Michael Connelly

Just nu i augusti 2022

Egentligen borde det här inlägget publicerats igår, men det har varit lite rörigt de senaste dagarna. I fredags ringde mamma runt lunch och berättade att min morfar gått bort. Han var född 1926 och det var egentligen inte oväntat att det hände, men sorg är inte logisk. Morfar Göte var den sista av mina mor- och farföräldrar att lämna oss, nästan exakt två år efter mormor Siv. Både de och min farmor Märta var viktiga delar av min uppväxt, för att inte tala om krutdamen gammelmormor Rut som levde till jag var en bit över 20. Viktigast av dem alla var nog ändå morfar, som var en fantastisk person. Ett större hjärta går nästan inte att finna. Just nu är jag alltså ganska så sorgsen, men i kulturens värld ser det ut så här.

Just nu läser jag The Pact av Sharon Boldon, som en tredjedel in är riktigt bra. Jag läser också Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger av Anders Öhman inför kurs i höst och ska snart börja med Jazz av Toni Morrison som också är kurslitteratur.

Just nu lyssnar jag på Frank Sinatra och tänker på morfar. Dessutom kommer ljudet diverse trädgårdsredskap, fordon och byggmaskiner utifrån. Annars tänker jag mest njuta av tystnaden tills på onsdag då terminen drar igång och den är ett minne blott.

Just nu tittar jag på The Lincoln Lawyer på Netflix, riktigt bra efter de inledande tre avsnitten. Dessutom ser jag Abbott Elementary på Disney +. Den är lite söt.

Just nu längtar jag efter att bli frisk. Både jag och ena sonen är hostiga och febriga. Än så länge visar snabbtesten negativt för covid, men sjuka är vi oavsett. Jag är pigg nog att läsa i alla fall och det är huvudsaken.

Igår publicerade även Anna och Ulrica varsitt just-nu-inlägg. Kika gärna in till dem.

Inte min Bosch

Ser på serien Bosch men nej, det här är inte min Bosch. Kan vara sevärt ändå dock, trots en allt för solbränd och glassig huvudperson.  Dessutom ler han typ hela tiden. Det gör inte min Bosch.

Brott jag gillar

Nu brukar jag ju inte begå brott så klart, men jag tänkte sprida lite olagligheter genom att vara med i Kulturkollos tisdagsutmaning. Den här veckan är temat deckare och frågan lyder:

Om du måste välja en bok, en film och TV-serie som alla deckarälskare bör läsa/se – vilka skulle du välja och varför? 

En bok? Alltid lika svårt. Vad är det för fel på plural?

Jag är ett fan av Michael Connelly och även om jag tröttnat lite på Harry Bosch, måste jag lyfta fram en av de starkaste böckerna i serien, A darkness more than night. I denna den sjunde boken om Harry Bosch, låter Connelly honom möta en annan av sina huvudpersoner, Terry McCaleb, som har huvudrollen i Blood Work. Jag älskar då fiktiva världar möts och tycker att det borde ske oftare.

En annan författare som är bra på just det är Tana French, som aldrig har samma huvudperson i sina böcker, utan plockar upp birollsfigurer från tidigare böcker som blir huvudpersoner i någon annan historia. Det är kul att perspektivet byts och att personer ibland finns med i periferin, för att sedan stå i centrum. Hennes böcker bör därför läsas i ordning, men är samtidigt fristående.

TV-serier då? Jag gillar att läsa deckare och jag gillar TV-serier, men jag kombinerar sällan de två. Efter mycket funderande väljer jag den danska klassikern Mordkommissionen, där Mads Mikkelsen fick sitt genombrott. Den sändes mellan 2000 och 2004 (ganska nyss i min värld) och fick till och med internationella priser.

Filmer är ännu svårare måste jag säga. En riktigt bra film om ett brott är dock The Usual Suspects, men det är väl inte riktigt en regelrätt deckare. Det får bli mitt tips i vilket fall. En av få filmer jag sett två gånger på raken, för att räkna ut vad jag egentligen hade missat.

 

Han är Bosch

I februari har första säsongen av Bosch premiär. Den baseras på böckerna om polisen med samma namn av Michael Connelly, en av mina stora deckarfavoriter. När jag klickade mig vidare från DN och läste om den Amazon-producerade serien, blev jag riktigt glad när jag såg vem som ska spela huvudrollen. Nu har jag inte någon direkt relation till Titus Welliver, men han är lite bekant efter The Good Wife. Vad som är viktigare är att han i alla fall ser ut som en klockren Bosch. Hård, men inte elak. Tydligen ska första säsongen avhandla bok 3 och 8, som är Dockmakaren och Dödens stad. Undrar hur de gör då med Boschs egen historia?

I Sverige går serien att se via HBO Nordic, men jag hoppas att någon annan kanal köper in den. Visserligen är det alltid lite dubbelt att se serier av deckare jag läst, då i princip all spänning försvinner, men den här vill jag se ändå.

Varför så bister Bosch?

th_196fed19a57c6bc2e3b62660cdf2abbd_AngelsFlightMMLarge

I januari 2000 inledde jag och blivande maken en långresa i Australien. Självklart hade jag tryckt ner så många böcker som möjligt i ryggsäcken, men ganska snart behövde jag fylla på. En av de roligaste sakerna med den resan och många andra resor, var inte bara att vi upplevde en massa nya saker, utan att vi faktiskt hann läsa samma böcker. En av de första böckerna vi läste under just den här resan var Angels flight av Michael Connolly. Det var mitt första, men långt ifrån mitt sista, möte med Hieronymus Bosch, en synnerligen stereotyp kommissarie vid första anblick, som jag snart lärde mig älska. Det var den sjätte boken i serien och vi införskaffade raskt tidigare delar.

Liksom med Lynley har jag de senaste åren tappat kontakten med Bosch, vilket stärker min teori om att en deckarserie inte kan hålla i mer än tio böcker, om än så länge. Fjärde boken har också en tendens att bli den första som går på tomgång och så är fallet också i serien om Bosch, som i Den sista prärievargen är mer än lovligt nedsupen och letar efter sin mors mördare. Inte dålig, men inte heller jättebra. Ibland blir Bosch lite för eländig och de är då jag övergivit honom. Kanske är det därför jag tappat bort honom. Buffliga poliser har en tendens att bli för buffliga och då bli stereotyper snarare än komplexa karaktärer. Många gånger har dock Bosch visat sig mer komplex än man kan tro och det är då jag tycker lite extra om honom. Ibland önskar jag dock att Michael Connelly vore lite snällare mot sin stukade hjälte.

Bästa boken i serien? Utan tvekan A darkness more than night, där Connelly sammanför Harry Bosch med en annan av sina huvudpersoner Terry McCaleb och dessutom blandar in Hieronymus Boschs namne, den sedan länge döde nederländske konstnären. Senaste boken jag läste om Bosch var The Overlook från 2009, så jag har verkligen  övergett min bittre polisen. Inte för evigt tänker jag, men jag hoppas faktiskt att Connelly unnar honom att bli i alla fall lite lycklig. Det hade varit skönt.

 

Tematrio – Fortfarande olästa

tematrio

Den här veckan vill Lyran att vi berättar om tre författare som stått olästa i hyllan mer än ett år. Ingen konst att komma på tre egentligen, men jag väljer ändå tre olästa böcker istället för författare, då min Boktolva visar de författare jag vill läsa.

1. Jag börjar med en bok som stått i säkert tio år i hyllan, trots att den faktiskt verkar bra och det är Jadekatten av Suzanne Brøgger.

2. The Overlook står i hyllan sedan länge, trots att jag egentligen gillar Michael Connelly. Konstigt nog har jag helt tappat lusten att läsa deckare.

3. Trots att jag älskade The Fault in our stars av John Green har hans Looking for Alaska stått oläst i hyllan hur länge som helst. Obegripligt.

 

Kliv in i en annan värld

Igår funderade jag återigen kring fiktion och verklighet och hur svårt det ibland kan vara att skilja dem åt. Just i denna enkät tänker jag att syftet istället är att blanda så mycket man bara kan. Vilka fiktiva personer, som lever i en bok, en film eller en tv-serie, skulle du vilja göra följande med?

1. Vilken karaktär skulle du kunna bli vän med?

De karaktärer som är lika mig tror jag inte att jag vill bli vän med. Det skulle lätt bli för mycket. Trots detta tror jag att jag och Karin Adler skulle komma rätt bra överens. Visserligen verkar vi ha temperament och vara rätt envisa båda två, men en ärlig vänskap skulle det helt klart vara.

2. Vilken fiktiv person skulle du aldrig vilja möta i verkligheten?

Böckernas värld är, liksom verkligheten, fylld av personer som inte vore speciellt trevliga att träffa. Detsamma gäller självklart filmer och tv-serier. Hannibal Lecter till exempel får gärna hålla sig långt bort. Detsamma gäller Sebastian Bergman i böckerna av Hjort och Rosenfeldt, som aldrig (?) skulle kunna mörda någon, men som verkar osedvanligt osympatisk.

3.  Det är lördag och du har inga planer för kvällen. Vilken karaktär ringer du och vad gör ni?

Jag kan tänka mig att dra till puben med Barbara Havers, så länge jag kan dricka vin istället för öl. Kanske kunde vi locka med Ruth Galloway också. Det hade varit trevligt. Så länge de inte hamnar i en massa viktdiskussioner bara.

4. Du behöver ett nytt jobb, vilken karaktär skulle du vilja arbeta med?

Ska jag ha ett annat jobb får det bli i en bokhandel. Därför väljer jag att jobba tillsammans med Anna i boken The Secret of happy ever after. Det kan nog bli riktigt trevligt. Möjligen kan jag tänka mig att pimpla rooibos och lösa brott av det trevligare slaget med Mma Ramotswe.

5. Du ska starta en bokcirkel. Vilka fyra karaktärer bjuder du in och vilken bok diskuterar ni?

Paul måste definitivt vara med, så att det blir lite glamour. Fredrika Bergman verkar vara en smart och trevlig tjej, så hon får komma. Den buttra portvakten Renée är ju väldigt beläst, så hon kan säkert tillföra en del. Kanske kan hon också lättas upp lite av Pauls bubbel. Och sist, men inte minst, bjuder jag in Alice Blackwell i American Wife, som en vansinnigt sympatiskt version av Laura Bush. Vad vi ska läsa? Det blir The tiny wife av Andrew Kaufman, som det säkert går att diskutera hur mycket som helst.

6. Det är mitt i natten och du har tappat nyckeln och kan inte komma in. Vilken karaktär kontaktar du för att få hjälp?

Ja, det får väl bli någon som är bra på att dyrka upp lås. Harry Bosch kan säkert det. Han kan få en whisky som tack.

7. Gör en resa tillsammans med en fiktiv person. Vart skulle du resa och med vem?

Att resa med någon man inte känner skulle kunna vara det värsta som kan hända. Jag reser helst med någon som låter mig vara lite för mig själv vid behov. Alltså måste jag hitta någon likadan. Jag väljer Sanna i Louise Boije af Gennäs bok Högre än alla himlar, som jag läser om just nu. Hon vill säkert ha lite skrivtid. Vi reser till Vietnam, ett land som jag gärna återser. Bra kombination av kultur och värme.

8. Om du fick gifta dig med en fiktiv person, vem skulle det då vara?

Alltså, är inte Matthew Crawley i Downton Abbey en trevlig prick? Jag väljer honom. Eller möjligen Roy Grace, men egentligen verkar det inte speciellt kul att vara gift med en polis.

9. Du har problem som du skulle vilja diskutera. Vilken karaktär pratar du med?

Jag tror att min gamla barndomsfavorit Emily i böckerna av L M Montgomery, skulle vara ganska bra att diskutera med. Hon skulle kunna ge en mer balanserad syn på verkligheten än den jag själv förmår se.

10. Hoppa in i en bok, film eller tv-serie. Vilken väljer du och vem blir din karaktär?

Jag skulle kunna tänka mig att flytta in i den bullriga familjen Braverman. Eller kanske inte blir en del av familjen, det skulle nog bli för mycket. Men kanske kunde jag bo granne med någon av dem och kunna hänga med på ett hörn.

Annars verkar det rätt tråkigt, men samtidigt skönt att bo på ett stort gods som Downton Abbey och inte ha större problem än att byta om till middag. Om jag nu inte snor Marys man (se ovan), utan istället kommer dit som en gammal ogift kusin som lämnas ifred i biblioteket under dagarna.

 

 

Svara gärna du också i en kommentar eller i din blogg. Det skulle vara kul att läsa dina svar.

Tio favoritkaraktärer

Annika har listat sina favoritkaraktärer och de kommer alla från serier. Ganska naturligt, då karaktärer man lär känna under flera böcker självklart fastnar bäst. Jag har funderat över karaktärer jag älskar och då blev det en del serier också.

Tio favoriter helt utan inbördes ordning:

1. Emelie i Per Anders Fogelströms stadserie. För att hon är den röda tråden och för att hon är en riktigt stark kvinna. Lite synd att hon alltid tänker mer på andra än sig själv.

2. Emily från L M Montgomerys böcker. Tycker nästan mer om den än serien om Anne på Grönkulla. Speciellt i tidig tonår var Emily en stor förebild och en inspiration till att skriva.

3. Barbara Havers i Elizabeth George böcker, för att hon är så underbart frispråkig och härligt envis. Tycker dock inte att tv-filmernas Havers är lika bra.

4. Renée Michel i Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Verkligen en igelkott med vassa taggar som skrämmer bort folk.

5. Ruth Galloway skapad av Elly Griffiths. Viktfixeringen irriterar lite, men annars är hon totalt fantastisk.

6. Jimmy Rabbitte Sr i Barrytown Trilogin av Roddy Doyle. Skön gubbe som inte alltid  gör rätt, men definitivt vill väl.

7. Harry Bosch i Michael Connellys böcker. Irriterande ibland, men jag kan inte låta bli att älska honom.

8. Jenny i Jonas Gardells böcker där Juha är huvudpersonen. En flicka som får mitt hjärta att blöda.

9. Minoo i Cirkeln och Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Fick inte glänsa lika mycket i bok två, men hon är ändå min favorithäxa.

10 Cassie Maddox som finns med i de två första böckerna av Tana French. Modig och mänsklig.

 

Vilka är dina favoriter? Varför?

 

Visst kan boknördiga humanister räkna!

I alla fall om vi får räkna med böcker. Det enda jag inte räknar är de olästa böckerna i min hylla, men att det är ett tresiffrigt antal är jag ganska säker på. Avrundat till närmaste hundratal blir det (förhoppningsvis) 100.

Andra siffror som kan vara viktiga är att jag läst 143 böcker i år, dessutom tre små Novellixare.

I min blogg trängs nu ca 1360 inlägg med sisådär 5950 kommentarer.

Dagens siffror är dock inspirerade av Anna, som igår den 11/11-11 publicerade boktitlar med en rad siffror i. Tänk att kunna räkna med böcker!

Nu är jag inte så duktig att jag hittat bara titlar med siffror i början, men siffror finns i dem alla.

Noll noll: decenniet som förändrade världen bjuder på texter av en hel rad författare. Den verkar spännande!

Ett snyggt lik av Peter James är faktiskt bok två om Roy Grace.

Två gånger är en vana är Denise Rubergs nya bok om eleganta Marianne.

Tre apor av Stephan Mendel-Enk är okej men inte mer.

Fyra i leken av Jane Moore läste jag för mycket länge sedan.

Fem gånger mer kärlek av Martin Forster verkar vara en bra bok om barn.

Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson utspelar sig i Indien.

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper ska bli läst snart tänker jag.

Åtta procent av ingenting av Etgar Keret har stått i hyllan allt för länge.

Nio drakar av Michael Connelly är 15e boken om Harry Bosch, hjältarnas hjälte.

Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker har en hel massa siffror i sig!

Elva minuter av Paolo Coelho är jag inte riktigt sugen på, trots att jag gillade Alkemisten.

Tolv gånger Pinter, borde jag läsa för att uppleva ännu en nobelpristagare.

Tretton skäl varför av Jay Asher är hemsk och fin!

14 år till salu av Caroline Engvall gillas av mina elever.

17 dikter, Tomas Tranströmer är en mycket läsvärd debut av en mycket läsvärd författare.

19 minuter av Jodi Picoult handlar om en skolmassaker som tar just så lång tid.

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant är en helt okej deckare, men fortsättningen verkar bättre.

50 sätt att hitta den rätte, Lucy-Anne Holmes är en charmig liten historia.

80º från Varmvattnet, Karin Alfredsson är bok nummer 1 om Ellen Elg.

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic är en bok som alla borde läsa.

 

Och där nöjer jag mig…

Hur långt kan du räkna med hjälp av böcker?

Kanske har feber?!

Jag läser en riktigt bra bok nu, men orkar inte läsa. Har dessutom tre böcker jag redan läst och borde skriva om, men jag orkar inte blogga heller.  I alla fall ingenting genomtänkt. Det här är nog så nära en bloggpaus jag kommit, för jag ska bannemej inte ge mig.

Vet ni vad som är ännu konstigare? Jag känner inte för att köpa nya böcker. Andra veckor har köpstoppet känts lite småjobbigt, men nu har jag varit i bokhandeln i andra ärenden flera gånger och inte ens känt mig lockad. Mycket skumt.

Här är exempel på böcker jag inte köpt i veckan, men säkert kommer att köpa någon gång. Ska bara komma ur den här läs- och bloggsvackan.

I det sista regnet av Janesh Vaidya, som verkar vara en fin bok som jag älskar men aldrig kommer att orka läsa just nu. Till jul kanske?

Furioso av Carin Bartosch Edström, som jag köpte till svärmor istället.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon, som skulle kunna vara en lagom söt historia just nu. Lite skeptisk just till hundtemat bara.

Mest är jag egentligen sugen på att återse någon bekant typ, som till exempel favoriten Harry Bosch. Hotet är den första av de tre böcker jag inte läst av Connelly. har tappat bort honom lite de senaste åren.

Hur som helst så är detta självklart i-landsproblem på många sätt, men jag hatar verkligen att vara så trött att jag inte orkar läsa. Ikväll blir det att somna tidigt!

Scroll to Top