Jo Nesbø

Nominerade till Årets bästa kriminalroman 2018

Igår avslöjades de nominerade till Svenska Deckarakademins priser för Årets bästa svenska och översatta kriminalroman 2018.

De nominerade är följande:

Årets bästa svenska kriminalroman

Vintereld, Anders de la Motte, Forum (påminner mig om att jag MÅSTE läsa något av honom snart)

Det som göms i snö, Carin Gerhardsen, Bookmark Förlag (ny serie som jag vill läsa)

Silvervägen, Stina Jackson, Albert Bonniers förlag (mycket bra debut)

De vänsterhäntas förening, Håkan Nesser, Albert Bonniers förlag (vill läsa)

Tre timmar, Anders Roslund, Piratförlaget (en författare jag tappat bort)

 

Årets bästa till svenska översatta kriminalroman

Hantverkaren, Sharon Bolton, översättning: Åsa Brolin, Modernista (vill läsa)

De försvarslösa, Kati Hiekkapelto, översättning: Marjut Hökfelt, Modernista (del ett var mycket bra)

Darktown, Thomas Mullen, översättning: Claes Göran Green, Historiska Media (väntar på plattan)

Macbeth, Jo Nesbø, översättning: Per Olaisen, Wahlström & Widstrand (vill läsa)

Vaggvisa, Leïla Slimani, översättning: Maria Björkman, Natur & Kultur (mycket bra)

Böcker att se fram emot i april

Det kommer en hel massa nya böcker hela tiden och jag hinner inte läsa en bråkdel. Här kommer trots detta en lista med böcker som släpps i april som jag gärna skulle vilja hinna läsa.

Dansa vid vulkanens rand, Grégoire Delacourt, Sekwa, april

Ofta är jag lycklig, Jens Christian Grøndahl, Atlantis, april

Vaggvisa, Leïla Slimani, Natur & Kultur, april

Pärlan som spräckte sitt skal, Nadia Hashimi, LB förlag, april

Det som tillhör dig, Gart Greenwell, Norstedts förlag, 3 april

Livet i en skokartong, Liv Marit Weberg, Vox by Opal, 3 april

Plågsam kärlek, Elena Ferrante, Norstedts förlag, 3 april

En av pojkarna, Daniel Magariel, Brombergs bokförlag, 4 april

Felsteg, Maria Adolfsson, Wahlström & Widstrand, 5 april

Släpp ingen jävel över bron, Alexander Cavalieratos, Albert Bonniers förlag, 6 april

Systrarna Beauvoir, Claudine Monteil, Atlantis, 6 april

Pojken under bron, Katarina Wennstam, Rabén & Sjögren, 7 april

Förlåten, Agnes Lidbeck, Norstedts förlag, 9 april

Gröna fingrar sökes, Annika Estassy, Norstedts förlag, 9 april

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå, Jack Werner, Albert Bonniers förlag, 10 april

Tionde våningen, Christina Herrström, Bonnier Carlsen, 10 april

Band, Domenico Starnone, Bazar Förlag, 15 april

Kärlek, hat och andra filter, Samira Ahmed, Lavender Lit, 16 april

Macbeth, Jo Nesbø, Wahlström & Widstrand, 19 april

Britas resa, Sven Wollter, Ordfront förlag, 21 april

Comedy queen, Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren, 21 april

Demokratins genombrott, Historiska media, 23 april

Erotiskt skrivande för ensamma änkor, Balli Kaur Jaswal, Massolit, 23 april

Kvinnan i fönstret, AJ Finn, Albert Bonniers förlag, 24 april

Hjärtats osynliga raseri, John Boyne, Wahlström & Widstrand, 26 april

Mellan himmel och hav, Anna Fredriksson, Forum bokförlag, 26 april

Några norska favoriter

Idag är det Norges nationaldag, vilket brukar betyda en orgie i folkdräkter och flaggviftande. Jag bidrar till firandet genom att lista fem norska författarfavoriter.

Erlend Loe är en stor favorit. Senast idag tipsade jag en elev om hans böcker. Visst är det så att den gode Loe är lite ojämn, men när han är bra är han väldans bra. Bland mina favoriter finns Naiv. Super., Fakta om Finland, Doppler och Fvonk. Du kan läsa mer om böckerna på Alfabetas hemsida.

Jag har tröttnat lite på Jo Nesbø, det har jag, men han har länge varit en favorit i deckargenren med sina böcker om Harry Hole. Bäst är helt klart Snömannen. Läs mer om serien här.

En annan deckarfavorit som jag nästan tappat bort är Unni Lindell. Jag har inte läst någon vuxenbok av henne sedan 2011 då jag läste Sockerdöden, men med grabbarna O läste jag hennes böcker om spöket Mystiska Milla, med illustrationer av Fredrik Skavlan.

Merethe Lindstrøm skriver vackert och finstämt. Än så länge har jag bara läst hennes Dagar i tystnadens historia, men jag skulle gärna läsa fler.

Geir Gulliksens Berättelse om ett äktenskap är en av de mest obehagliga böcker jag läst. På ett bra sätt. Rekommenderas!

Böcker jag ser fram emot i mars

Det kommer ut en massa böcker i mars och av de jag valt ut kommer jag självklart bara hinna läsa ett fåtal. De här böckerna ser jag dock fram emot:

Den sista kvinnan, Audur Ava Òlafsdóttir, Weyler förlag, mars.

En engelsk gentleman, Jane Gardam, Weyler förlag, mars.

Grejen med substantiv (och pronomen), Sara Lövestam, Piratförlaget, mars.

Mocka, Tatiana de Rosnay, Sekwa förlag, mars.

Mörkrummet, Susan Faludi, Leopard förlag, mars.

Syndafloder, Kristina Ohlsson, Piratförlaget, mars.

Vita tigern, Christin Ljungqvist, Lilla Piratförlaget, mars.

Ännu ett liv, Theodor Kallifatides, Albert Bonniers förlag, 10 mars.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts, 20 mars

Tre saker du inte vet om mig, Julie Buxbaum, Lavender Lit, 21 mars.

Törst, Jo Nesbø, Albert Bonniers förlag, 21 mars

Avanti!, Christer Hermansson, Bokförlaget Mormor, 22 mars.

Så här upphör världen, Philip Teir, Natur & Kultur, 23 mars.

Gå, gick, gått, Jenny Erpenbeck, Albert Bonniers förklag, 28 mars.

Blybröllop, Sara Paborn, Brombergs Bokförlag, 29 mars.

Att skriva om böcker

eligible

Och då menar jag skriva om, med betoning på om. I The Austen Project har nutida författare tagit sig an några av Jane Austens böcker och skrivit nya versioner. Jag är inte ett jättefan av Austen, eller i jag har i alla fall inte läst så väldigt många av hennes böcker. Ibland tror jag att jag borde upptäckt henne tidigare. Mitt tonårsjag hade säkert älskat.

Sex böcker ska det bli totalt och hittills har tre kommit ut. Nummer fyra släpps i april, heter Eligible och är Curtis Sittenfelds version av Stolthet och fördom. Den är jag verkligen sugen på att läsa, då både originalboken och författaren är så himla bra. Här finns ett smakprov.

Vilka som ska göra de nya versionerna av de två återstående böckerna, Mansfield Park och Övertalning är tydligen inte klart och om man får tro den här skribenten är The Austen projekt något av ett fiasko. Jag ska villigt erkänna att böckerna av Joanna Trollope (Sense and sensibility) och Alexander McCall Smith (Emma) inte lockar alls, men jag skulle kunna tänka mig att läsa Val McDermids Northanger Abbey (som förresten bokcirklas just nu på Kulturkollo)

Projektet är inte heller helt okontroversiellt, något jag har lite svårt att förstå. Okej om man har svårt för Stolthet och fördom och zombier, men böckerna i The Austen Project känns ganska oskyldiga. Visst kan det anses vara kommersiellt, men det är också ett sätt att locka nya läsare till klassiker, via mer moderna böcker.

Idag fick jag veta av Helena att även några William Shakespeares böcker ska få moderna versioner. Faktiskt har två av böckerna redan kommit ut, så jag erkänner att jag haft sjukt dålig koll. Det är dels The Gap of time av Jeanette Winterson, som jag sett, men inte kopplat till Shakesperare. Dålig koll som sagt. Pjäsen hon bearbetat och moderniserat är En vintersaga, som jag såg ganska nyss tillsammans med Bokbubblarna. Andra boken i serien är Howard Jacobsons Shylock is my name, en version av Köpmannen i Venedig. Jag har ännu inte läst något av Jacobson, men han är en typisk “pristagarförfattare”, som jag kanske borde stifta bekantskap med.

Riktigt roligt är att norske Jo Nesbø ska skriva en noirversion av Macbeth, men mest ser jag fram emot att läsa Gillian Flynns Hamlet.

 

Årets bästa deckare

Lotta Olsson listar årets hittills bästa deckare, hela 31 stycken. Jag går igenom, konstaterar att jag äger en del av dem och drömmer om lästid.

Lång väg hem, Eva Dolan, Modernista. Första delen i en ny brittisk deckarserie, som handar om poliser vid Peterboroughs hatbrottsavdelning. Har hemma, vill absolut läsa.

Låt mig ta din hand, Tove Alsterdal, Lind & co. Nominerad som Årets bästa svenska kriminalroman av Deckarakademin. Vill läsa och då hennes böcker ska vara fristående (?!) torde det inte vara något problem att börja med bok tre.

Vassa föremål, Gillian Flynn, Modernista. Det här är min absoluta favoritbok av en favoritförfattare. Helt galet obehaglig. Kom ut på svenska första gången 2008.

Svarta vatten, Attica Locke, Leopard. Utspelar sig i USA på 80-talet och har fått och nominerats till en rad priser. Boken finns här hemma och jag vill definitivt läsa.

Livets och dödens villkor, Belinda Bauer, Modernista. Nominerad som bästa till svenska översatta kriminalroman 2014, men trots att jag läst ett par böcker av Bauer och gillat, är jag inte speciellt sugen. Jag blev så besviken på slutet i hennes andra bok Skuggsida och har inte förmått mig att läsa vidare. Ibland är jag litterärt långsint.

De utstötta, Elly Griffiths, Minotaur. Jag älskar böckerna om Ruth Galloway och det här är en av seriens bästa. Rekommenderas. Läs vad jag skrivit om den här.

Sonen, Jo Nesbø, Piratförlaget. En ny bok av norske deckarkungen, men inte om Harry Hole den här gången. Jag har tappat bort Nesbø lite, men säkerligen kommer jag att läsa den här boken, även om den inte står högst på listan.

Otrygg hamn, Tana French, Albert Bonniers Förlag. Denna irländska deckarstjärna är en stor favorit och Otrygg hamn är en av hennes bästa böcker. Rekommenderas varmt. Jag har skrivit om den här.

En mörk och förvriden flod, Sharon Bolton. Modernista. Har jag nästan läst ut och den är briljant, trots att det kanske inte är hennes bästa. Jag absolut älskar böckerna om Lacey King.

Någon annans skuld, Sarah Hilary, Minotaur. Debutbok som utspelar sig i London. Miljön lockar, men det finns så många andra författare som jag vill upptäcka först. Jag väntar tills några favoritbloggar hyllar och läser då. Någon som redan gjort det?

Låt den onde sova, John Verdon, Forum. Tredje boken i en serie, vilket gör att den får vänta, trots att den låter ganska spännande. Det luktar Michael Connelly.

Johnny Liljas skuld, Olle Lönnaeus, Massolit. Hyllas av många och är nominerad för priset årets bästa svenska kriminalroman. Jag är dock inte jättesugen, då den bok jag läst av Lönnaeus inte föll mig i smaken. Jag avvaktar, men läser kanske senare då den kommer i pocket.

Glaskroppar, Erik Axl Sund, Ordfront. Helt ärligt tror jag att det är en bok som är för läskig för mig. Möjligen läser jag den en riktigt varm sommardag på stranden.

Fågelmannen, Mo Hayder, Modernista. Kom ut på svenska redan 2003 och jag läste den för många år sedan. Minns den som brutal och jag har inte läst något mer av författaren sedan dess. Kanske värt ett nytt försök när serien nu ges ut igen.

Dödsstigen, Sara Blædel, Massolit. Åttonde boken om Louise Rick och ska jag läsa Blædel, vilket jag vill, tänker jag börja från början med Pulver. Det har jag för övrigt tänkt i flera år nu.

Den stumma flickan, Michael Hjort och Hans Rosenfeldt, Norstedts. Jag tycker verkligen om serien om Sebastian Bergman, denna osannlikt otrevlige man och kommer definitivt att läsa även del fyra i serien.

Medan mörkret faller, Anna Lihammer, Historisk Media. En bok jag hört mycket gott om och som ligger redo i läsplattan. En juldeckare kanske?

Bortfall, Ingrid Hedström, Alfabeta. Det kanske är dags att faktiskt läsa något om Hedström nu då hon inleder en ny deckarserie om diplomaten Astrid Sammils.

Straffa och låta dö, Mats Olsson, Norsteds. Sportjournalist skriver om frilansande kvällstidningsjournalist. Lotta Olsson kallar den kul, men jag är ärligt talat rätt skeptisk. Möjligen läser jag den för att den delvis utspelar sig i Göteborg.

Slaktmånad, Lars Pettersson, Ordfront. Andra boken om åklagaren och renägaren Anna Magnusson. Låter som en spännande bok, men som vanligt måste jag läsa böcker i ordning och då blir det Kautokeino, en blodig kniv inledningsvis.

Gökens rop, Robert Galbraith, Wahlström och Widstrand. J K Rowlings deckardebut lockar faktiskt inte alls. Lite för mycket gammal pusseldeckare för min smak verkar det som.

Jakthundarna, Jørn Lier Horst, Lind & co. Den här boken har jag tänkt läsa ett bra tag, men det har inte blivit av. Lite oroande låter det att Olsson beskriver språket som trist, då språk är riktigt viktigt för mig. Någon som läst?

Granne med döden, Alex Marwood, Modernista. Jag tyckte om Onda flickor, men var inte överväldigad som många andra. Det låter dock som en himla spännande bok, med klassisk touch, men skitig, brittisk miljö som jag älskar.

Svart gryning, Cilla och Rolf Börjling, Norstedts. Den här författarduon har aldrig lockat mig, egentligen är det oklart varför, men så är det. Nu kommer tredje boken och jag ser inga direkta skäl att läsa den heller.

Offer utan ansikte, Stefan Ahnhem, Forum. Debutdeckare i skolmiljö låter definitivt som något som kan passa mig. Tur att jag inte är träslöjdslärare, för så hade det kanske kommit för nära verkligheten.

Det röda arvet, Henrik Berggren, Norstedts. När Berggren skriver deckare blir jag självklart nyfiken. Det handlar om krig och politik och jag vill helt klart läsa.

De bittra pajens sötma, Alan Bradley, Lind & co. Nu ska jag väl inte säga högt att jag inte gillar Agatha Christie något speciellt, men jag gör det ändå. När någon marknadsförs som en ny Agatha Cristie blir jag således inte direkt lässugen. Beskrivningen av handlingen ändrar inte detta.

I död och lust, Elizabeth Haynes, Lind & co. Låter inte som något speciellt eller egensinnigt och jag hittar inga direkta skäl att prioritera den. Har du några?

Brända broar, Val McDermid, Alfabeta. McDermid är en gammal favorit, men det var länge sedan jag läste något av henne. Det låter onekligen lite spännande att Tony Hill misstänks vilja mörda Carol Jordan. Omslaget ger dock inte direkt läslust. Vansinnigt fult.

Lotus Blues, Kristina Ohlsson. Hade det varit en ny bok om Fredrika Bergman, skulle jag slängt mig över den. Nu är det inte det, vilket gör att jag inte prioriterat läsning, trots att jag vet att Ohlsson som vanligt kommer att leverera.

Inga kelgrisar, inga styvbarn, Cia Sigesgård, Kalla kulor. “Så slabbigt att man stundtals mår illa”, skriver Olsson. Nja låter inte direkt som en bok för mig, men jag kan ha fel. Har någon läst?

 

Vilka är dina favoriter på listan? Saknar du någon bok? Vilka tycker du att jag ska prioritera att läsa?

 

 

Vem kommer undan med klichéer?

Det är en lurig fråga Annika ställer i veckans bokbloggsjerka. Den lyder:

Finns det någon författare som i ditt tycke kommer undan med de så förhatliga klichéerna?

Och svaret är ja. Jag tycker tillexempel om Lucy Dillon, trots att hennes historier egentligen är väldigt vanliga kärlekshistorier med allt vad det innebär. Det är dock så charmigt och välskrivet att jag köper det rakt av.

Detsamma gäller Simona Ahrnstedt, vars Överenskommelser är såväl underhållande som välskriven. Kan inte uttala mig om hennes författarskap som helhet dock, då jag inte läst fler böcker ännu, men det finns en humor och en frispråkighet i Ahrnstedts böcker som trots (eller tack vare) en viss anakronism gör att klichéerna hamnar i bakgrunden.

I deckargenren finns klichéer så att det räcker och blir över, men när jag gillar den stereotypa hjälten och historien är välskriven köper jag det med hull och hår. Jo Nesbø är en sådan författare. Harry Hole är en total övermänniska som liksom Rambo syr ihop sina egna sår, men jag gillar honom skarpt.

Det finns säkert många fler exempel, men det får räcka med den här trion just nu.

 

Välkommen tillbaka Harry

pansarhjarta_inb_low

Efter förra boken jag läste om Harry Hole, Pansarhjärta, var jag grymt besviken, men nu är Jo Nesbø tillbaka i god form. Han skriver underhållande och spänningen är stor. Jag läste Gengångare hur snabbt som helst och det är ett gott betyg.

Visst är Harry Hole lite väl likt Rambo, han syr till och med ihop ett sår med nål och tråd, men han är ändå riktig på något sätt. Nesbø kan dessutom konsten att berätta lagom mycket och låta läsaren fylla i resten. Den här gången är trådarna många och fallet kommer väldigt nära Hole, då han gamla kärlek Rakels son Oleg är misstänkt för mord. Ett skäl så gott som något för vår hjälte att lämna Hong Kong.

Oleg har hamnat helt fel i livet. Drogerna är hans största kärlek och nu anklagas han för att ha dödat en annan känd knarkare och langare. Harry dyker upp igen i hans och Rakels liv och gör allt för att få honom frikänd. Lite dåligt samvete har Harry allt efter allt som hände i Snömannen. Kanske hade både hans och Olegs liv varit annorlunda om Rakel och Harry fortsatt tillsammans.

Efter att ha läst Gengångare är jag nu mer än redo att läsa bok nummer tio om Harry Hole, den heter Polis och jag hoppas att Hole förblir en sådan. Jag är nämligen väldigt glad över att jag har återfunnit honom.

Sommarens spänning

9173516724

Camilla Grebe skriver tillsammans med Paul Leander-Engström Dirigenten från Sankt Petersburg. Det låter som en riktigt spännande bok i en miljö jag gärna läser om. Ges ut av Damm förlag redan i maj.

Samma månad, på samma förlag utkommer äntligen Susanne Bolls Det enda rätta som jag definitivt vill läsa. Jag har tidigare läst och gillat Morgongåvan.

Carin Gerhardsen hittade formen igen i sin förra bok och i maj ger Norstedts ut hennes sjätte bok i serien om Hammarbypolisen. Den heter Hennes iskalla ögon och utspelar sig mitt i kallaste vintern.

Kanske är det dags att återupptäcka Jo Nesbø och Harry Hole trots allt. Den nya boken heter Polis och ges ut av Piratförlaget i juni.

Reatips enligt O del 3

Några deckare ska du väl köpa också?! Här kommer tips på bra spänning.

Huvudjägarna av Jo Nesbø är ingen Hole-deckare utan en fristående bok om huvudjägaren Roger Brown. Riktigt bra med en oväntad vändning.

Kristina Ohlsson är definitivt på väg att bli Sveriges nya deckardrottning. Tre välskrivna och ytterst spännande böcker har det blivit hittills och Tusenskönor är den andra av dem.

Carin Gerhardsens tre första böcker om Hammarbypolisen är också riktigt bra. Mamma, pappa, barn och Vyssan Lull  finns på rean.

Det fördolda av Michael Hjort och Hans Rosenfeldt är vansinnigt spännande. Köp! Jag rekommenderar också  Kretsen av Veronica von Schenck, som handlar om coola gärningsmannaprofileraren Althea.

Peter James är en annan favorit som skriver deckare om polisen Roy Grace i favoritstaden Brighton. Ett snyggt lik är bok nummer två i serien och Långt ifrån död nummer tre. Köper du dem behöver du dock klicka hem del 1 också, för de ska definitivt läsas i rätt ordning.

Och så de bästa av dem alla, Elly Griffiths. Hennes böcker ska visserligen definitivt läsas i ordning, men har du läst del 1 ska du absolut ge dig på Janusstenen. Och så Tana French Okänt offer, som också den är andra delen i en serie, men här spelar ordningen inte riktigt lika stor roll.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: