Camilla Grebe

De nominerade till Årets bok 2020

Målet var att hinna titta på avslöjandet av de nominerade böckerna direkt på morgonen idag, men dagen har gått i ett på jobbet och jag landade i soffan först för en liten stund sedan. När jag klickade mig ut för att söka efter de nominerade insåg jag att jag lyckats med konststycket att förutse exakt noll (NOLL!) av de nominerade och jag har bara läst en av dem. Några fler är jag nyfiken på, medan jag faktiskt är lite konfunderad över vissa val och definitivt vissa bortval. Klart är att jag och juryn inte alls fastnat för samma titlar det senaste året. Så brukar det inte se ut.

De nominerade till Årets bok 2020 är:

Brevvännerna av Eli Åhman Owetz (Harper Collins)

En oväntad nominering som jag (kanske orättvist) avfärdat. Kan säkert funka att läsa en varm sommardag, så det får jag väl göra. Boken handlar om två personer som brevväxlar anonymt via en bokbuss och det låter faktiskt riktigt charmigt.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens (Bokförlaget Forum)

Det här är en bok som jag tror skulle passa mig, men som jag ännu inte läst. Egentligen den typ av roman som på pappret är självskriven som nominerad. Boken handlar om Kya Clark, som kallas “Träskflickan” av människorna i det lilla samhället där hon bor.

Bergens stjärnor av Jojo Moyes (Printz)

En nominering som jag borde ha förutsett, men jag valde bort den till förmån för Familjen Lambs hemlighet av Lisa Jewell utgiven av samma förlag. En nominerad från ett mindre förlag brukar vara allt, men i år har Polaris lyckats knipa två nomineringar och Harper Collins, som kanske inte kan räknas som litet, men har en ganska liten svensk utgivning, har hela tre nominerade. Jag brukar ju gilla Jojo Moyes, men har inte alls lockats av den här boken märkligt nog.

Jamåhonleva av Anders Roslund (Albert Bonniers förlag)

Jag har inte riktigt fastnat för Roslunds böcker ännu, men den här om kriminalkommissarie Ewert Grenoch infiltratören Piet Hoffmann får jag väl ge en chans.

Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates (Harper Collins)

Oväntad, men rolig nominering. Det var länge sedan jag läste något av Oates och jag har kikat på den här boken. Berättelsen om Violet Rue Kerrigan, vars två äldre bröder begår ett rasistiskt mord verkar både spännande och relevant.

I oxögat av Ida Andersen (Polaris)

En historisk roman som är en spännande nominering, men som inte lockar mig speciellt mycket. Säkert välskriven, men den här historieläraren har svårt att läsa historiska skildringar i form av skönlitteratur.

Ödesmark av Stina Jackson (Albert Bonniers förlag)

Jag trodde inte att förra årets vinnare skulle nomineras i år igen, men tycker faktiskt att det är kul att jag hade fel. Det här är en av de nominerade som jag verkligen vill läsa.

Jägarinnan av Kate Quinn (Harper Collins)

Tredje nomineringen för Harper Collins och jag inser att jag läst väldigt få böcker ur deras utgivning det senaste året. Jägarinnan har jag sneglat på och berättelsen om tre karaktärer före, under och efter andra världskriget skulle kunna vara riktigt spännande.

Terapeuten av Helene Flood (Polaris)

Terapeuten är Helene Floods första bok för vuxna och säkerligen har hennes erfarenheter från psykologyrket påverkat innehållet. Boken handlar om Sara, en ung psykolog som driver en mottagning för unga ovanför garaget i anslutning till den ärvda villa som hon och hennes man håller på att renovera.

Nästa! av Nina Lykke (Wahlström & Widstrand)

Nina Lykke är en tidigare juryfavorit som blivit nominerad även för sin nya bok. Nästa! har undertiteln “en läkarroman” och jag ser fram emot att läsa den.

Tistelhonung av Sara Paborn (Albert Bonniers förlag)

Sara Paborn finns med i min Boktolva i år och jag har planerat att läsa Tistelhonung som landade i brevlådan förra veckan.

Skuggjägaren av Camilla Grebe (Wahlström & Widstrand)

Det här är en nominerad som jag verkligen borde ha haft med även på min lista. Skuggjägaren är verkligen en riktigt bra spänningsroman som är väl värd sin nominering.

 

Vad tycker du om de nominerade titlarna? Har du några favoriter? Är det några nomineringar som överraskar dig? Saknar du några titlar på listan?

Tre böcker som jag var helt säker skulle nomineras och faktiskt saknar på listan är Resten av allt är vårt av Emma Hamberg (Piratförlaget), En förlorad man av Jane Harper (Bokförlaget Forum) och Herravälde av Elin Olofsson (Wahlström & Widstrand). Eftersom könsfördelningen är ännu mer ojämn än min var tycker jag gott att En halv värld bort av Mike Gayle (Norstedts) kunde fått vara med på listan. Visserligen är det Bonniers Bokklubbar som väljer ut de nominerade, men någon titel från konkurrenten Norstedts kunde de väl tagit med. Även annan mångfald än gällande kön saknas, vilket gör att jag saknar t.ex. Queenie av Candice Carty-Williams (Albert Bonniers Förlag) och Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata (Lind & co).

Min bästa läsning 2019

Dags att börja sammanfatta läsåret 2019 och i år har jag försökt att koka ner de böcker jag läst till en hyfsat hanterbar lista bestående av 15 böcker, vilket är ungefär 10%. Alla böcker är inte utkomna 2019, men jag läste dem under året. Jag listar dem utan inbördes ordning.

Klubben (2019) av Matilda Gustavsson är en fantastisk bok om en rejäl skandal.

Normala människor (2019) av Sally Rooney är en roman om att växa upp och inte finna sig själv.

Nora eller Brinn Oslo brinn  (2018) av Johanna Frid blandar humor och allvar på en härligt sätt. Språket är dessutom fantastiskt.

Järtecken (2019) av Christoffer Carlsson är en spänningsroman med klass.

Vår älskade (2019) av Kamila Shamsie är en gripande bok om tre syskon.

Regnmannen (2019) av Jonas Karlsson är en charmig bok om Ingemar och en kran.

An American Marriage (2019) av Tayari Jones visar hur rasism påverkar rättssystemet.

Pachinko (2018) av Min Jin Lee är en fantastisk släktberättelse från Korea och Japan.

Skäl att fortsätta leva (2015) av Matt Haig. Viktigt och ärligt om ångest och depression.

Herravälde(2019) av Elin Olofsson är en fin skildring av en kvinna som försöker klara sig själv.

Skuggjägaren (2019) av Camilla Grebe är en riktigt bra spänningsroman.

Barnet: en sonettkrans (2019) av Olivia Bergdahl är en fantastisk diktsamling.

Själarnas ö (2017) av Johanna Holmström skildrar gripande kvinnoöden.

Asymmetri (2019) av Lisa Halliday är en fantastisk bok i tre delar.

Kring denna kropp (2018) av Stina Wollter är så bra, så modig och så viktig.

En trio vinnare

Idag delade Svenska Deckarakademin ut priset för årets bästa kriminalromaner i tre kategorier. Skuggjägaren av Camilla Grebe utsågs till årets bästa svenska kriminalroman och det är verkligen en av de bästa böcker i genren jag läst på länge. Bästa översatta kriminalroman blev En förlorad man av Jane Harper och även den är riktigt bra. I år belönade Svenska Deckarakademin dessutom Malin Thunberg Schunke för debuten Ett högre syfte.

Skuggjägaren av Camilla Grebe

Skuggjägaren är den fjärde boken i den löst sammansatta serien Flickorna och mörkret av Camilla Grebe. Den är också nominerad till Deckarakademins pris Årets bästa svenska kriminalroman och jag tror att den har en bra chans att vinna. Det här är nämligen en ovanligt välskriven och dessutom såväl annorlunda som relevant spänningsroman med ett annorlunda perspektiv.

Första delen i Skuggjägaren handlar om polissystern Elsie som 1944 försöker ta sig in i en värld som är männens. Hon har lämnat bort sin son och lever ensam. Jobbet är det hon har. Det är också Elsie som är den första av bokens poliser som kommer i kontakt med mördaren som kallas Träskmördaren, som kommer att gäcka polisen i årtionden. Kvinnan som hittas död är ensamstående mamma och hon har dödats och sedan spikats fast i golvet.

Trettio år senare mördas ännu en kvinna på precis samma sätt och frågan är om det är samma mördare eller någon som härmat honom. Britt-Marie är en av poliserna som blir inblandad i fallet, men inte så mycket som hon önskat. Som ny kriminalassistent stängs hon ute ifrån mycket och som ny kanske hon hade accepterat det, om det inte vore så att en annan ny kriminalassistent med precis lika lite erfarenhet bjuds in i utredningen. Skillnaden mellan dem är att han är man. Att vara polis och kvinna är verkligen inte enkelt på 70-talet och Britt-Marie har det dessutom ganska tungt hemma. Det förväntas av henne att vara hemma och sköta familjen, men istället har hon valt att yrkesarbeta. Att räcka till på någon plats är helt omöjligt.

Britt-Marie och hennes kollegor löser inte fallet och nästa kvinna vi träffar är en vi redan läst känna, nämligen Hanne, som tidigare i serien är runt 60 med en begynnande demens, men i den här boken är ung och nyutbildad. Fallet med Träskmördaren tar oss fram till nutiden och då är det Malin, som också varit med i tidigare böcker, som vi får träffa. Övergångarna mellan de olika delarna och de olika kvinnornas berättelser är skrivna av någon som berättar sin historia och vi vet inte vem. De är så snyggt skrivna och ger verkligen något extra. Stämningen förstärks och att få följa fyra kvinnor, vars öden kopplas samman, är något alldeles extra. Skuggjägaren är riktigt, riktigt bra och jag slukade den. När jag läst sista sidan drabbades jag av den tomhet som en fantastisk läsupplevelse kan ge. Jag insåg nämligen att en bok inte skrivs på några veckor och att det därför kommer att dröja ett tag innan Camilla Grebe kommer med en ny bok. Det är därför jag är avundsjuk på er som har Skuggjägaren oläst. Det är nämligen en kriminalroman utöver det vanliga.

En söndagssmakbit ur Skuggjägaren

Dags för en söndagssmakbit och idag är det hos Flukten fra virkeligheten som du finner fler länkar till böcker olika bloggare läser just nu.

Camilla Grebe är en av mina svenska favoritförfattare när det kommer till spänningslitteratur och självklart kastade jag mig över hennes senaste bok Skuggjägaren när den kom från förlaget. Jag har nu läst drygt 150 sidor och hunnit träffa tre kvinnliga poliser under tre olika tider och jag gillar verkligen hur Grebe tar oss med på den resa som kvinnor inom polismyndigheten gjort. Mest intressant har det hittills varit att följa Britt-Marie, som under 70-talet väljer bort det förväntade livet som mamma och hemmafru och istället arbetar som polis. Hon får en tjänst som kriminalassistent på våldsroteln, men behandlas definitivt inte med samma respekt som kriminalassistent Rybäck, lika ny och oerfaren som hon, men man och se det gör hela skillnaden. Han bjuds in till chefen Fagerberg och får vara delaktig i utredningar, medan hon får sitta utanför och sköta dokumentation. Självklart längtar hon efter att också tas upp i gemenskapen.

Britt-Marie sneglar på de små lamporna på väggen intill dörren — rött för “upptaget”, gult för “vänta” och grönt för “ledigt”. Den gröna lampan lyser.

I nästa ögonblick upptäcker Fagerberg henne. Hans stenansikte är uttryckslöst när han reser sig upp, går fram till fönstret och möter Britt-Maries blick. Sedan höjer han handen och för en sekund tror hon att han ska vinka åt henne. Hon lyfter sin egen hand till en hälsning, men i nästa ögonblick drar han ner persiennen framför ögonen på henne.

 

 

Böcker jag ser fram emot i november

Mörker och i bästa fall mycket lästid inomhus, eller i sämsta fall tupplurar istället för läsning. November bjuder hur som helst på några nyheter som lockar innan det är daga för julhets och mellandagsläsning.

Krisläge, Lucie Whitehouse, ETTA, november

Nattugglor, Gabrielle Levy, Sekwa, november

Jag studerade en gång vid en underbar fakultet, Tua Forsström, Schildts & Söderström, 1 november

Skuggjägaren, Camilla Grebe, Wahlström & Widstrand, 4 november

Den besvärliga Elin Wägner, Ulrika Knutson, Historiska Media, 6 november

En halv värld borta, Mike Gayle, Norstedts, 11 november

Ert blod på mina broddar, Elin Lucassi, Ordfront förlag, 11 november

Kärlek utan manus, Owen Nicholls, Louise Bäckelin förlag, 11 november

Döden och andra lyckliga slut, Melanie Cantor, Printz Publishing, 13 november

Ikarien, Uwe Timm, Thorén & Lindskog, 15 november

Årets bästa kriminalromaner 2019

Igår avslöjade Svenska Deckarakademin de tio kriminalromaner som nomineras i två klasser Årets bästa svenska kriminalroman och Årets bästa översatta kriminalromaner. Bland de svenska författare som nominerats finns idel gamla pristagare.

Årets bästa svenska kriminalroman

Blindtunnel av Tove Alsterdal, Lind & co

Jag har ju (pinsamt nog) aldrig läst något av Alsterdal, även om jag tror att jag skulle gilla. Blindtunnel handlar om Sonja och Daniel som köper en vingård vid en flod i det som förut var Sudetlandet och upptäcker märkliga saker i huset. Låter som en spännande bok.

Järtecken av Christoffer Carlsson, Albert Bonniers förlag

En riktigt bra roman om ett brott och hur det påverkar alla runt omkring både den som dör och den som anklagas för att ha dödats. För mig är det här en av årets bästa böcker alla kategorier.

Den skrattande hazaren av Kjell Eriksson, Ordfront förlag

Första delen i en planerad trilogi om kommissarie Ann Lindell som verkar beskriva ett väldigt aktuellt fall i ett Sverige som utan tvekan förändrats. Även Eriksson är en författare jag ännu inte läst något av, men den här boken lockar faktiskt.

Skuggjägaren av Camilla Grebe, Wahlström & Widstrand

En efterlängtad bok och den fjärde i den löst sammanfogade serien Flickorna och mörkret. Boken handlar om ett gammalt mord från 1944 som kopieras trettio år senare. Vi får följa tre kvinnliga poliser som jobbar med fallet på 70-talet, 80-talet och idag. Grebe är en av de bästa i genren, så det kan inte bli annat än bra.

Dockliv av Erik Axl Sund

Bakom pseudonymen Erik Axl Sund döljer sig författarna Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist och trots att deras böcker blivit omtalade har jag aldrig känt för att läsa något av dem. Dockliv är andra delen i den trilogi som inleddes med  Glaskroppar.

Årets bästa översatta kriminalroman

En förlorad man av Jane Harper, översatt av Klara Lindell, Forum Bokförlag

En riktigt bra kriminalroman som utspelar sig i The Outback mitt i Australien. En familj med tre vuxna söner står i centrum och när en av dem hittas död får vi lära känna alla familjemedlemmar bättre.

Rädda mig från farliga män av S A Lelchuk, översatt av Anders Tengner, Bokfabriken

Huvudpersonen Nikki Griffin är bokhandlare på dagen och privatutredare på natten. Tala om ovanlig och oväntad kombination. Griffin söker efter män som misshandlar kvinnor och målet är båda att hjälpa kvinnor och straffa män.

Förrädare av Manda Scott, översatt av Kjell Waltman, Modernista

En fristående thriller som utspelar sig i Orléans i Frankrike. Huvudpersonen är kriminalinspektör Inès Picaut som när hon utreder ett fall med en mördad äldre kvinna får leta efter lösningen i det av nazisterna ockuperade Frankrike under 40-talet.

Förlåt oss våra synder av Jo Spain, översatt av Hanna Williamsson, Modernista

Första delen i en trilogi som utspelar sig i Dublin. Huvudpersonen polisinspektör Tom Reynolds utreder ett fall med en mördad nunna. Ännu en bok med tillbakablickar och förklaringar som står att finna i det förflutna.

Efter skandalen av Sarah Vaughan, översatt av Molle Kanmert Sjölander, Albert Bonniers förlag

En bok om en ung kvinna som anklagar en uppsatt politiker för ett sexuellt brott. Kvinnan försvaras av Kate Woodcroft som är en erfaren brottmålsadvokat och specialist på sexualbrott. Boken beskrivs som lika delar äktenskapsdrama och rättegångsthriller och lockar till läsning.

 

Eftersom jag läst så få av de nominerade böckerna har jag svårt att uttala mig om värdiga vinnare, men visst vore det kul om Christoffer Carlsson och Jane Harper vann, då de är två favoriter. Vilka av de nominerade har du läst och gillat?

 

 

 

En just-nu-enkät för att rensa i röran

De senaste veckorna har mitt hjärna inte riktigt hängt med i svängarna och jag har haft svårt att slutföra uppgifter jag påbörjat. Det märks också på läsningen där jag påbörjar bok efter bok, men inte tycks fastna i någon. Nu när läslovet närmar sig ska jag försöka få lite ordning på böckerna som överfaller mig från alla håll samtidigt.

Dags för en just-nu-enkät:

Vid sängen: Jag kör inte med en bok eller två på nattduksbordet, utan en massiv hög bredvid sängen. Längst upp i den ligger Liv Strömquists Den rödaste rosen slår ut.

På soffbordet: Här finns Per Pettersons Män i min situation, som jag verkligen borde ha läst inför Bokmässan, men inte hann läsa ut. Nu ska jag läsa den för att kunna hänga på Kulturkollo läser som drar igång 4 november.

I handväskan: Här ligger just nu min Kindle och väntar på bättre tiden. I den finns bland annat Normal People av Sally Rooney, som jag tänkt läsa länge.

I öronen: Just nu lyssnar jag på Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund, som passar perfekt som ljudbok.

På läsplattan: Eftersom jag nästan bara läser e-böcker utökar jag punkterna som handlar om dessa titlar. Många recensionsexemplar jag får är i e-format och de läser jag oftast på min iPad. Just nu läser jag Hästpojkarna av Johan Ehn, som jag egentligen tror är bra, men som jag inte riktigt kommit in i.

Från e-bokstjänsterna: Mina bokhyllor på de två tjänster jag prenumererar på är helt fulla av e-böcker jag vill läsa och någon enstaka ensam ljudbok. Här märks min okoncentrerade läsning kanske mest, men den bok jag läser mest av just nu är Testamente av Nina Wähä.

På jobbet:  Där läser jag Nobeller för att förbereda mitt projekt om Nobelpristagare i litteratur i Svenska 3.

Läser jag lite då och då: The Sun and her flowers av Rupi Kaur är en fantastisk bok som jag läser ur lite då och då och snart har läst ut.

Utmaningsbok: Jag behöver läsa böcker från fler länder i år och därför vill/borde jag läsa Celestial Bodies av Jokha Alharthi. Kanske hinner jag under Läslovet, men det är bara två lediga dagar för min del, så kanske inte ändå.

Längtar jag efter att få läsa: Jag ser verkligen fram emot att läsa Skuggjägaren av Camilla Grebe, som släpps i början av november.

3 andra böcker i min TBR-hög: Sent på dagen, av Tessa Hadley, som jag köpte signerad på Bokmässan, My bloody Valentine av Christine Détrez och Beröringen av Gustav Tegby, som verkar härligt läskiga och passande för årstiden.

 

Hur ser din läsning ut just nu? Är du lika ofokuserad som jag, eller har du en riktig plan?

Sugen på påskekrim?

Påsken är deckarnas och kriminalromanernas tid om man får tro norrmännen och just i det här fallet kan vi väl göra det?

Här följer några tips på hyfsat nya böcker, men också en och annan gammal goding. Håll tillgodo!

Dvalan av Camilla Grebe är tredje boken i den löst sammansatta serien som också innehåller Älskaren från huvudkontoret och Husdjuret. Riktigt bra böcker som rekommenderas varmt.

Järtecken av Christoffer Carlsson är en välskriven roman om ett brott och hur det påverkar en familj och faktiskt en hel bygd. Mycket bra och känslosam läsning.

Gänget av Katarina Wennstam är hennes senaste bok om Shirin Sundin, som efter sin skilsmässa nu heter Shirin Nouri. De läses i fördel i ordning om man vill följa Shirins historia och det vill man. Första delen i serien heter Svikaren.

Ett bindande löfte av Erin Kelly är en fristående spänningsroman som handlar om en journalist i Brighton. Hemsk, men riktigt bra.

Silvervägen av Stina Jackson har med rätta hyllats av många. En välskriven spänningsroman som handlar mer om relationer än själva brottet. Miljön är som en karaktär i sig.

Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro utspelar sig bland det fina folket i ett gated-community utanför Buenos Aires. Tre män hittas döda i en pool och polisen misstänker att det är mord. En riktigt intressant inblick i en värld som var helt okänd för mig.

Fyra dagar i Kabul av Anna Tell handlar om Amanda Lind som är på uppdrag i Afghanistan. Riktigt intressant och bra. Det följs av Med ont fördrivas, som jag skrev om igår.

Jag absolut älskar Louise Boije af Gennäs spänningsserie som inleds med Blodlokan. I maj kommer tredje och avslutande (?) delen.

Annabelle och Francesca av Lina Bengtsdotter handlar om polisen Charlie och hennes hemby Gullspång. Riktigt bra böcker.

Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst är något så ovanligt som en “feelgood-deckare” och formen funkar faktiskt oväntat bra. Dessutom en riktigt somrig och fin bok som passar att läsa nu när sommarlängtet sätter in.

Stenarna skola ropa av Ruth Rendall är en riktig klassiker som är väl värd att läsa.

 

 

Photo by Melissa Walker Horn on Unsplash

Dvalan är Grebes bästa hittills

Jag har läst och tyckt om alla de böcker om Siri Bergman som Camilla Grebe skrivit tillsammans med systern Åsa Träff och dessutom läst de tidigare två böckerna i serien “Flickorna och mörkret” och tyckt mycket om även dem. Självklart hade jag höga förväntningar på senaste boken Dvalan och de infriades med råge.

Ännu en gång har Grebe, likt Tana French, vridit lite på perspektivet och låter andra poliser stå i fokus, medan Malin från Husdjuret finns med som en bifigur. Även profileraren Hanne finns med på ett hörn. Istället är det kriminalinspektör Manfred Olsson som ansvarar för ett fall som är mer obehagligt än det mesta andra. Det tar dock tid innan alla bitar faller på plats, men pusslet läggs riktigt snyggt och trots att jag anade upplösningen ganska tidigt är det spännande ända till slutet.

Manfred Olssons dotter skadas i ett tidigt skede och ett av bokens spår är hennes tid på sjukhuset och den sorg som Manfred har svårt att dela med sin sambo. Inte för att han inte sörjer sin dotter, för det gör han, utan för att det går lättare om han får ägna all tid åt jobbet och på så sätt glömma allt hemskt i sitt eget liv.

Andra delen av berättelsen handlar om Samuel, en tonåring som hamnat fel och när han lyckas sabotera en knarkaffär är han tvungen att fly. Han hamnar på en avlägsen ö hos Rakel, som också flytt världen och får anställning som assistens åt hennes son. Rakels man är författare och bortrest. När ett par svårt sargade lik hittas vid ön lockas polisen dit.

Samuels mamma Pernilla letar efter sin son och försöker förgäves få polisen att engagera sig i hans försvinnande. Hon är djupt frireligiös och har kämpat läge för att sonen ska hamna på rätt väg. Nu är hon rädd att det är för sent.

När vi diskuterade Silvervägen av Stina Jackson på Kulturkollo läser var fokus mycket på språket och hur välskriven boken var, trots att deckarhistorien kanske inte var den mest spännande. Även Camilla Grebe har ett snyggt språk och har dessutom skapat en genomtänkt historia som gör Dvalan till något mer än en “vanlig” polisdeckare. Jag engagerar mig i karaktärerna och imponeras av hur de olika trådarna knyts ihop. Det här är riktigt bra läsning i genren.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: