Kristian Lundberg

10 böcker om kampen för rättigheter

Första maj är arbetarnas dag, men jag breddar det lite med en lista om kamp för rättvisa och ett bättre liv i olika tider och i olika länder. Upp till kamp för allas rätt till frihet och ett bra liv.

Kata Dahlström: Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk. En bok om kampen för kvinnors demokratiska rättigheter.

Pennskaftet av Elin Wägner. Roman som behandlar samma tid.

Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde. Handlar bland annat om revolutionen i Iran och kampen för demokrati.

Tunisian girl av Lina Ben Mhenni berättar om inledningen på den arabiska våren och kampen för demokrati.

Den som stannar, den som går av Elena Ferrante. Tredje boken om väninnorna fokuserar en hel del på arbetares rättigheter.

Yarden av Kristian Lundberg beskriver livet för arbetare som inte altid orkar kämpa oss slåss själva.

The Hate U give av Angie Thomas. Rätten att faktiskt dömas rättvist och inte utifrån hudfärg är ett tema i denna fantastiska ungdomsbok.

En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina. En påminnelse om att homosexuellas rättigheter ännu inte existerar över hela världen.

Min pappa Ann-Christine av Ester Roxberg. Kampen för att få vara sig själv, även om det enligt andra betyder att en blir en annan.

Malala -Flickan som stod upp för rätten att gå i skolan och förändrade världen av Malala Yousafzai och Patricia McCormick. Kampen för jämlikhet börjar med utbildning.

 

 

 

 

Författare jag inte läst – uppföljning

För ungefär tre år sedan skrev jag sju inlägg, inspirerade av Jessica, om författare jag inte läst, men troligen skulle gilla. Av en slump hamnade jag på ett av inläggen och blev sugen på att skriva fler, men först vill jag utvärdera förra omgången.

Först ut var Kerstin Ekman och faktum är att jag läst och gillat såväl Grand Final i Skojarbranschen som Mordets praktik. Däremot har jag fortfarande inte läst Händelser vid vatten, men jag ska …

Kristian Lundberg har jag också läst en bok av, det blev Yarden och jag gillade den skarpt. Jag började också lyssna på Det här är inte mitt land, men Lundbergs röst var lite för sövande, så jag tror att jag ska läsa den istället.

Tom Perrotta var inte en författare till hårdkokta deckare, vilket jag trodde, men efter att ha läst The Abstinence Teacher är jag inte helt övertygad om hans förträfflighet. Kan tänka mig att ge honom en chans till dock. Bokbabbel, du som brukar hylla, vilken bok ska jag läsa?

Carl-Johan Vallgren har jag läst två böcker av, Havsmannen och Skuggpojken, som han skrivit under pseudonymen Lucifer. Den första var riktigt bra, men någon deckarförfattare är Vallgren inte om du frågar mig.

Jag fattar verkligen inte varför jag inte bara tar och läser något av Monica Ali. Hur svårt kan det vara liksom?

Stina Aronsson har jag fortfarande inte läst något av, men tror fortfarande att det kan vara en författare för mig.

Merethe Lindstrøm har jag läst en bok av och jag tyckte verkligen om den. Vet inte riktigt varför det inte blivit fler.

 

Av sju författare har jag alltså läst böcker av fem och gillat fyra. Det är ett ganska bra resultat ändå. Nu ska jag fila vidare på inlägg 8 och dess efterföljare. Möjligen kompletterar jag med en serie om författare jag inte läst och aldrig kommer att läsa något av, eller författare jag läst något av, men aldrig kommer närma mig igen.

En av dom andra

yarden

Att hamna på samhällets botten är enligt Kristian Lundberg alldeles för lätt. Tyvärr tror jag att han har rätt. I Yarden skriver han om sin tid i Malmös hamn, där han arbetar med dem som inte räknas. De som har tillfälliga anställning och är näst intill livegna. De som har räkningar att betala, men som knappt får pengar nog att leva på trots hårt arbete. De flesta har ett namn som antyder att de inte är riktiga svenskar. De tillhör “dom andra”, de som Sverigedemokraterna och deras anhängare säger tar våra jobb. I bakhuvudet rör sig Jakten på svenskheten av Quaisar Mahmood och jag skäms.

Kristian Lundberg skyller inte på någon annan. Han hamnar på Yarden för att han behöver, men självföraktet gör att han tar allt ansvar själv. Som författare förstår jag dock att han känner behöver av att dokumentera sitt liv just där och då och ta läsaren med till ett Sverige i alla fall jag önskar inte fanns. Inte för att jag reagerar på jobbet Lundberg och hans kollegor gör, utan för beskrivningen av hur de utnyttjas av arbetsgivaren. Jag mår dåligt av osäkerheten och utbytbarheten. De ska vara tacksamma för att de har ett jobb och vara väldigt medvetna om att de inte räknas, utan kan ersättas när som helst.

Lundberg har länge tillhört gruppen “författare jag inte läst, men nog skulle gilla”och nu är han helt enkelt en författare jag gillar. Hans språk är fantastiskt och jag imponeras av att han lyckas få med en så komplex historia på de få sidor Yarden innehåller. Vi tas med på en resa genom hans liv, från Yarden till hans barndom och tillbaka. Det handlar om klass och klassresor, men också om det faktum att vissa aldrig kommer att göra en sådan. En fascinerande resa fylld av ett sådant självförakt att jag blir riktigt oroad för författarens mående. Den som läser Yarden och även efteråt hävdar att Sverige inte är ett klassamhälle blir jag dock ännu mer oroad över.

En titt på vårens böcker del 2

Jag inleder inlägg två om vårens böcker med en bok från ett favoritförlag. Redan den 12 januari kommer Cordelia Edvardsons bok med den fina titeln För att livet ska bli något mera uthärdigt bor man tro på under ut på Weyler förlag.

Välkommen ut på andra sidan av AnnaMaria Jansson beskrivs som en feministisk vardagsroman och det skriker verkligen Linda-bok om den. Ges ut av Norstedt och har recensionsdag den 21 januari.

Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson verkar också vara en roman i min smak. Den ges ut av Wahlström & Widstrand den 24 januari.

Jag har redan fått ett korrektur mailat av Torka aldrig tårar utan handskar: 2 Sjukdomen av Jonas Gardell. Någon gång i jul när jag har tid att njuta ska jag läsa den. Det ser jag fram emot. Boken ges ut av Norstedt 28 januari.

Jag biter i apelsiner av Annakarin Thorburn ges ut av Gilla Böcker i februari. Jag har hittat två omslag på boken och väntar med spänning på vilket som är det riktiga.

Jag har tjatat nästan lite pinsamt mycket om Christin Ljungqvists debutbok och jag hoppas att jag får anledning att tjata lika mycket om uppföljaren Fågelbarn som ges ut av Gilla Böcker i mars. Förväntningarna är galet höga, men känn ingen press Christin. 😉

En av vårens viktigaste böcker torde vara Hatet- en bok om antifeminism av Maria Sveland. Jag beundrar hennes mod. Boken ges ut av Leopard förlag i mars.

Pija Lindenbaums romandebut Plats vill jag definitivt inte missa. Utkommer i mars på Norstedts.

Ännu en debutant är Simon Felix Adler som i Göra rätt skriver om EU-kravallerna i Göteborg 2001. Den ges ut av Kabusa Böcker 14 mars.

Saknade av Merethe Lindstrøm är definitivt en bok att se fram emot. Den ges ut av Weyler förlag 16 mars.

I april är det dags för Katarina Sandberg att debutera med romanen med en titel som doftar Håkan Hellström, Vi är inte sådana som i slutet får varandraMen en sådan titel kan en bok inte vara annat än läsvärd. Förlaget som ger ut boken är Gilla Böcker.

Asfaltsänglar av Johanna Holmström kommer också ut i april och låter som en både mörk och läsvärd bok. Den ges ut av Norstedts.

Jag har ännu inte läst något av Kristian Lundberg, men nu är det kanske dags då nya boken En hemstad ges ut av Wahlström & Widstrand den 25 april.

 

Dags för en paus igen. Jag återkommer snart med ett tredje inlägg.

Lucka nummer 17 Johanna Karlsson

Johanna Karlsson är en kollega på flera sätt, dels som bokbloggare då hon skriver på den största och första bokbloggen Bokhora, men också som lärare i svenska som andraspråk som hon jobbar som halvtid. Resten av arbetsveckan tillbringar hon på fina bokförlaget X publishing.

Idag är Johanna huvudperson i julkalendern:

 

Julkalendrar hör julen till, vilken är din favorit?

Jag är ett tv-barn. Jag gillade Sunes jul och Kurt Olssons julkalender. Jag är väldigt dålig på att komma ihåg att kolla eller lyssna på eller ens att öppna julkalendern varje dag.

Vad är det bästa med julen?

Det bästa är förväntningarna innan. Hela december tycker jag rätt mycket om med julmusik, glögg, julklappsplanering, mörkret och all belysning. Själva julhelgen brukar vara ganska stressig och full av måsten eller borden. Det är jag inte lika förtjust i.

Hur firar du?

Jag har firat jul hos min mormor och morfar i stort sett varje jul sedan jag föddes, med släktingar, julbord och Kalle Anka, men i år kom en massa jobb i vägen så då har vi valt att fira senare än själva julhelgen. Det ska bli mycket spännande. Det betyder nämligen att jag kommer att få bestämma över julafton helt själv. Möjligheterna är så många att risken finns att det kommer att sluta med hämtpizza och The Wire-maraton.

Vilka böcker om jul skulle du vilja tipsa om?

Jag måste ju bara tipsa om Dash och Lilys utmaningsbok som X Publishing ger ut. Den utspelar sig i New York under julhelgen, två kärlekstörstande tonåringar skickar en Moleskinebok mellan sig med en massa utmaningar i. Den är jättefin och julig. Sedan gillar jag verkligen Babar och jultomten som är så fint tecknad och har sirliga bokstäver. Fler böcker borde ha sirliga bokstäver.

Vilka böcker önskar du dig själv i julklapp?

Saxat från önskelistan: Uzumaki – Spiralerna, del 1 och del 2 av Junji Ito, Från det femtonde distriktet av Mavis Gallant och Yarden av Kristian Lundberg. Jag har även blivit sugen på att läsa Street of Crocodiles av Bruno Schulz som tydligen ska vara en av Jonathan Safran Foers favoritböcker, som han har använt (och massakrerat) när han har gjort Tree of codes.

Vilken bok borde alla få i ett paket?

Matens Pris av Malin Olofsson och Daniel Öhman. Dokumentärserien som de gjorde först var grymt bra och boken är som en fördjupning (men inte en jättedjup sådan – om man lyssnat på dokumentären får man läsa en del saker som man redan hört, men jag tycker ändå att man ska lyssna och läsa). Duon fick Stora journalistpriset för årets avslöjande och det gjorde mig så himla glad.

Vilken känd person vill du ge en bok i julklapp och vad får han eller hon?

Lena Ek borde såklart få Matens pris, men det kanske är tjatigt att säga det? Hursomhelst: hon borde verkligen få den. Sedan skulle jag gärna vilja ge en bok till Eric Saade som bara har läst en enda bok sedan femman tydligen (det var Zlatans bok). Det skulle till exempel kunna vara Liv Strömquists Prins Charles känsla för att hon (Liv) är så kul, förståndig och bra eller så kunde det ju vara Matens Pris.

 

Tack Johanna! Jag tror minsann att jag måste läsa Matens pris. Först ska jag dock läsa om Dash och Lily! Hoppas att du får en riktigt skön jul både under själva helgen och lite därefter. Tack för att du tog dig tid att vara med här!

Lucka nummer 9 Bia Sigge

 

Bia Sigge  är inköpare och sortimentsansvarig på Pocket Shop och är en av dem som bloggar på pocketshop.se. När det gäller böcker gillar hon följande spår: japansk thriller, svensk samtidsrealism eller ett författarskaps höjdpunkter. Hon säger sig fastna i nästan vad som helst.

Favoritförfattare i urval: Selma Lagerlöf, Curtis Sittenfeld, Kristian Lundberg, Jenny Diski, David Lagercrantz, Reggie Nadelson. Jag måste säga att Bia är en fantastiskt kunnig boktipsare som man (jag) alltid kan lita på. Hon är den åttonde personen som berättar lite mer om jul och böcker.

Julkalendrar hör julen till, vilken är din favorit?

Herkules Jonssons storverk.

Vad är det bästa med julen?

Att träffa hela stora familjen (mamma + bröder med familjer) i Östra Ämtervik, Värmland.

Hur firar du?

Hyfsat traditionellt.

Vilka böcker önskar du dig själv i julklapp?

Ingen ger mig böcker. Jag däremot ger inget annat än böcker.

Vilken bok borde alla få i ett paket?

Yarden av Kristian Lundberg. Och alla högstadieelever borde dessutom få Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk.

Vilken känd person vill du ge en bok i julklapp och vad får han eller hon?

Har länge velat ge Göran Tunströms Maskrosbollen till Jocke Berg i Kent. Minns inte längre varför men eftersom jag är ett fan av dem båda så hade jag säkert en välgrundad anledning.

 Jag funderade nyss på om Yarden skulle vara något för mig. Nu är jag ganska övertygad. Tack Bia för svaren och boktipsen!

Författare jag inte läst med nog skulle gilla 2

foto: Kristin Lidgren

Kristian Lundberg ska skriva poetiskt och vackert. Det brukar jag gilla. Dessutom skriver han ur ett arbetarperspektiv med social patos. Det brukar jag gilla. Yarden handlar om hans omvända klassresa till hamnen. Det låter som en bok jag skulle gilla. Föredömligt kort dessutom. Det brukar jag gilla. Egentligen tycker jag att Och allt skall vara kärlek verkar ännu bättre, men de två böckerna hänger ihop, trots att den senare sägs vara början på allt. Den nya boken är utgiven på Ordfront. Ett förlag som andas kvalitet.  Det brukar jag gilla.

Tydligen har Lundberg sågat en bok som just då inte fanns. Inte så genomtänkt och den händelsen hängde kvar länge. Jag har dock glömt, om jag ens vetat. Det är inte så viktigt just vad författare gör. Jo ibland har det så klart betydelse. Ibland kan det till och med vara så att jag undviker författare som står för sådant jag inte kan stå för. Skulle en författare komma ut som aktiv Sverigedemokrat till exempel, då hade jag aldrig läst en rad till. Det finns saker som är fel och så finns det saker som är värre.

Så vad säger ni? Skulle jag gilla Kristian Lundbergs böcker?

 

Första inlägget i serien hittar ni här.

%d bloggare gillar detta: