.

Årets svenska barn- och ungdomsbok

 

Mitt bottenliv – av en ensam axolotl, Linda Bondestam, Förlaget

Kråkorna, Anders Fager och Peter Bergting, Natur & Kultur

Billie, korven och havet, Julia Hansson, Natur & Kultur

Kom dagen, kom natten, Åsa Lind & Emma Virke, Lilla Piratförlaget

Humlan Hanssons hemligheter, Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson, Natur & Kultur

Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago

Kommentar:

INGEN “vanlig” bok för tonåringar eller unga vuxna. Som så ofta. Jag orkar inte ens diskutera det mer än så, bara konstatera att det måste göras något åt kategorin och/eller juryn. Målet var att överraska, sa jurygruppens ordförande och ja, det har de gjort. Jag tippade inte rätt på en enda titel och tycker att det är en smärre katastrof att varken Sara Lövestams eller Elin Perssons böcker finns bland de nominerade, eller i alla fall någon ungdomsbok. Med det sagt är jag väldigt glad att Alma Thörn nominerades. Den har jag hemma från biblioteket och ska genast läsa. Även Kom dagen, kom natten verkar fin. Jättepepp är jag inte överlag, men det kanske ger sig. Klart är att det firas på Natur & Kultur som står för tre av de nominerade.

 

Årets svenska fackbok

 

Livets tunna väggar, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag

Familjen, Johanna Bäckström Lerneby, Mondial

Herrarna satte oss hit, Elin Anna Labba, Norstedts förlag

Längta hem, längta bort, Kristoffer Leandoer, Natur & Kultur

Trubbel: berättelsen om Olle Adolphson, Jan Malmborg, Albert Bonniers Förlag

Sverigevänner: Historien om hur jag och pappa försökte bli svenskast på Tjörn, Arash Sanari, Voltante

 

Kommentar:

Självklart borde jag tagit med Elin Anna Labbas bok på min nomineringslista, men den glömdes bort. Det är dock en bok jag vill läsa. Familjen har jag läst och tyckte att innehållet var bra, men var skeptisk till utförandet. I övrigt hade jag inte tippat någon titel bland de sex, men var glad att Kristoffer Leandor och Arash Sanari nominerades. Deras böcker vill jag definitivt läsa. Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nomineras är dock en riktigt stor överraskning. Jag såg den som självskriven.

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: