Hårda presenter till mor

Läser just nu

Det får bli ett inlägg i år också med boktips för den som vill köpa böcker till mamma tills på söndag. Några av tipsen är tidigare publicerade på gråbo.nu, en lokal sajt där jag kommer att skriva någon gång i månaden. Andra är nya för det här inlägget.

Handlar det om en ganska ung mamma som gillar lättsamma relationsromaner är Alltid du av Pernilla Alm det perfekta valet. Den handlar om Caroline som hittar en mobiltelefon som visar sig tillhöra en ungdomskärlek. Han tar steget in i hennes liv igen och lyckas nästla sig in totalt. Boken finns i pocket. En annan trevlig relationsroman är Välkommen ut på andra sidan av AnnaMaria Jansson som består av tre parallella berättelser om tre kvinnor.

Om mamma liksom jag är född på 70-talet och har bott i Göteborg skulle jag definitivt köpa debutanten Valle Wigers bok God natt, oktober som handlar om Adam som växer upp i Landala tillsammans med en inte så trevlig pappa och en väldigt hunsad mamma. Mycket bra och inte alls lika eländig som det låter. Vi följer Adam från Landala, till studierna på Hvitfeldska, utekvällar på Kompaniet och Magasinet och jag blir helt nostalgisk.

Gillar mamma deckare? Då vill jag tipsa om Kristina Ohlssons nya bok Davidsstjärnor, som är den absolut bästa deckare jag läst på länge. Om mamma, liksom jag, gärna läser deckarserier i ordning ska du istället satsa på första boken i böcker. Den heter Askungar och finns i pocket.

En inte alls blodig, men riktigt bra deckarserie är Elly Griffiths serie om arkeologen Ruth Galloway. Här kombineras mordhistorierna med arkeologiska fynd och senaste boken är alldeles färsk och heter En orolig grav.

Är skräck mammas grej? Utan speciellt mycket blod, men krypande läskig är Feberflickan av Elisabeth Östnäs. Klassisk, mystisk skräck av bästa kvalitet. Riktigt läskig är också Innan jag somnar av S J Watson som handlar om Christine som varje morgon vaknar utan att minnas någonting.

Lite trevligare och mycket sorgligare är Josefine Sundströms bok Boel och Oscar om vänskapen mellan en ung kvinna och en mycket gammal man. En riktigt fin historia som kräver pappersnäsdukar. Boken är alldels ny i pocket.

Lika sorglig och minst lika fin är En man som heter Ove av Fredrik Backman. Ove är nybliven pensionär och villakvarterets självutnämnde polis. En riktigt irriterande granne som gör sig ovän med alla. En riktigt varm och härlig historia om hur det blir när en ny familj flyttar in på gatan.

Jag är total frankofil, trots att jag inte kan ett ord franska. Bra då att det finns översatta böcker! Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt handlar om Jocelyne som bor i den lilla staden Arres. Hon äger en sybehörsaffär, är gift med Jo och har barn som just flyttat hemifrån. En vanligt, ganska tråkigt liv. Så övertalas hon av sina väninnor att spela på lotto och det slumpar sig så att hon vinner drygt 18 miljoner euro. Tala om att livet tar en vändning.

Också översatt från franska, men av en kanadensisk författare med polska rötter är fina Fiskar ändrar riktning i kallt vatten, som handlar om den värsta isstormen i Quebec någonsin och vad som händer då människor i ett hyreshus faktiskt måste börja prata med varandra.

Jag måste också rekommendera Stål av Silvia Avallone, som handlar om vänskapen mellan två flickor i ett Italien långt ifrån det land turisterna besöker. Mycket, mycket bra. En annan mycket läsvärd italiensk bok är Själamakerskan av Michela Murgia, som visserligen inte är helt ny men en  bra present ändå.

Grafiska romaner kanske är någon för din mamma? Då tycker jag att du ska satsa på roliga All I want for christmas is planekonomi av Sara Granér, förutsatt att mamma inte röstar på moderaterna, för då tror jag inte hon uppskattar den.

Lycka till nu med bokköpen till alla mödrar. Min mamma brukar få en trave sommarläsning varje vår. Själv lär jag knappast få några böcker. Det är nämligen bara mamma som vågar köpa böcker till mig.

 

Läs också:

Konsten att minnas

9170283559

Christine vaknar en morgon och känner inte igen mannen som ligger bredvid henne. Hennes första reaktion är en stor rädsla för vad som hänt under natten och för vad mannen gjort med henne. Inne i badrummen får hon dagens andra chock då kvinnan hon möter i badrumsspegeln minst 20 år för gammal. Det kan väl inte vara hon? Vad har egentligen hänt?

Så ser hon fotona vid badrumsspegeln. Christine står det vid en bild på hennes nya jag och vid bilden på mannen i sängen står det “Ben, din man.”

“Vad är det som händer?” säger jag. Jag skriker, tårar rinner längs mitt ansikte. Mannen sätter sig upp i sängen med ögonen halvt slutna. “Vem är du?”

“Jag är din man”, säger han. I hans ansikte syns trötthet, men inget spår av irritation. Han tittar inte på min nakna kropp. “Vi har varit gifta i många år.”

“Vad menar du?” säger jag. Jag vill bara springa, men det finns ingenting att ta vägen. “Gifta i många år? Vad menar du?”

 

 

Med ett oändligt tålamod möter Ben sin fru varje morgon. Han svarar på hennes frågor och försöker lugna henne. Varje dag återtar Christine några av sina minnen, men så fort hon somnar igen försvinner de och på morgonen vaknar hon utan att veta vem hon är, var hon är eller vem mannen vid hennes sida är. Varje morgon.

När en man som presenterar sig som doktor Nash ringer till Christine och berättar att hennes dagbok finns gömt i garderoben blir hon först oroad. Hon har inget minne av någon doktor Nash, men å andra sidan har hon inga minnen alls. Hon hittar dagboken, läser den och fortsätter att skriva. Varje kväll gömmer hon den på samma ställe och dagen efter ringer doktor Nash, presenterar sig och berättar var dagboken är. Boken blir ett sätt för Christine att återfå de minnen som hela tiden försvinner.

Innan jag somnar av S J Watson är en vansinnigt spännande och väldigt obehaglig bok. Jag känner nästan själv Christines klaustrofobiska rädsla och blir lika frustrerad som henne då hon tvingas börja om varje morgon. Tänk vad obehagligt att inte veta vem en kan lita på och faktiskt tvingas välja sida varje dag. Det här är en välskriven och mycket läsvärd bok som jag definitivt rekommenderar er att läsa!

Läs också:

Fruktolösa tokoberter

29676204_O_5

Andra boken om syskonen Anna och Aron heter Fruktolösa tokoberter och precis som i Fiskplåt och bajsdrakar är Torbjörn Flygts språkliga kreativitet stor.  Det har gått några veckor sedan förra boken och familjen har kommit hem från Italien. Nu ska pappa och mamma åka bort själva en helg och farmor ska passa barnen. Farmor som är mer än lovligt snurrig. Det slutar med att hon får två barn till att passa och två hundar. Bäddat för kaos med andra ord och kaos blir det. Grannen Sura Sunesson Bom-bom bidrar definitivt.

Vi skrattade gott även när vi läste den här boken, men kanske inte lika mycket som när vi läste Fiskplåt och bajsdarkar.  Många av skämten handlar om att farmor blandar ihop namn och pratar konstigt och visst är det kul, men det blir lite tröttsamt i längden. Trots det rekommenderar vi varmt även denna bok av Torbjörn Flygt och hoppas på fler böcker om Anna och Arvid.

Läs också:

Grattis till Lydia och Sekwa

samarbete_med_fluga-193x300-1

Lydia Davis tilldelades igår det femte Man Booker International Prize och det betyder att  det är hög tid att jag läser hennes Samarbete med en fluga som favoritförlaget Sekwa gav ut förra året. Jag har tagit för givet att hon är från Kanada och franskspråkig, då det främst är fransk litteratur som Sekwa ger ut, men hon är från Massachusetts och professor i kreativt skrivande. Den franska kopplingen är att hon översatt till exempel Proust från franska till engelska.

Läs också:

Lev livet baklänges

benjamin_button-320x451

F. Scott Fitzgerald är dubbelt aktuell just nu, dels med den nya filmatiseringen av The Great Gatsby, men också med novellen Det sällsamma fallet Benjamin Button, som för första gången ges ut på svenska och ingår i Novellix senaste kvartett. Då jag ser alldeles för lite film numera har jag inte sett filmatiseringen av den senare, men det tror jag att jag ska göra nu.

Ni känner kanske till historien om Benjamin Button, mannen som föddes som en mycket gammal man och som sedan levde livet baklänges. Det är pappans syn på sin nyfödde som först delges oss och mamman finns inte ens i bakgrunden. Klart är att det är problematiskt att ha en bebis som har grått hår och skägg och som dessutom hellre röker cigarrer än dricker mjölk. När Benjamin blir yngre försvinner inte problemen, snarare tvärt om. Han lever ett liv som många gånger är lyckat, men som vid andra tillfällen inte alls fungerar.

Fitzgerald kan konsten att med få ord beskriva mycket. Jag har inga problem med att förstå hur en kort novell kan inspirera till en hel film. Däremot är jag nyfiken på den, då jag anar att filmatiseringen är mer “hollywoodifierad” och därmed mindre svart än texten Fitxgerald skrivit.

Äntligen kan jag bidra med en liten droppe i det novellhav Anna håller på att samla ihop till.

Läs också:

Om Elkan och Nääs

20130520-214906.jpg

Igår var jag på några timmars besök på Nääs slott, först tillsammans med några kollegor och sedan med Göteborg läser. Kollegorna var självklart med då också och ett gäng andra gäster. Föreläsningen hölls av Marie Hjalmarsson Engelke och i det här inlägget blandar jag frisk mellan hennes ord och den visning jag var på i anslutning.

20130520-214653.jpg

Först på programmet stod alltså en visning av slottet, som jag faktiskt aldrig varit inne i, trots att jag bor så nära. Gunilla Hallset, antikvarie på slottet, visade oss runt i 1800-talsmiljön. Tydligen har det stått orört sedan August Abrahamssons död 1898 och enligt en inventarielista från sekelskiftet har ingenting flyttats dit efteråt, men det finns saker som försvunnit. Kanske har någon ärvt t.ex. möbler och konst. När August dog fanns ingen elektricitet och det har dragits in efteråt. Tidigare användes stearinljus och fotogen för ljus och kakelugnar som gav värme.

20130520-214748.jpg

August Abrahamsson var den siste privata ägaren på Nääs, men det har funnit drygt 30 stycken sedan slottet byggdes. Efter hans död bildades en stiftelse, mycket för att kunna bevara den mycket berömda slöjdskolan som fanns på Nääs till 1966. Egendomen är på 1480 hektar och sträcker sig över motorvägen ända till Hindås. Just nu är tolv personer anställda året runt och på sommaren anställs extra personal för att ta emot alla besökare.

20130520-214737.jpg

Slottets nedre plan var en form av uppvisningsvåning som sällan användes privat. Där finns bland annat röda salongen med en massa överdådiga möbler, en gigantisk kristallkrona och en massa konst i ömtåliga guldramar. Gunilla berättade att det inte pågår någon överdriven städning av slottet, allt för att inte riskera att förstöra inredningen. Bättre med lite damm då.

20130520-214801.jpg

August Abrahamsson var betydelsefull för sin släkt och ägnade sig mycket åt dem, kanske för att han tidigt blev änkling. Hans fru Euphrosine Leman var operasångerska och dog efter tio års äktenskap av cancer i livmodern. Paret fick aldrig några barn. Inte heller hann Euphrosine flytta med till Nääs som de köpte 4 mars 1868. Hon dog i februari 1869 innan slottet var färdigrenoverat. Den våning på Nääs som var tänkt till henne omvandlades istället till två gästrum och ett biljardrum. I Göteborg bodde de på Stora Nygatan 17 1/2, vid kanalen mitt emot Trädgårdsföreningen, som vi besökte på vår stadsvandring. Affärsverksamheten togs över av Augusts bröder Gabriel och Leopold, medan August ägnade sig åt sina ägor.

20130520-214825.jpg

Syskonen och deras barn var ofta gäster på slottet. Augusts syster Henriette, som var Sophie Elkans mamma, disponerade södra flygeln under somrarna och hennes son Otto bodde i huset Björkenääs på andra sidan Sävelången. August andra syster Selly bodde i ett av de rum som hans hustru skulle ha nyttjat. Hon fick inte heller några barn. Sedan fanns också en äldre bror som tidigt rymde från familjen och bosatte sig i England. Han tog namnet Montalba och gjorde sig en förmögenhet. Bland annat hade familjen ett slott i Venedig som fortfarande stod kvar. Även hans barn kom på somrarna till Nääs. Bland annat hans dotter Clara Montalba, som var känd skulptör och konstnär. Några av hennes skulpturer finns inne på slottet (jag vågar dock inte svära på att det är just de jag fotograferat…).

Sophie Salomon, som hon hette som ogift,  träffade sin blivande make Nathan Elkan just på Nääs slott. De var kusiner, men han var många år äldre än henne. De gifte sig också på slottet

Sophies liv har jag skrivit lite om tidigare, men lite mer information fick jag allt idag. Historien om hur hon tragiskt miste sin man, sin dotter och sin far under bara några veckor kring årsskiftet 1879 är tragiskt. Maken Nathan dog den 26 december, dottern Kerstin den 27:e och de begravdes samtidigt som hennes far 21 januari 1880.

Det jag inte visste var att Sophie träffade även sin andre kärlek just på Nääs. Han hette Alexis Sluys, var från Belgien och en mycket välkänd man som skrev mycket om pedagogik och slöjd. Han var fyra år äldre än Sophie, ganska sjuklig men överlevde ändå Sophie med 15 år och nämns i hennes testamente. Förutom pengar fick han hennes Rust Roest sigill, då det var han som kom på hennes pseudonym.

Sophie och Alexis hade ett förhållande från 1892 eller 93, fram till hennes död och det varnett komplicerat sådant, då han bodde med sin fru i Belgien. De brevväxlade, men breven tillhör dem som förstördes av Selma Lagerlöf och Betty Warburg, som i testamentet fick i uppgift att sortera Sophies brev och papper, samt bränna det som inte skulle ses.

Citat från breven, på franska, finns i brev till Selma och Sophie skriver mycket om förhållandet till Alexis. Att de hade en relation var officiellt i Sophies familj, men då han var gift var det självklart inte officiellt i hans familj. Det fanns troligen en poste restante adress dit hon skrev. “Mina brev som ligger på posten” skriver Sophie i ett brev till Selma och påpekade att det var för att hon inte ville att frun skulle se. Elkan var inte helt nöjd med sitt förhållande och skriver till Selma att hon väntar på sitt straff. Lagerlöf skriver om paret i Antikrist mirakler, men där är mannen yngre än kvinnan, medan Alexis var fyra år äldre än Sophie.

Totalt finns över 3000 brev från Sophie Elkan bevarande och 1219 av dem är till Selma. det finns också tre oavslutade till henne. Marie Hjalmarsson Engelke läser kanske 20 sidor på en dag och varje brev är någonstans mellan 10 och 15 sidor. Att läsa Sophies brev är en utmaning, då hennes handstil är vansinnigt svårläst. Marie har fått stipendium av Kungliga vetenskapsakademien och med hjälp av de pengarna hoppas hon kunna ge ut något om breven fram till och med sekelskiftet. Nu har hon snart läst 1/4 av breven och är fortfarande i 1899.  Svårt att veta hur lång tid det kommer att ta då brevväxlingen avslutas då de träffas och det ibland fattas brev. Ett hopp från maj till långt in på hösten är inte ovanligt.

Totalt tillbringade Sophie och Selma 22 somrar tillsammans på Nääs. Troligen var det slöjdskolan som drog, då människor från hela världen reste dit. Själv hade jag inte insett hur känd denna skola faktiskt var. Fantastiskt egentligen.

 

 

 

Läs också:

Vill du vinna en grym dystopi?

1471111822-1

Det händer ibland att jag inte har koll på mina böcker. När det gäller The Age of Miracles av Karen Thompson Walker köpte jag glatt en pocketbok, för att strax därefter upptäcka att jag redan klickat hem den som e-bok i min Kindle-app. Alltså läste jag e-boken och sparade pocketboken till någon av er.

Vill du vinna en riktigt bra pocketbok, faktiskt en av de bästa böcker jag läst i år, vill jag att du lämnar en kommentar här och skriver om tävlingen på din blogg. Har du ingen blogg går det utmärkt att sprida i andra sociala medier. Det hade också varit roligt att få veta vad du skulle göra om du fick några timmar till per dygn och/eller vad du hade ägnat din tid åt om du visste att jorden var på väg att gå under.

Tävlingen stänger 25/5 kl 18.00. Stort lycka till!

 

Läs också:

Trevlig listbok

Ibland händer det att jag verkligen tror att jag skrivit om en bok, men så visar det sig att jag inte alls gjort det. Idag är det alltså dags att presentera en rolig liten bok innehållande listor att fylla i för 100 dagar. Ett par-tre frågor om dagen och så ett ganska roligt “facit” med svar på frågorna. En trevlig bok att ge bort, kanske till en student?!

20130519-171005.jpg

Lista din dag: din unika dagbok heter boken, är skriven av Sara Starkström som också gett ut boken Listan: ditt liv i listor. Båda är utgivna av förlaget Nicotext.

20130519-170922.jpg

Och så innehållet som ibland bjuder på lite mer överraskande frågor som t.ex. de här:

20130519-170938.jpg

 

Här finns exempel på hur man skulle kunna svara och det där piggelinsvaret gillar jag. Många gånger är svaren lite småroliga, men det roligaste måste ändå vara att fylla i svaren själv.

 

20130519-170930.jpg

Vissa dagar handlar det om ekonomi:

20130519-170957.jpg

Ibland om talanger:

20130519-172506.jpg

 

Jag gillar att sidorna är handskrivna och att det finns små mönster ritade på många av dem. Trots att jag älskar listor känner jag mig dock lite gammal för den här boken. Som present till en något yngre person tror jag däremot att den funkar perfekt.

Läs också:

Några pockettips för solstolen

Idag skulle jag åkt på skrivarkurs, men tyvärr blir det inget med det. Ledig är jag i alla fall och trots att mycket av tiden bör ägnas studier, tänker jag också parkera mig i solstolen med en bra bok som en försmak av sommarens läsning. Just nu läser jag Innan jag somnar av S J Watson och trots att jag bara läst ungefär hälften vågar jag mig på en rekommendation. Den är vansinnigt spännande så här långt.

Min mamma får alltid några pocketböcker inför sommaren, antingen till mors dag eller till sin födelsedag. Själv brukar jag köpa en extra hög till mig själv och inte sällan ger jag bort pocketböcker bara för att det är så kul. Här finns lite tips på bra och hyfsat färska pocketböcker med länk till inlägg jag skrivit om dem.

En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru handlar om hans pappa, eller kanske om den hjälte han ser sin pappa som. Mycket stark skildring av huvudpersonen P och hans väg till frihet.

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist, en bok som jag vet att jag tjatat hål i huvudet på er om, men den är så himla bra. Även för dem som, liksom jag, inte alls gillar det övernaturliga egentligen.

Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran är en rolig och tänkvärd feministisk guide. Lite väl burlesk och frispråkig ibland, men definitivt mycket läsvärd.

Little Bee av Chris Cleave handlar om ett avgörande ögonblick i flera personers liv. Vi tas med från Nigeria till London i sällskap av flyktingflickan Little Bee.

Mississippi av Hillary Jordan handlar om efterkrigstidens USA där rasismen flödar. Ett par kommer till södern för att bosätta sig på en farm och vi får följa deras liv. Mycket välskriven och gripande.

När gud var en kanin av Sarah Winman var en av de bästa böckerna jag läste förra året. En bra familjehistoria med karaktärer som är lätta att engagera sig till. Nu finns den i pocket.

Sista testamentet av James Frey är en bok som liknar få andra. Den handlar om Ben Avrohom, en mycket annorlunda man i New York som många menar är Messias. En kontroversiell och spännande bok.

Stål av Silvia Avallone tar oss med till ett Italien långt ifrån turiststråken, inte rent geografiskt, men på alla andra sätt. En mycket stark bok om vänskap.

Tid för mirakel av Karen Thompson Walker är en mycket bra ungdoms-dystopi som definitivt passar även vuxna. En briljant historia helt enkelt.

Väldigt sällan fin av Sami Said är en riktigt bra debutbok om Noha som kämpar med sin identitet och viljan att höra till, trots att han väljer att stå utanför. Utspelar sig i Sverige och Eritrea.

 

 

 

 

 

Läs också: