Moa Herngren

Skilsmässan

Bea och Niklas har varit gifta länge och ses som ett stabilt par både av sig själva och andra. I alla fall ser Bea dem som ett sådant. Visserligen finns det saker hon irriterar sig på hos Niklas, men de har det ändå bra. Inte minst har det ett gott liv rent materiellt och det är tack vare den lön Niklas drar in på ett jobb han inte gillar. Efter ett gräl drar Niklas. Han säger att han behöver var ensam och tänka. Sommarsemestern närmar sig och Bea vet inte riktigt vad hon ska göra. Det slutar med att hon tar döttrarna och åker till Niklas familjs sommarstuga på Gotland där de alltid tillbringar några veckor varje sommar.

Niklas familj är Beas. Hon absolut älskar sin svärmor och tycker också mycket om sin svärfar. Bea är som en dotter i huset och har känt dem sedan innan hon och Niklas blev ett par. Det är inte bara rädslan över att förlora Niklas som gnager i henne, utan rädslan över att förlora sin familj och inte minst den fina lägenheten på Östermalm. Egentligen är det kanske inte ens Niklas som är viktigast alls och kanske är det en del av problemet.

Bea berättar först om vad som hände den där kvällen Niklas lämnade lägenheten och vad som hände därefter. Hon berättar också hur hon ser på sitt liv och sitt äktenskap. Det gör att det inledningsvis är lätt att hålla med henne och tycka att Niklas är en riktig skit. Sedan är det hans tur att berätta och bilden nyanseras en del. Visst har han gjort fel, men det finns också saker som Bea hade kunnat göra annorlunda. Greppet är detsamma som i Moa Herngrens förra bok Svärmodern och det funkar lika bra i nya Skilsmässan. Herngren bygger långsamt en komplex bild av ett äktenskap i sönderfall och två personer som slutat lyssna på varandra. Det är inte vackert och jag stör mig på dem båda, men det är välskrivet, ärligt och underhållande.


Om boken

Skilsmässan av Moa Herngren, Norstedts förlag, (2022), 347 sidor

Vilka nomineras till Årets bok 2022?

Tisdag 3/5 avslöjas de tolv nominerade titlarna till Årets bok 2022 på en nomineringsfrukost med start 8.30. De böcker som nomineras ska ha givits ut på svenska mellan 1 maj 2021 och 30 april 2022 och som vanligt betyder det att vissa böcker hamnar precis på gränsen. Andra kriterier för att nomineras är att boken ska hålla hög språklig kvalitet, vara en väl berättad historia sett till handling, karaktärer och miljö, samt vara ett skönlitterärt verk som tilltalar en bred läsekrets. Jag har funderat några varv och kommit fram till följande förslag på nominerade titlar (och ja, jag vet att det är fler än tolv men det gick inte att ta bort några även om titlarna från Albert Bonniers Förlag är alldeles för många):

Två böcker som skulle vara väl värda en nomineringen, men kom ut precis på gränsen mellan förra årets och årets nomineringsperiod är Ljudet av fötter av Sara Lövestam, Piratförlaget och Älskade barn av Ashley Audrain, Albert Bonniers Förlag. Lika på gränsen är Sarek av Ulf Kvensler, Albert Bonniers Förlag som kom ut i slutet av april i år, men har recensionsdag först 6/5.

Vilka böcker tror du nomineras?

Böcker att se fram emot i april

Jösses vad många bra böcker det kommer ut i april. Eftersom jag befinner mig mitt i en lässvacka ser jag med skräckblandad förtjusning fram emot vårboksfloden. Hur ska jag hinna eller orka läsa en bråkdel av allt som lockar? Följande böcker ser jag fram emot att stifta bekantskap med i april, eller mer troligt senare:

Den unge Walters lidande, Augustin Erba, Albert Bonniers förlag, 1 april

En gång om året, Peppe Öhman, Norstedts förlag, 4 april

Kanske är det längtan, Malin Fjellborg, Vox by Opal, 4 april

La Familia Grande, Camille Kouchner, Elisabeth Grate Bokförlag, 4 april

Nattbitchen, Rachel Yoder, Norstedts förlag, 4 april

Teatern, Jenny Andreasson, Norstedts förlag 4 april

Bad girls, Jennifer Mathieu, Gilla Böcker, 5 april

Cat power, Ulrica Norberg, Carina Nunstedt, Bazar, 5 april

Sommarsorger, Nina De Geer, Ordfront förlag, 5 april

En eld, Megha Majumdar, Bokförlaget Tranan, 6 april

Kallbaderskan bland fjällen, Karin Härjegård, Printz Publishing, 6 april

Ett ärligt liv, Joakim Zander, Wahlström & Widstrand, 7 april

Wagner, Gustav Skördeman, Bokförlaget Polaris, 7 april

H som i Harriet, Cecilia Lidbeck, Lilla Piratförlaget, 12 april

Skriva & älska, Lily King, [sekwa], 12 april

Vi möts på Sheerwater, Kristin Higgins, Printz Publishing, 13 april

Den glömda kokboken, Christoffer Holst, Bokförlaget Forum, 14 april

Där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn, Hanna Rajs, Albert Bonniers förlag, 14 april

Himlastormande, Karolina Bång, Galago, 14 april

Champagnekorkar och cateringkaos, Frida Gråsjö, Modernista, 15 april

Slutet blir vår början, Chris Whitaker, Natur & Kultur, 16 april

1959 Ingrid och Georg — en kärlekshistoria, Helena von Zweigbergk, Norstedts förlag, 18 april

Förläggarens hustru, Clare Chambers, [sekwa], 19 april

En enkel till Indien, Cassandra Brunstedt, Louise Bäckelin förlag, 20 april

Nu levande, Sara Lövestam, Piratförlaget, 20 april

Vivek Ojis död, Akwaeke Emezi, Bokförlaget Tranan, 20 april

Här är mitt liv, Ali Yusefi, Kaunitz-Olsson, 21 april

Välj mig, Sofia Rönnow Pessah, Wahlström & Widstrand, 21 april

Skarp, Helena Dahlgren, Bokförlaget Forum, 22 april

Systrarna, Anna Jörgensdotter, Albert Bonniers förlag, 22 april

BOB, Helle Helle, Norstedts förlag, 25 april

Paradishamn, Erika Olofsson-Liljedahl, Historiska Media, 25 april

Skilsmässan, Moa Herngren, Norstedts förlag, 25 april

Underskottet, Daniel Sjölin, Norstedts förlag, 25 april

Om du lämnar mig här, David Levithan & Jennifer Niven, Gilla Böcker, 26 april

Sakerna vi aldrig sa, Marc Levy, [sekwa], 26 april

Vård och omsorg, Olivia Bergdahl, Ordfront förlag, 26 april

Breven som länkar oss samman, Anne-Lie Högberg, Louise Bäckelin förlag, 27 april

Assembly, Natasha Brown, Wahlström & Widstrand, 28 april

Experimentet, Karin Grundberg Wolodarski, Natur & Kultur, 29 april

Unge Mungo, Douglas Stuart, Albert Bonniers förlag, 29 april

Vi ska ju bara cykla förbi, Ellen Strömberg, 29 april

Bra böcker på bokrean 2022

Som vanligt ska jag inte köpa någonting alls på bokrean och som vanligt kommer det med säkerhet inte bli så. Planen är att inte besöka en enda bokaffär eller internetbokhandel. Vi får se hur det blir med den saken. Klart är att jag inte ska köpa någon av de böcker jag listar idag, för dem har jag redan läst. Här finns några riktiga fynd som inte bör missas. Klicka på titlarna för att komma till mina inlägg om böckerna.

  • Vuxna människor av Marie Aubert är en vass kortroman om syskon och avundsjuka.
  • Queenie av Candice Carter Williams bjuder på en blanding av pepp, feelgood och rejäl svärta.
  • Svärmodern av Moa Herngren handlar om en mamma som går lite för långt, eller inte. Vem ska vi tro på?
  • Solsken och parmesan av Christoffer Holst är en bok om god mat och en resa som inte blir av.
  • Stöld av Ann-Helén Laestadius belönades med både Årets bok och Augustpriset och en bok alla borde läsa.
  • Den sista migrationen av Charlotte McConnaghy utspelar sig i en framtida värld där djuren nästan försvunnit.
  • Samlade verk av Lydia Sandgren är en välskriven tegelsten om vänskap och kärlek i Göteborg.
  • Daisy Jones and The Six av Taylor Jenkins Reid är en grym musikbiografi av ett band som aldrig funnits.
  • Säg inget om Lydia av Celeste Ng handlar om en familj och hur den förändras när en dotter försvinner.
  • Rotvälta av Tove Alsterdal tillhör de senaste årens bästa spänningsromaner.
  • Goda grannar av Mattias Edvardsson är en rätt obehaglig historia om inte så goda grannar.
  • Ödesmark av Stina Jackson är en roman om ett brott, men också en berättelse om en by.
  • Polcirkeln av Liza Marlund är en riktigt bra och läsvärd kriminalroman om vänner och ovänner.
  • Söndagsvägen av Peter Englund är en välskriven berättelse om ett verkligt mord.
  • Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba är en viktig bok om tvångsförflyttningarna av samerna.
  • Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali är en enormt viktig bok om hedersförtryck och vägen ut.
  • En stark nolla av Sara Lövestam är en helt fantastisk bok för unga läsare om att våga vara sig själv.
  • Fula tjejer och Jobbiga tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson är riktigt bra böcker för unga.
  • Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter är en fin bok som vågar ta upp även jobbiga saker.

O tipsar om sommarläsning

Eleverna får sommarlov idag och även om få vuxna är lediga redan nu bjuder jag på lästips inför ledigheten. Vad ska ni läsa i sommar? Massor hoppas jag och behöver ni inspiration kommer här 20 tips från mig på böcker av olika slag som alla är riktigt bra.

Hoppas att listan kan ge er inspiration inför sommaren!

Blommor över helvetet, Ilaria Tuti. Spännande deckare i fantastisk miljö. Finns i pocket.

Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson. Fantastisk berättelse om mord och mer.  Inbunden/e-bok.

Daisy Jones & the Six, Taylor Jenkins Reid. Spännande fejkbiografi om stort 70-talsband. Inbunden/e-bok

Den sista migrationen, Charlotte McConaghy. Fantastiskt bra om en värld utan djur. Inbunden/e-bok.

Det nya livet (Ellens val 1) och Kärleken (Ellens val 2), Helena Dahlgren. Två fina böcker i serien om Ellen. Inbunden/e-bok.

EmKim Thúy. Fantastisk berättelse om ett fruktansvärt krig. Häftad/e-bok.

HamnetMaggie O’Farrell. Vacker och sorglig berättelse om Shakespeares fru och barn. Finns i pocket.

Hur mår fröken Furukura?, Sayaka Murata. Annorlunda bok om en ovanlig kvinna. Finns i pocket.

Jag borde sagt det först, Annika Wall. Riktigt bra och trovärdigt om en smärtsam skilsmässa. Finns i pocket.

Jungfrustigen, Philip Teir. Välskrivet och lågmält om att bli förälskad och skiljas. Finns i pocket.

Lektioner i kärlek, Lucy Dillon. Ett avbrutet bröllop och fokus på kärlek och brudklänningar. Mysig bok! Inbunden/e-bok.

Midnattsbiblioteket, Matt Haig. Fin berättelse om Nora som söker sitt perfekta liv. Inbunden/e-bok.

Min syster, seriemördaren, Oyinkan Braithwaite. Riktigt bra om systrar, mord och lojalitet. Inbunden/e-bok.

Samlade verk, Lydia Sandgren. Mastodontdebut som utspelar sig i Göteborg. Finns i pocket.

Som en öppen bok, Sara Molin. Tragikomiskt om läraryrkets baksidor. Finns i pocket.

Strandläsning, Emily Henry. Charmig bok om två författare och ett vad. Finns i pocket.

Svärmodern, Moa Herngren. Smärtsam historia om en mamma som vill väl, men misslyckas. Finns i pocket.

Mellan raderna, Johanna Schreiber. Bra och träffsäkert om Emily och ett bokförlag. Inbunden/e-bok.

Queenie, Candice Carty-Williams. En roman som är nattvart, men också varm och rolig. Finns i pocket.

Ytspänning, Olivier Norek. Riktigt bra spänningsroman med litterära kvaliteter och en solid historia. Finns i pocket.

 

 

Photo by Greg Rosenke on Unsplash

 

Bokcirkelstips i maj

Dags för månadens bokcirkelstips och som vanligt blandar jag högt och lågt. Klicka på titlarna för att komma till mina inlägg om böckerna.

Solsken och parmesan av Christoffer Holst är en härlig berättelse om en matresa till Italien som inte blir av, men ändå genomförs på ett något oväntat sätt. Trevliga karaktärer, viss svärta och en massa humor. Holst kan konsten att skriva roligt och lättsamt, utan att bli banal.

Svärmodern av Moa Herngren är en otroligt obehaglig och bra bok om Åsa, som verkligen försöker vara en stöttande mor till sin vuxne son, men misslyckas kapitalt. Svärdottern Josefin har en bild av sin svärmor och Åsa en annan. Båda sidorna beskrivs och till slut vet vi inte vem som har rätt. Det här är en bok som leder till intensiva samtal.

Binas historia av Maja Lunde är inte ny, men bra. Berättelsen om bin eller avsaknaden av desamma utspelar sig i tre tider och utan att bli allt för undervisande gör Lunde ett viktigt inlägg i miljödebatten. I framtiden beger vi oss till Kina. Året är 2087, efter “Kollapsen” och alla bin är försvunna. Istället gör människorna det arbete som de skulle ha gjort och arbetar långa dagar för att pollinera träden för att de ska bära frukt och växterna för att de ska ge mat.

Juni, juli, halva augusti av Marie-Louise Marc är berättelsen om läraren Hanna som tillbringar sommaren hos sin mormor i den lilla byn Storsjöhöjden i Jämtland. Visserligen hade hon planerat en semester med vänner, men mormor behöver hjälp och för hennes mamma och syster är det självklart att den som är ensamstående och dessutom har sommarlov är den som ska åka dit. Självklart blir det en trevlig sommar och självklart finns det en charmig granne, men det här är en bra bok i feelgoodgenren som fokuserar på relationen mellan en mormor och ett barnbarn.

Hamnet av Maggie O’Farrell är en fantastisk bok om William Shakespeare och hans familj. Egentligen är det hustrun Ny i pocket och väldigt, väldigt bra. O’Farrell skriver rappt och bra, vilket gör boken lättläst trots sitt ibland tunga innehåll. Fint fokus på föräldrars kärlek till sina barn, något som helt klart är tidlöst. En av förra årets bästa böcker.

 

Fler bokcirkelstips hittar du här.

 

Photo by Polina Kovaleva from Pexels

Vilka nomineras till Årets Bok 2021?

Årets Bok är Bonnier Bokklubbars pris där en jury väljer 12 nominerade böcker som läsarna sedan kan rösta på. När vi fortfarande hade bokmässor och mingel i våra liv delades priset ut på Bokmässan i Göteborg under festliga omständigheter. Senast det hände var 2019, men kanske sker det igen 2022. Priset har delats ut sedan 2016 och förra årets vinnare var Där kräftorna sjunger av Delia Owens, som alla verkar älska utom jag. Den 27 april avslöjas årets nominerade och inför avslöjandet måste jag självklart gissa lite.

De nominerade böckerna till Årets Bok 2021 ska vara utgivna på svenska mellan 1 maj 2020 och 30 april 2021.

Andra kriterier är:

Hög språklig kvalitet
Väl berättad historia sett till handling, karaktärer och miljö
Tilltala en bred läsekrets
Svenskt och utländsk skönlitteratur (spänning och roman)

Det här är alltså inte de smala böckernas pris, utan ett pris som delas ut till en bok som många tyckt om. Det gör att mina gissningar självklart blir därefter. Tolv böcker kan tyckas många, men jag har utan tvekan fått ta bort några favoriter och dessutom har jag inte tagit med titlar som släpptes i månadsskiftet april/maj med utgivning före 1 maj och recensionsdatum efter, då jag inte vet riktigt hur de hanteras. Det gäller t.ex. Svärmodern av Moa Herngren som gavs ut 22 april 2020. Fantastisk bok som inte nominerades förra året trots att den verkligen uppfyller kriterierna. Jag är också osäker på vad som egentligen definieras som roman. Alex Schulman tilldelades t.ex. priset 2017 för den självbiografiska Glöm mig och kanske kan en författare som Frida Boisen nomineras i år för sin Berätta aldrig det här (Bookmark förlag) eller för den delen Patrik Lundberg för Fjärilsvägen(Albert Bonniers förlag).

De här titlarna tror jag nomineras:

Alla ljuger av Camilla Grebe (Wahlström & Widstrand)

Amerikansk jord av Jeanine Cummins (Bazar)

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson (Albert Bonniers förlag)

Bröllopsfesten av Lucy Foley (Printz Publishing)

Den sista migrationen av Charlotte McConaghy (Lavender Lit)

Ellens val 1 Det nya livet av Helena Dahlgren (Lovereads/Forum)

Giftmakerskan av Sarah Penner (Harper Collins Nordic)

Hoppets tåg av Viola Ardone (Norstedts)

Je m’apelle Agneta av Emma Hamberg (Piratförlaget)

Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand (Bokförlaget Forum)

Lektioner i kärlek av Lucy Dillon (Bokförlaget Forum)

Vargasommar av Hans Rosenfeldt (Norstedts)

 

Förhoppningsvis har jag gissat i alla fall lite rätt. Det ska erkännas att både hjärta och hjärna varit delaktig i tippandet.

 

O listar 2020

Vissa traditioner från tiden på Kulturkollo vill vi behålla och en av dem är en massiv listutvärdering av kulturåret som gått. Mitt mål är att göra genomgången så covid-fri som det bara går, även om det hemska viruset hade kunnat passa in på en rad punkter som “årets mest obehagliga”, “årets knock out” och “årets läskigaste”. Men nej, vik hädan pandemi, du får inte vara med här. Inte så mycket i alla fall.

Årets mest oväntade: Måste vara att en bok med titeln Min syster, seriemördaren visade sig bli en av årets bästa böcker. Oyinkan Braithwaites berättelse om systrar, mord och lojalitet är helt fantastisk.

Årets klassiker: I våras läste jag för första gången Pengar av Victoria Benedictson och det var en fin läsupplevelse.

Årets parafras: Riktigt spännande och bra blev det när Jeanette Winterson låter Frankenstein och de andra leva i en robotfixerad framtid i årets bästa bok Frankissstein.

Årets knock out: På andra sidan bron av Hanna Jedvik var helt otroligt bra. Starkt innehåll som bjöd på en fin balans mellan svärta och glädje.

Årets kvinnokamp: Mrs America är miniserien som porträtteras många, viktiga amerikanska feminister och deras motståndare. Bra och välspelad.

Årets gråtfest: Jag har gråtit massor i år, men förutom sorgen över personer som inte finns hos oss längre var det sorgligaste nog när vi bestämde oss för att lägga ner Kulturkollo.

Årets gapflabb: Avlivningskliniken Tusenskönan av Martina Montelius var den första boken jag läste 2020 och den minns jag fortfarande för alla skratt, inklusive ett stort antal som fastnade i halsen.

Årets historiska: Jag läste Natten av Elie Wiesel tillsammans med mina elever och insåg återigen hur viktigt det är att vi minns vår historia.

Årets samtida: I filmen Greta blev jag också påmind om vad som behöver göras just nu och smärtsamt medveten om hur en flicka blivit frontfigur i något som hon helst hade velat att politiker tagit ansvar för. Stark film.

Årets obehagligaste: Den bok som var svårast att läsa i år var Dit mina tankar aldrig når av Yiyun Li. En mycket fin skildring av en mor vars son tagit livet av sig. Kom lite för nära.

Årets men-för-i-helvete: Philip Roths bok The Plot against America blev tv-serie och även om den inte var årets bästa var det den ett tydligt bevis på att människor är dumma i huvudet och luras av idiotiska och farliga ledare.

Årets dystopi: Livet. Nej men på allvar så har jag haft svårt att läsa dystopier när vi lever mitt i en. Jag tyckte dock väldigt mycket om Bärarna av Jessica Schiefauer som är både läskig, bra och relevant.

Årets grafiska: Jag tyckte mycket om Alma Thörns fina Alltid hejdå som handlar om två flickor som påverkas av en skilsmässa. Väl värd sig nominering till Augustpriset.

Årets nya bekantskap: Mitt första möte med Bruno K Öijer var omvälvande. Nu vill jag läsa mycket mer.

Årets återseende: Jag läste om Vad gör man inte av Maja Hjertzell och arbetade med den tillsammans med elever. Mycket lyckat.

Årets galnaste: Hit, men inte längre av Maria Maunsbach var verkligen en annorlunda läsupplevelse med extra allt.

Årets tegelsten: Här väljer jag utan tvekan Samlade verk av Lydia Sandgren. En mastodontdebut i göteborgsmiljö som porträtterar kulturmannen med alla sina brister. Hade också kunnat passa in på Årets debut och en rad andra punkter.

Årets ögonöppnare: Allt vi har gemensamt av Sanna Torén Björling gav en mer balanserad och komplex bild av USA och det politiska landskapet.

Årets utmaning: Att hålla igång läsningen har varit årets utmaning och det har helt ärligt gått sådär. Det har varit ett tungt år på alla sätt, inte minst har distansundervisningen tagit knäcken både på mig och mina elever. Jag vet, pandemihelvetet skulle inte nämnas, men det får bli så ändå.

Årets aldrig mer: Jag vill aldrig mer ha en digital Bokmässa istället för en riktig. Aldrig mer.

Årets huvudperson: Jag tyckte väldigt mycket om att läsa om Texas som är huvudperson i Sara Lövestams En stark nolla.

Årets bifigur: Det finns många bra sådana, men en som stack ut var Bill Nightys tolkning av Mr Woodhouse i filmatiseringen av Emma.

Årets filmupplevelse: Jag har sett alldeles för lite film, men den jag gillade bäst var David Copperfields äventyr och iakttagelser.

Årets TV-serie: Svårt, jag har sett mycket bra, men en serie som vi sett ihop hela familjen och verkligen tyckt om är The Good Place, där vi hunnit med tre säsonger av fyra.

Årets författare: Tua Forsström är en poet jag upptäckt under året och läst flera böcker av. Mycket fina och välskrivna.

Årets kulturella höjdpunkt: Det fanns ju rätt få sådana tyvärr detta pandemiår, men en av de digitala satsningar som jag faktiskt tyckte funkade fint var samtalen med de nominerade till Women’s Prize for Fiction. Ingen höjdpunkt likt Mount Everest, men väl som Kebnekaise.

Årets möte: Snöstorm av Augustin Erba inleds med att huvudpersonen Thomas träffar sin ungdomskärlek på ett tåg.

Årets citat: Tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma om du har symptom, eller något liknande MÅSTE ju bli årets citat. Vi har hört det upprepas som ett mantra. Ett finare sådant finns dock i boken The Twelve days of Dash and Lily av Rachel Cohn och David Levithan. Så här säger Dash när han ska förklara varför han älskar böcker så mycket: “You can go anywhere in a book. Books are adventure. Knowledge. Possibility. Magic.”

Årets skandal: Att Klubben av Matilda Gustavsson inte nominerades till Augustpriset. Den släpptes precis i början av den period som gällde för årets nominerade och förbisågs. Mycket märkligt.

Årets pristagare: Jag blev väldigt glad över att Maggie O’Farrell tilldelades Women’s Prize for Fiction för sin roman Hamnet. En bok som jag påbörjade i höstas, men sedan tappade jag bort min hjärna och planerar att slutföra läsningen så snart den är återfunnen.

Årets mest kreativa idé: Enkelt, men effektfullt blir det när Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall byter perspektiv helt i Inte som du och låter konståkningstjejerna få de bästa träningstiderna och den höga statusen, medan hockeykillarna får nöja sig med sunkiga omklädningsrum och kassa istider. Dessutom hånas deras utseende och sexualitet självklart i sociala medier.

Årets titel: Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter är en fin bok med en fin titel.

Årets låt: Faktiskt har jag lyssnat ovanligt mycket på musik i år, även nyare musik. Mycket tack vare ett av barnen (det andra har fastnat i 60-talet just nu) men kanske framför allt för att jag lyssnat mycket på P3. Svårt att välja därför, så jag tar den som snurrar i hjärnan just nu och det är Anxious angel med Maja Francis som också spelades i tv-serien Kärlek & Anarki.

Årets skämskudde: Jag tycket mycket om Rodham av Curtis Sittenfeld, men vissa scener med de fiktiva versionerna av Bill och Hilary krävde skämskudde.

Årets läskigaste: Huvudpersonen Åsa i Svärmodern av Moa Herngren vill så väl, men det blir så fel. Riktigt bra och obehaglig läsning.

Årets hämnd: Nu tror jag inte att Vanessa Springora skrev Samtycket för att hämnas, men att berätta om det hon varit med om var både modigt och viktigt.

Årets skilsmässa: Jag borde sagt det först av Annika Wall är något så ovanligt som en skilsmässoskildring som faktiskt fick mig att både skratta och gråta.

Årets överskattade: Utan tvekan Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Jag fattade inte alls grejen.

Årets underskattade: För mig var Edith och Julian av Naoise Dolan en av årets bästa läsupplevelser, men de flesta andra recensioner jag har läst har varit ljumma.

Årets debut: Elin Persson debuterade med De afghanska sönerna som är en av årets bästa böcker. Bilden av ensamkommande från Afghanistan behöver helt klart nyanseras.

Årets par: Måste vara Marianne och Connel i tv-serien Normal People.  Daisy Edgar-Jones och Paul Mescal spelar inte Marianne och Connell. De ÄR Marianne och Connell.

Årets lyckopiller: Jag tyckte verkligen att filmatiseringen av Ester Roxbergs Min pappa Ann-Christine som fick titeln Min pappa Marianne.Valet att göra det till en trevlig och hoppfull film var lyckat.

 

Så, nu var min långa lista färdig. Kika gärna in hos Anna, Fanny, Helena och Ulrica för att ta del av deras årssummeringar. Sedan vore det kul att få ta del av din lista. Det går utmärkt att välja ut några punkter, ta bort några eller lägga till andra om det passar bättre.

Svärmodern av Moa Herngren

Vilken obehaglig bok Svärmodern av Moa Herngren är. En berättelse som börjar i alla fall hyfsat bra, men sedan blir så obehaglig att jag nästan inte kan läsa vidare. Lågmält obehaglig och riktigt bra ska tilläggas. Herngren kan konsten att beskriva komplicerade relationer och hon bygger skickligt upp en stämning så hemsk att ingen kan förbli oberörd.

Svärmodern och huvudpersonen heter Åsa. En nu medelålders kvinna med en son som hon uppfostrat ensam sedan hans pappa Janne lämnat dem för en ny kvinna. Inte konstigt kanske att Åsa nu håller sonen Andreas nära trots att han blivit vuxen. Utan honom är hon helt ensam. Hela sitt liv har hon gjort allt för att han ska ha det bra och försökt kompensera för att hans pappa lämnat honom.

Eftersom Åsa är en omtänksam mamma låter hon Andreas och hans flickvän Josefin bo hos henne medan deras lägenhet genomgår ett stambyte. Det hon märker då är att hon inte är viktigast i sonens liv längre. Istället är det (självklart kan tyckas) Josefin som är nummer ett. Josefin som är dotter till en av Åsas närmaste väninnor, som hon känt i många år och alltid sett som en bortskämd unge. Andreas förra flickvän däremot, hon var trevlig och social. Så mycket bättre än Josefin. Det är inte det att Åsa vill vara elak, men hon tycker lite synd om Andreas och misstänker att Josefin bestämmer allt. Hon vill inte heller lägga sig i eller snoka, utan bara råkar gå in i deras rum och upptäcker en hemlighet. Sedan blir det bara så att hon avslöjar den. Absolut inte med mening. Det bara blir så.

Åsa får betala dyrt för de övertramp hon gör sig skyldig till och när Andreas bryter med henne är det som att livet tar slut. Det är inte bara det att hon mister sin son, hon förlorar även sin bästa vän som självklart står på sin dotters sida. Det är verkligen smärtsamt både för Åsa och för mig som läsare när hennes liv blir mindre och mindre meningsfullt. Utan sin familj är hon ingen och ett liv utan sonen känns så otroligt tom.

Moa Herngren beskriver själv Åsa och andra svärmödrar som missförstådd och menar att de flesta vill väl. Jag tror verkligen att det också gäller Åsa, men det blir ju så himla fel och hon kan verkligen inte låta bli att lägga sig i. Kanske är det så att det är lättare att klara av gränslöshet hos sin egen mamma än hos en svärmor. Det går inte att komma ifrån att relationen mellan ett barn och en mamma är speciell och jag kan verkligen förstå att svärdottern Josefin är mer bekväm med sin mamma än sin svärmor. Samtidigt blir Åsa verkligen orättvist behandlad och mycket handlar det om att Andreas är oförmögen att balansera deras relation. Det är allt eller inget som gäller för honom, något som slår tillbaka.

 

Tänk snabbt! (vecka 23)

Några veckor kvar av terminen, för som lärare lever jag efter just läsårstider och de närmaste veckorna är spurten innan en välförtjänt ledighet. Att jag är extra trött den här våren är kanske inte så konstigt med tanke på läget i världen, men klart är att det ska bli väldigt, väldigt skönt att varva ner. Helst hade jag velat åka till Spanien som vi brukar och lämna alla måsten hemma, men det får av naturliga skäl bli en hemester istället.

Första frågan handlar om hur du brukar planera din sommar och om du helst tillbringar den hemma eller borta. Borta behöver absolut inte vara långt bort, men vara en annan plats än där du bor till vardags.

Syrenerna blommar här utanför och tiden mellan hägg och syren gick utan att jag märkte den. Vilket träd är vackrast tycker du, hägg eller syren?

I helgen läste jag ut en av årets absoluta snackisar nämligen Där kräftorna sjunger och jag blev så beskriven. Det händer ibland med böcker som hypas totalt. Hur hanterar du böcker som “alla” verkar läsa och älska, läser du direkt eller väntar du tills hypen är över?

Jag har den senaste tiden läst flera böcker som avslutas med en epilog och jag är inte helt säker på vad jag tycker om greppet. Vill du ha ett direkt avslut, eller föredrar du en epilog?

Titlar på böcker kan ibland bli exakt lika och i veckan uppmärksammades att två ganska nyutkomna böcker båda fått titeln Svärmodern. Den ena är skriven av Moa Herngren och den andra av Sally Hepworth. Vilken av dem lockar dig mest?

Veckans fem snabba lyder alltså:

hemma eller borta?

hägg eller syrén?

läsa direkt eller vänta tills hypen är över?

direkt avslut eller epilog?

Svärmodern av Moa Herngren eller Sally Hepworth?

 

Jag väljer så här:

hemma eller borta? Jag vill gärna byta miljö för att riktigt slappna av, men i sommar får jag nöja mig med att gå ut till växthuset.

hägg eller syrén? Det går inte riktigt att bortse ifrån att syréner är såväl vackra som väldoftande. De lila är finast.

läsa direkt eller vänta tills hypen är över? För första gången så kan jag faktiskt inte välja. Antingen vill jag nämligen läsa direkt eller vänta länge. Att läsa när i princip alla har läst och hyllningarna finns överallt är egentligen alltid dumt.

direkt avslut eller epilog? Det är sällan jag uppskattar epiloger om jag ska vara ärlig.

Svärmodern av Moa Herngren eller Sally Hepworth? Jag väljer Herngren för att jag redan läst och uppskattat den, medan den bok jag tidigare läst av Hepworth var okej, men inte mycket mer.

 

Nu är det din tur. Vad väljer du? Tänk snabbt!

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: