Årsutvärdering

Är pocketboken död?

Eller är ryktet om pocketbokens död betydligt överdrivet? Jag har läst en pocketbok i år, några fler pappersböcker, men hela 63% e-böcker. De inbundna böckerna är fortfarande de vanligaste när det handlar om pappersböcker, tätt följt av danskt band (vilket har helt med Sekwa, ETTA och Elisabeth Grate att göra). Ljudböckerna är fortfarande inte min grej. Jag har bara lyssnat på två böcker i år, men desto fler poddar och sommarprogram. Att lyssna på böcker funkar ganska sällan för min del.

Jämför gärna med diagrammet från 2015.

 

Vilket format föredrar du? Tror du att pocketboken är på väg att försvinna, eller är det bara jag som slutat läsa formatet?

Genrefördelning för 2016

Jag kör samma definition av genrer som jag gjort de senaste åren. Det är romaner, som helt enkelt är skönlitteratur inklusive chick-lit, som tidigare fick vara en egen genre. Vidare finns spänning, som är deckare, thrillers och skräck. Ungdomsböcker, som är böcker som skrivna för ungdomar och unga vuxna, men som självklart går alldeles utmärkt att läsa som vuxen. Noveller, lyrik och dramatik buntas ihop i en kategori, medan grafiska romaner faktiskt får en egen. Sedan finns också sakprosa, som innefattar facklitteratur, memoarer, biografier, reportageböcker, ja allt som inte är påhittat. Självbiografiska romaner, där namnen är ändrade, räknas som romaner.

Så här ser fördelningen för 2016 ut.

Som vanligt ungefär 50% romaner. Mer grafiskt än förra året (6% mot 2% 2015), endast två diktsamlingar, en novellsamling och en pjäs. Ungefär som tidigare år, men förra året läste jag mer lyrik. Bättring i år eftersträvas. Dessutom har jag läst färre ungdomsböcker, men å andra sidan en massa väldigt lättlästa sådana som jag inte räknat med i statistiken. Hade jag gjort det skulle jag läst minst hundra böcker till. Nästa år tror jag att det blir mer spänning än i år, då jag planerar ett besök på Crimetime Gotland.

Vill du jämföra mer med 2015 och tidigare år finns det info här.

 

 

En resa till 25 länder

Målet var att jag 2016 skulle läsa böcker av författare från fler än 22 länder och det blev totalt 25. Nästa år sätter jag målet att läsa från Sverige och 25 andra länder, 26 totalt.

I år har jag läst böcker av författare från:

 

Bland de övriga finns Algeriet, Argentina, Danmark, Finland, Iran, Italien, Kanada, Kenya, Marocko, Mexico, Nederländerna, Nigeria, Nordkorea, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Somalia, Ungern och Vietnam, som jag läst en bok från. Målet nästa år är att läsa fler än en bok från fler länder.

Det är väldigt mycket Europa (74% 2015) och Nordamerika (21% 2015) totalt ska sägas och endast en bok från Sydamerika. En mer än förra året dock och faktiskt några fler från såväl Asien (1% 2015) som Afrika (3% 2015). Sverige står för ungefär hälften av böckerna och så såg det ut förra året också. Målet är en ännu jämnare fördelning nästa år, men att Europa och Nordamerika dominerar kommer jag troligen inte ifrån.

Här finns statistik från 2015.

 

Jag läser på svenska och engelska och även om jag ibland tänker att jag ska läsa på danska och norska så är jag tämligen säker på att det inte kommer att ske nästa år heller. Däremot ska jag försöka läsa mer på engelska nästa år. Så här såg fördelningen ut 2016.

Visserligen läser jag ganska många böcker på originalspråk, men det beror bara på att jag läser så himla många svenska böcker. Läser jag mer på engelska så torde andelen översatta böcker bli färre.

En lång rad kvinnor

Egentligen är det väl ganska ointressant med kön, men jag har ändå gjort ett diagram över könsfördelningen över de författare jag läst böcker av under 2016. I gruppen övrigt finns en författare som definierar sig som “singular they” och böcker som är skrivna av flera författare av olika kön.

Förra året var fördelningen 67% kvinnor, 32% män och 1% övrigt. I år har det blivit ännu fler böcker skrivna av kvinnor och egentligen borde jag kanske ha som mål att läsa lite mer balanserat, men det tänker jag faktiskt inte ha.

Så här ser fördelningen för 2016 ut.

När jag läste 2016

Det blev totalt 113 lästa böcker 2016 och jag nådde inte mitt mål på 125 böcker. Jag kör samma mål nästa år och hoppas att läsningen ska flyta på lite bättre.  Det kan ju låta mycket med 113 böcker, men jag har hunnit med betydligt fler tidigare år.

 

När läste jag då de här 113 böckerna? Jo, det märks att det var i juli jag var ledig. Det märks också att hösten varit tung. I december läste jag intensivt under en vecka, men förutom det fick jag nästan ingenting läst. Jag önskar mig ett år fyllt av läslust.

 

Nu börjar den här jämförelsen bli lite rörig, men faktiskt slår jag inte rekord någon månad under 2016, mer än att jag hade min sämsta augusti på mycket länge.

 

Nu var det 2017

Nytt år och nya möjligheter brukar det ju heta och det blir det förhoppningsvis. Året som gick var händelserikt på många sätt och jag tänkte utvärdera det blogg och skrivmässigt här innan jag lämnar det bakom mig. Under de närmaste dagarna kommer jag att publicera inlägg om de sista böckerna jag läste 2016 och dessutom en del diagram med statistik över läsningen.

Under året publicerades flera läroböcker som jag skrivit. Dels en svenskbok som ska förbereda eleverna inför gymnasiets kurser svenska och sva 1 och sedan två delar till i serien English from the Beginning. Sedan har jag skrivit en massa också och snart kommer ännu en lärobok i engelska. För några dagar sedan fick jag också veta att jag fått ett stipendium av Svenska Läromedelförfattares Förbund. Ett stipendium vars syfte egentligen är att täcka det kostnadsbortfall som kopiering ger.

2016 var året då vi firade William Shakespeare. I januari gick jag och bokklubben Bokbubblarna på En vintersaga på Bio Roy, teater på bio med bland andra Kenneth Brannagh och Judi Dench. Jag läste också Jeanette Wintersons modernising av pjäsen med titeln Tidsklyftan. En av årets stora läsupplevelser. Mer Shakespeare blev det på jobbet, då mina tvåor jobbade med författarens och hans verk i Engelska 6. Roligt ämne tyckte jag och det gick faktiskt hem oväntat bra.

Bokliga resor har det blivit till Amsterdam med Anna och Breakfast Bookclub. En stad jag inte varit i på många år, som bjöd på en hel del trevliga kulturella upplevelser. Inför resan läste jag Miniatyrmakaren av Jessie Burton, en av årets oväntade favoriter. En författare som mer kändes som en avbockning var Cees Nootebom, men hans En sång om sken och vara är ändå en bok jag är glad att jag har läst.

I augusti var jag för första gången på Sigtuna Litteraturfestival. Ett besök som gav mersmak. Sedan drog jag till Stockholm Literature i oktober som vanligt. En tradition jag vill fortsätta med. Bokmässan på hemmaplan får självklart inte glömmas bort. Fyra intensiva och härliga dagar.

2016 är ett år som bjudit på såväl toppar som dalar. Jag behåller gärna topparna nästa år, men önskar färre rejäla dalar. En sak som ger mig hopp om framtiden är gruppen #jagärhär som jag varit med i ett drygt halvår. Nu fylls de hatiska kommentarsfälten på Facebook av balanserade kommentarer och det känns bra. Kanske kan vi vända den främlingsfientliga atlantångaren 2017. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

 

Den bästa läsningen 2015

Egentligen är det hopplöst att lista de bästa böckerna, då böcker i olika genrer är så vansinnigt olika och ibland svåra att jämföra. Dessutom är det svårt att välja några få av de 115 böcker jag läst. Här följer dock några av alla bra böcker jag läste 2015. Jag ger er årets topplista med 15 bra titlar:

 

Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri

Den vita staden, Karolina Ramqvist

Det här är hjärtat, Bodil Malmsten

Djupa Ro, Lisa Bjärbo

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, Édouard Louis

Hyresgästerna, Sarah Waters

Jag ger dig solen, Jandy Nelson

Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson

Livets outgrundliga mysterier, Benjamin Alire Sáenz

När hundarna kommer, Jessica Schiefauer

Teaching my mother how to give birth, Warsan Shire

The Disreputable History of Frankie Landau-Banks, E. Lockart

The Guts, Roddy Doyle

We are all competely beside ourselves, Karen Joy Fowler

Även detta går över, Milena Busquets

Och så genrerna då …

Det där med genrer är lurigt, men de senaste åren har jag delat in det på samma sätt. Det är romaner, som helt enkelt är skönlitteratur inklusive chick-lit, som tidigare fick vara en egen genre. Vidare finns spänning, som är deckare, thrillers och skräck. Ungdomsböcker, som är böcker som skrivna för ungdomar och unga vuxna, men som självklart går alldeles utmärkt att läsa som vuxen. Noveller, lyrik och dramatik buntas ihop i en kategori, medan grafiska romaner faktiskt får en egen. Sedan finns också sakprosa, som innefattar facklitteratur, memoarer, biografier, reportageböcker, ja allt som inte är påhittat. Självbiografiska romaner, där namnen är ändrade, räknas som romaner.

Så här såg fördelningen ut 2015:

genrer

Ungefär hälften av de böcker jag läser kan klassificeras som romaner och ungefär så har det sett ut sedan jag började föra statistik.

Så här har det sett ut 2011 till 2015:

genrer1115ny

I år har jag läst mer lyrik än på länge, men det är fortfarande ganska lite. Jag har istället läst färre grafiska romaner och ganska lite spänning. Rena deckare har jag inte riktigt känt för i år, men det finns en hel del författare inom spänningsgenren som jag skulle vilja bekanta mig med 2016.

 

Pocketen försvinner från hyllan

När jag sammanställde fördelningen mellan format på de böcker jag läste 2015 var det två saker som överraskade mig, dels att ljudböckerna för första gången finns med, men också att jag inte läst nästan några pocketböcker. Liksom förra året är mer än hälften av de böcker jag läst e-böcker och det som hänt under året är att jag flera gånger tänkt att det är jobbigt att läsa pappersböcker. Från skeptiker till frälst på bara några år. Så kan det gå.

format2015

 

Återigen har jag letat i arkiven och visst har det hänt en hel del med formaten på böckerna jag läser. Tydligt är att e-böckerna tagit över på bekostnad av pocketboken. Även de inbundna böckerna jag läser har blivit färre, vilket säkert handlar om att jag numera lånar e-böcker från biblioteket. Formatet excess finns bara med ett år (2012), liksom ljudböcker (2015), men de senare kommer jag säkert att återkomma till 2016.

format1115

Vilket format läser du helst?

 

 

Inte riktigt jorden runt

Jag har de senaste åren räknat litteraturländer, för att inte bara läsa böcker från Sverige, Storbritannien och USA, som alltid är mina toppländer. Så här ser fördelningen ut i år.

länder

Inom övriga länder finns nio länder som jag alla läst en bok från. De är Finland, Kina, Nederländerna, Nigeria, Somalia, Spanien, Sydafrika, Sydkorea och Tyskland. Totalt har jag alltså läst böcker skrivna av författare från 17 länder.

Yttepyttelite bättre än 2014 då jag läste böcker av författare från 16 länder, medan jag 2013 hann med 22 länder. Målet är att under 2016 läsa böcker av författare från rekordmånga länder, dvs minst 23.

När det gäller fördelningen mellan världsdelarna ser det rätt ensidigt ut minst sagt. Jag behöver uppdatera min bredare lista och läsa mer utifrån den helt klart.

världsdelar

Det är tydligt att bloggandet styr min läsning. Att jag läste så mycket från Kanada handlar självklart om att Kulturkollo hade det som tema. De tre topplandet är dock de vanliga, faktiskt kommer de också i samma ordning som förra året. Jag har läst något fler svenska böcker 48% mot 42% förra året, färre från USA 17% mot 24% och även från Storbritannien 15% mot 18% förra året. Det jag noterade redan förra året är att jag läser färre franska böcker. Det får bli ett minilöfte inför 2016 att läsa fler böcker från just Frankrike. Sedan kanske resan med Breakfast Bookclub till Amsterdam gör att jag läser fler böcker från Nederländerna.

%d bloggare gillar detta: